Tip:
Highlight text to annotate it
X
STAMCELLER
Man hör mycket om stamceller numer.
Men vad är de, var kommer de ifrån och vad vet vi om dem?
Inne i våra kroppar finns en mikroskopisk värld
som är lika komplicerad som den värld vi lever i.
Stamceller bygger denna värld och underhåller den.
Det här är en historia om stamceller
och deras liv inuti och utanför våra kroppar.
Livet börjar med en cell.
En befruktad äggcell.
Under utvecklingen delar sig cellerna
och producerar på så vis de miljarder celler som bildar vår kropp.
Vid bestämda tidpunkter
slutar de flesta celler att dela sig och börjar specialisera sig.
När vi är fullvuxna
är nästan alla våra celler specialiserade.
I ett mikroskop är celler fantastiskt vackra.
I vanliga fall är de så små att de inte syns
fast vi alla är sammansatta av dem.
Varje celltyp har sina speciella egenskaper.
Vissa celler växer ihop väldigt tätt
och bildar otroliga mönster.
Andra typer flyttar sig ifrån varandra.
Vissa celler blir stora, andra förblir alltid små.
Det beror på celltypen.
Olika celltyper bildar specialiserade lag.
Vissa transporterar syre genom blodsystemet
medan andra ser till att våra muskler rör på sig.
Andra typer överför information från hjärnan till kroppen.
Stamceller är mycket speciella celler. De bildar en reservoar
då de specialiserade cellerna inte kan reproducera sig mer.
Så, om de dör eller tar ***
måste de ersättas och det är stamcellernas funktion.
Stamcellerna används i blodomloppet:
Varje dag behöver vi miljontals nya blodceller
och dessa genereras ur stamceller.
Dessa stamceller lever i benmärgen.
En blodstamcell kan sammanlagt
tillverka åtta olika specialiserade celler.
De används även i huden: Vi behöver nya hudceller hela tiden
eftersom vi nöter av vår hud konstant.
Numera vet vi att de även finns i hjärnan.
Vi behöver nya stamceller hela tiden så de inte tar ***
för då förlorar vi förmågan att tillverka nya celler.
Vid varje delning måste alltså stamcellen göra ett val:
Låta de två dottercellerna bli
nya stamceller eller specialiserade celler.
Stamceller i vuxen vävnad
kan normalt sett bara tillverka sin egen vävnads celltyp.
Hudstamceller kan alltså tillverka hudceller
men inte blodceller, och tvärtom.
Inom medicinen använder man redan stamceller:
En enda hudstamcell
kan producera hudceller för att täcka hela kroppen.
Detta innebar ett genombrott vid behandling av brännskador.
När någon har svåra brännskador
tar vi ett hudprov
från en ej bränd plats,
tar isär hudprovet och plockar ur cellerna.
Sedan odlar vi cellerna i en sådan här cellodlingskolv.
Vi ger dem näring med en speciell vätska som är full med protein och socker.
Cellerna måste äta, precis som du.
Plötsligt kommer cellerna att börja dela sig
tills hela botten av flaskan är täckt.
Med hjälp av en speciell lösning kan vi ta ur cellerna.
Denna cellvävnad tar vi in i ett operationsrum
och transplanterar på patienten.
Hittills kan vi bara återställa en del av huden
nämligen det yttersta skiktet.
Det är väldigt viktigt, utan det kan man inte överleva.
Tyvärr kan vi inte återställa svettkörtlar
eller hårsäckar.
Brännskadades liv kan alltså räddas av stamceller
men de har ingen hårväxt och de svettas inte.
Det är såklart ett problem.
De har visserligen överlevt, men kan inte leva ett normalt liv.
Därför undersöker man världen över
hur huden är uppbyggd.
Kanske kan man återskapa huden på laboratoriet
och förbättra livskvalitén för dessa patienter.
Stamceller används också
för behandling av blodsjukdomar som leukemi.
Bara ett par celler
räcker för att reparera hela blodsystemet.
Stamceller i särskilda vävnader
kan bara producera celler av den typen.
Vi känner till stamceller i huden, blodet, tarmarna och musklerna
men vi vet inte om andra organ har egna stamceller
eller hur nyttiga de kan vara.
I början av människans utveckling finns en annan typ av stamcell
som är kontroversiell.
Den kan bli vilken specialiserad cell som helst:
Den embryonala stamcellen.
Cellen kommer från en blastocyst,
stadiet före implantationen i livmodern.
För fertilitetsbehandlingar tillverkas dessa på laboratorier.
Om de inte används för en graviditet
kan de doneras till forskning.
I ett embryos tidigaste stadium finns celler
som kan bilda vilken vävnad som helst i kroppen.
Dessa celler är vi mycket intresserade av
då vi vet att vi kan ta dem från embryot
och odla dem
och hålla dem kvar i ett stadium där de kan bidra till all vävnad.
Här ser vi blastocyster. De är mindre än ett knappnålshuvud.
Utan mikroskop kan man inte se dem.
I detta stadium kan embryocellerna som vi ser här
alltså bilda vilken vävnad som helst.
Vi måste bara isolera dem.
Ett sätt är att avlägsna det omgivande cellagret
så att bara den rena, inre cellmassan finns kvar.
Sen odlar vi dessa kulturer som förökar sig till stora mängder
som fortfarande kan bilda vilken vävnad som helst.
Beroende på hur de odlas kan embryonala stamceller
bli hjärt-, blod-, hjärn- eller hudceller.
De här stamcellerna har bildat hjärtceller.
När man arbetar med stamceller
iakttar man dem ständigt.
Man försöker förstå hur de kan göra allt de kan.
Man försöker få dem att göra det man vill att de ska göra.
Det är som en viljestrid.
En stamcell fattar många olika beslut
innan den specialiserar sig.
Yttre och inre signaler
vägleder stamcellerna till specialisering.
Vanligen ger kroppen dessa signaler.
Genom att återskapa signalerna
hoppas forskare kunna odla rena kulturer av vilken celltyp som helst.
Vi vill lära oss förstå varje beslut och hur det kontrolleras
för att kunna ge signalerna själva och påverka cellernas beteende.
När man har kommit fram till den punkten
ser man också möjligheterna inom medicinen
och de lösningar som kan ges.
På senare tid har vi därför koncentrerat oss på
att tillverka hjärnstamceller
från embryostamceller.
Det har lyckats
och dessa så kallade neurala stamceller
kan inte längre bilda alla celltyper
utan bara de tre typerna som förekommer i hjärnan.
Därmed har vi tagit ett mycket viktigt steg på vägen
mot att skapa ett viktigt system för både farmakologi
och i ***ändan även för transplantationer.
Stora mängder konstgjorda, mänskliga celler
innebär förbättrade testmetoder för mediciner
och kan minska behovet av djurförsök.
Dessa celler kan bidra till att vi förstår komplicerade sjukdomar
som Alzheimer, Parkinson och diabetes.
Diabetes är en kronisk sjukdom
som kännetecknas av att blodsockernivån förblir hög
på grund av bristen på insulin.
Insulin produceras av betacellerna i bukspottkörteln.
Transplantationer av dessa celler utförs idag på kliniker
där man isolerar dem ur donatororgan.
Genom dessa transplantationer
kan diabetes normaliseras: Man kan rätta till den.
Problemet med betacellstransplantation
är bristen på donatorceller.
Vi kan bara behandla 25 patienter per år
medan drygt 50 000 patienter i Belgien behöver insulin.
Vi måste hitta andra tekniker
för att framställa insulinbildande celler i laboratorier.
Forskarna undersöker främst
utvecklingen från den embryonala stamcellen
till den insulinproducerande betacellen.
Man försöker isolera de olika stadierna,
alltså cellarterna som genomgås under utvecklingen.
Om man kan isolera dem och odla dem på ett labb
kan man framställa så många insulinproducerande celler man vill.
Det är målet för många av forskarna i världen.
Embryonal stamcellsforskning är spännande:
Den har gett oss möjligheterna
till regenererande medicin.
Idag sker ett samarbete mellan alla laboratorier
med denna speciella expertis.
Om vi samarbetar
har vi ett mycket bättre läge
för att utforska dess enorma möjligheter.
Men entusiasmen får inte dölja
de tekniska och vetenskapliga frågor eller hinder som finns
och bör undersökas grundligt.
Stamcellsforskningen utvecklar sig i rasande fart.
Man gör ständigt nya fynd världen över
som ger nya utmaningar till de forskare
som arbetar för att utforma morgondagens medicin.
Celler är byggstenarna till kroppens vävnader och organ
och många är intresserade av dem.
Men det som fångade min fantasi var när jag insåg
att cellerna faktiskt gör val under sin utveckling
och bestämmer sig för vilken celltyp de ska bli.
Jag ville förstå hur det styrs och hur de valen görs.
För om man kan förstå det
så förstår man nog det allra viktigaste i livet.