Tip:
Highlight text to annotate it
X
CELLKULTUR
Cellkultur betyder att man odlar celler.
Alla celler behöver näring på samma sätt som vi behöver mat.
Men specialiserade celler behöver speciella förutsättningar.
Vi ger dem den näring och de förutsättningar de behöver.
Allt det är vad vi kallar cellkultur.
Ett av de största problemen är om cellerna blir kontaminerade.
Tyvärr är den perfekta näringen och miljön för celler
perfekt även för bakterier.
När de får fäste i en vävnadsodling kan de växa fort och på ett par dagar
ta över hela odlingen och döda våra celler.
Om vi är försiktiga förlorar vi inte så många celler
men när det händer är det frustrerande.
Flera veckors arbete kan gå förlorat.
Allt som kommer i kontakt med cellerna är väldigt rent och sterilt.
Till och med luften som cellerna exponeras för måste filtreras
för att få bort bakterier.
När något kommit i kontakt med cellerna eller luften så
slänger eller steriliserar vi det. Vi återanvänder inget.
För att se om cellerna är friska
finns avancerade tester
men det bästa är att bara titta på dem i mikroskop.
Har man arbetat med dem ett tag ser man snabbt om de är utsatta.
Stamceller har en naturlig förmåga att bli specialiserade celltyper.
Vill man att de ska växa men förbli ospecialiserade
måste man begränsa den förmågan.
Det gör vi genom att kontrollera cellernas miljö.
Vi kan använda kemikalier, kroppens egna kemikalier
som beordrar celler att förbli ospecialiserade stamceller
och förhindrar förändring.
Det är användbart.
Det gör det möjligt att odla stamcellskulturer.
lbland vill vi förändra stamceller till mer specialiserade celltyper.
Vi försöker hitta förutsättningar och kemikalier
som vägleder cellerna så att de förändras i en viss riktning.
Vi hittar rätt förutsättningar genom att prova oss fram
men får ledtrådar av de vävnader cellerna normalt lever i
genom att undersöka omgivningen.
Vi måste prova många olika saker
och när vi ser förhållanden som gör det vi vill
så upprepar vi för att kontrollera att metoden är pålitlig varje gång.
När vi försöker göra stamceller till speciella celltyper
är ett problem att veta om vi har lyckats göra den typ vi vill ha.
Man kan tro att titta räcker.
Olika celler har olika form.
Nervceller till exempel är långa och tunna.
Men vissa celler kan inte identifieras med blotta ögat.
Vi använder karakteristiska proteiner.
En bukspottkörtelcell producerar proteinet insulin.
Kan vi spåra insulin i en cell
antyder det att vi har lyckats skapa en cell från bukspottkörteln.
Det vi försöker göra nu är att hitta metoder för identifiering
medan cellerna fortfarande växer.
Vi använder ett speciellt fluorescerande protein.
Proteinet finns inte normalt i cellen men är helt ofarligt.
Vi tar genen från det fluorescerande proteinet
och för in den i cellens DNA.
Då börjar den producera det lysande proteinet
när stamcellen blivit den speciella celltypen.
Vi kan inte bara identifiera
utan även förädla dem
med speciella maskiner
som kan spåra fluorescerande celler och skilja ut dem.
Då får vi en ren population av den specialiserade celltypen.
lnom cellkultur ser vi att celler inte bara överlever och växer
utan även bibehåller de egenskaper de har i kroppen.
Det gör att vi kan observera hur cellerna beter sig och
hur de reagerar på sin omgivning.
Det ger en tydlig inblick i hur cellerna bestämmer vad de ska göra.
Det tycker jag är fascinerande.