Tip:
Highlight text to annotate it
X
- De mest företrädesrätta åtgärder kan undanröja behovet
av mer drastiska åtgärder i ett senare skede.
- Du tror att du har fått lära saker som konfidensintervall
i en elementär statistisk kurs som skulle låta dig göra det;
men om du studerat verkligen noga,
skulle du veta att de inte låter dig göra detta.
En riktigt principfast frekventistiskt kan inte producera en sannolikhetsfördelning ...
- Den slutsats vi vill poängtera när vi tänker på värdering
Är det faktum att medel är knappa. Jag hänvisade till detta redan att
som ändliga varelser kan vi inte kommer våra ändar som skall uppnås.
- En statistisk beskrivning av regeringens nät av intresse överskott.
- ... Deflation, tror jag att avkastningen skulle kunna sjunka till, låt oss säga, mindre än 1%
på 10 år och mindre än 2% på 30 år ...
- ... Som effektivt skulle ett �vertagande av penningpolitiken av kongressen. - �h, hej!
Skr�mmande, eller hur? Kanske f� dig att k�nna sig dum.
Kanske �r det inte konstigt d�,
medan �ven med de p�g�ende ekonomiska misslyckanden i hela v�rlden:
oj�mlikhet, �kande fattigdom, skuld kollaps,
bankkonkurser, arbetsl�sheten stiger,
mycket f� idag verkar kunna f�rst�,
tala diskutera, moderna ekonomi,
utanf�r, naturligtvis, delegationen spelet
d�r de enda f�rs�k l�sningar folk vet
�r blotta flytta runt p� solstolar p� Titanic,
f�rutsatt n�gra nya politiker, centralbanker politik eller f�retagslagstiftning
kommer att r�dda dagen.
N�gra �r tillbaka, efter att ha kommit till slutsatsen att v�ra politiker,
lagstiftare och etablerade myndigheter
bara kan vara bevisat inkompetent
n�r det kommer till de verkligt intelligent hantering av v�rt samh�lle,
Jag b�rjade leta efter fr�gor och svar p� min egen,
fr�gar dessa fr�gor om saker
att m�nga i dag antingen verkar ta f�r givet, ignorera eller �nnu v�rre,
anta att de inte har n�gon kapacitet eller f�retag unders�ker alls,
eftersom v�ra credentialed myndigheter i kontroll
m�ste vara smartare, mer informerade.
Det �r en sorglig stapelvara i modern kultur, du vet,
den gamla "Slappna av, sl� p� TV: n, forts�tt i skuld,
och pumpa ut ett g�ng ungar medan du �nd� h�ller p�, "
men viktigast av allt, h�lla visar upp p� dessa arbetstillf�llen
som du f�rmodligen redan har lurat dig att tro
tj�na n�gra legitima sociala roll.
Kom ih�g att 1% av v�rlden som �ger 40% av jordens rikedomar
fick inte s� med dig f�rst� hur v�rlden verkligen fungerar.
Trots detta, och en s�dan cynism �t sidan (jag �r ledsen),
Jag best�mde mig f�r att jag beh�vde b�rja om,
om du vill, och st�lla n�gra grundl�ggande fr�gor
om saker de flesta har helt enkelt skrivit av och gl�mt.
Om du skulle ta en opinionsunders�kning idag av v�r art, fr�gar vad som verkligen �r
de mest grundl�ggande fr�gorna som h�nf�r sig till m�nniskans �verlevnad och v�lst�nd,
s�som jag vet inte, vad som verkligen st�djer m�nskligt liv, hur mat v�xer,
vad energi �r, skapar vad och f�rst�rker god folkh�lsa,
vad som definierar en anv�ndbar eller skadlig trossystem,
kan du vara s�ker, att de allra flesta skulle ha mer konkreta svar
om baseball statistik, trender mode,
situationskomedi tomter och religi�sa skrifter.
Inte f�r att f�rnedra de kulturella n�jen och kreativitet av uttryck
som skapar njutning i detta liv,
men vi har en snedvridning av prioritet som visat otroligt skadlig
till framtiden f�r v�rt h�llbarhetsarbete p� denna planet,
d�r majoriteten inf�r tydliga v�xande problem
inte bara f�rst�r inte vad roten till dessa problem verkligen �r,
De vet inte ens vilka fr�gor att st�lla,
och idag finns det ingen st�rre destruktiv okunnighet till hands,
�n den enormt vanf�rest�llningar begrepp som kallas modern ekonomi.
Det �r i denna grundl�ggande sammanhang som jag hittat den mest intresse.
Vad �r en ekonomi?
Var den grundl�ggande premiss ifr�n?
Vad �r det vi avser exakt?
Hur samh�llet organisation finna ett riktm�rke f�r sig sj�lv?
Finns det ett riktm�rke? Vad g�r vi?
Varf�r visas diskussionen om detta �mne �r s� elitistisk
i ordf�rr�d och orientering? �r det verkligen s� komplicerat?
Jag blev s� tr�tt p� att kallas okunnig i �mnet
genom sj�lvutn�mnda experter som jag har ifr�gasatt,
Jag best�mde mig f�r att ta det p� mig att l�sa hela
makroekonomi l�roplanen f�r Harvard University
fr�n grundutbildning till doktorandniv�,
tillsammans med alla h�ftklamrar av inflytande: FA Hayek, John Maynard Keynes,
Ludwig von Mises, och jag ska ber�tta vad, jag �r verkligen glad att jag gjorde
eftersom jag hade n�gra mycket d�liga domar som beh�vde korrigering,
inte s� mycket om mina �sikter om ekonomi,
men att livet �r kort, och jag sl�sat bort en enorm,
of�rl�tliga tid att l�sa denna f�r�ldrade,
alltf�r intellektualiserad rappakalja.
[Krossat glas] Ah, skit!
Bob, skulle du ta hand om det tack? Gruppcentralen.
Var f�rsiktig m�nniska, det �r inte ... [Explosion] [Bob skrikande]
Som f�ljande avsnitt kommer detalj,
moderna ekonomin �r inte sant ekonomi alls.
Det �r bara en ideologisk filosofi,
bygger p� en serie antaganden
som har f�tt en illusion av best�ndighet.
Det finns absolut ingen relation till den vetenskapliga integriteten
av v�r kunskap om milj�n inbyggd i denna modell.
Den monet�ra-marknadssystem av religi�s tro
�r k�rnan i den stora majoriteten av ekologisk och social obalans
vi ser i v�rlden idag.
Tyv�rr �r det i ansiktet p� normalitet, s� m�nga ser f�rbi det.
Vi kan b�rja att se att detta fr�msta begrepp och praktik
�r verkligen ett problem i samh�llet, och f�r mig,
Det �r k�rnan i en kultur i nedg�ng.
Fr�n skaparen av tidsandan filmtrilogi
kommer s�mre dokus�pa genom tiderna
den verkliga
GMP Films presenterar
Kultur p� tillbakag�ng
med din guide, Peter Joseph.
Jorden: Nyfiken liten boll av sten, gas och vatten, �r det inte?
Sv�rt att tro detta lilla bubbla av kemiska grund�mnen som flyter i rymden,
grunden drivs av solen, kan ge upphov till v�r f�rgstarka,
�nnu ganska oroande super-apor,
en art ofta f�rekommer ganska allvarligt i dess intresse att f�rst�ra dess livsmilj�,
�ven om jag skulle s�ga ganska allvarligt i dess intresse att f�rst�ra sig sj�lv.
- Vad �r demokrati?
- Det har n�got att g�ra med unga m�n d�dar varandra, tror jag.
- Urs�kta mig en sekund. Bob, vad fan var det d�r?
Snittet bort, det var inte roligt. Det var bara deprimerande.
Kunde du inte hitta en kille skjuter en flaska raket ur hans �sna eller n�got?
Du vet vad v�r demografiska �r och punkten av showen, eller hur?
Okej, tack.
Hur som helst, kanske v�r omogenhet �r bara en fas,
ett tragiskt komiska rituella,
inte annorlunda �n barn som beh�ver br�nnas
av en het spis f�r att realisera de inte skulle r�ra den,
eller vad fysiken bakom det kan vara.
�nd� historia och egenskaperna hos denna lilla klot
kan vara vetenskapligt beskrivas med en hel del noggrannhet:
Ett par miljarder �r gammal nu, en komposit av gas och stoft
som resulterade mestadels fr�n en stor kemisk reaktion
l�nge sedan, troligen en exploderande stj�rna eller supernova,
och under miljontals �r denna damm ihop till relativt stora bitar av sten,
en uttalad gravitationsf�lt framkommit,
v�ra kemiska element l�ngsamt omorganiserades,
och villkor fram f�r att m�jligg�ra vatten och en atmosf�r,
vilket �r vad uppf�dda de f�rsta encelliga organismer;
och s� gick den l�ngsamma processen av mutation
till mycket underh�llande omst�ndighet vi har idag: oss.
Naturligtvis �r du fri att tro vad skapelseber�ttelse du vill:
ett revben fr�n Adam, fr�mmande korsbefruktning, ursprunglig sekret.
Vid slutet av dagen, �r nyttan av s�dan kunskap ganska liten.
Faktum �r att v�ra lite apa hj�rnor
kanske aldrig f� en fullst�ndig bild av n�got s� komplext.
Men vad vi vet �r att universum styrs av lagar,
inte moraliska eller religi�sa lagar, men lagar som var runt
l�ngt innan vi utvecklats n�gonsin en hj�rna f�r att f�rst� dem.
Lagar som mycket tydligt p�peka att vi antingen anpassa sig till dem
och respektera dem, eller att vi drabbas av f�ljderna.
S�dan �r den sanna Guds ansikte: de naturlagarna.
P� m�nga s�tt historien av v�rt universum
�r historien om v�r f�rst�else av den,
och vi har kommit l�ngt som en art
med h�nsyn till hur vi organiserar v�ra liv runt dessa regler.
Sannolikt det b�sta exemplet p� denna anpassning,
eller p� m�nga s�tt saknar detta, �r hur vi t�nker ekonomi,
grunden f�r v�r sociala �verlevnad.
M�nga tusen �r sedan, v�ra super-apa br�der
b�rjade att uppt�cka hur att engagera naturen.
Vi gick fr�n att vara helt i h�nderna p� livsmilj�n,
samla v�r mat med lite jakt,
lever och vandrar runt den naturliga s�songsm�ssiga f�ryngring,
till en jordbruks revolution, att l�ra sig att odla mat,
skapa allt [fler] sofistikerade verktyg f�r att underl�tta arbetet
och i praktiken l�ra sig att h�rma naturen sj�lv.
Faktum �r att denna nya medvetenhet och st�ndigt �kande f�rst�else
utnyttja processerna i naturen till v�r f�rdel
�r vad som lett till den stora tekniska innovationer som vi ser idag.
Om naturen g�r n�got, oddsen �r att vi kan f�rst� hur
genom dessa dynamiska vetenskapliga principer, fr�n artificiell intelligens idag
som arbetar f�r att efterlikna verkliga neurologiska processer,
till molekyl�rteknik som anv�nder atom logik
att manuellt �terskapa materiella objekt.
Och nu, st�ndigt viktiga blod skiftande droger erektil dysfunktion,
som om du har att titta p� TV nyligen,
m�ste vara den mest epidemi h�lsokrisen i v�stv�rlden i dag.
Eftersom denna revolution blev det m�nskliga samh�llet �r mindre nomadisk,
l�ngsamt �verg�r i st�der,
och system av arbetskraft specialisering b�rjade stiga
tillsammans med medel f�r utbyte. Barter �r ett vanligt exempel.
Du beh�ver n�gra �gg? Kanske ge n�gra ved du huggit upp
i utbyte mot mj�lkbonden arbete.
�nd� blev s�dana metoder besv�rliga och opraktiska efter ett tag;
s� tanken att anv�nda vissa s�llsynta snygga stenar,
som guld och silver som bytesmedel, l�ttade dessa transaktioner
genom ett system f�r priss�ttning varor i termer av deras relativa v�rde.
Detta gav upphov till vad vi vet i dag som den justerbara prissystemet
som genom allm�nhetens samlade m�nster av utbyte och produktion,
skapar en r�, men �nd� delvis fungerande logik
d�r priserna p� varor �terspeglar balansen mellan utbud och efterfr�gan,
annars k�nd som marknaden eller marknadsv�rdet. L�t mig f�rklara.
N�r du snubblar in i k�pcentret och k�pa den 85 generationen
iPoop 4G MP3 kolostomi-bag kameratelefon v�ffla maker,
du skapar ekonomisk signalinformation som anv�nds f�r att ber�kna efterfr�gan,
lokala och regionala preferenser och andra resulterande data
i samf�rst�nd med de miljontals andra impulsiva konsumenter
som efter att ha sannolikt ocks� k�pt 84. generationen
bara tv� m�nader f�re f�r dubbla priset,
skapar en sammanlagd fl�de av indata och feedback
som m�jligg�r en skenbart rationell reglering av resursf�rdelning,
produktion, distribution, krav arbetskraft, och naturligtvis
pris konsensus p� marknaden baserat p� upplevd tillg�ng och efterfr�gan,
att inte n�mna de allm�nna uppgifter om hur marknadsf�ring team
kan skruva dig �ver �nnu mer senare.
Denna mekanism �r delvis vad
yttersta �verstepr�st ur v�rt nuvarande ekonomiska religion,
Adam Smith, syftade till
med sin "osynliga hand" begreppet kausalitet p� den fria marknaden.
Och p� m�nga s�tt var han p� n�got.
Det fungerar i en begr�nsad kontext och en r� s�tt.
Faktum p� 1920-talet en ekonom vid namn Ludwig von Mises fram
den fortfarande h�ga frist�ende h�vdar att utan prismekanismen
ekonomisk ber�kning och rationell resursf�rdelning
och den allm�nna organisationen skulle vara om�jligt.
Han kallade det "den ekonomiska kalkylen problem".
Men saker och ting �r mycket annorlunda i dag �n de var f�r 200 �r sedan
N�r Adam Smith publicerade hans "Wealth of Nations"
eller n�r Ludwig von Mises gjorde sin kritik av central planering.
Faktum �r argumentet har �ndrats. Den ekonomiska debatten �r nu
vad �r egentligen h�llbar och progressiv f�r den m�nskliga arten,
inte bara mekaniken i r�relse pengar.
�ven om det �r sant att prissystemet kan till�ta
f�r den grundl�ggande ber�kningen av tillg�ng och efterfr�gan data,
att hj�lpa rationellt f�rdela arbete, �nskem�l, distribution och liknande,
ignorerar de verkliga operationella faktorer
som r�r sant, effektiv jordiska hantering
d�rav den sanna definitionen av ekonomi
som �r: optimerad effektivitet p� alla niv�er.
Till exempel finns det ingen ers�ttning f�r optimal resurstilldelning
baserat p� materialets mest effektiva �ndam�l.
Rationell f�rdelning av resurser �r inte rationellt
om den mest gynnsam anv�ndningen av dessa naturliga material, vetenskapligt,
inte direkt beaktas och tas i j�mf�relse. [AVSLAGEN]
Det finns ingen ers�ttning f�r organisatorisk effektivitet
teknisk produktionen, och allt du beh�ver g�ra �r att
analysera avfallet maskinen globaliseringen att se denna galenskap p� jobbet.
Det finns heller ingen h�nsyn till f�rnyelse behov eller protokoll �tervinning:
en sann krav p� ansvarsfullt rationellt resursutnyttjande
p� en begr�nsad planet,
det finns inte heller n�gon verklig produktion eller distribution effektivitet
i n�gon optimerad vetenskaplig mening
som s�dan ett medel, s�som kommer att beskrivas mer i ett �gonblick,
ocks� mot den inneboende logiken p� marknaden sj�lva systemet.
Dessa, tillsammans med m�nga andra allvarliga parametrar
beh�vs f�r en verkligt effektiv ekonomi, helt enkelt ignoreras eller, �nnu v�rre,
antas vara inneboende i prismekanismen funktion
n�r de uppenbarligen inte �r det.
Du f�rst�r, prismekanismen koncept av effektivitet
�vers�tter engelska massan interaktionen av konsumenter
i de tr�nga bed�mningar av regional efterfr�gan, produktion och distribution.
Det har ingenting att g�ra med hur eller varf�r de metoder f�r industrin �r vad de �r.
S�dana faktorer �r kvar fram till infall av producenterna
bedriver verksamhet i vinstsyfte ensam, helt frikoppla
fr�n den naturliga regleringen av vetenskapliga principer f�r h�llbarhet.
Aww, mannen!
Du f�rst�r, k�rnan i "den ekonomiska kalkylen problem"
�r verkligen argumentet att vi �r helt irrationella,
att vi inte kan m�jligen organiseras p� ett s�tt som �r strukturellt effektiv;
vi �r f�r galen, huvudsakligen.
D�rf�r m�ste vi ha en allm�n ekonomisk anarki
att organisera v�rt samh�lle och det finns inget annat s�tt runt det.
(* Skitsnack! *)
�terigen �r idag mycket annorlunda �n det var tidigare, och en snabb �versyn
av modern programmering och systemteknik
kommer att s�ga att det inte bara kan den algoritmiska intelligens
v�r sensoriska och m�tteknik idag,
tillsammans med synergistisk datorber�kning,
orientera alla de tidigare befintliga faktorer beaktas
av prismekanismen som vi k�nner den,
de verkligt relevanta men saknade faktorer f�r optimal effektivitet
och h�llbarhet kan f�ras in i ekvationen.
Detta skulle vara skapandet av en verklig ekonomisk kalkyl f�r industrin,
inte de r�a trunkerade data som lagts fram av enbart priset.
S� kommer tillbaka till v�rt hush�ll, jorden,
vad �r det h�r egentligen? Det �r ett system,
ett system av symbiotiska lagar.
K�rnan i alla principer om h�llbarhet
�r ett erk�nnande av den st�rsta ordern system vi kan hitta, som referens.
Prismekanismen p� den andra ... (Krasch)
Bob, vad var det?
Jesus Kristus, Louie!
Bob, varf�r inte du ber�tta Louie var h�r redan?
Mina damer och herrar, vi har en speciell g�st h�r p� Kultur i nedg�ng,
v�r lokala logik guru, Louie-the-Logic Gremlin.
Louie har en allvarlig ot�lighet f�r n�got ologiskt, och han arbetar f�r att ...
OK. Bob, har du att f� den j�vla Demo-Publican tillbaka i sin bur
eller Louie kommer att flippa ut ... �h, skit! Sk�r kameran!
(Tekniska problem, v�nligen st�)
Ledsen f�r det mina damer och herrar. Som jag n�mnde,
Louie f�r h�r lite frustrerad n�r det g�ller n�got ologiskt
och Demo-publikanen �r typ av hans d�dsfiende.
Hur som helst, Louie, eftersom vi har dig h�r, vill jag st�lla n�gra fr�gor.
�r den fria marknaden faktiskt
en god grund f�r h�llbarhet f�r den m�nskliga arten?
Absolut inte.
Den fria marknaden modellen h�ller ingen logisk grund i dagens moderna
sedan dess referensram frikopplas
fr�n den r�ttsliga medvetenhet om naturvetenskapen.
Utg�ngspunkten �r f�r�ldrad och farlig.
N�, hur �r det med o�ndliga �nskningar och m�nskliga behov?
Hur ber�knar vi denna komplexitet?
O�ndligt vill och tanken att m�nniskan �r alltf�r komplexa eller of�renlig f�r en konstruerad,
milj�m�ssigt effektiv ekonomi, �r mestadels propaganda och villfarelse.
Historiska reflektioner av m�nskligt kollektiva beteendet visar djup anpassningsf�rm�ga
och om ni m�nniskor inte var s� manipuleras av reklam, bor i en f�rbrukning-
tillv�xt ekonomisk modell, dina behov och �nskem�l skulle vara mycket annorlunda.
Dina v�rderingar �r helt enkelt f�rvr�ngd.
M�nskligheten beh�ver basera sina "vill" p� vetenskapliga principer f�r h�llbarhet.
�kta ekonomisk kalkyl i denna mening skulle ocks� avsl�ja
hur ett �verfl�d p� jorden f�r alla m�nskliga behov �r m�jligt idag.
Anledningen din v�rld har 3 miljarder m�nniskor sv�lter och i fattigdom
�r ett resultat av monet�ra ber�kning - inte vetenskapliga ber�kningar.
Priset systemet �r en felaktig ber�kning.
Och kom ih�g, �r den m�nskliga friheten en romantisk illusion.
M�nniskan har aldrig haft n�gon verklig frihet
n�r det g�ller naturens ordning. Antingen du justera eller du lider.
Tack s� mycket Louie, jag uppskattar det.
Tja, d�r har du det, folks.
Men logiken �t sidan, �sikter om v�rt ekonomiska system sortiment dramatiskt.
S�, f�r att f� lite allm�n enighet om fr�gan g�r vi nu lever
till v�r New York Kultur p� tillbakag�ng "korrespondent,
Big Scotty D, som �r levande p� Wall Street.
Tack, Peter. Detta �r Scotty D framf�r New York Stock Exchange.
Idag �r vi h�r i New York City
bara f�r att f�rs�ka tala med vissa personer p� gatan och ta ut lite
om vad som h�nder i v�rlden uppfattning om ekonomi.
Kultur p� tillbakag�ng: mannen p� gatan
Sir, vill du prata om ekonomin?
Vill du prata om ekonomin?
Vill du prata om ekonomin?
Jag suger verkligen p� detta,
men jag tror inte att folk vill prata om ekonomi heller.
(Jag pratade med min chef och han sa att du kan inte g�ra det h�r.) �h ...
Men det fanns en kille som var villig att prata med mig.
Vad tycker du �r definitionen av ekonomi?
St�ende h�r framf�r Wall Street, jag �r bara nyfiken.
Vad tror du ekonomi �r?
Tja, jag skulle s�ga att ekonomi �r, �r egentligen bara
bara baserat p� pengar, saker som h�nder,
du vet, fr�n �ver h�r av Wall Street.
Det �r bara pengar som g�r systemet ...
genererar hela NY stad och f�r alla i v�rlden.
Men det �r bara i huvudsak en pengar sak, som f�r v�rlden att g� runt.
Jag vet vad du t�nker. Du t�nker
"Vad �r den h�r killen talar om?"
Men i verkligheten, han vet nog lika mycket om ekonomi
eftersom jag vet om att intervjua folk p� gatan.
Och verkar som de flesta av oss
vet inte vad ekonomin handlar om �nd�.
Tillbaka till dig, Peter. * Man On The Streets *
�r det mig eller har du m�rkt att
det finns mer till salu i v�rlden �n n�gonsin tidigare,
och jag inte h�nvisar till varor i din lokala butik.
Idag �r marknaden rationell att
allt �r till salu och ingenting �r heligt.
Beh�ver lite pengar? Varf�r inte du hyr ut din panna till kommersiell reklam?
Eller �nnu b�ttre, varf�r inte du k�per livf�rs�kring
av din gamla granne, och n�r hon d�r
du kan f� bra utbetalning? Japp, det �r lagligt!
Eller kanske �r det de sm� sakerna som g�r dig lycklig.
S� i st�llet s�tta som bl�ser upp docka i bilen
att anv�nda den k� bilpool,
bara k�pa det, som du kan i Minneapolis.
Eller kanske du har en kl�da att slakta den utrotningshotade svarta nosh�rningen i Afrika.
Tja, kan du. Kostar dig ungef�r $ 150.000,
men hey, det �r det. '150,
pojke, jag kan inte v�nta med att �ta det nosh�rning! "
Eller mer allvarligt, kanske dina barn inte briljera bra i skolan.
Tja, har marknaden en l�sning. Betala dem!
Betala dem att l�sa och f� bra betyg, som de g�r i Dallas, Texas.
Men kanske det �r overkill, eftersom n�r de tr�ffar college �lder
mest prestigefyllda universiteten kommer att se �t andra h�llet f�r antagning
g�ng en trevlig rej�l donation g�rs f�r att nya biblioteket flygeln.
Vill tj�na ditt land, men �r tr�tt p� alla som
irriterande FN krig regler och d�lig l�n?
Bara g� med v�xande legion av privata milit�ra entrepren�rer
som sakta byter den amerikanska milit�ren i allm�nhet.
Eller vad s�gs om k�rlek?
Beh�ver ett datum, men vill inte g� igenom alla dimman?
Kvinnor kommer nu att g� p� datum med h�gstbjudande p� vissa dejtingsajter.
Gl�m chattar, bara punga ut ett par hundra dollar
att locka kvinnan i ditt val s� att du kan betala f�r sin middag.
Jag �r s�ker p� att det kommer att bli en l�ngvarig relation.
Eller kanske viktigast,
beh�ver ditt f�retag en lag som antogs f�r att s�kra vinsten?
Tja, bara hyra en lobbyist att p�verka kongressen!
Som tidigare episod av kultur p� tillbakag�ng betecknas,
det finns ingenting i den politiska och r�ttsliga spektrum
det �r inte klart f�r f�rs�ljning.
I sj�lva verket, varf�r tycker du domstolsv�sendet till�ter flesta brott
ska rensas med monet�ra medel?
Men �ven om du g�r n�got riktigt d�ligt och du har fastnat i f�ngelse
oroa dig inte, eftersom det i vissa fall
du kan om betala 80 dollar per natt f�r en trevlig uppgradering
till en ren tyst f�ngelse cell i ett trevligt omr�de i f�ngelset.
You name it, kan du k�pa den, och ingenting �r heligt.
143 �r efter passagen av 13th �ndring av den amerikanska konstitutionen
och 60 �r efter artikel 4
av FN: s allm�nna f�rklaring om de m�nskliga r�ttigheterna
f�rbjudna slaveri och slavhandel i v�rlden,
Det finns i dag fler slavar �n n�r som helst i m�nsklighetens historia,
m�nniskohandel cirka 30 miljoner till olika resultat system.
Men hur etik, kanske du fr�gar?
N�, hur �r det med det? Etik och moral
forts�tta att omdefinieras av den ekonomiska etos av dagen,
och n�r en Wall Street handlare g�r miljontals dollar
spelar mot valutan och d�rmed v�lst�nd i ett annat land,
Jag kan f�rs�kra er att han sover som ett barn p� natten,
och varf�r skulle han inte? Han �r helt enkelt att g�ra det som bel�nas
och f�rst�rks av det ekonomiska systemet-at-large.
Marknadens inneboende psykologi
har ingenting att g�ra med n�gonting f�rutom sina egna f�revigande.
N�r du h�r politiker s�ga att de invaderar n�got fattigt land
att f� frihet och demokrati,
du m�ste f�rst� vad dessa ord verkligen inneb�r.
Den frihet de f� �r fri marknad,
och demokrati som de tar �r demokrati i k�pkraft
frihet att anv�nda pengar f�r inflytande,
frihet att i sj�lva verket begr�nsar andras frihet.
Men l�t oss g� tillbaka till denna tekniska grejer.
Om man bortser en snedvridning av marknaden logiska
som s�tter nu allt till salu,
s�tta undan den falska premissen att prismekanismen
faktiskt korrekt ber�knar de verkliga attribut
av en h�llbar och effektiv ekonomisk praktik,
och s�tta undan det grundl�ggande st�rningen v�rdesystem
str�lar ut fr�n den totala grunden f�r utvecklande,
l�t oss nu ta en liten fr�gesport. V�lkommen till moderna ekonomi 101.
Fr�ga 1: Om du levde p� en planet
med �ndliga resurser och en v�xande befolkning,
skulle du uppmuntra en ekonomi som bygger p� behovet av tillv�xt och konsumtion
att h�lla allt p� v�g?
R�tt svar: Nej
Det faktum att v�r ekonomi bokstavligen kr�ver konstant f�rbrukning
och tillv�xt f�r att h�lla BNP flytande och sysselsatta
�r k�nnetecknet f�r inte en ekonomi utan en anti-ekonomi.
Fr�ga 2: Om du var en producent
skulle du g�ra varor att vara s� t�lig och anpassningsbar som m�jligt
med tanke p� den �ndliga resurser
och ett intresse f�r att maximera arbetskraftens produktivitet?
Svar: Ja. Idag �r det tv�rtom,
och inte bara �r alla varor underl�gsna s� fort de �r gjorda
p� grund av kostnadseffektivitet behov av f�retag att f�rbli konkurrenskraftiga,
de flesta f�retag engagera sig ocks� i vad som kallas planerade inkurans
vilket minskar medvetet god kvalitet f�r att uppmuntra upprepade k�p
f�r mer vinst.
Fr�ga 3: Om du var en socioekonomisk planerare,
skulle du uppmuntra alla att k�pa en av allt,
hamstring som personlig egendom, beskyddande,
�ven om m�nga varor anv�nds s�llan?
Svar: Nej, det skulle vara ineffektivt.
Verkligheten att varor endast lika relevant som deras anv�ndning skulle f�rverkligas
och d�rmed ett system av delat tilltr�de,
inte blind restriktiva universell �gande,
skulle vara det mest rationella s�ttet att utspelas.
Fr�ga 4: Hur incitament?
Vill du driva en m�rdande, competititve milj�
d�r alla �r ute f�r sig sj�lva eller deras lilla grupp?
R�tt svar: Nej Att veta vad vi vet idag
om den konkurrensutsatta mentalitet och hur det skapar �vergrepp,
tillsammans med det faktum att samarbete och utbyte av information
�r verkligen f�raren av framsteg p� det sociala planet,
konkurrens skulle ses som den mest begr�nsande av arrangemang
som en filosofisk praktik.
Fr�ga 5: Vad skulle ligga till grund f�r bel�ningen idag?
Skulle du kr�va att varje m�nniska att l�mna varandra p� arbetskraft
att uppn� de medel f�r �verlevnad?
Nej, det skulle vara r� och kontraproduktivt,
Med tanke p� den tekniken.
Modern teknisk kapacitet har f�rm�gan att �ka produktiviteten
bortom allt k�nt i m�nsklighetens historia,
f�r att inte tala s�ker mer s�kerhet och effektivitet i allm�nhet.
F�r att driva m�nskligt arbete f�r inkomster
inf�r detta verktyg f�r enorm f�rb�ttring �r bara absurt.
Avslutande tankar: Om vi ??skulle ta ett steg tillbaka och reflektera �ver
hur v�r m�nskliga familj beter �ver hela v�rlden idag,
fr�n v�stra materialismen till islamistisk extremism,
fr�n k�rnvapenkrig till nekrofili,
Vi st�r inf�r en m�rk, men �nd� extremt underh�llande verklighet.
Den mycket verkliga faktum [�r] att vi �r apor i naturen,
knappt ut ur djungeln p� denna planet
f�r att citera den sena, stora George Carlin,
framryckning fr�n den m�rka medeltiden, faktiskt,
fr�n en period av djup r�dsla och f�rvirring med avseende p� vilka vi �r,
vad vi g�r, hur vi f�rh�ller oss till varandra,
f�r att inte tala om hur vi f�rh�ller oss till den livsmilj� som spawned oss.
P� ena sidan av spektrumet har vi en stor spektakel av m�nsklig f�f�nga:
envis okunnighet, s� mycket s� att om du �r som jag,
Ibland undrar varf�r vi b�r f�rs�ka alls.
Det kanske denna art f�rtj�nar allt det blir
och dess �de som en evolution�r �terv�ndsgr�nd-de-sac,
en misslyckad genetisk mutation, kan vara en perfekt hopp f�r detta universum.
Cynism �t sidan dock
Det �r l�tt att se att det finns en v�xande f�r�ndring i minoritet
som l�ngsamt blir majoritet om vi l�ter det.
Ett uppvaknande sker, ett uppvaknande
d�r m�nniskor har slutat att inf�ra sina traditionella ideal
och olika ideologiska bagage p� v�rlden,
och ist�llet b�rjar lyssna,
lyssna p� vad verktygen f�r v�r uppfinningsrikedom har gett oss,
lyssna p� meddelandet av naturen sj�lv.
Om det finns n�got sammanhang som kr�ver ett allvarligt ingrepp
med h�nsyn till de naturlagar som styr oss,
om det finns n�gon sammanhang d�r vi m�ste helt enkelt uppm�rksamma,
f�rbereda att sl�ppa alla v�ra tidigare antaganden och �ndras d�refter,
det �r i ekonomiska sammanhang.
Ekonomi �r inte bara n�gon godtycklig abstraktion
f�r behandling och f�rdela resurser.
Det �r ett underliggande v�rde F�RMULTNA att program oss i beteendem�nster
som str�cker sig i alla delar av v�r psykologi.
Det �r den aktiva globala religionen om folk gillar det eller inte,
och f�r dem av oss som vill se sk�l triumf �ver dogm,
Vi har en l�ng, l�ng v�g kvar.
F�respr�karna f�r den fria marknadsmodellen f�r ekonomi kommer att ber�tta
att det inte finns andra system som �r m�jligt att ber�kna samh�llet,
att konkurrens �r det enda s�ttet
att stimulera v�r primitiva kultur.
De kommer att s�ga att minskad ekonomisk inblandning av regeringen
�r nyckeln till att bevara den sanna integritet marknadsekonomin
och �ven bevara v�r s� kallade frihet,
som de s�ger skulle snabbt vara skadad
som tyranni och f�rtryck m�ste ske
Om n�gon typ av samarbete utformade, ekonomisk praxis till�mpas.
De talar om den "sanna" fria marknaden:
en utopi som h�vdar den osynliga handen,
om de till�ts k�ra utan inblandning skulle lindra fattigdomen,
ber�vande, missbruk, korruption, konflikter och ineffektivitet
s� vanliga i v�rlden idag.
Tja, som med alla religioner �r villfarelse vanligt,
f�r i dag marknaden �r faktiskt mer fri �n n�gonsin
med staten �r inget annat �n en f�r�lder bolag
arbetar f�r att hj�lpa sin kommersiella dotterbolag som st�der den.
Allt �r till salu, och ingen �r ansvarig.
Alla naturliga lagar och fysiska verkligheter som skulle omfatta grunden
f�r �kta teknisk jordiska effektivitet
och medvetenhet och resonemang som, om detta till�ts,
kan bokstavligen f�r�ndra v�rlden till en plats
med stora �verfl�d och v�lst�nd aldrig tidigare sett,
har begravts och ogillas,
endast att �verskuggas av en viss typ av effektivitet,
marknadseffektivitet, en effektivitet som sp�rar pengar och enbart pengar,
en effektivitet som bokstavligen frikopplas
fr�n allt som st�djer och s�kerst�ller livet sj�lvt,
en effektivitet som �r cirkul�r i sitt resonemang
eftersom det har inget erk�nnande av de fysiska naturlagarna,
naturens lagar, som i sj�lva verket den enda verkliga sanna regeringen
och regelverk som har eller n�gonsin kommer att existera.
Men sedan �r som att s�ga att det �r viktigt?
Kanske borde vi alla bara ta det i steg.
Kanske denna dokus�pa f�r hela m�nskligheten,
denna satiriska tragiska parodi p� sig sj�lv, f�r att vara s�ker,
g�r allt den vet, kanske det �r s� att det �r
och v�ra hj�rnor, v�ra gener trasslat till,
och vi bara v�ntar p� den slutliga skratt sp�ret
n�r Spaceship Earth sm�ller in i den psykologiska tegelv�gg.
Jag antar att tiden utvisa.
Och tills dess, luta dig tillbaka, ta lite popcorn
och h�lla titta den st�rsta dokus�pan genom tiderna.
Och tills n�sta g�ng, jag Peter Joseph,
en agent och offer f�r en kultur i nedg�ng.
Enligt min mening finns det kanske inget b�ttre demonstration av d�rskap m�nskliga metaforer �n denna avl�gsna bild av v�r lilla v�rld.
V�ra posturings, v�r inbillade sj�lvtillr�cklighet �r villfarelsen att vi har n�gon privilegierad st�llning i universum, utmanas av denna punkt i blekt ljus.
V�r planet �r en ensam prick i den stora omslutande kosmiska m�rkret.
I v�r dunkel - i allt detta vidstr�ckta - det finns ingen antydan om att hj�lpen kommer fr�n annat h�ll f�r att r�dda oss fr�n oss sj�lva. Det �r upp till oss. - Carl Sagan
N�gra bilder i denna produktion �r olicensierade via "fair use" upphovsr�tt kod. Bara f�rs�ka st�mma oss.
Vill du prata om ekonomin?