Tip:
Highlight text to annotate it
X
Översättning: Subwoofer
Undertexter.se Översättargrupp
© 2007 www.Undertexter.se
Allt är bra, mamma är här.
Jag vill att du är en stor pojke.
Göm dig under sängen, snabbt.
Snälla, lämnas oss i fred!
Michael!
Spring!
"Saknar dig
Storlek: 53.9 kb"
Du tar *** på batteriet.
Jag får ändå ingen täckning här ute.
Lyckligtvis kan folk här ute
samtala med varandra utan mobiler.
Det är ingen fara, Birde.
- Låt honom inte knäppa upp bältet.
- Det gör jag inte heller.
Där är det, vad tycks?
- Nu finns det ingen återvändo.
- Det skulle vi ändå inte ha råd med.
Jag vet att det är lite nedgånget,
men vänta tills du får se insidan.
- Hej, kompis.
- Kolla vattenpumpen, Denise.
Vill du se din nya trädgård?
- Den fungerar fortfarande.
- Ja, det är imponerande.
Jag vet att du är oroad, men ge mig ett
par dag och allt är så gott som nytt.
Till och med den där?
Kanske om en vecka.
Tror du fortfarande
att vi klarar det här?
Klimatet är det rätta.
Jordmånen är utmärkt.
Jag vet att det inte fungerat i stan,
men det här är något jag kan.
Kom och hjälp mig med väskorna, Jess.
Vad tycker du om huset?
- Fint.
- Hjälp oss att packa upp.
Om vi vill ha något att sova
på i natt får vi sätta fart.
Jag tror hon ska trivas här.
Hon pratar i alla fall med oss,
det är ju alltid en början.
Jag älskar det här stället.
- Hej.
- Hej.
Hur går det?
Det är så tyst här.
Ja, det tar ett tag att vänja sig.
Att ta dig med hit ut
var inget straff, Jessica.
Det är en förändring för oss alla.
Det enda sättet att få det här till
att fungera, är att ge det en chans.
"Du har en poäng där, pappa.
Du har rätt. Du har alltid rätt."
Godnatt.
Se till att få lite sömn nu.
Ge inte upp, älskling!
Oroa dig inte, jag fixar det.
- Kom igen.
- Kom igen.
Precis så.
Kom igen.
Han gjorde det!
Han gjorde det!
Roy Solomon?
- Colby Price, Belton Savings.
- Hej, trevligt att råkas.
- Så, din far odlar också solrosor?
- Ja, i Turek County.
- Jag växte upp här i närheten.
- Ja, just det.
Jag vet att ni redan flyttat in, men...
...en möjlighet dök upp på banken som
jag trodde du kunde vara intresserad av.
Det här stället har samlat damm i
åratal tills du kom och köpte det.
Och nu råkar ett annat sällskap
vara intresserade av farmen.
Den goda nyheten är att dem
är villiga att betala vad du betalt.
Och ytterligare 15%
Vi kom precis hit.
Och min familj letar
just nu efter stabilitet.
Här har du alla detaljerna.
Ring mig om du vill diskutera det.
Tack, det ska jag göra.
Hej, Benny.
Jag kommer.
Är du redo?
Perfekt.
Ben?
Ben?
Hej, killen.
Jag trodde du sov.
Hur tog du dig ur sängen?
Jag trodde du...
Kom, så lägger vi dig.
Okej, Ben.
Försök sova lite nu, okej?
Lägg dig ner och sov.
Duktig pojke.
Pappa älskar dig.
Vad?
Vad håller du på med?
- Jag ska till stan.
- Det tror jag inte, Jess.
- Ge mig nycklarna.
- Jag hade dem nyss.
Tack, Jess.
Är du redo att åka?
- Vad handlade det om?
- Det var jag, inte hon.
Jag trodde hon tänkte ta bilen.
Jaga inte upp dig för det.
Förresten, din son lyckades
klättra ur sin säng igår kväll.
- Det var något nytt.
- Ja.
Det är grejerna jag tänker
gör med dig ikväll också.
- Nya grejer, va?
- Åh, ja.
Jag har läst "the farmer-sutra".
Vi ses.
- Här har du. Ha en bra dag.
- Tack, Ed.
- Ni är de nyinflyttade, eller hur?
- Ja, Roy Solomon.
- Så vad ska du plantera?
- Solrosor.
Okej, låt mig hjälpa
dig att komma igång.
Kan jag få se mig omkring?
Okej, men gå inte för långt.
Hej, kompis.
Vad tittar du på?
Du har inte ä*** klart.
Och pappa sa att du hade
tagit dig ur sängen igår kväll.
Klarade du det alldeles själv?
- Snyggt!
- Passa bollen.
Du har honom.
- Upp!
- Ta den!
Kom igen, Bobby.
Vad var det där?
Lite hjälp?
Tack.
- Det hänger på handlederna.
- Okej.
- Jag är Bobby.
- Jess.
Välkommen till North Dakota.
Du är från Chicago, eller hur?
Ja, hur visste du det?
Det här är en liten stad, alla vet allt.
Det kan vara bra att komma ihåg.
- Så vad roar ni er med här?
- Det du tittar på.
Härligt.
Hälften nu och andra hälften vid skörd.
Det är mitt bästa erbjudande.
- Jag uppskattar det.
- Om du söker arbetskraft-
-har den blivit billig i och med
den höga arbetslösheten.
Jag har inte råd just nu,
men det ska jag komma ihåg.
Tack, Ed.
Du sopar banan med mig.
- Ja, det hänger på handlederna.
- Visst spelade du basket i Chicago?
- Jag brukade gör det i mellanstadiet.
- Jaså? Vad hände?
Jag vet inte.
Jag antar att jag började med annat.
Tjej-laget här är uselt.
Kill-laget också,
om ni spelar där.
Om du får tråkigt på farmen,
kan jag hämta upp dig-
-så kan vi ha tråkigt
någon annanstans.
Ja, kanske det.
Du, jag måste gå.
- Vi ses.
- Ja.
Trevligt att träffas.
- Vem var det?
- En kille bara.
- Härifrån?
- Nej, han pendlar hit.
- Fick du hans nummer?
- Pappa.
Vi kan åka tillbaka, känns det
pinsamt kan jag be om hans nummer.
Jag tror du och mamma
har mycket att prata om.
Vi sitter alla i samma båt, Jess.
Jag går och kollar om
mamma behöver hjälp.
Visst, gör du det.
- Hur var staden?
- Liten.
Jag är verkligen ledsen
för det som hände förut.
Det är okej.
Behöver du hjälp med något?
Det vore bra om du kunde bära
ner några av kartongerna i hallen.
- Var vill du ha dem?
- Ställ ner dem i källaren.
Tack.
Herregud, du måste
sluta med det där.
- Förlåt om jag överraskade dig.
- Vad vill du?
Jag undrar om du hunnit
titta på erbjudandet än.
Vi tänker nobba det.
Vi stannar.
Nu, om du ursäktar
har jag arbete att göra.
Självklart, det är alltid
mycket att göra på en farm.
Hej då.
Fan också!
Försvinn härifrån!
Herregud.
Det enda som håller dem borta.
- Gör de alltid så?
- Nej, de ville bara åt dina frön.
- Roy Solomon.
- John Burwell.
Trevligt att råkas.
Vilken tur att du kom förbi.
- Bor du här i närheten?
- Nej, jag var på väg till stan.
Man får gå dit jobben finns.
- Vad jobbar du med?
- Lite allt möjligt...
Behöver du någon hjälp här?
Vad är det som pågår?
Allt är i sin ordning.
Det här är John Burwell,
deltids kråkbekämpare.
Kråkorna blev galna,
hade inte John kommit-
-hade jag kanske blivit ihjälhackad.
Vilken tur att han gjorde det då.
Jag kan säkert behöva lite hjälp, men
jag kan inte betala förrän efter skörden.
Vi kan stå för maten och
du kan få bo här tills dess.
- Solrosor, eller hur?
- Så mycket du orkar äta.
Det låter bra.
Jag höll på med lunchen,
vill du göra oss sällskap?
- Javisst.
- Okej.
- Kan du låta det stå ute?
- Förlåt.
- Har du någon familj, John?
- Nej, det är bara jag.
Tror du det blir en bra skörd?
Det var ett tag sen den
jorden brukades, så... ja.
Det var det jag ville höra.
Skål.
- Kan du hjälpa mig med det här, Jess?
- Ja.
Tack.
Vill du ha den här?
Han slutar inte.
Men det måste betyda att han gillar dig.
- Vad letar du efter?
- Inget.
Vad är det?
Herregud!
Mår du bra?
- Vad har hänt?
- Jag skar mig på traktorn.
- Det måste sys.
- Nej, det räcker med ett bandage.
- Vi måste köra dig till sjukhuset.
- Det kan jag göra.
Nej, det kan du inte
med indraget körkort.
Jag ska hämta Bens väska.
Ben kan stanna här med Jess.
- Jag tror inte det är någon bra idé.
- Hämta nycklarna så åker vi.
De klarar sig. John finns i
närheten om de behöver något.
Herre jävlar.
- Kommer han att bli bra?
- Ja, han behöver bara ett par stygn.
Vad har du där?
En bonde?
Ska du bli bonde som din pappa?
- Säg till om det är något, okej?
- Ja.
Vad är det med kråkorna?
Ikväll har vi filé mignon,
veal parmesan, inbakad Alaska-
-kyckling cacciatore
samt makaroner och ost.
Stanna här Ben, okej?
John.
Är det du?
SOS 112. Vad har inträffat?
Jag tror det är något i mitt hus.
Få ut alla ur huset,
vi skickar en bil direkt.
- Är du ensam?
- Nej, min...
Ben, vad håller du...
Släpp mig!
- Vad är det som händer?
- Hjälp oss, ta honom.
Vad är det som pågår?
Vad är det, Jess?
Vad är det som pågår?
Jag hoppas de är oskadda.
- Vad har hänt?
- Allt är i sin ordning, frun.
Jag har letat i alla rum,
det är ingen här.
Hon pratade om stor förstörelse.
Vi klassar det som falskalarm,
och inte som en busringning.
Tack.
- Vad sa John?
- Han sa att det var förståeligt-
-om man blev rädd
sin första natt själv här ute.
Men att han inte sett
något ovanligt i huset.
Snälla, tror mig.
Jag ljuger inte, jag berättar sanningen.
Snälla, Jess.
Sluta nu.
Pappa...
Jag är verkligen rädd.
Kan vi inte bara åka hem?
Jessica, det här är hemma.
Du måste vänja dig vid det.
Jag trodde vi var överens
om att du skulle försöka.
Hur blev det med det?
Hej. Stäng dörren.
Vi borde kanske inte ha
lämnat Ben ensam med henne.
Såg du hennes ansiktsutryck?
Hon verkade väldigt rädd.
Jag är verkligen orolig för henne.
Hon har bara lite svårt
att anpassa sig, det är allt.
Det gör henne gott
att få vara här ute.
Jag vet inte.
Vi kanske tagit oss
vatten över huvudet.
Vi ska ta oss igenom det här,
ge henne lite tid bara.
Du såg det också, eller hur?
Kom igen, det måste du ha gjort.
Jag önskar att du kunnat
berätta för dem vad du såg.
Kom igen, Ben.
När tänker du börja prata?
Jag lovar att jag inte
låter något hända dig.
Jag lovar.
Du hörde det också, eller hur?
Kan du se dem?
Var är de, Ben?
Helvete!
Hej, det där hörde du inte.
- Pappa sa att du behövde den här.
- Ja, tack.
Varför sa du till mina föräldrar
att du inte såg något igår kväll?
För att jag inte gjorde det.
Jag vet att du var rädd.
Och jag vet att folk, till och med dina
föräldrar, ibland har svårt att lyssna.
Speciellt mina föräldrar.
De har press på sig,
som du inte ens kan tänka dig.
- Är du säker på att du såg något?
- Jag såg det, det var på riktigt.
Du kanske bara har
för mycket att tänka på.
- Hej, Jess.
- Hej, tack för du kom.
Du ser inte ut att må så bra.
Vad är det?
Kände du familjen som
bodde i mitt hus förut?
Nej, egentligen inte.
Rollins bodde där.
- Vad hände med dem?
- De bara stack för fem-sex år sedan.
Det blev några dålig skördar.
Det var många som inte klarade det.
Har du någonsin hört talas om
att mitt hus skulle vara hemsökt?
Allvarligt.
Bara fåniga historier.
Det har stått tomt länge, så...
- Vad för slags historier?
- Inga särskilda.
När vi var små, brukade vi utmana
varandra i att gå ner i källaren.
Varför det?
Såg du någonsin någonting?
Nej, inte jag.
Jag gick aldrig ner där.
Vad är det som händer med mig?
Allt väl?
Jag såg något idag igen.
Det var en tjej i källaren.
Någonting...
Någonting hände med henne.
Hon försökte fly från något.
- Fly från vad?
- Jag vet inte.
Men hon var...
Hon såg livrädd ut.
- Har du berättat för dina föräldrar?
- De tror redan att jag är knäpp.
Tycker du det är galet?
Att människors andar
finns kvar efter deras död?
Nej.
Det är någonting med marken här.
Den håller kvar folk.
Den vill inte släppa dem.
Du då?
Känner du dig inte ensam här ute?
Önskar du inte att
du haft en egen familj?
Nej, jag har fullt upp med er.
Tack. För att du lyssnar.
När som helst.
- Nästan klara.
- Ja! Så ska det låta.
Jag uppskattar verkligen
att få vara här, Roy.
Ni får mig att känna
mig som en i familjen.
Vi har tur som har dig, John.
Vi får se hur bra skörden är,
så kanske jag har råd att ha dig kvar.
Oroa dig inte för mig.
Se till att ta hand om din egen familj.
Hjälp mig.
Hallå?
Vad vill du mig?
Allt väl?
Kan du höra mig?
Vad är det?
- Hur är det med henne?
- Rivsåren är ytliga.
Så det är ingen fara med henne.
Finns det någon anledning till
att hon skulle vilja skada sig själv?
Vi har precis flyttat hit från Chicago.
Och där hamnade Jess i svårigheter.
Hon var lite motsträvig.
Vi har haft att gör med en
hel del känslomässiga problem.
Jessica? Din mamma är här.
Hej.
Pappa, vi måste flytta härifrån nu,
innan det händer något mer.
Pappa.
- Jag är verkligen rädd.
- Har du glömt hur tufft-
-det varit de senaste åren?
Jag var arbetslös,
Bens sjukhusräkningar.
Vi fick använda vartenda
öre som vi lyckats sparat ihop.
20 års sparande, tog *** på två år.
Allting hänger på
den här skörden, Jess.
Det är bara ett par
dagar kvar till den.
- Mamma, "de" attackerade mig.
- Nu räcker det!
Doktorn sade att skadorna
såg självförvållade ut.
Han sade att du åstadkommit dem!
Tror du verkligen att jag
skulle göra så emot mig själv?
Varför tror ni mig inte?
Hur skulle vi kunna det?
Säg mig det!
Jag menar,
vi trodde att du gått vidare.
Varför klandrar ni mig för allt?
Ni lyssnar aldrig på mig.
Ska vi låtsas vara en enda
stor och lycklig familj, igen?
Det går inte.
Låt henne gå.
Det kanske var ett
misstag att flytta hit.
- Försök inte vara efterklok, Roy
- Varför inte? Det är ju alla andra.
Ge dig inte på mig för det.
Jag borde ha sålt.
- Helvete.
- Vad?
Precis efter att vi anlänt hit,
kom ett nytt bud på farmen.
Vi hade fått tillbaka
pengarna, plus 15% till.
Och det har du inte ens nämnt?
Hur skulle jag kunna gjort det?
Du hade ju tagit erbjudandet direkt.
Så det beslutar du utan
att ens berätta för mig?
Jag höll ihop den här familjen
i 2 år medan du sökte jobb.
Och sedan följde jag med hit ut när
du beslutade att det här var lösningen.
Och nu finns en annan möjlighet,
och det talar du inte ens om?
Höll du ihop familjen?
Är det därför som du och
Jess avskyr varandra?
Inte undra på att hon mår dåligt.
Förlåt, Denise.
- Allt väl, Roy?
- Vad jag än gör-
-så klarar jag inte att
hålla ihop den här familjen.
Hej, allt väl?
Vill du ha skjuts?
- Så vart ska vi?
- Till mataffären.
Varför det?
Jag ska berätta något för dig.
Och du måste tro mig,
för det gör ingen annan.
- Jag tror inte att Rollins bara stack.
- Vad pratar du om, Jess?
Jag tror att något
fruktansvärt hände dem.
Jag tror de är döda.
Jag har sett dem.
Har du sett spöken?
- Har du pratat med dina föräldrar?
- Jag har försökt, men de lyssnar inte.
Varför inte?
För att jag ställde till det i Chicago.
För ca. sex månader sedan skulle
mamma hämta pappa på flygplatsen.
Hans plan var försenat, så hon bad
mig hämta min lillebror hos barnvakten.
Jag borde talat om
att jag druckit, men...
Jag var inte borta eller så,
jag trodde mig vara kapabel att köra.
Men vi krockade,
och Ben fick föras till sjukhus.
Han har inte pratat sedan dess.
De har inte kunnat släppa det.
Alla gör misstag, Jess.
Ja.
Din syster kommer bli bra.
Eller hur, Benny?
Säg: "Javisst, mamma."
Vad är det du pekar på?
Vad ser du?
Vad ser det ut som?
Vad i helvete?
Okej, älskling.
Ta dig en tupplur, sötnos.
Allt väl? -Okej.
Kvinnan i den här klockan,
jag har sett henne här.
Där!
Det är hon.
- Vad är det?
- Jag måste ta mig hem.
Ben, älskling.
Vi måste ta oss härifrån.
Mamma kommer strax.
Mamma är strax tillbaka.
Stanna där.
Herregud, John.
Vart ska du?
Vart ska du, Mary?
Vad?
Vad är det här?
Lämnar du mig?
- Det gör jag inte...
- Håll käften!
Jag sliter häcken av mig varje dag.
- Men du blir aldrig nöjd.
- Herregud.
Tror du verkligen att jag
skulle tillåta dig lämna mig?
Michael.
Öppna dörren, Mary!
Mamma?
Pappa?
Mamma?
Mamma?
Ben?
Spring!
Vänta, Bobby!
Min bror.
- Han är inte här, vi sticker.
- Se upp, Bobby!
Öppna dörren!
Mamma?
- Mamma.
- Jess.
Jag vet vad du såg.
Jag har också sett det.
Jag är så ledsen att
jag inte trodde dig.
Jag måste hitta en väg ut härifrån.
Mary, tror du att jag tillåter
dig lämna vår familj?
Öppna dörren, Lindsay.
Öppna dörren!
Ni lämnar mig inte.
Bobby? Bobby!
Var är de, Bobby?
Var är de?
Denise?
- Pappa?
- Jess.
Pappa!
Du har varit en stygg flicka, Lindsay.
Nej! Lämna henne i fred!
Kom hit!
Varför försöker du alltid
fly från mig, Lindsay?
Vad är det med dig?
Gillar du inte din familj?
Vi är inte din familj!
Mamma?
Pappa!
Håll i dig!
Hej, älskling.
Det är jag.
Det kommer bli bra.
Mrs Solomon,
jag har ett par frågor till.
Du kommer att bli bra.
Ursäkta oss.
Skjut in honom.
Nu kanske "de" kan vila, Ben.
- Hej.
- Hej.
- Är du törstig?
- Ja, tack.
Så hur går det?
Det tar sig.
Vad är det?
Där uppe i skyn?
- Vad är det?
- En fågel.
- Är det ett moln?
- Kråka. Det är en kråka.
Vad sägs om det?
Översättning: Subwoofer
Undertexter.se Översättargrupp
© 2007 www.Undertexter.se