Tip:
Highlight text to annotate it
X
Text och omsynk: Haiko.
www. UNDERTEXTER.se
Det krävs ungefär 230 kg
för att krossa en människas skalle.
Men människans känslor
är än mer ömtåliga.
Som Suzy,
min första riktiga flickvän.
Mitt första riktiga uppbrott...
...mitt framför ögonen på mig.
Jag trodde aldrig att det
skulle kännas som en bilolycka.
Jag har slängt mig på bromsen...
...och sladdar mot en
känslomässig kollision.
Är allt mitt fel?
Jag, Ben Willis.
Det är märkligt vad som passerar
genom ens huvud vid dessa tillfällen.
De två och ett halvt
år vi var tillsammans.
Alla löften vi gav.
Helgerna med hennes föräldrar.
Lampan vi köpte på IKEA tillsammans.
Det var mitt sista år
på konsthögskolan.
Och veckorna efter uppbrottet
försökte jag förstå vad som gick fel.
Varför gjorde vi ***?
Det är konstigt, men när jag
tänker på det känns orsaken så ***.
Ena dagen är vi tillsammans,
och hon säger: "Jag älskar dig. "
Och nästa vecka har hon en annan.
Och säger troligtvis samma sak.
ÄIskade hon verkligen mig?
Vad innebär "älska" förresten?
Är det verkligen så flyktigt?
Glöm henne.
Du ödslar bara tid-
- på att tänka på tjejen som dumpade
dig för en tönt som Steve Jenkins.
Hon dumpade inte mig.
Varför lämnade hon
dig överhuvudtaget?
Det tog ***.
För att Suzy alltid tror att
gräset är grönare på andra sidan.
Hon velar alltid, och tror att det
finns en bättre fest att gå till.
Eller en bättre pojkvän att ha.
Det kändes som att jag
aldrig kunde göra henne glad.
Och sen började Steve Jenkins
skicka meddelanden till henne.
Hur fick Steve Jenkins
hennes telefonnummer?
Bra fråga.
Jag kunde bara
föreställa mig det värsta.
Jag vågar inte ens tänka på det.
Du måste hitta en snygg tjej,
en modell eller något.
Varför då?
Om du fixar en snygg tjej-
- måste du ju vara värd henne.
Kvinnor tävlar med varandra.
Om Suzy ser dig med en sexig
brutta kommer hon att fråga sig:
"Om jag kan ta tillbaka Ben
från den där snygga tjejen"-
- "är jag alltså ännu snyggare. "
Seans framgång med kvinnor
var ganska imponerande.
Det är sant.
Fråga din mamma.
Den urgamla frågan:
"Vad är kärlek?"
Förlåt.
Bra, jättebra.
Det där har du gjort bra.
Ben, mr Adams har
avsatt sin tid till dig.
Tycker du inte att det
är värt lite respekt?
Förlåt.
Jag bor i ett
studentrum nära skolan.
Ett fyra våningar högt betongblock-
- inhysande ungefär 120
hormonstinna studenter.
Det är nu man hemsöks.
Tiden då ångestdemonerna jagar en.
Hon stod där borta...
...när jag sa orden:
"Jag är ledsen"...
..."men jag tror inte att
jag kan göra dig lycklig. "
"Vi kanske borde göra ***. "
Det var då hon blev arg.
Hallå?
Suzy, det är jag, Ben.
Ben! Jag sov.
Vad vill du?
Suzy...
Jag är ledsen.
Jag är också ledsen.
Tror du att vi kan
bli tillsammans igen?
Jag tror inte det, Ben.
Det är nog utagerat.
Förresten är jag ihop med Steve nu.
Har du legat med honom?
Ja.
Var det bra?
- Alltså, var det bättre än...
- Jag vill inte prata med dig om det.
Jag måste lägga på nu.
Jag är ledsen, Ben.
Suzy?
Att bara föreställa sig
henne med någon annan.
Det kändes som om allt
syre bara sögs ut ur rummet.
Efter uppbrottet med Suzy
kunde jag inte somna längre.
Ju mer jag försökte,
desto mindre trött blev jag.
Jag var klarvaken.
Jag provade allt.
Jag blev helt enkelt immun mot sömn.
Det slog mig plötsligt att jag
hade fått åtta extra timmar.
Mitt liv hade blivit
en tredjedel längre.
Jag ville att tiden skulle gå,
men istället blev jag tvingad-
- att uthärda varenda
sekund i varenda timma.
Jag ville att sorgen skulle försvinna.
Men till råga på allt...
...hade jag nu än mer tid att fördriva.
Mer tid att tänka på Suzy.
Jag tog bussen utan något måI.
Jag såg hur landskapet sakta
fördrev sina sista timmar av Ijus.
Innan jag blev lämnad
till ännu en sömnlös natt.
Jag började läsa alla böcker
jag önskat att jag hade läst.
Med alla extratimmar fick
jag tid att läsa om mina favoriter.
Men hon var aldrig
långt borta i mina tankar.
Två pund och 75, tack.
Vad blir det utan de här två?
Ett pund och 70.
Det blev uppenbart att jag
behövde fördriva min tid på något.
Ja, ja, ja.
Ja, ja.
Allt ser jättebra ut.
Jag tror att du kommer
att passa in bra här.
"En skön invändig känsla. " Ben.
Det blir fantastiskt.
Hoppas att det blir kul att läsa-
- om vad det innebär att
vara en del av Sainsburys.
Jag vet att jag redan nämnt det.
Det finns så många möjligheter, Ben.
Det här är livets chans.
Jag kände en svag
förändring långt bortifrån.
En ström med okända
följder var på väg.
På väg mot mig som en
ödets ohejdbara våg.
L- a-g-a-r-b-e-t-e.
Lagarbete, Ben.
Välkommen ombord.
Jag började jobba
natt på Sainsburys.
Under de timmar de flesta
normala människor sover...
...är jag upptagen med
att fördriva min tid.
Jag ger dem mina extra åtta timmar,
och de ger mig pengar. Pengar tillbaka.
- Hej, Ben.
- Hej.
Jag är sen igen. Jenkins kommer
att döda mig. Vi ses senare.
Visst, vi ses.
- Sharon?
- Ja, mr Jenkins.
- Sen igen, Sharon.
- Förlåt, mr Jenkins.
- Andra gången den här veckan.
- Jag vet, mr Jenkins.
Förlåt, men det ska
inte hända igen.
Okej.
Mitt första år på
konsthögskolan var minst sagt urtrist.
Men det hjälpte mig att uppskatta
grunderna i ett stillsamt leverne.
Jag vill påminna alla kunder
om vårt extra-
- två för en-erbjudande i gång tio.
Färskt bröd och bakelser. Alltså
gång tio för vårt specialerbjudande.
Stirra inte bara på det, Ben!
Städa upp det!
Du förstår, jag har
alltid velat bli en målare.
Och som för många konstnärer före mig-
- har kvinnoformen varit
en bra inspirationskälla.
Jag har alltid vördat den
kraft de aningslöst besitter.
Tänker du städa upp det eller inte?
Det är en konst att hantera
tristessen i ett åttatimmarsskift.
En konst att fästa sitt sinne någon
annanstans, medan sekunderna går.
Det slog mig att
alla som jobbar här-
- hade finslipat sin egen konst.
Som Sharon Pintey.
Sharon kan regel nummer ett.
Klockan är ens fiende.
Den grundläggande regeln är:
Ju mer du tittar på klockan-
- desto långsammare går tiden.
Den kommer att blottlägga
ditt sinnes gömställe-
- och tortera det varje sekund.
Det här är grundläggande i
konsten att fördriva tid.
Har du rabattkort?
Det här är Barry Brickman.
Du förstår, Barry ser sig själv
som en sorts våghalsig stuntman.
För det första är Barry rätt känd.
När ett av Barrys
cykeltrick gick fel-
- la kameramannen
ut det på Internet.
Barry håller sig till sin
scooter sedan dess.
Matt Stephens är
också en scooter-kung.
Och vad var det andra?
Och vad var det andra?
- Korv.
- Ja, just det.
Barry och Matt är goda vänner.
Sådär ja. Sköt om dig.
De har kommit på ett ganska
annorlunda sätt att fördriva tid på.
Kolla, kolla.
Deras konst är att hitta
på saker som inte är arbete.
Några dagar senare blev
Barry och Matt anmälda-
- för vad de kallade:
"Hjälpa damerna. "
Det var dessa
schampoflaskor som gav dem idén.
Barry och Matt visste
vad de såg ut som.
Och de visste att kvinnorna
visste vad de såg ut som.
Deras teori var att även om det var en
sexleksak förklädd till schampoflaska-
- skulle kvinnor vilja pröva den som en
sexleksak, men skämdes för att köpa den-
- eftersom de visste vad den såg ut som.
Beslutet att köpa en skulle bli
enklare om de redan var vid kassan.
Så länge de inte protesterade,
visste Barry och Matt-
- att de hade hjälpt en flaska
att hitta ett trivsamt hem.
Barry hade utmanat
Matt i ett scooter-race-
- i vilket de skulle tävla ned
för en gång och upp genom nästa.
De skulle ta alla 14 gångar,
och sen tillbaks till starlinjen.
De hade väntat på dagen
då chefen var sjukanmäld.
Konsten att göra något annat än
du ska, är beroendeframkallande.
Spänningen i att
göra något förbjudet-
- kombinerat med
konsekvenserna om du åker fast-
- är så stark att den ofta drar
ut en från ens egen konst.
Klara, färdiga, gå!
Där var det kört.
Jag hade inte sovit på två veckor.
Mitt uppbrott med Suzy gav mig
känslan av att tiden var urkopplad.
Jag växlade mellan
fantasi och verklighet-
- mellan då- och nutid,
med en tilltagande lättnad.
Jag känner mig som en riktig man.
Du gillar män va?
Du gillar riktiga män, eller hur?
När jag står där med kläderna,
på planen, med pojkarna...
...ser jag ut som en gud.
Jag är en Adonis.
Jag håller mig i trim.
Jag har sett deras blickar,
men jag struntar i dem.
Jag kunde känna hur tidens
skruvar sakta lossnade ur sitt fäste.
Tidsmanipulation är
ingen exakt vetenskap.
Som vilka andra konster,
är den helt individuell.
Vilken är då konsten som
får min tid att gå så fort?
Jag föreställer mig motsatsen.
Att tiden står stilla.
Jag tänker mig att man har tryckt
paus på livets fjärrkontroll.
I denna orörliga värld kan
jag ströva helt obemärkt.
Ingen förstår ens
att tiden har stannat.
Och när den startar igen...
...kommer den osynliga övergången att
vara sömlös med några få darrningar.
Inte olik känslan av när
någon går över ens grav.
Ögonblicket du ser
någon gå nedför gatan-
- som är så vacker att du inte
kan göra annat än att stirra.
Föreställ dig då,
att i en stillastående värld-
- blir det rätt lätt att
förstå idén om ren skönhet.
Att ha den orörlig framför dig.
Fångad.
Ovetande.
För mig började fascinationen
för skönhet i väldigt låg åIder.
Jag var sex eller sju, och mina
föräldrar hade en utländska student.
Hon var i sina sena tonår
och studerade engelska i trakten.
Svensk som hon var...
...behövde inte gången mellan
duschen och rummet vara anständig.
Det var då jag fick en ingivelse.
Jag blev exponerad av kvinnans form
på ett sätt jag aldrig tidigare upplevt.
Jag blev fascinerad och
förundrad av hennes nakenhet.
Jag ville stanna världen så att jag
kunde leva i stunden för en vecka.
Jag har aldrig haft en känsla
av sådan fullständighet.
Än i dag tycker jag att det var
något av det vackraste jag skådat.
Du tappade dem här.
Och vore det fel?
Skulle de hata mig för
att jag kunde se dem?
Alltså, verkligen se dem?
Jag läste om en kvinna som fantiserade
om en romans med en konstnär.
Hon trodde att han
verkligen skulle se henne.
Han skulle se varje kurva.
Varje linje... varje inbuktning-
- och älska dem för deras del i den
skönhet som gav henne prägel.
Och när jag är redo, är allt jag
behöver göra för att starta tiden-
- att knäcka mina fingrar.
Du ser förjävlig ut.
Tack.
- Fortfarande ingen sömn?
- Nej.
- Mår du bättre angående Suzy?
- Nej.
- Vill du prata om det?
- Nej.
"Nej?" Varför?
För att du kommer hit varje morgon,
och varje morgon säger jag samma sak.
Och jag är trött på att säga samma
sak, och jag är trött på att må skit.
Och mest av allt är jag trött på
att vara vaken 24 timmar om dygnet.
Kolla vem som inte vaknade
på fel sida av sängen i morse.
Jättekul.
Men seriöst, du kommer att
må dåligt och sånt tar tid.
För hur länge sedan tänkte du på
henne innan vi började snacka?
Ungefär tio minuter innan
du knackade på dörren.
Okej, och vad tänkte du?
Jag tänkte på dammet.
"Dammet?" Gud, vad skum du är.
Hursomhelst, det jag menar är
att varje dag tänker du på henne-
- och de saker du kopplar samman
med henne, mindre och mindre.
Snart kommer du att gå en hel
dag utan att tänka på henne.
Vet du vad som skulle
kunna snabba upp processen?
Vad?
Jag och Sean hade varit
vänner sedan vi var fem.
Vi bodde mittemot varandra
och växte upp tillsammans.
Till hans 12-årsdag
hade Seans föräldrar-
- köpt honom en toppmodern dator.
Mamma!
Kom igen killar, det är fint väder.
Gå ut och lek i parken med er.
Vi klarar oss.
Okej. Jag sticker och handlar.
Klarar ni er själva?
Ja, mamma.
Hej då, mamma.
Hej då, mrs Higgins.
Jag är snart tillbaka.
- Vill du se en grej?
- Vadå?
- Vad är det för något?
- Tjejer utan kläder.
Sean hade hittat tidningarna under
sin mammas och pappas säng.
Den svenska studenten för all del.
Men detta var något helt annorlunda.
Leendena på flickornas ansikten
och deras totala brist på blyghet-
- inför vad de visade framför
kameran var så förvirrande för mig.
Jag hade aldrig sett kvinnans
del så nära och med sådan detalj.
Jag hade nog föreställt
mig något mer välformat.
Som ett jämnt håI borrat i en träbit.
Den sortens håI vari
man kan sätta en träpinne.
Men verkligheten var
mycket mer sexuellt aggressiv.
Det var svårt att föreställa
sig att min lärare, mrs Booth-
- hade en sådan under sin kjol,
som såg ut så.
Min mamma!
Glömde min väska.
Hallå? Vad har ni haft för er?
Efter det trodde Seans
mamma att vi var bögar.
Vad skulle kunna
snabba upp processen?
Du måste distrahera
dig med några "Natalies".
"Natalie" var ett begrepp som Sean
hade myntat om alla sexuella möten-
- som skedde med tjejer
man inte var tillsammans med.
Begreppet kom från en tjej som hette
Natalie, som bodde tvärs över gatan.
- Hej, är Natalie hemma?
- Ja. Natalie!
- Ja?
- Det är till dig.
Du förstår, Sean hade
klurat ut sambandet mellan-
- de leende ansiktena i tidningarna,
och det faktum att de var nakna.
50 p.
Det var allt.
Natalie blev en av de mest
populära tjejerna på gatan.
Croissanter som specialerbjudande.
...hon hade enorma tuttar.
Jättekul.
Vi fick oss ett skratt.
Vem är det där?
Det är den nya killen.
Han är tydligen kampsportsproffs.
Hörru, grabben!
Kom hit.
Vad heter du?
Brian.
Ben säger att du kan kung fu.
Ja?
- Så du tror att du kan klå mig?
- Ja.
- Verkligen?
- Ja.
Få se dina trick då.
Ta min arm.
Det inte kul.
Hej.
Hej, Ben.
Arbetar du inte i natt?
Nej, jag bytte två
timmar den här veckan.
Är det en picklessmörgås?
Ja.
Får jag smaka?
Jag är utsvulten.
Tack.
- Vad?
- Du har något där.
Nej, där.
Låt mig.
Tack.
Jag ville stanna tiden.
Jag ville njuta av stunden.
Leva i stunden, för en vecka.
Men jag kunde inte stanna den.
Bara sakna ner den.
Och innan jag visste
av det var hon borta.
När dörren stängdes kände jag mig
som den sista människan på jorden.
Vad gör ni?
Jenkins tyckte att vi
skulle fylla på hyllorna.
Och här är vi.
Bry dig inte om honom, han är
trånsjuk. Han bjöd ut Sharon i dag.
Gjorde du?
Vad svarade hon?
Hon svarade: "Ja. "
Han tar med henne
på bio i morgon kväll.
Sen tillbaks till mig.
Ge mig sen en halvtimme så jag
hinner resonera bort mitt ansikte.
Sen ska hon få lite av det här.
"Crush".
Det är lustigt hur samma
ord för känslan av lockelse-
- kan användes för
känslan av besvikelse.
Oxfords engelska ordbok beskriver
på ett ställe ordet "crush" som-
"En stark och oskälig,
dock kortvarig hängivelse. "
Jag hade tre
förälskelser när jag var barn.
Den första var i en
idrottare vid namn Zola Budd.
Hon var 18 och såg ut som
en pojkflicka med slank figur.
Men det var det faktum att Zola Budd
trilskades med att springa barfota-
- som gjorde henne så
otroligt attraktiv.
Det var i L.A.- olympiaden som
hon kom med i historieböckerna.
I 3000-metersloppet sprang Zola Budd
ihop med amerikanskan Mary Decker.
Budds glöd slocknade när Decker föll.
Zola slutade sjua.
Ben, det är läggdags nu.
Du har skola i morgon.
Oj, oj. Vilken skräll!
Kan någon berätta något
om de vita blodkropparna?
De hjälper till att
bekämpa bakterier i kroppen.
Mycket bra.
Typer...
...av celler.
Den andra förälskelsen var i
min biologilärare, mrs Booth.
Dåså. Vem kan berätta
något om celler?
Hon var en självsäker kvinna
vars åtsittande beklädnader-
- avslöjade hennes
inneboende sexighet.
Jag fantiserade om hur mrs Booth
bad mig att stanna efter lektionen-
- för att visa mig samma
sak under hennes kjol-
- som flickorna jag hade sett
i tidningarna med Sean.
Min största förälskelse var ändå
i en tjej som hette Tanya Green.
Jag inte bara såg Tanya,
jag kände henne.
De vita och röda blodkropparna
arbetar tillsammans.
Hörru!
Nästa dag fick Tanya ***
uppmärksamhet från klassen.
Tanya hade brutit armen
när hon föll från en gunga.
Hennes gips fångade
de andra barnens intresse.
Lugn i klassen nu!
Nu räcker det.
Men jag såg det annorlunda.
Det var Tanyas sätt
att ta itu med det.
Hennes sätt att klia sig.
Sättet det hindrade
hennes rörelseförmåga.
Den ökande mängd graffiti som
dök upp på det under sex veckor.
Vill du skriva på den?
Precis här.
Tack.
Lägg av! Sluta!
Den dagen då gipset åkte av...
...var Tanyas arm täckt av hår.
Stick tillbaks till djungeln!
Sex veckor utan Ijus hade fått
håret att växa sig tjockt och svart.
Men medan de andra
barnen kallade henne för apa-
- stärktes bara min
fascination för henne.
Gråt inte.
Du behöver inte bry dig om dem.
Jag tycker du är vacker som du är.
Vill du bli min flickvän?
Ja.
Det fanns ett ställe
dit jag ofta gick själv.
Det låg precis bakom skolan.
Det var tillräckligt nära för
att höra de andra barnen leka.
Men samtidigt kändes
det avsides från dem.
Jag hade bestämt träff med Tanya där.
Läget?
Läget?
Vill du pussa mig?
Det här skulle alltså
bli min förta ***.
Ja.
Hallå! Vart ska du?
Jag måste gå.
Jag pussar dig i morgon.
- Men i morgon är det lördag.
- Jag möter dig här klockan 11.
Jag brukade leka intill
skolgården på lördagar.
De välbekanta byggnaderna
blev så obekanta i deras tysthet.
Fridfullt. Som om tiden hade stannat.
...det är som väggarna i detta rum.
Det håller upp hela byggnaden.
Tanyas föräldrar hade tagit med henne
på en överraskningsresa till Amerika.
De bosatte sig där
och återvände aldrig.
Det var första gången mitt hjärta fick
erfara den andra betydelsen av "crush".
Schackmatt.
Vad är det för fel på dig?
Du brukar ju spöa mig på schack.
Har du träffat någon?
Kom igen. Ge mig info.
Det är inget direkt.
Bara en tjej på jobbet som är schyst.
Schyst? Schyst vad?
Schyst hylla?
Nej...
...eller jo, men inte på det viset.
Vadå? Flickvänmaterial?
Hon har små händer?
- Vad har det med saken att göra?
- Det får din snorre att se stor ut.
Vilken tönt du är.
Har du bjudit ut henne?
- Nej, någon hann före.
- Jaha, hon har en pojkvän.
Nej, men en av grabbarna på jobbet
bjöd ut henne och hon svarade ja.
De ska på bio i kväll.
Det betyder inte att hon dyrkar honom.
Hon kanske bara gillar honom,
och vill ha någon att gå på bio med.
Hur många tjejer har du tagit
till bion som du hånglat upp?
Såja.
Ganska få.
Där ser du.
Kan jag få den?
Ja, det stämmer, Rory.
Jag spelade ju faktiskt
professionellt innan skadan.
När som helst.
Säg ett datum så kommer
jag och grabbarna dit.
Okej. Söndag.
Bara du inte kommer
gråtande till din mamma.
- Ciao.
- Aja...
Jävla fjant.
Handsken är kastad.
2000-metershopp.
Oslagbart. 3000 meter och du dör.
Där har vi honom!
Hur gick det med Sharon?
- Du skulle bara veta.
- Nå, fick du?
Såklart jag fick.
Hon älskade det.
Hon kunde inte få nog. Hon var
igång som toalettdörren på en räkbåt.
- Hyllan?
- Kan ju säga så här...
...du vet i alla fall att dina
barn inte behöver svälta.
Och...?
Som en konstnärs ficka.
Okej, krigare!
Rory Brown...
...managern för
Sainsburys i Islington-
- har utmanat oss på en
fotbollsmatch på söndag kväll.
Något mer?
Bra.
Det här snabbköpets
rykte står på spel.
Era rykten som
anställda står på spel.
Det här är mer än
bara en fotbollsmatch.
Det här är vad det innebär
att vara en gladiator i dag.
Jag vill att ni ser mig
som Russell Crowe.
Medan ni är de andra slavarna.
Och som slavar ska
ni kämpa till döden.
Det som händer på söndag kväll
kommer att gå till historien.
Söndag 20.00.
Sunny Sports Center.
Du måste skämta?
Vi kommer att bli mördade.
- Hej.
- Allt bra?
Vafan.
- Jag tar högersidan. Som ett tåg.
- Tjena.
Tänk snabbt!
Whitechapel! Samling här!
Okej, grabbar. Nu gäller det.
Där borta är Islingtons Sainsburys.
Allt jag ser är pråliga uniformer.
Kolla på varandra.
Varför?
Naturens mordvapen,
varenda en av er.
Nu går vi in för det här
och tar hem det! Va?
Hörru, Barry.
Jag kan en jättekul lek.
Dåså, Rory.
Jenkins.
Det var ena snygga
uniformer ni fixat.
Jag ser att du tagit hit elitlaget.
Skenet kan bedra.
- Ja, det är ju uppenbart.
- Va?
Okej. Välj sida.
Krona, nej klave!
Klave blev det.
Då kör vi!
Första målet.
Inta era positioner.
Såja!
Ta den!
Kom igen, ta den!
Kom igen, jaga!
Jag spelar! Kassaskåpsnyckeln
ligger på översta hyllan.
Ta den! Ta den!
Vadå?
Trianglar, trianglar.
- Frispark!
- Ingen frispark. Spelet går.
I helvete att spelet går!
Okej, det är bra.
Det är bra, det är bra!
Vad håller du på med?
Väx upp. Du kan
glömma pengarna.
Vilka pengar? Vad gör du?
Vad jag gör? Jag pratar
i en tyst telefonlur.
För det är en död man
i den andra jävla änden.
Jag älskar den filmen!
Pacino, har du inte hört?
Du måste se skjutscenen under
bankrånet på min plasma-tv.
Kom igen, whitechapel.
Vi kan fortfarande vinna det här.
- Kom igen killar!
- Skjut!
Bra där, idiot!
Förlåt.
Bollen, bollen, bollen!
För guds skull!
Äntligen!
Herre min skapare!
Din dumme fan!
Timeout, domarn. Timeout.
Okej, grabbar.
Kunde ha varit värre.
Hur skulle det kunna ha varit värre?
Det står 26-0.
Det spelar ingen roll.
Det som spelar roll är att
vi har mindre än minuten kvar.
Och vi går inte
härifrån utan ett måI.
Matt, du passar Ben.
Ben, det här är din chans.
Jag behöver dig.
Ta dina små ben.
Spring upp till högersidan
som om själva fan jagade dig.
Jag står i mitten och
väntar på ditt möte.
Använd Barry om du behöver.
Matt, håll dig till vänster sida.
Jag behöver mötet.
Jag behöver målet.
Här inne.
Jag tar skottet.
Och vi delar på äran.
- Har ni förstått?
- Ja.
Nu gör vi ett måI!
Kom igen, kom igen.
Kom igen nu killar!
Neeej!
Jag undra ofta hur det skulle vara-
- att tillbringa resten av sitt
liv i en stillastående värld.
Att leva sitt liv
mellan två sekunder.
Att dö av hög åIder,
och sedan få tiden att fortsätta.
Ut med den unga jag
och in med den döda.
Tillbringade jag för mycket
tid i denna orörliga värld?
Jag kände mig säker, oantastbar.
Men hur säker är
någons värld egentligen?
Hallå?
Någon där?
Det är underligt, men det
sista jag kunde tänka mig-
- var att jag kanske inte var ensam
om förmågan att stanna tiden.
Herre gud!
Är du okej?
Stå inte bara där,
ta mig till ett sjukhus!
- Kan du gå hem med Sharon?
- Visst.
Tack, vännen.
Vi ses i morgon.
- Vi ses.
- Hej då.
- Tack.
- Tack.
Det kändes som om
matchen aldrig skulle ta ***.
- Matts min när bollen träffade Jenkins.
- Jo, jag vet.
Tror du att han klarar sig?
Det var nog mest
för uppmärksamheten.
Jag har säkert inte
med det att göra men-
- träffas du och Matt?
Nej. Vi gick till bion
tillsammans, som vänner.
Hur så? Vad har Matt sagt?
Han sa att han låg med dig.
- Gjorde ni inte det?
- Verkligen inte! Vad tror du om mig?
Förlåt.
Sa han om jag var något bra?
Jag tror det var det
bästa sexet han aldrig haft.
Så du har ingen pojkvän?
Nej, vi gjorde ***
för ett halvår sedan.
Han började plugga i staterna och
det blev omöjligt att träffas.
Och du då?
Har du en flickvän?
Vi gjorde *** för
några veckor sedan.
Vad tråkigt. Hur känns det nu?
Bättre.
Hur länge har du jobbat på snabbköpet?
Ungefär två år.
- Gick du på högskola?
Jag pluggade psykologi men hoppade av.
Varför då?
Det kändes fel.
Sen behövde jag pengar.
Vad sparar du till?
Jag tar kvällskurser.
Jaha. Pluggar...?
Spanska.
Spanska?
Ja, vad är det för fel med det?
Inget, det kom bara så oväntat.
Kan du säga något då?
"Tu equipo de futbol
es una puta mierda. "
Som betyder?
Det betyder att
ert fotbollslag suger.
26-0.
Varför spanska?
Jag har bott här hela mitt liv.
Jag har jobbat på
snabbköpet i två år.
Även om det sker långsamt...
...känns det som om livet bara
försvinner för varje sekund.
Jag tänkte om spanskan
kunde få in mig i resebranschen.
Som en flygvärdinna eller
engelsklärare på spansktalande skolor.
Jag har alltid drömt om att resa
till avlägsna platser. Som Sydamerika.
Till platser där solen
kysser varje morgon.
Dessutom vill jag kunna samtala
om människors liv och drömmar.
Dumt egentligen.
Nej, inte alls.
Det är din dröm.
Att bara veta vad
man vill är halva mödan.
Många lever hela sina liv
utan att veta vad de vill.
Det är lättare att hitta om
man vet vad man letar efter.
Och vad letar du efter?
Jag har alltid velat bli en målare.
Kanske få mina verk
publicerade i ett galleri.
Jag har alltid velat
träffa en målare.
Varför då?
Jag vet inte.
Kanske är deras förmåga
att urskönja skönhet i allt.
Och sen hänga upp
det för allmän beskådan.
Jag tycker det är romantiskt.
Här bor jag.
Nummer 34.
34.
Högst upp.
Bra.
Adios.
Hasta luego.
Godnatt, Ben.
Den där första kyssen.
Jag har alltid gjort en
sådan stor sak av den.
Kom in!
Tjena. Jag tänkte bara
kolla så du mår bra.
Jaja, ingen fara.
Det såg ju rätt illa ut i går kväll.
Jag har upplevt värre.
Och sjukhuset trodde inte
att det var någon fara?
Du vet. De sa att jag överlever.
Är du säker på att du mår bra?
Jadå, jo.
Du vet, jag har nästan
glömt att det hände.
Jag känner inte ett dugg.
Jag tror jag ska fixa
en fest på lördag.
Du vet, liva upp stämningen lite.
Du kommer väl dit?
Eller hur Sharon?
Ja.
Jättebra.
- Tjena.
- Läget?
Tack för att du följde mig hem i går.
Ingen orsak. Tack för att du
delade med dig av dina drömmar.
Har du hört festryktet?
Nej.
Jenkins fyller år på lördag.
Han ska ordna en fest.
Vi måste dit allihop tydligen.
Jaha.
Vill du vara min date?
Sharon?
Jag har lunch nu.
Kan du byta av mig?
Din *** är så liten
att om du satte på en råtta-
- skulle den inte märke det.
Ville du vara min date?
Ja.
Perfekt.
Hyllstaplare till gång tio, tack.
Kan vi få en hyllstaplare till gång tio?
Steven, om du är i butiken,
bege dig till gång tio, tack.
- Du har ju lunchrast nu.
- Nej, det har jag inte.
- Det har du ju.
- Jag vill inte ha någon.
Hama vama!
Kom in!
Du ville träffa oss.
Sätt er.
Inte där! Här!
Vi hade lite otur i går kväll.
Men för att höja upp
stämningen och fira min födelsedag-
- kommer jag att ordna
en fest på lördag kväll.
Och ni är alla bjudna!
Bra.
Ingen födelsedagsfest
utan en strippa.
Och jag vill att en av
er ordnar det. Ben.
Jag?
Ja. Här har du 200 pund.
Det borde räcka för lite
kvalitetsunderhållning.
Jag sätter upp information
på anslagstavlan i eftermiddag.
Dåså, sätt igång!
Var ska du hitta en strippa då?
Jag vet inte.
Men jag känner en som vet.
Så din chef gav dig 200 pund
för en strippa på hans födelsedag.
Jag gillar honom!
Jag ställer upp på ett villkor.
- Vadå?
- Om jag får följa med på festen.
- Borde gå att ordna.
- Bra, då fixar vi en strippa.
Två halvor, tack!
Och den andra?
Två halvor.
Jaha.
Världens dummaste bartender.
- Sean, jag är inte helt säker på detta.
- Jag lovar att det går bra.
Det blir tre pund, kompis.
Såja!
- Hur mycket?
- Ett pund.
...var.
Jag tänkte om du kunde hjälpa oss.
Det är hans chefs
födelsedag på lördag-
- och vi letar efter
någon som kan strippa.
Jag är upptagen på lördag.
Jaha. Känner du någon
annan som kan ställa upp?
Jag vet en. Men hon kostar en del.
Det funkar. Finns hon här?
Nej. Hon gör bara privata besök.
Hon är dösnygg.
Det bästa som finns.
Tjena, Ben.
Vill du vara min date?
- Ben?
- Va?
-200.
- För vad?
200 för strippan.
Jaha.
Var inte orolig, gullet.
Hon är äkta vara.
- Okej.
- Jättebra.
Två biljetter till Pittsburgh.
Det här var fjärde veckan utan sömn.
Jag började sakta sluta tänka på
Suzy och höll mig mer till nutid.
De åtta extra timmarna hade inte
gjort något för att sakta ner tiden.
Minuterna blev timmar,
timmar blev dagar.
Och dagarna sköljdes
bort av tidens flod.
De dåliga nyheterna är
att tiden flyger iväg.
De bra nyheterna är att
man själv är piloten.
Den största delen av mina
skift tänkte jag på Sharon.
Jag ritade henne hela tiden.
Om och om igen.
Hennes bleka, mjölkiga hud.
Hennes graciösa figur.
I hennes ögon kunde
jag skönja världen.
Jag såg mig hur Sharon undflyr
snabbköpets livsslukande neonljus.
Reser till Sydamerika.
Fullföljer sin dröm.
Och hur hon ber mig att följa med.
Vi båda med samma dröm.
Hennes kärlek för människor
och min för att måla dem.
- Är du på väg hem?
- Ja.
Du vill väl fortfarande vara
min date till festen i morgon?
Ja, självklart.
Kommer du förbi och hämtar mig?
Ja.
Åtta?
- Ja, åtta.
- Okej. Vi ses i morgon.
Sharon hade brutit förbannelsen.
För första gången på veckor,
kunde jag sova.
Jag sov oavbrutet till morgonen.
Ja?
Du har telefon, Ben.
- Hallå?
- Hej, är detta Ben Willis?
Ja.
Mitt namn är Alex Prout,
från Prout-galleriet.
Jag såg några skisser du
gjort på högskolan i går.
Gjorde du?
Ja, och jag är mycket intresserad
av att göra en utställning av dina verk.
Hallå?
Ja, ja. Det vore jätteskoj.
Bra. Du kan väl ta
med några fler skisser-
- till mitt galleri nästa måndag?
Ska vi säga klockan 10?
Okej. Tack.
Det är du som ska ha tack, Ben.
- Skit på dig.
- Du är talangen.
Bäst att göra sig i
ordning inför festen.
- Hallå?
- Hej, det är Ben.
Hej, Ben.
Jag kommer ner.
Tjena.
Du ser underbar ut.
Tack. Du också.
Är allt bra?
Jag fick goda nyheter i dag.
Vadå?
Det är ett galleri som
vill ställa ut mina verk.
Ben, det är ju fantastiskt.
Kolla på dig.
Du sprudlar av lycka.
Wow. Du är på väg.
Kom igen, nu firar vi.
Vi kan gå härifrån om du vill.
Välkomna!
Tjena polarn.
Allt bra?
Hej.
- Ben, det här är...
- Katrine.
- Katrink.
- Katrine!
- Katrine.
- Ben. Det här är Sharon. Sean.
Dig har man hört mycket om.
- Trevligt att träffas.
- Detsamma.
- Hej.
- Hej.
Åh nej.
Hej, Ben.
- Hej.
- Hur är det?
- Jodå, bra. Och du?
- Bara bra.
Suzy, det här är Sharon.
- Trevligt att träffas.
- Dig också.
- Vad gör du här?
- Det är Steves brors födelsedag.
Vem, Jenkins?
Ja, han är Steves storebror.
Känner du honom?
Ja, det är vår chef.
- Så du jobbar på Sainsburys?
- Ja, jag jobbar natt.
Vad kul.
Jag ska nog gå tillbaka.
- Det var kul att träffas.
- Det samma.
- Trevligt att träffas.
- Det samma.
Vad är det?
Nej, det är vidrigt.
Skulle inte tro det.
Kolla din brors min.
Kom igen, Jenkins.
Konnichiwa!
Men då.
- Natalie?
- Sean?
Vem är Natalie?
Det är en lång historia.
Ditt nummer har utvecklats
en del sedan garagetiden.
Hur länge sen var det?
Vill du stanna och ta en drink?
Ja, det vore jättekul.
Är det här toakön?
Sharon!
Tack. Grattis på födelsedagen.
Tack.
Vill du följa med in till mitt sovrum?
Äta lite popcorn?
Pippa?
Nej du.
Varför inte? Gillar du
inte popcorn?
Barry ska göra ett trick!
Barry ska göra ett trick!
Barry ska göra ett trick!
Nej, men seriöst, Sharon.
Jag har alltid tänkt att
du och jag nångång skulle...
Har du kajal?
Hej, Ben.
Hej.
Vi ställde till det rätt rejält va?
Var väl inte så illa.
Jag vill bara säga att jag
är ledsen för det som hände.
Jag vet att jag inte
var den mest lättroade.
Du kan inte förvänta dig att
andra ska göra dig lycklig, Suzy.
Jag vet.
Är det där du?
Jo. Överlevnadskurs
i djungeln, Mexico.
Nog prat om mig.
Du.
Du...
Du ser...
...underbar ut i kväll, Sharon.
Jag tänker
fortfarande på dig, Ben.
Varför säger du så här?
Har du sett Ben?
Fem, fyra!
Tre, två!
Ett, kör!
Nej!
Du kan snabba upp den,
du kan sakna ned den.
Du kan till och med
stanna upp en tidpunkt.
Men du kan inte backa tiden.
Du kan inte få det gjorda ogjort.
Jag tänkte på vad hon hade sett.
Jag tänkte på vad hon inte hade sett.
Jag tänkte på hur jag kunde förklara.
Men ju mer jag tänkte på det,
desto mer förstod jag-
- att ingenting jag sa skulle få
hennes ilska att försvinna.
Hur länge kunde jag
uppehålla mig där?
Skjuta upp det ofrånkomliga.
Jag satt där med världen
uppstannad i två dagar-
- och fortfarande fanns ingen utväg.
Jag tänkte på natten vid sporthallen.
När jag såg en person
röra sig när tiden var stannad.
Om andra kunde röra
sig när tiden stod still-
- kanske jag kunde ta med Sharon.
Det var det bästa jag kom på.
Sharon?
Jag är verkligen körd.
Jag hade glömt bort
hur snabbt allt gick.
Hallå?
Sharon, det är jag.
Hallå?
Det här kände man igen.
Jag försökte förklara
att Suzy var ett ex.
Och att hon anföll mig
när jag inte var beredd.
Sharon hade sett fel sekund
av en tvåsekundershistoria.
Men hon lyssnade inte.
Städhjälp till gång tre, tack.
Städhjälp till gång tre, snabbt.
- Vilket språk är det där?
- Ryska.
- Kan du ryska?
- Nej.
Kan man ändra tillbaka
det till engelska?
Ja? Kan jag hjälpa dig?
Jag har ett möte med Alex Prout.
Ja, det är jag.
Hej. Ben Willis.
Du ringde mig angående mina verk.
Det måste vara ett missförstånd.
Jag har aldrig hört talas om dig.
Du ringde mig aldrig?
De jävlarna.
Jag ber om ursäkt.
Någon har lurat mig.
När du ändå är här
kan jag ju ta en ***.
- Är det dina?
- Ja.
Har du fler?
Ja, jag har hundratals.
Kan du ta med dem hit?
Visst.
Du kan väl boka in
ett möte med Lucy här.
Ett riktigt den här gången,
så tar vi det därifrån.
Ja.
Ben.
Ben.
Dåså, Ben.
Bra gjort. Underbar utställning.
Tack.
- Jag heter Anna Shapiro.
- Ben Willis. Trevligt att träffas.
Jag har ett galleri i New York.
Det vore spännande att gå
igenom din nästa utställning
Min nästa utställning?
Ja. Har du tänkt igenom
vad du skulle vilja göra?
Jag skulle vilja måla i Sydamerika.
Det låter väldigt romantiskt.
Ta mitt kort.
Ring mig.
Bra jobbat.
Hej.
Hej.
Gratulerar. Det här är...
...så bra.
Tack.
- Hur har du haft det?
- Bra.
Jag har inte sett dig på jobbet.
Nej, jag har fått jobb på en resebyrå.
Så du är ett steg närmare din dröm?
Du, jag är ledsen för
det som hände på festen.
Om du såg sekunden efter
eller innan spelar ingen roll.
Jag vet nu att det är
varje sekund som räknas.
Det gör inget.
Det här säger så mycket mer.
Det snöar utanför.
Litar du på mig?
Hurså?
Jag måste veta.
Vad hände?
Jag måste få visa dig en sak.
En gång i tiden undrade
jag vad kärlek var.
Kärleken finns där, om du bara vill.
Du måste bara inse att
den är insvept i skönhet-
- och dold mellan
sekunderna i ditt liv.
Om du inte stannar upp ibland...
...kanske du missar den.
Text och omsynk: Haiko.
www. UNDERTEXTER.se