Tip:
Highlight text to annotate it
X
Översättning:
Jahakob och hempo22
www.undertexter.se
Edmund, gå bort därifrån!
Peter!
Peter, skyddsrummet!
Kom nu, lämna den!
Mamma!
Lucy, kom igen!
Spring!
Vänta, pappa.
Edmund, nej!
- Jag hämtar honom.
- Kom tillbaka, Peter!
Ner med dig!
Kom nu, din idiot!
Kom igen!
Snabba er.
Du är så självisk...
Du kunde fått oss dödade!
Sluta!
Varför kan du inte bara göra
som du är tillsagd?
Du måste ha på dig den här, älskling.
Är du varm nog?
Fin flicka.
- Pappa skulle inte tvinga oss att åka.
- Om pappa var här så skulle kriget vara-
- över och vi skulle inte behöva åka.
- Du lyssnar väl på din bror, Edmund?
Lova mig att se efter dem.
Det ska jag göra.
Fin pojke.
Susan.
Var en stor flicka.
Okej, iväg med er.
Släpp mig.
Jag vet väl hur man tar sig ombord
på ett tåg. Släpp mig!
- Kan jag få er biljett, tack?
- Peter!
Gå vidare.
Kom igen, Lucy!
Vi måste sitta tillsammans.
Allting är okej,
allt kommer att bli bra.
Hej då, älskling.
Hej då, mamma!
Vi ses snart!
Berättelsen om Narnia
Häxan och lejonet
Professorn visste att vi var på väg.
Kanske har vi inte skickats rätt.
- Fru MacReady?
- Jag är rädd för det.
Är detta allt, har ni inte tagit med er
någonting mer?
Nej, frun.
Det är bara vi.
Små tjänster...
Professor Kirk är inte vad vid
att ha barn i huset.
Så därför finns det ett antal regler
vi måste hålla oss vid.
Inget skrikande.
Eller springande.
Inget olämpligt användande av
serveringsbordet.
INGET rörande av de
historiska föremålen!
Och framförallt - professorn
får inte bli störd.
Ett flertal attacker mot Storbritannien
genomfördes inatt av det tyska flygplan.
Räden som varade flera timmar...
Lakanen kliar...
Krig varar inte för evigt, Lucy.
Vi är hemma snart.
- Om 'hemma' fortfarande är kvar!
- Ska du inte lägga dig snart?
- Ja, mamma!
- Ed!
Du såg huset.
Stället är enormt!
Vi kan göra vad vi vill här.
Det kommer att bli toppen.
På riktigt.
Gastro vascular.
Kom igen, Peter!
Gastro vascular.
- Är det latin?
- Ja.
Är det latin för:
"Värsta spelet någonsin"?
Vi kan leka kurragömma.
Vi har ju redan så väldigt roligt.
Kom igen, Peter. Snälla!
Snälla söta?
Ett, två, tre, fyra, fem...
... sex, sju, åtta, nio, tio...
... 24, 25, 26, 27...
Jag var här först!
... 75, 76, 77, 78, 79...
Gömde du dig för mig?
Nej...
Nej, jag ville...
... jag ville bara inte skrämma dig.
Om du inte har något
emot att jag frågar.
Vad är du?
Jag är en faun.
Vad är du då?
Någon slags skägglös dvärg?
Jag är ingen dvärg,
jag är en flicka!
Jag är faktiskt längst i min klass.
Du är med andra ord en dotter av Eva?
- Min mammas namn är Helen...
- Men du är människa?
Ja, självklart.
Vad gör du här?
Jag gömde mig i garderoben
i gästrummet...
- Ästrum? Ligger det i Narnia?
- Narnia, vad är det?
Du är i det! Allt från lyktstolpen
till slottet Paravel vid Östanhavet.
Varje stock och sten du ser,
varje istapp, är Narnia.
Det är en otroligt stor garderob...
Garderob?
Tillåt mig att presentera mig.
- Jag heter Tumnus.
- Trevligt att råkas, mr Tumnus!
Jag heter Lucy Pevensie.
- Du skakar den.
- Varför då?
Jag vet inte.
Man gör det när man träffas.
Lucy Pevensie från den vackra staden
Garde Rob i det underbara Ästrum.
Hur skulle det vara om följde
med mig på en kopp té?
Tack så mycket, men jag borde
nog gå tillbaka nu.
Det är bara runt hörnet.
I spisen sprakar en härlig brasa, och-
-så vankas det rostat bröd, té
och tårta. Kanske så-
-hugger vi in på sardinerna.
Jag vet inte riktigt.
Det är inte varje dag jag
får nya vänner.
Jag antar att jag kan stanna ett tag.
Om du nu har sardiner.
Hinkvis av dem.
Mår du bra?
Nu är vi framme.
Kom nu.
- Det där är min far.
- Han har ett fint ansikte.
- Han liknar dig.
- Nej, jag är inte särskilt lik honom.
Min pappa slåss i kriget.
Min pappa gick också i krig.
Men det var för länge sedan.
- Före den här förskräckliga vintern.
- Vintern är inte bara dålig.
Man kan åka skridskor, snöbollskrig...
- Och julafton!
- Inte här.
Vi har inte haft julafton
på över 100 år.
- Inga presenter på 100 år?
- Alltid vinter, aldrig julafton.
Det har varit en lång vinter.
Du skulle älska Narnia om sommaren.
Vi fauner dansade för nymferna
nätterna långa.
Vi blev aldrig trötta.
Och musiken är sådan... musik!
Skulle du vilja höra lite?
Ja, tack.
Är du bekant med några
Narniska vaggsånger?
Ledsen, det är jag inte.
Det är bra!
För det här kommer troligen inte
att låta som en sådan.
- Jag borde gå.
- Det är för sent för det nu.
Jag är en sådan elak faun.
Nej då, du är den snällaste
faun jag har träffat.
Jag antar att du inte har
träffat så många...
Du kan inte ha gjort något
som är så illa.
Det är inte något jag har gjort,
Lucy Pevensie.
- Det är något jag gör.
- Vad gör du?
Jag kidnappar barn.
Det var den Vita häxan.
Det är hon som gör-
-att det alltid är vinter, att det
alltid är kallt. Hon befallde mig.
Om jag någonsin hittade ett barn i
skogen så skulle jag ge det till henne.
Mr Tumnus, ni skulle väl aldrig...
Jag trodde att du var min vän.
Hon kanske redan vet att du är här.
Skogen är full av hennes spioner.
Till och med vissa av träden
är på hennes sida.
Kan du hitta tillbaka härifrån?
Jag tror det.
Kommer du att klara dig?
Jag är ledsen.
Jag är så ledsen.
Här.
Behåll den.
Du behöver den mer än vad jag gör.
Vad som än händer, Lucy Pevensie, är
jag glad över att ha fått träffa dig.
Du har fått mig att känna mig varmare
än vad jag har gjort på 100 år.
Gå nu.
Gå!
... 99, 100.
Redo eller ej, här kommer jag.
Det är okej, jag är tillbaka!
Jag mår bra!
Håll klaffen, han kommer!
Jag tror inte ni två har fattat
poängen med den här leken.
- Undrade ni inte var jag var?
- Det var därför han letade efter dig!
- Innebär det att jag vinner?
- Jag tror inte Lucy vill leka längre.
Jag har varit borta i timmar...
Lucy, det enda trädet som finns här
är det som garderoben är gjort av.
Alla har inte din fantasi.
Men jag fantiserade inte!
- Det räcker, Lucy.
- Jag skulle inte ljuga om det här.
- Jag tror på dig.
- Gör du?
Har jag inte berättat för dig om
fotbollsplanen bland handdukarna?
- Du måste visst förvärra det hela.
- Det var bara ett skämt.
- Du måste ju växa upp.
- Du tror du är pappa men det är du inte!
Det hanterade du ju bra.
- Det var verkligen där!
- Susan har rätt. Det räcker nu.
Lucy, var är du?
Lucy...
Jag hoppas att du inte
är rädd för mörkret.
Lucy?
Lucy.
Lucy!
Lucy?
Var är du?
Lucy?
Jag tror på dig nu.
Lucy!
Lucy?
- Låt mig vara!
- Vad är det nu då, Ginarrbrik!
- Jag har inte gjort någonting fel!
- Så du tilltalar Narnias drottning?!
- Jag visste väl inte.
- Du kommer att veta bättre snart!
Vänta!
Vad är ditt namn, son av Adam?
- Edmund.
- Hur kom du in i mitt rike?
Jag är inte helt säkert.
Jag följde efter min syster.
Din syster? Hur många är ni?
Fyra. Lucy är den enda som
har varit här.
Hon sa att hon mötte en faun
vid namn Tumnus.
Peter och Susan trodde henne inte,
inte jag heller.
Du ser kall ut.
Kom och sätt dig med mig.
Vad sägs om någonting varmt att dricka?
Ja tack, Ers Majestät.
Er dryck, sir.
- Hur gjorde du det?
- Jag kan göra vad du vill.
Kan du göra mig längre?
Jag kan göra allt du vill äta.
Kola?
Edmund, jag skulle väldigt gärna vilja
träffa resten av din familj.
Varför det? De är
inte särskilt speciella.
Jag tror knappast att de är
lika förtjusande som du är.
Men du förstår, jag har inga egna barn.
Och du är den slags pojke som en dag
kan bli prins av Narnia. Kung, kanske.
På riktigt?
Men då måste du ta med dig din familj.
Menar du alltså...
- ... att Peter också blir kung?
- Nej då!
Men en kung behöver tjänstefolk.
Jag antar att jag kan ta med mig dem.
Bakom dessa träd, de tre kullarna.
Mitt hus ligger mellan dem.
Du skulle älska det, Edmund.
Hela rum fyllda med kola.
- Kan jag inte få lite nu?
- Nej!
Jag vill inte förstöra din aptit.
- Vi kommer ju ändå träffas snart.
- Jag hoppas det, Ers Majestät.
Tills dess, kära du.
Jag kommer att sakna dig.
Edmund?
Edmund! Du kom också in!
Är det inte underbart?
- Var har du varit?
- Med mr Tumnus. Han mår bra.
Den Vita häxan har inte fått
reda på något.
Den Vita häxan?
Hon kallar sig Narnias drottning
men det är hon inte.
Mår du bra?
Du ser hemsk ut.
Vad förväntar du dig?
Det är ju iskallt!
- Hur kommer vi ut härifrån?
- Följ mig, den här vägen.
Peter, vakna, det är där!
- Vad pratar du om, Lucy?
- Narnia, i garderoben, som jag sa!
Du har bara drömt.
Det har jag inte, jag träffade
mr Tumnus igen och Edmund följde med!
Såg du faunen?
Han gick inte dit med mig.
Vad gjorde du, Edmund?
Jag bara spelade med.
Jag är ledsen Peter, jag borde inte
uppmuntrat henne.
Du vet hur småbarn är,
de vet inte när de ska sluta låtsas.
Om ni barn håller på så ska jag...
Professorn. Jag är ledsen, jag sa
åt dem att de inte skulle störa dig.
Det är inga problem, fru MacReady,
det finns säkert en förklaring.
Men jag tror den här är i behov
av lite varm choklad.
Det syns som ni har stört min
hushållerskas ytterst känsliga sinnesro.
Vi är väldigt ledsna, sir.
Det ska inte upprepas.
- Det är vår syster, sir.
- Den gråtande flickan.
- Hon var upprörd.
- Och gråter fortfarande.
- Det är ingenting, vi klarar det.
- Jag ser det.
Hon tror hon har hittat ett
magiskt land. I garderoben där uppe.
Vad sa du?
Garderoben. Där uppe. Lucy tror att
hon har hittat en skog inuti.
Hon slutar inte prata om det.
- Hur var det som?
- Som att prata med en galning.
- Nej, inte hon. Skogen.
- Ni säger väl inte att ni tror henne?
- Gör inte ni det?
- Självklart inte.
Logiskt sett så är det omöjligt.
Vad lär dem er i skolan nu för tiden...
- Edmund sa att de bara låtsades.
- Är han den som brukar talar sanning?
Nej, det här vore väl
den första gången...
Är hon inte galen och om hon inte ljuger
så borde hon logiskt sett tala sanning.
Du säger alltså att vi ska tro henne?
Hon är er syster, eller hur?
Ni är en familj.
Ni kan lika gärna bete er som en.
Peter tar sats för att sedan slunga
iväg ännu en otrolig boll!
Vakna upp din sölkorv!
Varför kan vi inte leka
kurragömma igen?
Du sa ju att det var
en lek för småbarn.
- Den friska luften gör oss gott.
- Som om det inte finns luft inomhus...
- Är du beredd?
- Är du?
- Bra gjort, Ed!
- Du kastade!
MacReady!
Tillbaka!
- Kom igen!
- Driver du med mig?
Bort med dig.
Sluta knuffas!
Omöjligt!
Oroa dig inte, det är säkert bara
din fantasi.
Jag förmodar inte att det
räcker med att säga förlåt.
Nej, det gör det inte.
Men det räcker!
Sluta!
- Din lilla lögnare!
- Ni trodde inte heller på henne.
Be Lucy om ursäkt.
- Säg att du är ledsen!
- Okej då! Jag är ledsen.
Det är okej. Vissa småbarn vet
inte när de ska sluta låtsas.
Jätteroligt.
Vi kanske borde gå tillbaka.
Borde vi inte se oss omkring?
Jag tycker att Lucy ska få bestämma.
Jag vill att ni ska träffa mr Tumnus!
Mr Tumnus blir det.
Vi kan inte vandra omkring i snön
klädda såhär.
Nej...
Men jag är säker på att professorn
inte bryr sig om vi lånar de här.
Logiskt sett så tar vi inte ens ur dem
ur garderoben.
- Men det där är en tjejkappa!
- Jag vet.
Lu?
Lucy!
Vem skulle göra något sånt här?
"Faunen Tumnus är härmed arresterad
för högförräderi mot hennes Kejserliga"-
-"Majestät Jadis, Drottning av Narnia,
för att ha härbärgerat fiender och"-
-"och umgåtts med människor.
Undertecknat Maugrim, kapten"-
-"vid Hemliga Polisen.
Länge leve drottningen."
- Nu borde vi verkligen gå tillbaka.
- Mr Tumnus då?
Han vart arresterad för att han var med
en människa, det finns inget vi kan göra.
Förstår du inte?
Jag är människan.
Hon måste fått reda på att
han hjälpt mig.
- Kanske kan vi ringa polisen.
- Det här är polisen.
- Vi kommer nog på någonting.
- Varför då?
Han är en skurk.
Visslade den där fågeln åt oss?
Det är en bäver.
Här, pojken.
Jag tänker inte lukta på den om det
är vad du väntar på.
- Ledsen.
- Lucy Pevensie?
Ja.
- Det är samma näsduk jag gav till...
- Tumnus.
- Jag fick den innan de tog honom.
- Mår han bra?
Längre in.
- Vad gör ni?
- Hon har rätt.
- Hur vet vi om vi kan lita på honom?
- Han sa att han kände faunen.
Han är en bäver. Han borde inte
säga någonting!
- Är allting som det ska?
- Ja, vi pratade bara.
Det kan vi göra på
ett säkrare ställe.
Han pratar om träden.
Kom igen, vi vill inte bli påkomna
utomhus efter skymning.
Det verkar som hon har satt
på kannan. En varm kopp té.
- Det är jättefint!
- Det är ingenting.
Mycket kvar att göra,
inte klar än.
Bäver, är det du?
Jag har varit så orolig!
Om du har varit ute med grävlingen...
De där är inga grävlingar.
Trodde aldrig att den
här dagen skulle komma.
Kolla på min päls. Du kunde
inte ge mig fem minuters varsel?
Jag skulle gett dig en
vecka om det hade hjälpt.
Följ med in så får ni i er lite mat
och civiliserat sällskap.
Akta er, kolla var ni sätter fötterna.
Avnjuter man naturen?
Finns det ingenting vi kan göra för
att hjälpa Tumnus?
De har tagit honom till häxans slott.
Ni vet ju vad de säger-
-få är de som återvänder därifrån.
Fish and chips!
Men det finns ju hopp.
Massor av hopp.
Visst! Mer än lite hopp!
Aslan nalkas...
Vem är Aslan?
Vem Aslan är?
Vadå?
Vet ni inte?
- Vi har inte varit här så länge.
- Han är kungen över skogen.
Storchefen, Narnias riktiga kung.
- Han har varit borta väldigt länge.
- Men nu har han kommit tillbaka!
- Han väntar på er vid Stenbordet.
- Väntar han på oss?
Det kan inte vara sant!
De känner inte till profetian!
Men då så...
Aslans återkomst. Tumnus anhållande.
Det hemliga stället.
- Allt händer på grund av er!
- Ni skyller på oss?
Vi skyller inte, vi tackar er.
Den här profetian...
När Adams barn en gång målet har nått
Och bestigit tronen i Paravels slott
Är den onda tiden ett minne blott
- Det rimmar inte riktigt.
- Jag vet men du missar poängen!
Det har sagts att två söner av Adam
och två döttrar av Eva ska besegra den-
-Vita häxan och återställa freden
i Narnia!
- Ni tror att det är vi?
Det måste vara ni för Aslan har redan
ordnat med armén!
Mamma skickade iväg oss så att vi
skulle slippa kriget.
Jag tror att ni har gjort ett misstag.
Vi är inga hjältar.
Vi är från Finchley!
Vi är tacksamma för er gästfrihet.
- Men vi måste gå nu.
- Ni kan inte bara lämna oss!
Han har rätt.
Vi måste hjälpa mr Tumnus.
Det är utom vår kontroll.
Jag är ledsen.
Men det är dags för oss fyra att gå hem.
Ed.
Ed?
- Jag ska döda honom.
- Kanske behöver du inte det.
Har Edmund någonsin
varit i Narnia förut?
Skynda er!
Edmund!
De hör dig!
Nej!
Släpp mig!
- Du spelar henne rakt i händerna!
- Vi kan inte bara lämna honom.
Han är betet!
Häxan är efter er.
Så att hon kan hindra profetian
från att bli sann.
För att döda er!
- Allt det här är ditt fel.
- Mitt fel?
Inget av det här skulle hänt om
du hade lyssnat på mig!
- Så du visste att detta skulle hända?
- Jag visste inte vad som skulle hända.
- Det är därför vi skulle gått iväg...
- Lägg av!
- Det här hjälper inte Edmund.
- Hon har rätt.
- Bara Aslan kan rädda er bror nu.
För oss till honom.
Rör dig inte, främling, annars kommer
du aldrig kunna röra dig igen.
- Vem är du?
- Edmund, jag träffade drottningen.
Hon sa att jag skulle komma hit.
Jag är en son av Adam.
Mina ursäkter, du tursamme som
är gynnad av drottningen.
Eller, inte särskilt tursam...
Den här vägen.
Vänta här.
Gillar du den?
Ja, Ers Majestät.
Tänkte väl det.
Säg mig, Edmund...
Är dina systrar döva?
- Nej.
- Din bror då. Är han...
... ointelligent?
Jag tycker det men mamma...
Hur vågar du då komma hit ensam?
- Jag försökte...
- Jag bad så lite av dig.
- Inte ens det kunde du göra.
- Jag tog med mig dem halvvägs.
De är i det lilla huset vid dammen,
med bävrarna.
Jag förmodar att du inte
är ett totalt misslyckande.
Jag undrade...
... om jag kanske kan...
... få lite mer kola?
Vår gäst är hungrig.
Den här vägen...
... för era godbitar.
Maugrim.
Du vet vad du ska göra.
Snabba dig,
de är efter oss!
- Okej då.
- Vad gör hon?
Ni kommer att tacka mig sen.
Det är en lång resa och Bäver blir sur-
- när han är hungrig.
- Jag är sur nu!
Ta dem.
- Vi behöver mer sylt.
- Vi får hoppas att häxan har bröd.
Skynda er!
Min vän och har byggt den -
leder till hans ställe.
Du sa att den ledde till din mamma!
Lucy!
- De är i tunneln.
- Fort, den här vägen!
Spring!
- Du skulle tagit med dig kartan!
- Den fick inte plats bredvid sylten.
Kom igen, Lucy!
Jag är ledsen, älskling.
Han var min bästa kompis.
- Vad har hänt här?
- Så gör häxan mot de som trotsar henne.
Ett steg till din förrädare och
jag mosar dig!
- Lugna ner dig, jag är en av de goda.
- Du ser ut att vara en av de elaka.
Ett olycksamt familjedrag.
Vi kan bråka om avling senare-
-nu måste vi röra på oss.
Vad tänkte du dig?
Välkomna, mina herrar!
- Har vi tappat bort någonting?
- Inte den tonen åt mig.
Jag vet nog hur du är.
Vi letar efter några människor.
Människor i Narnia?
Det låter som någonting viktigt.
Din belöning är ditt liv.
Det är inte mycket.
Men ändå.
Var är rymlingarna?
Norr. De sprang norrut.
Lukta rätt på dem.
De hjälpte Tumnus men häxan
kom före mig.
Mår du bra?
Jag önskar att jag kunde säga att de
skäller bättre än de biter...
Sluta vrida på dig!
Du är värre än Bäver på baddagen.
- Värsta dagen på året.
- Tack för er vänlighet.
Men jag är rädd för att det är
all kurering jag har tid för.
Det har varit ett nöje och
en ära, min drottning.
Tiden är knapp Aslan själv har bett
mig att samla ihop mer trupper.
- Har du sett Aslan?
- Hur är han som?
Han är som allt vi har hört.
Ni ska vara glada över att han är på-
- er sida i striden mot häxan.
- Vi tänker inte slåss mot någon häxa.
Men säkerligen kung Peter, profetian?
Vi kan inte gå i krig utan dig.
Vi vill bara ha tillbaka vår bror.
Om...
Om du inte ska äta det där...
Jag kommer men mina ben...
Mr... Tumnus?
Det som är kvar av honom.
Du är Lucy Pevensies bror.
Jag är Edmund.
Samma näsa.
Mår din syster bra?
Är hon i säkerhet?
Jag vet inte.
Min polis slet dammen
sönder och samman.
Din lilla familj hittades ingenstans.
- Vart gick de?
- Jag vet inte.
Då har jag ingen användning av dig.
Vänta!
Bävern sa någonting om Aslan!
Aslan?
Var?
Ni förväntar väl er inte
att han vet någonting?
Jag sa...
Var är Aslan?
Jag vet inte.
Jag gick innan de sa någonting.
Jag ville träffa dig!
Vakt!
Ers Majestät.
Släpp faunen.
Vet du varför du är här, faun?
För jag tror på ett fritt Narnia.
Du är här för att han
lämnade in dig.
För sötsaker.
Ta honom till övervåningen.
Gör i ordning min släde.
Edmund saknar sin familj.
Aslans läger ligger nära Stenbordet,
förbi den frusna floden.
- Floden?
- Floden har varit stelfrusen i 100 år.
- Det är så långt.
- Sån är världen, kära du.
- Trodde du att den skulle vara liten?
- Mindre.
När du är redo, son av Adam.
Kom igen, människor,
medan vi fortfarande är unga.
Om han säger åt oss att skynda
på en gång till så ska jag göra om-
-honom till en stor, luddig mössa.
- Skynda er, snabba på!
- Han börjar bli lite kaxig.
- Bakom er, det är hon!
Snabba på!
In med er!
Ner!
- Hon kanske är borta.
- Jag kollar efter.
Nej! Du är inte värt
någonting för Narnia.
- Det är inte du heller, Bäver.
- Tack, älskling.
Kom ut, jag hoppas ni har varit snälla
för det är någon här som vill träffa er!
God jul, sir.
Det är sannerligen det, Lucy.
Sen du har anlänt.
Jag har gått igenom en *** sen jag
kom hit men det här...
- Vi trodde att du var häxan.
- Ja, jag är ledsen för det.
Till mitt försvar så har jag åkt
en sån här längre än häxan.
Jag trodde inte det fanns jul i Narnia.
För en lång tid har det varit så.
Men hoppet som ni fört med,
Ers Majestäter, gör häxan allt svagare.
Jag tror dock att ni kan
behöva de här.
Presenter!
Eldblommans saft.
En droppe läker vilken skada som helst.
Trots att jag hoppas på att
du slipper använda denna...
Tack, sir.
Men jag tror jag är modig nog.
Det tror jag nog.
Men strider är hemska saker.
Susan.
Lita på denna båge
och den kommer inte att missa.
Vad hände med
"strider är hemska saker"?
Även om du verkar inte ha problem
med att göra dig hörd-
-blås i den här, och var du än är,
så kommer hjälp.
Tack.
Peter.
Tider som kräver sådana här
kan vara nära.
Tack, sir.
Dess är verktyg, inte leksaker.
Bär dem väl och vist.
Nu...
... måste jag iväg.
Vintern är snart över.
Saker läggs på hög när man
har varit borta i 100 år.
Länge leve Aslan!
Och god jul!
- God jul!
- Hej då!
Jag sa ju att han finns.
Han sa att vintern snart är över.
Ni vet väl vad det innebär?
Ingen mer is.
- Vi måste komma över, nu.
- Kan inte Bäver göra en damm?
Jag är inte så snabb!
- Kan vi inte tänka över det i en minut?
- Vi har inte en minut!
- Jag försöker bara vara realistisk.
- Du försöker vara smart, som vanligt.
Vänta, jag borde kanske gå först.
Kanske borde du det.
- Du har småä***, eller hur?
- Ens nästa måltid kan bli den sista!
Särskilt med tanke på din matlagning.
- Om mamma visste vad vi gör.
- Mamma är inte här!
Åh, nej!
Åh, nej!
Spring!
- Nej!
- Peter!
Lägg ner den där, pojk.
Någon kan bli skadad.
Oroa er inte för mig!
Gör det du ska!
Gå medan ni kan.
Och din bror följer med.
Nej, Peter! Vi borde
kanske lyssna på honom!
- Smart flicka.
- Lyssna inte på honom!
Döda honom!
Döda honom nu!
Kom igen. Allt min drottning vill
är att du och din familj går.
Lyssna, bara för att någon ger dig
ett svärd så blir du inte en hjälte!
- Släpp det!
- Nej, Peter!
Narnia behöver dig!
Hugg honom medan du kan!
Hur ska det bli?
Jag väntar inte för evigt.
Inte floden heller.
Håll fast vid mig!
Ljuvligt.
Vad har du gjort?!
Lucy!
Lucy!
Har någon sett min kappa?
Oroa dig inte.
Din bror ser noga efter dig.
Och jag tror inte att ni behöver
de där kapporna längre.
Det är så varmt.
Jag går och kollar till slaven.
Ers Majestät!
Vi hittade en förrädare.
Han drev dina fiender till skogen.
Trevligt av dig att titta förbi. Du var
ju så hjälpsam mot mina vargar igår.
Du kanske kan hjälpa mig nu.
- Förlåt mig, Ers Majestät.
- Slösa inte bort min tid med smicker.
Betrakta mig inte som ohövlig,
men jag pratade inte med dig.
Vart är människorna på väg?
Vänta! Gör det inte.
Bäver sa någonting om Stenbordet.
Aslan har en armé där.
En armé?
Tack så mycket, Edmund.
Jag är glad att denna varelse
fick se lite ärlighet...
- ... innan han dog.
- Nej!
Vilken sida står du på, Edmund.
Min...
... eller deras?
Gå vidare. Samla de trogna.
Om det är krig Aslan vill ha...
... är det ett krig han ska få.
- Varför tittar alla på oss?
- De kanske tycker att du ser kul ut.
Sluta nu. Du ser underbar ut.
Vi har kommit för att träffa Aslan.
Välkommen, Peter.
Son av Adam.
Välkommen, Susan och Lucy.
Döttrar av Eva.
Och välkommen, bävrar.
Ni har min tacksamhet.
Men var är den fjärde?
Det är därför vi är här, sir.
Vi behöver er hjälp.
Vi fick problem på vägen.
Den Vita häxan har
tillfångatagit vår bror.
Hur kunde detta hända?
- Han... förrådde dem, Ers Majestät.
- Då har han förrått oss alla!
Lugn, Oreius. Jag är säker
på att det finns en förklaring.
Det är mitt fel.
Jag var för hård mot honom.
Det var vi alla.
- Men, sir. Han är vår bror.
- Jag vet.
Men det gör bara
förräderiet ännu värre.
Det här kan vara svårare än ni tror.
Det där är Cair Paravel.
Slottet med de fyra tronerna.
I vilken en du ska sitta i, som kung.
Tvivlar du på profetian?
Nej. Jag gjorde det nyss.
Jag är inte den du tror att jag är.
Peter Pevensie,
ursprungligen från Finchley.
Bävern nämnde att du tänkte
göra en hatt av honom.
Peter. Det finns en djup magi som
är mer kraftfull än någon av oss-
-som styr här i Narnia.
Den skiljer rätt från fel.
Som styr över allas öden.
Ditt... och mitt.
- Jag kan inte ens skydda min familj!
- Du har fört hit dem säkert än så länge.
- Inte alla.
- Jag ska göra allt för att hjälpa din bror.
Men jag vill att du tänker
på vad jag ber dig om.
Jag vill också ha min
familj i säkerhet.
Gissa vad vår lille prins?
Ikväll händer det grejer.
En speciell resa för
en speciell pojke.
Är inte det vad du ville?
Som mammas.
Mamma har inte haft en sån
klänning sedan före kriget.
Vi borde ta med en hem.
En hel koffert full!
Om vi någonsin kommer hem.
Förlåt för att jag sa så.
- Vi brukade ha kul ihop, eller hur?
- Ja.
- Innan du blev tråkig!
- Verkligen?
Försök inte att fly.
Vi är trötta och föredrar
att döda er snabbt.
Susan!
Försvinn!
Peter!
Kom igen!
Vi har gått igenom
det här redan.
Vi vet båda att du
inte har det i dig!
Peter! Se upp!
Nej, håll dig borta.
Det här är Peters strid.
Du tror att du är en kung.
Men du ska dö... som en hund!
Peter!
Efter honom!
Han leder er till Edmund.
Peter. Gör rent ditt svärd.
Res dig, sir Peter Vargabane.
Riddare av Narnia.
Minotaurerna håller till vänster.
Vi håller övriga som reserver
och skickar in dvärgarna först.
Fången.
Ska du inte döda mig?
Inte än.
Vi har jobb att göra.
Edmund!
Det som är gjort är gjort.
Det finns ingen anledning att prata
med Edmund om det som har skett.
Hej.
- Mår du bra?
- Jag är lite trött.
Gå och sov lite.
Edmund.
Försök att inte komma bort.
Man vinner inte Narnia på rostat bröd.
De packar säkert ner
några för återresan.
- Åker vi hem?
- Ska du?
Jag lovade mamma
att skydda er tre.
Men det betyder inte att
jag kan stanna här.
De behöver oss.
- Alla fyra.
- Det är för farligt, Lucy.
Du drunknade nästan och
Edmund blev nästan dödad.
Därför måste vi stanna.
Jag har sett vad
den Vita häxan kan göra.
Och jag hjälpte henne.
Vi kan inte lämna dem
och låta dem lida för det.
Det var det, antar jag.
Vart ska du?
Träna lite.
Kom igen, Ed.
Håll svärdet uppe.
Som man ska göra.
En garde! Blockera!
Edmund!
- Lugn, pållen!
- Jag heter Philip.
- Förlåt.
- Häxan har krävt möte med Aslan!
Hon är på väg hit!
Narnias drottning!
Du har en förrädare hos dig, Aslan.
Hans brott var inte mot dig.
Har du glömt bort
lagarna som byggt Narnia?
Tala inte om den djupa
magin med mig, häxa.
Jag var där när den skrevs.
Då minns du att varje
förrädare tillhör mig.
Hans blod är min egendom.
Försök att ta honom då.
Tror du verkligen att jag
kommer att nekas min rätt?
Lille kung?
Aslan vet att om jag inte har
blodet som herren kräver-
-så kommer hela Narnia att vältas,
och omges av eld och vatten.
Den pojken ska dö,
på Stenbordet.
Som traditionen säger.
Du vågar inte neka mig.
Det räcker.
Jag ska prata med dig ensam.
Hon har avsagt sitt krav på
Son av Adams blod.
Jag kommer att veta om ditt löfte hålls!
Susan!
Borde inte ni två ligga till sängs?
Vi kunde inte sova.
Snälla, Aslan.
Kan vi inte följa med?
Det vore trevligt med lite sällskap.
Tack så mycket.
Det är dags. Härifrån så
måste jag fortsätta själv.
- Men, Aslan...
- Ni måste lita på mig.
Det här måste göras.
Tack, Susan. Tack, Lucy.
Farväl.
Beskåda... det stora lejonet.
Vill du ha mer?
Varför kämpar han inte emot?
Bind honom!
Vänta! Låt honom rakas först.
Ta honom till mig!
Aslan... Jag är väldigt besviken på dig.
Trodde du att det här skulle
rädda den mänsklige förrädaren?
Du ger mig ditt liv,
utan att rädda någon?
Så mycket för kärlek.
Ikväll... kommer den
djupa magin att blidkas!
Men imorgon...
tar vi Narnia...
... för evigt!
Och den kunskapen...
... blir sparad...
... och dör!
Den store katten... är död!
General! Förbered dina trupper.
Det kommer att bli en kort strid.
Det är för sent.
Han är borta...
Han måste ha vetat vad han gjorde.
Försvinn!
Allihop!
Nej, titta...
Vi måste berätta för dem andra.
- Vi kan inte bara lämna honom.
- Det finns inte tid, Lucy.
De måste få veta.
Träden.
Var stilla, mina prinsar.
Jag har dåliga nyheter från era systrar.
Hon har rätt.
Han är borta.
Då måste du leda oss.
Peter, det finns en armé där ute.
Som kommer att kämpa för dig.
- Jag kan inte.
- Aslan trodde på dig.
Det gör jag med.
Häxans armé är nära, sir.
Vad är era order?
De kommer, Ers Höghet.
De är många fler än oss.
- Antalet vinner inte en strid.
- Nej.
Det hoppas jag.
Jag har inget behov av fångar.
Döda alla.
Titta upp i himlen!
Är du med mig?
Till döden.
För Narnia!
Och för Aslan!
Vi borde gå.
Så kallt.
Susan!
Var är Aslan?
Vad har de gjort?
- Aslan!
- Aslan!
- Men vi såg kniven! Häxan!
- Om hon visste offringens innebörd...
... så tolkade hon kanske magin
på ett annat sätt.
När ett frivilligt offer
som inte har utgjort något hot-
-blir dödad istället för förrädaren,
så spricker Stenbordet.
- Och döden blir tvärtom.
- Vi meddelade din död.
Peter och Edmund har
påbörjat kriget.
- Vi måste hjälpa dem!
- Ja. Men inte ensamma.
Klättra upp på min rygg.
Vi har en lång väg att färdas
och lite tid att ta oss dit.
Och ni vill nog hålla för öronen.
Ge eld!
Ja!
Tillbaka! Reträtt!
Där är signalen! Kom igen!
Vart ska vi?
Håll i er!
Stanna!
- Susan...
- Mr Tumnus!
Vi måste få veta det senaste.
Peter behöver alla vi kan hitta.
Edmund! De är för många!
Stick härifrån!
Hämta flickorna och för dem hem!
Du hörde honom! Kom igen!
- Peter sa till dig att gå härifrån!
- Peter är inte kung än!
Omöjligt...
Det är avslutat.
- Peter!
- Peter!
Var är Edmund?
Edmund!
När ska du lära dig att
göra som du blir tillsagd?
Till den glittrande sjön i öster,
ger jag er drottning Lucy. Den tappra.
Till den stora skogen i väst,
kung Edmund. Den rättvise.
Till solen i söder,
drottning Susan. Den milda.
Och till den klara himlen i norr,
ger jag er kung Peter.
Den storslagne.
En gång kung eller drottning
av Narnia... alltid kung eller drottning.
Må eran visdom höja oss till skyarna.
Länge leve kung Peter,
länge leve kung Edmund-
-länge leve drottning Susan,
länge leve drottning Lucy.
Oroa dig inte.
- Vi kommer att se honom igen.
- När?
När som helst.
En dag är han här, en annan inte.
Men pressa honom inte,
han är inget tamt lejon.
Nej.
- Men han är bra.
- Här.
Du behöver den mer än jag.
- Mår du bra, Philip?
- Jag är inte så ung längre.
Kom igen, Ed.
- Hämtar bara andan.
- Det var det som fångade dig.
- Vad sa han nu igen, Susan?
- "Ni väntar vid slottet"-
-"så hämtar jag det själv."
Vad är det här?
Den är bekant på något sätt.
Den är från min dröm.
Eller min dröm i drömmen.
- Lucy!
- Inte igen...
- Lu?
- Kom igen!
Vad är det här?
Kapporna...
- Du står på min fot, Susan!
- Kom igen, Peter!
Där är ni ju.
Vad gör ni alla i garderoben?
Du skulle inte tro på
oss om vi berättade, sir.
Verkligen?
***
Textet af: