Tip:
Highlight text to annotate it
X
Den globala ekonomiska krisen 2008-
-kostade miljontals människor
deras besparingar, jobb och bostäder.
Så här gick det till.
lSLAND
FOLKMÄNGD: 320 000
BNP: 13 MlLJ ARDER USD
BANKFÖRLUSTER: 100 MlLJARDER USD
lsland är en stabil demokrati
med hög levnadsstandard-
-och fram till nyligen
extremt låg arbetslöshet och statsskuld.
Vi hade ett modernt samhälles
hela infrastruktur:
Grön energi och livsmedelsproduktion.
Hållbart, reglerat fiske.
Bra vård och utbildning, ren luft...
...låg brottslighet.
Det var en familjevänlig plats.
Vi var ett nästan fulländat samhälle.
Men år 2000 inledde regeringen
en omfattande avregleringspolitik-
-som fick katastrofala följder-
-först för miljön, och sen för ekonomin.
Man lät multinationella företag
som Alcoa-
-bygga jättelika aluminiumsmältverk-
-och exploatera lslands
geotermiska energi och vattenkraft.
Många av de vackraste områdena
i bergen-
-med den största färgprakten,
är geotermiska.
Så allt har konsekvenser.
Samtidigt lät regeringen privatisera
lslands tre största banker.
Det blev ett av tidernas mest renodlade
experiment med finansiell avreglering.
Vi har fått nog!
Hur kunde det bli så här?
Finanssektorn tog över,
och mer eller mindre förstörde landet.
På fem år lånade dessa tre små banker
som aldrig förr verkat utanför lsland-
-120 miljarder dollar,
tio gånger så mycket som lslands BNP.
Bankdirektörerna öste pengar
över sig själva och sina vänner.
Det blev en gigantisk bubbla.
Börsen gick upp 900 procent.
Bostadspriserna mer än fördubblades.
Personer som Jon Asgeir Johannesson
blev framgångsrika.
Han lånade miljarder av bankerna
och köpte exklusiva butiker i London.
Han köpte även en privatjet-
-en yacht för 40 miljoner dollar,
och en lyxvåning på Manhattan.
Tidningsrubrikerna löd alltid:
"Miljonär köper bolag"-
-i Storbritannien, Finland, Frankrike,
eller var det nu var.
lnte: "Miljonär tar miljardlån
för att köpa bolag"-
-"och lånar av din egen bank."
Bankerna bildade
penningmarknadsfonder-
-och rådde spararna att ta ut sina
pengar och satsa dem i fonderna.
Pyramidspelet behövde
ständigt nya tillskott.
Amerikanska revisionsföretag
som KPMG-
-reviderade banker och investmentbolag
och fann inget att anmärka på.
Amerikanska kreditvärderingsinstitut
lovordade lsland.
l februari 2007 höjde-
-kreditvärderingsinstituten
bankernas betyg-
-till det högsta tänkbara - AAA.
Det gick så långt att regeringen
reste utomlands med bankcheferna-
-som en pr-satsning.
När lslands banker gick omkull
i slutet av 2008-
-tredubblades arbetslösheten
på ett halvår.
Det finns ingen på lsland
som inte har påverkats av det.
-Har många förlorat sina besparingar?
-Ja, så är det.
De tillsynsmyndigheter som skulle ha
skyddat allmänheten hade inte agerat.
Två jurister från finansinspektionen
kunde besöka en bank-
-för att diskutera nåt.
När de kom till banken-
-stod det nitton stadsjeepar utanför.
Man gick in på banken,
och där satt nitton jurister framför en-
-väl pålästa och beredda att avvisa
alla synpunkter man kunde ha.
Var man riktig vass
så erbjöds man jobb.
En tredjedel av finansinspektionens
tjänstemän började arbeta åt bankerna.
Men så är det överallt.
Ni har väl samma problem i New York?
Översättning: Jonas Fåhraeus
Synk: stoffinho17
www.SweSUB.nu
Vad anser du om lönerna på Wall Street?
De är orimliga.
Det sägs vara svårt för lnternationella
valutafonden att kritisera USA.
Det håller jag inte med om.
Vi ångrar djupt
att vi brutit mot USA:s lagar.
De är häpna över hur mycket kokain
Wall Street-typer kan ta-
-och ändå orka jobba nästa dag.
Jag visste inte vad
kreditförsäkringar var.
Jag är lite gammaldags av mig.
Har Larry Summers
uttryckt någon ånger?
Bikter är inte min avdelning.
Allt regeringen gör
är att skriva ut checker.
Det är plan A, plan B och plan C.
Stöder du en statlig reglering
av chefslöner?
Nej.
Är ersättningsnivåerna
inom finanssektorn rimliga?
Ja, om folk har gjort rätt för dem.
Och det tycker jag.
-Hjälpte du dem att förstöra världen?
-Det skulle man kunna säga.
De gjorde sig enorma privata förtjänster
på allmänhetens bekostnad.
Tror man att man kan skapa något
av ingenting så är det svårt att motstå.
Det oroar mig att många nu åter
vill börja agera-
-på samma sätt som före krisen.
Jag fick massor av anonyma mejl
från bankfolk:
"Du får inte citera mig,
men jag är orolig."
Varför gör man inte
en mer systematisk utredning?
För då skulle man hitta de skyldiga.
Finns det en intressekonflikt
för Columbia Business School?
Det tycker jag inte.
Tillsynsmyndigheterna
skötte inte sitt jobb.
De hade vittgående befogenheter.
De ville bara inte ingripa.
Lehman Brothers, en av
de största investmentbankerna-
-tvingades gå i konkurs.
Merrill Lynch tvingades i dag
gå med på en tvångsförsäljning.
Världens finansmarknader
har gått ner i dag efter dramatiken...
l september 2008, när investmentbanken
Lehman Brothers gick omkull-
-och världen största
försäkringsbolag AlG kollapsade-
-utlöstes en global finanskris.
Chockvågor från Wall Street
drabbar Asien
Dagens börsras var i punkter räknat
det största genom tiderna.
Kursnedgången fortsätter
efter Lehmans kollaps.
Lös in Lehman Brothers obligationer!
Följden var en global recession
som kostade tiotals biljoner dollar-
-gjorde 30 miljoner
människor arbetslösa-
-och fördubblade USA:s statsskuld.
Enorma aktie- och fastighetsvärden
har gått förlorade.
lnkomster, jobb...
50 miljoner människor världen över-
-riskerar att hamna
under fattigdomsgränsen igen.
Det är en oerhört kostsam kris.
Krisen var ingen slump. Den orsakades
av en bransch som löpte amok.
Sen 80-talet
har finanssektorns tillväxt i USA-
-lett till en rad
alltmer allvarliga finanskriser.
För varje kris har skadorna blivit större-
-men finanssektorn har tjänat
mer och mer pengar.
DEL l: VÄGEN HlT
Efter 30-talets depression
växte USA:s ekonomi oavbrutet i 40 år-
-utan en enda finanskris.
Finanssektorn var strängt reglerad.
De flesta banker var lokala företag-
-som i lag förbjöds att spekulera
med spararnas pengar.
lnvestmentbanker, som handlade med
aktier och obligationer-
-var små och privata.
Enligt den traditionella
investmentbankmodellen-
-satsade delägarna i firman kapitalet,
och var förstås rädda om det.
De ville leva gott, men de ville inte
sätta allt de ägde på spel.
Paul Volcker från finansdepartementet-
-tjänstgjorde på centralbanken
1979-1987.
lnnan han blev statstjänsteman var han
ekonom på Chase Manhattan Bank.
När jag lämnade Chase för att börja
på finansdepartementet 1969-
-tjänade jag runt 45 000 dollar.
45 000 om året?
1972 hade Morgan Stanley-
-sammanlagt omkring 110 anställda-
-ett enda kontor,
och ett kapital på 12 miljoner dollar.
Nu har Morgan Stanley 50 000 anställda-
-ett kapital på flera miljarder-
-och kontor över hela världen.
På 80-talet
expanderade finanssektorn snabbt.
När investmentbankerna börsnoterades
fick de enorma tillskott av kapital.
Folk på Wall Street började bli rika.
Jag hade en vän som handlade med
obligationer på Merrill Lynch på 7 0-talet.
Kvällstid jobbade han extra
som tågkonduktör-
-för han hade tre barn, och kunde inte
försörja familjen på sin mäklarlön.
1986 tjänade han miljontals dollar-
-och trodde att det var
för att han var smart.
Den viktigaste uppgift
nationen står inför-
-är att återställa
vårt ekonomiska välstånd.
1981 utnämnde president
Ronald Reagan en ny finansminister-
-vd:n för investmentbanken
Merrill Lynch, Donald Regan.
Wall Street och presidenten
är av samma åsikt.
Jag har talat med många ledare där-
-och alla stöttar presidenten
helt och fullt.
Reagans regering inledde med stöd
av ekonomer och finanssektorlobbyn-
-en 30 år lång period
av finansiell avreglering.
1982 avreglerades sparbankerna-
-som nu tilläts spekulera
med spararnas pengar.
Vid årtiondets *** hade
hundratals sparbanker gått omkull.
Krisen kostade skattebetalarna
124 miljarder dollar-
-och många miste sina besparingar.
Det är kanske det största bankrånet
i vår historia.
Tusentals bankchefer dömdes
till fängelsestraff för förskingring.
Ett av de mest extrema fallen
var Charles Keating.
1985, när tillsynsmyndigheterna
började granska honom-
-anlitade Keating en ekonom
vid namn Alan Greenspan.
l ett brev prisade Greenspan Keatings
kloka affärsplaner och expertis-
-och hävdade att det var riskfritt att låta
Keating investera spararnas pengar.
Keating sägs ha betalat Greenspan
40 000 dollar.
Kort därefter fängslades Keating.
Alan Greenspan utnämndes av president
Reagan till chef för USA:s centralbank-
-Federal Reserve.
Greenspan satt kvar-
-som chef under presidenterna
Clinton och George W. Bush.
Clintons regering
fortsatte avregleringen-
-som leddes av Greenspan-
-och finansministrarna Robert Rubin-
-f. d. vd för
investmentbanken Goldman Sachs-
-och Harvardekonomen Larry Summers.
Finanssektorn, Wall Street, är mäktig,
inflytelserik och har gott om pengar.
Steg för steg ökades
inflytandet över politikerna-
-på både demokratisk
och republikansk sida.
l slutet av 90-talet hade finanssektorn
konsoliderats i några få jättefirmor-
-som var så stora att deras kollaps
kunde hota hela systemet.
Och Clintons regering
hjälpte dem att bli ännu större.
1988 gick Citicorp och Travelers
samman och bildade Citigroup-
-världens största finansbolag.
Det stred mot Glass-Steagall-lagen,
som stiftats efter depressionen.
Banker med inlåning från allmänheten
fick inte verka som investmentbanker.
Att köpa Travelers var olagligt.
Greenspan sa inget.
Centralbanken gav dem dispens i ett år,
och sen antogs den nya lagen.
1999, på uppmaning
av Summers och Rubin-
-antogs Gramm-Leach-Bliley-lagen,
av somliga kallad Citigroup-lagen.
Den upphävde Glass-Steagall
och öppnade för framtida fusioner.
Robert Rubin tjänade senare
126 miljoner dollar-
-som styrelseledamot i Citigroup.
Han avböjde att bli intervjuad.
Varför storbanker?
För att banker vill ha monopol.
Banker vill kunna bedriva lobbying.
Banker vet att om de är stora
så räddas de av staten.
Marknader är till sin natur instabila,
åtminstone potentiellt instabila.
Man kan jämföra med en oljetanker.
Den är mycket stor.
Därför behövs avdelande skott-
-för att inte oljan ska komma i svallning
så att fartyget kapsejsar.
Fartyget måste konstrueras
så att det inte kan ske.
De regleringar som kom
efter 30-talets depression-
-fungerade som såna avdelande skott.
Men avregleringen
har tagit bort de skotten.
Nästa kris kom i slutet av 90-talet.
lnvestmentbankerna underblåste
en internetbubbla-
-vilket följdes av en krasch 2001-
-där investeringar för fem biljoner dollar
gick förlorade.
Finansinspektionen SEC,
som upprättats under depressionen-
-för att reglera investmentbankerna,
hade inte agerat.
Eftersom tillsynsmyndigheterna inte
agerat och självreglering inte fungerat-
-måste andra nu vidta
de skyddsåtgärder som krävs.
Eliot Spitzer fann att bankerna
förordat investeringar i internetbolag-
-som de visste skulle gå omkull.
Aktieanalytikernas lön
var provisionsbaserad.
Offentligt sa de något helt annat
än de sa privat.
lnfospace, som fick högsta betyg-
-avfärdades av en analytiker
som "skräp".
Excite, också högt värderat,
kallades "rena skiten".
Det försvar som många
investmentbanker tillgrep-
-var inte: "Ni har fel."
Det var:
"Alla gör det, och alla vet om det"-
-"så man ska inte lita på analytikerna."
l december 2002 betalade tio banker
totalt 1,4 miljarder dollar i en förlikning-
-och lovade bot och bättring.
Scott Talbot är chefslobbyist
för Financial Services Roundtable-
-en mäktig grupp i Washington-
-som företräder
de största finansbolagen i världen.
Kan du försvara
att flera av era medlemsbolag-
-har ägnat sig åt kriminalitet
i stor skala?
Det där får du precisera.
Men kriminalitet
är givetvis aldrig acceptabelt.
Wall Street-firma får böta en miljard.
Världens största finansbolag
har ertappats med att tvätta pengar-
-bedra sina kunder och fiffla
med bokföringen, om och om igen.
J.P. Morgan mutade statstjänstemän.
Riggs Bank tvättade pengar
åt Chiles diktator Augusto Pinochet.
Credit Suisse förmedlade pengar
åt lrans kärnkraftsprogram-
-och lrans flygindustri,
som tillverkar ballistiska robotar.
Alla uppgifter om att pengarna
var iranska avlägsnades.
Banken fick böta 536 miljoner dollar.
Citibank förde ut 100 miljoner
i knarkpengar från Mexiko.
Sa ni att hon borde "tappa bort
alla handlingar rörande kontot"?
Det var ett skämt, i ett tidigt skede.
Det var inte allvarligt menat.
1998-2003 överdrev Fannie Mae sina
intäkter med över 10 miljarder dollar.
Redovisningsreglerna är invecklade-
-och det krävs preciseringar
som experter ofta är oense om.
Vd:n Franklin Raines,
tidigare Clintons budgetchef-
-fick över 52 miljoner dollar i bonusar.
UBS, som hjälpt rika amerikaner
att undanhålla skatt-
-vägrade samarbeta med myndigheterna.
-Kan ni ge oss namnen?
-Om vi kan nå en uppgörelse.
Nej, ni har erkänt bedrägeri.
AlG väntas erbjuda 1,6 miljarder
i en förlikning.
Hur bankerna bistod Enrons bedrägeri.
Hjälpte Enron att dölja bedrägeri.
Böter: 385 miljoner dollar.
lnvestmentbankerna får skyhöga böter-
-men behöver inte erkänna
att de begått brott.
När man är så här stor
sker misstag ibland.
Finanssektorn verkar kännetecknas av-
-en oproportionerligt hög brottslighet.
När såg man senast något liknande-
-hos Cisco, lntel, Google, Apple, lBM?
-Jag håller med om att det är skillnad.
-Men varför?
Tekniksektorn är i grunden kreativ.
Den genererar värden och intäkter
genom att skapa något nytt.
Med början på 90-talet ledde avreglering
och tekniska framsteg-
-till en explosion av finansiella
produkter som kallades derivat.
Ekonomer hävdade att de reducerade
osäkerheten på marknaderna.
Men de gjorde marknaderna instabila.
Sen det kalla krigets ***-
-har många fysiker och matematiker
sadlat om.
De har slutat med
att utveckla militär teknik-
-och börjat jobba för investmentbanker
och hedgefonder.
-De har skapat andra vapen.
-Absolut. Massförstörelsevapen.
Tillsynsmyndigheter, politiker och
näringsliv underskattade det hot-
-som de nya finansiella instrumenten
utgjorde mot systemets stabilitet.
Med hjälp av derivat kunde banker
spekulera på nästan vad som helst.
På oljeprisets upp-eller nedgång,
eller på ett bolags konkurs.
Till och med på vädret.
l slutet av 90-talet-
-omsatte derivat 50 biljoner dollar
per år. Marknaden var helt oreglerad.
1998 försökte någon reglera den.
Brooksley Born,
kursetta på Stanfords juristutbildning-
-var den första kvinnliga chefredaktören
för en juridisk tidskrift.
Born hade arbetat med derivat på en
advokatbyrå, och utnämndes av Clinton-
-till chef för CFTC, tillsynsmyndigheten
för derivatmarknaden.
Brooksley Born bad mig jobba åt henne.
Vi kom fram till-
-att den här marknaden
kunde leda till stor instabilitet.
l maj 1998 la CFTC fram ett förslag
om en reglering av derivatmarknaden.
Clintons finansdepartement
reagerade direkt.
Jag råkade gå in på Brooksleys kontor.
Hon la just på telefonluren.
Hon var blek som ett lakan.
Hon såg på mig och sa:
"Det var Larry Summers."
Han hade tretton bankdirektörer
på sitt kontor.
Och han förmedlade budskapet
mycket burdust.
Han sa i princip åt henne att lägga ner.
Bankernas intäkter
var nu beroende av derivathandeln.
Det blev en gigantisk kamp
för att förhindra-
-en reglering av derivatmarknaden.
Kort efter Summers telefonsamtal
gjorde Greenspan, Rubin-
-och SEC-chefen Arthur Levitt ett
uttalande som fördömde Borns förslag.
De rekommenderade att derivathandeln
skulle förbli oreglerad.
En reglering av derivathandel-
-som sköts privat och professionellt,
är onödig.
Hon blev dessvärre nedröstad,
först av Clintons regering-
-och sen av kongressen.
År 2000 genomdrev
senator Phil Gramm en lag-
-som undantog derivat från reglering.
De länkar samman marknaderna och
minskar tillsynsbehovet.
Vi måste göra det.
Gramm blev senare
vice styrelseordförande i UBS.
Hustrun Wendy hade suttit
i Enrons styrelse sen 1993.
Det är vår förhoppning-
-att vi i år ska kunna få till stånd
en lagstiftning som på ett lämpligt sätt-
-skapar juridisk klarhet
vad gäller handeln med OTC-derivat.
Summers tjänade senare 20 miljoner
som konsult-
-åt en fond som handlade med derivat.
Jag instämmer med allt det
som finansminister Summers har sagt.
l december 2000 antogs lagen
Commodity Futures Modernization Act.
Den var skriven med
finanslobbyns hjälp-
-och förbjöd en reglering
av derivathandeln.
Därefter var det fritt fram.
Användningen av derivat och andra nya
finansiella instrument-
-satte fart efter 2000.
...så hjälpe mig Gud.
När George W. Bush
blev president 2001-
-var finanssektorn i USA långt mer
lönsam, koncentrerad och mäktig-
-än någonsin tidigare.
Den dominerades
av fem investmentbanker-
-två finansk onglomerat-
-tre kreditförsäkringsbolag-
-och tre kreditvärderingsinstitut.
De var sammanlänkade
av värdepapperiseringskedjan-
-ett nytt system, som förband biljontals
dollar i bolån och andra lån-
-med investerare världen över.
Om man tog ett bolån för 30 år sen-
-väntade sig den som
lånade ut pengarna-
-att man skulle betala tillbaka lånet.
Men genom värdepapperiseringen-
-riskerar inte långivaren något
om lånet inte återbetalas.
Förr amorterade man
varje må*** på sitt bolån-
-till ett låneinstitut på orten.
Eftersom det tog årtionden att
amortera lånen var långivarna försiktiga.
Men nu sålde långivarna bolånen vidare
till investmentbanker.
Bankerna kombinerade tusentals bolån-
-billån, studielån och kreditkortsskulder-
-till komplexa derivat som kallades
collateralized debt obligations, CDO:er.
lnvestmentbankerna
sålde CDO:erna till investerare.
När någon nu amorterade på ett bolån-
-gick pengarna till investerare
världen över.
Bankerna betalade kreditvärderings-
institut för att värdera CDO:erna-
-och många fick betyget AAA,
högsta möjliga kreditvärdighet.
De blev populära hos pensionsfonder-
-som bara fick köpa säkra värdepapper.
Systemet var som en tickande bomb.
Långivarna struntade i
om lånet återbetalades-
-och gav alltmer riskabla lån.
lnvestmentbankerna ville bara sälja
mer CDO:er för att få större förtjänster.
Kreditvärderingsinstituten
fick betalt av bankerna-
-men var inte ansvariga om deras
värderingar visade sig felaktiga.
lngen måste ta smällen
och det fanns inget regelverk.
Det var fritt fram att bara pumpa ut lån.
Mellan 2000 och 2003-
-nästan fyrdubblades antalet bolån
som togs varje år.
Alla i värdepapperiseringskedjan,
från början till slutet-
-struntade i lånets kvalitet.
De ville bara maximera sin omsättning
och få sina arvoden för det.
l början av 2000-talet ökade de mest
riskabla lånen, subprimelånen, starkt.
Men när tusentals subprimelån
kombinerades till CDO:er-
-fick många fortfarande betyget AAA.
Det hade varit möjligt
att skapa derivatprodukter-
-med lägre risk,
och med en motsvarighet till självrisk-
-alltså där en gräns sattes för hur
stor risk man kunde ta, och så vidare.
-Men det gjorde de inte.
-Nej, och det borde de ha gjort.
-Visste de att de gjorde något farligt?
-Det tror jag.
lnvestmentbankerna föredrog
subprimelån, som hade högre ränta.
Den aggressiva utlåningen ökade starkt.
Man lurade på låntagare
dyra subprimelån i onödan.
Många icke kreditvärdiga
personer fick lån.
Alla incitament som finansinstituten
erbjöd sina lånemäklare-
-byggde på att de sålde de lönsammaste
produkterna genom aggressiv utlåning.
Banken tjänar mer
om de ger dig ett subprimelån.
DEL ll: BUBBLAN
DEL ll: BUBBLAN
Hundratals miljarder dollar per år-
-flödade nu genom
värdepapperiseringskedjan.
Eftersom vem som helst kunde få bolån
gick bostadsmarknaden spikrakt uppåt.
Resultatet var
tidernas största finansbubbla.
En fastighet är en verklig tillgång.
Man kan se, bo i eller hyra ut den.
Det blev en enorm bostadsboom
utan saklig grund.
Finanssektorn och
dess finansieringsaptit-
-drev alla andra framför sig.
Senast vi hade en bostadsbubbla
var i slutet av 80-talet.
Då hade bostadspriserna stigit
jämförelsevis lite.
Ändå orsakade den bubblan
en relativt allvarlig recession.
Från 1996 till 2006-
-fördubblades bostadspriserna.
De har betalt 500 dollar-
-för att få köpa sin egen bit
av den amerikanska drömmen.
Goldman Sachs, Bear Stearns-
-Lehman Brothers
och Merrill Lynch var med på det.
Subprimeutlåningen växte-
-från 30 miljarder dollar per år
till över 600 miljarder per år-
-på tio år. De visste vad som pågick.
Countrywide Financial,
den största subprimelångivaren-
-lånade ut 9 7 miljarder dollar.
Vinsten blev över 11 miljarder dollar.
På Wall Street
slog bonusarna alla rekord.
Mäklare och direktörer
blev enormt rika under bubblan.
Lehman Brothers var en av
de största garanterna för subprimelån.
Vd:n Richard Fuld
kammade hem 485 miljoner dollar.
Bostads-och kreditbubblan gav-
-hundratals miljarder
i vinst på Wall Street.
2006 gjordes omkring 40 %
av alla vinster-
-för de 500 största börsföretagen i USA
av finansinstitut.
Men det var inga verkliga vinster.
Det var bara pengar
skapade av systemet-
-bokförda som intäkter. En kreditförlust
två, tre år senare, så är de borta.
Nu efteråt kan jag se det-
-som ett stort, lands...
nej, världsomfattande pyramidspel.
Lagen Home Ownership
and Equity Protection Act-
-gav centralbanken
vittgående befogenheter-
-att reglera bolånemarknaden.
Men chefen Alan Greenspan
vägrade använda dem.
Alan Greenspan sa:
"Nej, jag tror inte på reglering."
l 20 år var Robert Gnaizda chef
för Greenlining-
-en inflytelserik konsumentlobbygrupp.
Han träffade Greenspan regelbundet.
Vi exemplifierade med Countrywide-
-som hade 150 olika varianter
av komplexa bolån med variabla räntor.
Greenspan sa att inte ens en doktor
i matematik skulle förstå tillräckligt-
-för att veta vilka
som var bra eller dåliga.
Så vi trodde att han skulle agera.
Men när vi fortsatte prata framgick det
att han tänkte hålla sig till sin ideologi.
Vi träffade Greenspan igen 2005.
Vi träffades ofta två gånger om året.
Minst en gång om året.
Och han ändrade sig aldrig.
Alan Greenspan avböjde
att bli intervjuad.
l denna tid av omedelbar
global kommunikation-
-bidrar det fria flödet av kapital till att
skapa det största välståndet någonsin.
Finansinspektionen gjorde-
-inga utredningar
av investmentbankerna under bubblan.
146 personer avskedades
från finansinspektionen.
Har ni sagt det i ert vittnesmål?
Ja. Jag tror att man har gjort-
-en systematisk åderlåtning-
-av inspektionens kompetens,
genom personalnedskärningar.
Avdelningen för riskhantering-
-skars ner till en enda anställd,
stämmer det?
Ja. När han gick hem
kunde han lugnt släcka lyset.
lnvestmentbankerna
lånade stora summor-
-för att köpa fler lån
och skapa fler CDO:er.
Förhållandet mellan lånade pengar och
eget kapital kallas skuldsättningsgrad.
Ju mer en bank lånade,
desto högre skuldsättningsgrad.
2004, efter lobbying från Henry Paulson,
vd för Goldman Sachs-
-höjde SEC taket
för skuldsättningsgraden-
-så att bankerna avsevärt
kunde öka sin upplåning.
SEC beslöt sig för att låta investment-
bankerna ta ännu större risker.
Det var vansinne. Jag vet inte varför.
28 april 2004 diskuterade SEC-
-en höjning
av taket för skuldsättningsgraden.
Vi sa att det här är de stora grabbarna.
Men det innebär att om nåt går snett
så blir det en riktig soppa.
På den här nivån handlar det om de
allra mest sofistikerade finansinstituten.
De sköter merparten
av derivathandeln i USA.
Vi frågade hur mycket
de trodde sig klara.
Firmorna tyckte att siffran var rimlig.
Godkänner ledamöterna
de nya reglerna enligt förslaget?
-Ja.
-Förslaget antas. Beslutet är enhälligt.
Skuldsättningsgraden
inom finanssektorn-
-blev fullkomligt skrämmande.
lnvestmentbanker lånade
upp till 33 gånger sitt eget kapital.
En värdeminskning
på 3 % av deras tillgångar-
-skulle göra dem insolventa.
Det fanns ännu en tickande bomb
i systemet.
AlG, världens största försäkringsbolag-
-sålde mängder av derivat som kallas
credit default swaps, kreditförsäkringar.
För investerare som ägde CDO:er
fungerade CDS:er som en försäkring.
lnvesteraren betalade en kvartalspremie
till AlG för en kreditförsäkring.
Om CDO:en minskade i värde skulle AlG
ersätta investerarens förluster.
Men man kunde även spekulera genom
att köpa kreditförsäkringar av AlG-
-för att spekulera mot CDO:er
man själv inte ägde.
Normalt kan man bara försäkra
det man äger.
Om jag äger ett hus
kan jag bara försäkra det en gång.
l derivatens värld
kan vem som helst försäkra huset.
Du kan göra det, andra kan göra det.
50 personer kan försäkra mitt hus.
Om huset då brinner ner-
-så blir förlusten för systemet
50 gånger större.
Eftersom kreditförsäkringar
var oreglerade-
-behövde inte AlG lägga undan pengar
för eventuella förluster.
lstället betalade AlG ut enorma bonusar
så fort kontrakten var undertecknade.
Men om de försäkrade CDO:erna senare
tappade i värde skulle AlG få ta smällen.
Folk belönades i princip
för att de tog jätterisker.
l en högkonjunktur genererar det
vinster på kort sikt, och därför bonusar.
Men över tid blir företaget bankrutt.
Det är ett snett ersättningssystem.
AlG:s finansproduktavdelning i London-
-utfärdade kreditförsäkringar
för 500 miljarder dollar under bubblan-
-många av dem för CDO:er
som byggde på subprimelån.
AlGFP:s 400 anställda-
-tjänade 3, 5 miljarder dollar 2000-2007.
Joseph Cassano, chef för AlGFP-
-tjänade 315 miljoner dollar för egen del.
Skämt åsido är det svårt för oss
att föreställa oss ett scenario-
-inom rimliga gränser-
-där vi skulle förlora en enda dollar
på någon av dessa transaktioner.
2007 slog AlG:s revisorer larm.
En av dem, Joseph St. Denis,
sa upp sig i protest-
-då Cassano flera gånger hindrat honom
att granska AlGFP:s räkenskaper.
Jag ska säga er vem som inte fick bonus
när alla andra fick det.
Det var mr St. Denis-
-som försökte varna er
för att ni skulle få stora problem.
Han sa upp sig i frustration,
och fick ingen bonus.
2005 höll Raghuram Rajan, då chefs-
ekonom på lnternationella valutafonden-
-ett föredrag på
Jackson Hole Symposium-
-bankvärldens förnämsta konferens.
-Vem satt i publiken?
-Ledningen för världens centralbanker.
Alla från mr Greenspan själv-
-till Ben Bernanke, Larry Summers,
Tim Geithner.
Föredraget hette: "Har den finansiella
utvecklingen gjort världen osäkrare?"
Och min slutsats var att det har den.
Rajan fokuserade på de
belöningssystem som gav jättebonusar-
-för vinster på kort sikt, men inga
straffavgifter för senare förluster.
Rajan hävdade
att det fick bankchefer att ta risker-
-som kunde sänka deras egna företag
eller kanske hela finanssystemet.
katastrofal härdsmälta
Det är enkelt att prestera bra
genom att ta större risker.
Men då måste man riskjustera
värdet av prestationen.
Det är där liken ligger begravda.
Rajan slog huvudet på spiken.
l synnerhet när han sa:
"Ni påstår att ni har hittat ett sätt
att göra större vinster med mindre risk."
"Men ni gör större vinster med
större risk. Och det är stor skillnad."
Summers hade mycket att säga.
Han ansåg i princip-
-att jag kritiserade
förändringen inom finansvärlden.
Han fruktade reglering, som skulle
omintetgöra hela denna förändring.
Han anklagade mig
för att vara bakåtsträvare.
Han ville försäkra sig om att vi inte kom
med en helt ny uppsättning regler-
-som skulle hålla tillbaka finanssektorn.
Larry Summers
avböjde att bli intervjuad.
Du tjänar
2-10 miljoner dollar extra per år-
-om du utsätter
ditt finansinstitut för risk.
Nån annan får betala räkningen.
Skulle du chansa?
De flesta på Wall Street sa:
"Jag chansar."
THE HAMPTONS
Två timmar från New York
De fick aldrig nog.
Ett hus räckte inte, de ville ha fem.
Och de ville ha en dyr takvåning
på Park Avenue.
Och de ville ha en egen privatjet.
Är det här en sektor där mycket höga
ersättningsnivåer är rimliga?
Jag skulle kanske inte kalla det
"mycket höga". Allting är relativt.
Ni har ett hus för
14 miljoner dollar i Florida-
-och ett sommarställe i Sun Valley.
Ni har en konstsamling
med tavlor för miljonbelopp.
Richard Fuld var aldrig på börsgolvet.
Han träffade ständigt konstkonsulter.
Han hade egen hiss.
Han gjorde allt för att hålla sig undan.
Hissen var specialprogrammerad.
Hans chaufför ringde på morgonen
och en väktare höll hissen.
Det var bara två-tre sekunder
då han måste träffa folk.
Sen tog han hissen upp till våning 31.
Visste du att Lehman hade flera jetplan?
Ja.
-Hur många?
-Sex, med 7 67:orna.
-Och så en helikopter.
-Är inte det rätt många flygplan...?
Det här är typ A-personligheter
som alltid vet bäst.
Det blev rena kukmätningen.
"Min är större än din!"
Alla chefer var män.
50 miljoner dollar räckte inte,
så man gjorde affärer för 100.
De är riskbenägna och impulsiva.
Psykoterapeuten Jonathan Alpert
behandlar många chefer från Wall Street.
Det är en del av deras personlighet-
-och det yttrar sig även på fritiden.
De går ofta på strippbarer
eller använder droger.
Det är mycket kokain och prostituerade.
Ägaren till V.l.P. Club i Chelsea-
-uppskattar att 80 % av klientelet
är från Wall Street.
Neurologer har på senare tid
gjort experiment-
-där de magnetröntgar försökspersoner-
-när de får spela ett spel
där priset är pengar.
Man har funnit att när de tjänar pengar-
-stimuleras samma del av hjärnan
som stimuleras av kokain.
Många känner sig tvingade att delta
i såna aktiviteter för karriärens skull.
Enligt Bloomberg-
-går 5 % av New Yorks derivatmäklares
intäkter till representation-
-som ofta inkluderar strippklubbar,
sexköp och droger.
En New York-mäklare
stämde 2007 sin firma-
-för att han tvingades betala
för prostituerade åt sina anställda.
De struntar blankt i vilka konsekvenser
det här får för samhälle och familj.
De drar sig inte för att
ligga med en prostituerad-
-och sen åka hem till hustrun.
Kristin Davis
tillhandahöll lyxprostituerade-
-från sin våning nära New York-börsen.
-Hur många kunder?
-Omkring 10 000 på den tiden.
Hur stor andel från Wall Street?
l det högre prisskiktet troligen 40-50 %.
Från alla större firmor?
-Goldman Sachs?
-Lehman Brothers... Ja, allihop.
Morgan Stanley
var lite försiktigare med det.
Jag tror att Goldman
gjorde mycket sånt.
De bad mig ordna en Lamborghini
för en kväll med tjejen.
De använde företagets pengar.
Det var många exklusiva kreditkort
från olika finansinstitut.
Såna här tjänster bokförs
som datorreparationer...
...konsultarvoden
för marknadsundersökningar.
De fick själva skriva fakturan
på mitt brevpapper.
Förekommer det
inom den högsta ledningen?
Absolut. Det vet jag att det gör.
Det förekommer ända upp i toppen.
En god vän
vid ett större finansinstitut sa:
"Du måste lära dig
mer om subprimelån."
Så jag fick besöka
hans mäklaravdelning.
Teknikern som skötte det
var väldigt uppspelt.
Han rusade till datorn
och tog snabbt fram-
-en lista på Goldman Sachs säkerheter.
Det var rena katastrofen.
Folk hade lånat i genomsnitt
99,3 % av fastighetspriset.
De hade nästan ingen egen insats.
Om nåt gick snett
skulle de inte betala tillbaka.
Ett sånt lån kan man bara inte ge.
Då måste man vara galen.
Men om man la ihop 8 000 såna lån-
-och lät Goldman Sachs och kredit-
värderingsinstituten trolla med dem-
-så fick 2/3 av lånen betyget AAA.
De ansågs lika säkra
som statsobligationer.
Det är komplett vansinne!
Goldman Sachs sålde såna "giftiga"
CDO:er för minst 3, 1 miljarder dollar-
-under första halvåret 2006.
Vd för Goldman Sachs
var då Henry Paulson-
-Wall Streets högst avlönade direktör.
Det är mig ett nöje att utnämna
Henry Paulson till finansminister.
Han har lång branscherfarenhet,
god kunskap om finansmarknaderna-
-och är känd för
sin ärlighet och integritet.
Man undrade ju om Paulson skulle
kunna leva på en futtig ministerlön.
Men att acceptera finansministerposten
var hans livs bästa ekonomiska beslut.
Han tvingades sälja sina Goldmanaktier,
värda 485 miljoner dollar-
-då han tillträdde ämbetet.
Men enligt en lag från
Bush den äldres tid-
-behövde Paulson inte
skatta för vinsten.
Det blev en besparing på 50 miljoner.
2007 skrev Allan Sloan om-
-de CDO:er som utfärdats
under Paulsons tid som vd.
Artikeln publicerades i oktober 2007.
Då hade 1/3 av låntagarna
ställt in betalningarna.
Nu gäller det nästan samtliga.
En part som köpt
de nu värdelösa CDO:erna-
-var delstaten
Mississippis pensionsfond-
-som betalar pensioner
till över 80 000 f. d. offentliganställda.
De förlorade miljontals dollar,
och har nu stämt Goldman Sachs.
Årlig pension
för en f.d. offentliganställd i Mississippi:
Årlig ersättning
för en anställd vid Goldman Sachs:
Hank Paulsons ersättning 2005:
Mot slutet av 2006
hade Goldman gått ett steg längre.
Man hade börjat spekulera mot
de giftiga CDO:erna-
-samtidigt som man uppmanade kunder
att investera i dem.
Genom att köpa
kreditförsäkringar av AlG-
-kunde Goldman spekulera mot andras
CDO:er och tjäna på kreditförlusterna.
Jag frågade dem
om nån hade sagt till investerarna:
"Vi gillar inte den här typen
av lån längre. Bara så ni vet."
De sa inget,
men man kände att de skrattade åt en.
Goldman Sachs köpte kreditförsäkringar
för minst 22 miljarder dollar av AlG.
Det var så mycket att Goldman insåg
att AlG kunde gå omkull.
Så de försäkrade sig mot AlG:s
eventuella konkurs-
-för 150 miljoner dollar.
2007 gick Goldman ännu längre.
De började sälja CDO:er utformade
så att ju mer klienterna förlorade-
-desto mer tjänade Goldman Sachs.
Goldmans ledning avböjde en intervju.
Men i april 2010 tvingades de vittna.
Ni sålde Timberwolf-värdepapper
för 600 miljoner dollar.
lnnan ni sålde dem sa era säljare
så här till varandra:
"Timberwolf var ett skitdåligt köp!"
Det var ett mejl till mig i slutet av juni.
Efter transaktionen.
Nej. Ni sålde Timberwolf efter det också.
-Det gjorde vi.
-Okej.
l nästa mejl-
-daterat 1 juli 2007, står det
att säljarna ska prioritera Timberwolf.
Prioritera att sälja ett "skitdåligt köp"!
Om ert intresse strider mot kundens-
-åligger det er då inte att upplysa
kunden om detta? Det är min fråga.
-Jag försöker bara förstå...
-Nej, ni förstår men vägrar svara.
Anser ni att det åligger er
att ha kundens bästa för ögonen?
Det åligger oss att bistå våra kunder-
-genom att visa dem priser
för de transaktioner de frågar efter.
Vad anser ni om att sälja värdepapper
som era egna anställda kallar "skräp"?
Besvärar det er?
Jag tror att de... Är frågan hypotetisk?
Nej, det har hänt. Vi hörde det i dag.
"Det är ett skitdåligt köp. Det är skräp."
Jag har inte hört något här som får mig
att tro att något har skötts på fel sätt.
Är det inte en intressekonflikt
att sälja värdepapper-
-när man själv har för avsikt
att spekulera mot samma värdepapper-
-utan att uppge det för köparen?
Är inte det ett problem?
lnte för en likviditetsgarant.
När ni fick veta att anställda i mejl-
-hade kallat det "ett skitdåligt köp",
vad tyckte ni?
Jag tycker att det är mycket olyckligt
att det står i ett mejl.
-Och det är mycket olyckligt...
-Men vad anser ni om den inställningen?
Det är mycket olyckligt
att ge uttryck för den.
Sysslade konkurrenter
med liknande aktiviteter?
Ja, och oftast i större omfattning än vi.
John Paulson tjänade 12 miljarder dollar
på att spekulera mot bolånemarknaden.
När det inte fanns fler CDO:er
att spekulera mot-
-skapade han tillsammans med
Goldman Sachs och Deutsche Bank nya.
Även Morgan Stanley sålde CDO:er
de själva spekulerade mot.
Banken stäms nu för bedrägeri av de
statsanställdas pensionsfond-
-på *** lslands.
Käranden hävdar att Morgan Stanley
visste att CDO:erna var värdelösa.
Trots att de fick betyget AAA
spekulerade Morgan mot dem.
Ett år senare hade Morgan Stanley
tjänat hundratals miljoner.
lnvesterarna hade förlorat
nästan alla sina pengar.
Goldman Sachs, John Paulson
och Morgan Stanley var inte ensamma.
Hedgefonderna Tricadia och Magnetar
spekulerade mot CDO:er-
-som de själva
varit med om att utforma.
CDO:erna såldes
som "säkra" investeringar.
Pensionsfonderna borde ha sagt sig:
"Det är subprimelån.
Varför köper jag såna?"
Men kreditvärderingsinstituten
gav dem ju betyget AAA.
lnga av värdepapperen utfärdades utan-
-kreditvärderingsinstitutens
godkännande.
De tre kreditvärderingsinstituten,
Moody's , S & P och Fitch-
-tjänade miljarder på att ge
osäkra papper höga kreditbetyg.
Moody's , det största av dem-
-fyrdubblade sin vinst
mellan 2000 och 2007.
Moody's och S & P får betalt
på basis av värderingarna.
Ju fler CDO:er som fick betyget AAA,
desto bättre blev kvartalsresultatet.
Det är som att betala New York Times
500 000 dollar för en positiv recension.
Värderingsinstituten kunde ha stoppat
det genom att skärpa sin bedömning.
Det hade stoppat mycket av penning-
flödet till icke kreditvärdiga låntagare.
De värdepapper som fick betyget AAA
ökade snabbt i antal från några få-
-till många tusen.
Hundratals miljarder dollar värderades.
-Om året?
-Ja.
Jag har nu vittnat inför
kongressens båda kamrar-
-om kreditvärderingsinstituten.
De har kontrat med advokater
som är specialister på yttrandefrihet.
De hävdar: "När vi säger
att något får betyget AAA"-
-"så uttrycker vi bara en åsikt."
-S & P:s värderingar uttrycker vår åsikt.
-Våra värderingar är...åsikter.
Det är bara åsikter.
Vi vill betona det faktum
att våra värderingar är...åsikter.
De ville inte dela sina åsikter med oss.
Samtliga avböjde att bli intervjuade.
De säger inget om marknadsvärdet-
-prisets känslighet
eller lämpligheten som investering.
DEL lll: KRlSEN
Massor av ekonomer säger i tv
att bubblan kommer att spricka-
-och orsaka svåra problem
för ekonomin.
Somliga talar om en recession.
Vilket är det värsta tänkbara scenariot-
-om bostadspriserna
skulle rasa i hela landet?
Det är mycket osannolikt att det sker.
Vi har aldrig upplevt
ett landsomfattande prisras.
Ben Bernanke blev chef
för centralbanken i februari 2006-
-året då subprimeutlåningen
var som störst.
Men trots talrika varningar underlät
Bernanke och centralbanken att agera.
Ben Bernanke avböjde att bli intervjuad.
Robert Gnaizda träffade Bernanke
och styrelsen tre gånger-
-under Bernankes tid som chef.
Det var först vid det sista mötet-
-som han antydde att
det kunde finnas ett problem-
-som myndigheterna borde utreda.
-När då? Vilket år?
-11 mars 2009 i Washington.
l år?! Men ni hade träffats
de två föregående åren?
-2008 också?
-Ja.
En av de övriga sex styrelseledamöterna
var Frederic Mishkin-
-utnämnd av president Bush 2006.
Deltog du i de möten
som Robert Gnaizda-
-och Greenlining
hade med centralbanken.
Ja, jag satt i utskottet som höll i det-
-Consumer Community
Affairs Committee.
Han varnade mycket uttryckligt
för vad som höll på att ske.
Han visade
centralbanken dokumentation-
-om den typ av lån som ofta beviljades.
Man lyssnade artigt, men inget gjordes.
Jag känner inte till
de exakta detaljerna...
Jag vet inte...
Jag vet inte exakt
vad han gav oss för information.
Jag minns inte nån sån diskussion.
Men visst förekom det
att man tog upp problem.
Frågan är hur omfattande de var.
-Varför undersökte ni det inte?
-Det tror jag nog att vi gjorde...
l så fall skulle ni ha upptäckt saker.
Det är ju lätt att säga.
Redan 2004 hade FBl varnat för
en epidemi av bolånebedrägerier.
De hade funnit överdrivna värderingar,
mygel med lånehandlingar-
-och andra bedrägerier.
2005 varnade lMF:s chefsekonom
Raghuram Rajan för-
-att farliga incitament
kunde leda till en kris.
Sen kom Nouriel Roubinis
varningar 2006-
-Allan Sloans artiklar i Fortune
och Washington Post 2007-
-och upprepade varningar från lMF.
Som chef för lMF sa jag: "Krisen vi
står inför kommer att bli enorm."
-Vem pratade du med?
-Regering, centralbank, alla.
l maj 2007 skickade
hedgefondförvaltaren Bill Ackman-
-ut en presentation-
-med titeln "Vem får ta smällen?"
som beskrev hur bubblan skulle spricka.
l början av 2008 gav Charles Morris ut
sin bokom den stundande krisen.
BlLLlGA PENGAR,
HÖGT SPEL OCH KREDlTKRASCH
Man är osäker. Man kanske misstänker
att kraven på kreditvärdighet har sänkts.
Men ska man göra nåt åt det?
Utmätta bostäder
2008 började mängder
av bostäder utmätas-
-och värdepapperiseringskedjan
kollapsade.
Bolån gick inte längre att sälja vidare.
När folk inte betalade av på sina lån
gick dussintals låneinstitut omkull.
Chuck Prince på Citibank
sa ju som bekant-
-att vi måste fortsätta dansa
till musiken tystnar.
Men när han sa det
hade musiken redan tystnat.
CDO-marknaden kollapsade-
-och investmentbankerna hade
hundratals miljarder-
-bundna i lån, CDO:er
och osäljbara fastigheter.
När krisen kom var både Bushs regering
och centralbanken-
-mycket sena med att inse allvaret.
De förstod inte omfattningen.
När tänkte du för första gången
att det här kunde vara farligt?
Det minns jag mycket väl.
Det var på ett G 7-möte i februari 2008.
Jag minns att jag diskuterade det
med Hank Paulson.
Och jag minns tydligt
att jag sa till Hank:
"Vi ser en tsunami nalkas"-
-"men allt ni gör är att diskutera
vilka badkläder vi ska ta på oss."
Vad svarade han?
"Läget är på det hela taget
under kontroll."
"Vi granskar situationen noggrant."
Ja, läget är under kontroll.
Tillväxten kommer att fortsätta.
Och tillväxt är inte recession,
det vet vi ju alla.
Recessionen hade inletts fyra månader
innan Paulsons uttalande.
16 mars 2008
l mars 2008 blev investmentbanken
Bear Stearns insolvent-
-och köptes för 2 dollar per aktie
av J.P. Morgan Chase.
Affären garanterades med
30 miljarder dollar från centralbanken.
l det läget hade
regeringen kunnat gå in-
-och vidta olika åtgärder
som minskade systemrisken.
Det sägs att vi inte har sett slutet än-
-att det kommer att bli
ännu fler som faller.
lnvestmentbankerna har samarbetat
med centralbank och finansinspektion-
-för att förstärka sin likvididet
och sitt kapital.
Jag får ständiga rapporter.
Våra tillsynsmyndigheter
är mycket vaksamma.
7 september 2008 meddelade
Henry Paulson att staten tog över-
-Fannie Mae och Freddie Mac,
två stora konkursmässiga bolåneinstitut.
lnget i vårt agerande
är ett uttryck för en förändrad syn-
-på bostadsmarknadskorrektionen
eller styrkan hos andra finansinstitut.
Två dagar senare-
-rapporterade Lehman Brothers
rekordförluster på 3, 2 miljarder-
-och aktien störtdök.
Lehmans och AlG:s kollaps i september
fick en överraskande effekt-
-trots det som redan hänt
med *** och Freddie i juli.
Så tydligen kunde det fortfarande
i september hända stora saker-
-som ingen kunde förutse.
Det stämmer nog.
Bear Stearns fick betyget AAA
en må*** före konkursen.
Snarare A2.
-Men A2 är inte konkursmässigt.
-Nej.
Det är en solid investering.
Lehman Brothers:
A2 några dagar före konkurs.
AlG: AA några dagar
innan de blev räddade.
Fannie Mae och Freddie Mac hade AAA
när de räddades.
Citigroup, Merrill...
alla hade höga kreditbetyg.
-Hur kommer det sig?
-Det är en mycket bra fråga.
Regeringen gick aldrig
till de stora finansinstituten och sa:
"Det här är allvarligt. Korten på bordet."
"lnga undanflykter nu.
Hur ligger det till?"
Men det är
tillsynsmyndigheternas uppgift.
De har till uppgift att bedöma riskerna
för de här instituten.
Och de har en utmärkt inblick-
-som jag tror blev ännu bättre
allteftersom krisen utvecklades.
-Det är uppenbarligen inte sant.
-Vad menar du med det?
Visste du i augusti 2008-
-vilka kreditbetyg man gett åt
Lehman Brothers, Merrill Lynch, AlG?
Och tyckte du att de var rättvisande?
Så dags stämde inte
de tidigare kreditvärderingarna.
-De hade sänkts avsevärt.
-Nej.
Det förekom nedvärderingar
inom sektorn...
Samtliga firmor hade minst A2 i betyg
fram till några dagar innan de räddades.
Då vet jag inte tillräckligt
för att besvara just den frågan.
Mishkin lämnar centralbankens styrelse-
-för att åter undervisa
på Columbias ekonomutbildning.
Varför lämnade du centralbanken
i augusti 2008, mitt uppe i krisen?
Jag...hade en lärobok att revidera.
Tre av sju styrelseposter är nu vakanta-
-just när centralbanken
behövs som mest.
Din lärobok är säkert viktig.
Men i augusti 2008 hände det väl
lite viktigare saker i världen, eller hur?
Fredagen den 12 september
var Lehman Brothers insolvent-
-och hela investmentbanksektorn
var på väg att gå under.
Stabiliteten
i det globala finanssystemet var hotad.
Henry Paulson och Timothy Geithner,
chef för centralbanken i New York-
-höll ett krismöte
med storbankernas chefer-
-för att rädda Lehman.
Men det gällde inte bara Lehman.
Den stora investmentbanken
Merrill Lynch var också nära konkurs.
På söndagen köptes den
av Bank of America.
Den enda spekulanten på Lehman
var den brittiska banken Barclays.
Men brittiska myndigheter begärde en
statlig garanti av USA. Paulson vägrade.
Varken Lehman eller staten hade
planerat för följderna av en konkurs.
Vi hoppade in i en taxi
och åkte till centralbanken.
De ville att Lehman skulle försättas
i konkurs före midnatt 14 september.
Vi insisterade på att det skulle vara
en fruktansvärd händelse.
Jag använde ordet "domedag".
Hade de övervägt konsekvenserna
av sitt förslag?
Effekten på marknaden skulle bli enorm.
-Sa du det?
-Ja.
De sa bara att de hade
tagit hänsyn till allt vi sagt.
De ansåg ändå att det var nödvändigt
att lugna marknaderna och gå vidare.
Därför måste Lehman
försättas i konkurs.
För att "lugna marknaderna"?
När fick du veta
att Lehman skulle försättas i konkurs?
Efteråt.
Wow...! Okej...
Och...hur reagerade du
när du fick veta det?
"Milda makter!"
Paulson och Bernanke förstod inte hur
andra länders konkurslagar fungerar.
Lehman tömmer sitt Londonkontor...
Enligt brittisk lag måste Londonkontoret
omedelbart stängas.
Alla transaktioner avbröts.
Många, många tusen transaktioner.
De hedgefonder som hade tillgångar där-
-upptäckte över en natt till sin fasa
att de inte kunde komma åt tillgångarna.
Ett nav hade sviktat.
Det fick enorma följder
för hela systemet.
Landets äldsta penningmarknadsfond
har avskrivit runt 7 50 miljoner dollar-
-i kreditförluster på värdepapper
utfärdade av Lehman.
Lehman sänkte även
företagscertifikatmarknaden-
-som många bolag är beroende av
för att täcka omkostnader som löner.
De måste avskeda, de kan inte köpa
reservdelar, verksamheten avstannar.
Plötsligt sa folk:
"Man kan inte lita på någonting längre."
AlG hade skulder på 13 miljarder dollar
till innehavare av kreditförsäkringar-
-och inga pengar.
AlG var ett annat nav.
Om AlG hade gått omkull
kunde flygtrafiken ha avstannat.
17 september övertas AlG av staten.
Dagen därpå ber Paulson och Bernanke
kongressen om 7 00 miljarder dollar-
-för att rädda bankerna.
De varnar för att alternativet är
en finanskatastrof.
Det var kusligt. Hela systemet stannade.
Hela finanssystemet
och hela kreditsystemet.
lngen kunde låna. Det globala
finanssystemet fick hjärtstillestånd.
Jag spelar den giv jag har fått.
Mycket av det jag nu tvingas hantera-
-är konsekvenserna av saker
som ofta gjorts för många år sen.
Paulson gjorde ständiga uttalanden.
Krisen hade många potentiella orsaker-
-och han utpekade dem alla.
-Du kan inte mena allvar!
-Jo. Vad kunde han mer ha tagit upp?
Han var själv
den främsta förespråkaren-
-för en oreglerad marknad
för kreditförsäkringar-
-och en höjning av taket för investment-
bankernas skuldsättningsgrad.
Nämnde han det? lnte vad jag hörde.
Kan vi stänga av en stund?
Henry Paulson avböjde att bli intervjuad.
När AlG räddades fick
innehavarna av dess kreditförsäkringar-
-varav den största var Goldman Sachs,
61 miljarder dollar följande dag.
Paulson, Bernanke och Tim Geithner-
-tvingade AlG
att betala skulderna fullt ut-
-istället för att förhandla
ner ersättningen.
Räddningen av AlG kom att kosta skatte-
betalarna över 150 miljarder dollar.
160 miljarder betalades ut genom AlG.
14 miljarder gick till Goldman Sachs.
Paulson och Geithner tvingade AlG-
-att avstå från rätten
att stämma bankerna för bedrägeri.
Är det inte problematiskt
när den person som ska hantera krisen-
-är Goldmann Sachs förre vd, som själv
hade bidragit till att orsaka krisen?
Man kan nog säga att dagens finans-
marknader är oerhört komplicerade.
4 oktober 2008 godkänner Bush ett
räddningspaket på 7 00 miljarder dollar.
Men världens börser fortsätter att rasa.
Man fruktar en global recession.
Och räddningspaketet stoppar inte
vågen av uppsägningar och utmätningar.
Arbetslösheten i USA och Europa
stiger snabbt till 10 %.
Recessionen accelererar
och sprids över världen.
Då började jag bli riktigt rädd.
Jag hade inte förutsett...
...att hela världen skulle rasa
lika fort samtidigt.
l december 2008-
-hotas biljättarna General Motors
och Chrysler av konkurs.
Den minskade konsumtionen i USA
drabbar den kinesiska industrin.
Över tio miljoner arbetare i Kina
mister sina jobb.
Det är alltid de fattigaste
som får betala det högsta priset.
Lampfabrik i Guangdongprovinsen
Här kan man tjäna bra.
7 0-80 USD i månaden.
Som bonde ute på landsbygden
kan man inte tjäna så mycket pengar.
De som arbetar här
skickar hem sina löner-
-till sina familjer.
Krisen började i USA.
Vi vet alla att den kommer till Kina.
Somliga fabriker har börjat avskeda folk.
Somliga kommer att bli fattiga för att
de mister jobbet. De får det svårare.
Vi hade en tillväxt på runt 20 %.
Det var ett kanonår.
Och så plötsligt rasade vi med 9 %
det här kvartalet.
Exporten rasade. Vi talar om 30 %.
Vi gick på en rejäl smäll. Pang!
l början av krisen visste vi inte hur
omfattande och allvarlig den skulle bli.
Då hoppades vi fortfarande
kunna hitta en trygg hamn-
-i lä för stormen.
Men det är inte möjligt.
Vi lever i en globaliserad värld.
Ekonomierna är sammanlänkade.
Äntligen hemma!
Nybyggda bostäder från 200 000 dollar
l början av 2010 hade sex miljoner
bostäder utmätts i USA.
Varje utmätt bostad
påverkar alla som bor i grannskapet.
Bostaden säljs till ett lägre pris-
-och är kanske i dåligt skick.
Ytterligare nio miljoner bostadsägare
kan komma att mista sina bostäder.
Vi gick på visning en helg och tittade på
en bostad som var till salu.
lnsatsen var 3 200 dollar.
Columbia Ramos och hennes make
talar inte engelska.
De blev lurade av lånemäklaren,
som fick betalt för att förmedla dyra lån.
Huset var jättefint, insatsen var låg.
Det kändes som en vinstlott.
Men sen kom den första inbetalningen.
Månadsränta: 5 938,33 dollar
Jag tyckte så synd om min man...
...för...han arbetar för mycket.
Och vi har tre barn.
"Tältstaden"
Pinellas County, Florida
De flesta här
har drabbats av recessionen.
De tjänade precis så de klarade sig,
och sen miste de jobbet.
Och A-kassa täcker inte bolån och bil.
Jag körde timmerbil, och hela
skogsindustrin där uppe las ner.
Sågverk och allt.
Så jag flyttade hit ner och tog byggjobb.
Sen försvann byggjobben också.
Det är hårda tider för folk nu.
Snart har vi fler såna här läger,
för det finns inga jobb.
DEL lV: ANSVARET
När företaget gick bra
gick det bra för oss.
När företaget gick sämre
gick det sämre för oss.
De män som förstört sina egna företag
och orsakat världskrisen-
-klarade kraschen
med sina förmögenheter i behåll.
Lehman Brothers fem högsta chefer
tjänade över 1 miljard dollar 2000-2007.
När firman gick i konkurs
fick de behålla alla pengarna.
-Systemet fungerade.
-Varför skulle vi ge osäkra lån?
Det förlorar vi på, och det gör
låntagaren och samhället också.
Countrywides vd Angelo Mozilo
tjänade 47 0 miljoner dollar 2003-2008.
140 miljoner kom från försäljning
av Countrywideaktier-
-under året innan företaget gick omkull.
Styrelsen är ansvarig
när företag går omkull.
Styrelsen anställer vd: n
och fattar viktiga strategiska beslut.
Problemet i USA är urvalsprocessen.
Styrelsen är ofta handplockad av vd: n.
Det är styrelsen
och ersättningskommittén-
-som är bäst lämpade
att besluta om ersättning till chefer.
Hur har de skött sig de senaste tio åren?
Om man tittar på dem...
-Jag skulle ge dem ett B.
-Ett B...?
-lnte underkänt?
-Nej.
Stan O'Neal, vd för Merrill Lynch-
-fick 90 miljoner dollar
enbart 2006-2007.
När han hade kört firman i botten
tillät styrelsen honom att avgå.
Han fick 161 miljoner dollar
i avgångsvederlag.
Stan O'Neal fick inte sparken-
-utan tilläts avgå,
och kammade hem 151 miljoner.
-Det var styrelsens beslut.
-Vad ger du för betyg åt det beslutet?
Det är knepigare. Kanske inte ett B...
O'Neals efterträdare John Thain-
-fick 8 7 miljoner dollar 2007.
Och i december 2008, två månader efter
att Merrill räddats med skattemedel-
-betalade styrelsen ut
miljardbelopp i bonusar.
l mars 2008 förlorade AlG:s finans-
produktavdelning 11 miljarder dollar.
Men chefen för AlGFP,
Joseph Cassano, avskedades inte-
-utan behölls som konsult,
för 1 miljon dollar i månaden.
Man vill se till
att behålla nyckelpersoner-
-inom AlGFP,
och behålla deras kunskaper.
För ett drygt år sen var jag
på en intressant middag-
-till vilken Hank Paulson bjudit in-
-statstjänstemän och chefer
för de största bankerna i USA.
Och förvånansvärt nog
sa alla herrarna där:
"Vi var för giriga,
så vi bär en del av ansvaret."
De vände sig till finansministern och sa:
"Reglera mer, för vi är för giriga. Vi kan
inte låta bli. Vi behöver reglering."
Jag har pratat med mycket bankfolk
om den frågan, även höga chefer.
Och det här är första gången
jag hör talas om att nån har sagt-
-att de vill att ersättningarna
ska regleras.
Ja, för just då var de rädda.
Senare, när en lösning på krisen
kunde skönjas-
-ändrade de sig troligen.
l USA är bankerna nu större, mäktigare-
-och mer koncentrerade än någonsin.
Konkurrenterna är färre. Många mindre
banker har köpts upp av större.
J.P. Morgan har blivit
ännu större än tidigare.
J.P. Morgan köpte Bear Stearns
och sen WaMu.
Bank of America köpte Countrywide
och Merrill Lynch.
Wells Fargo köpte Wachovia.
Efter krisen började finanssektorn-
-och dess lobbygrupp
Financial Services Roundtable-
-att bekämpa en reform
hårdare än nånsin.
Finanssektorn avlönar 3 000 lobbyister,
fler än fem per kongressledamot.
Har finanssektorn
alltför stort politiskt inflytande i USA?
Nej. Varje person i landet
är representerad här i Washington.
Tycker du att alla samhällssektorer-
-har tillträde till politikerna
på lika och rättvisa villkor?
Ja, vem som helst kan besöka
vilket utskottssammanträde som helst.
Det kan man-
-men kanske inte lägga lika mycket
pengar på lobbying som er sektor-
-eller ge lika mycket i bidrag
till politiska partier.
Mellan 1998 och 2008-
-la finanssektorn ut över 5 miljarder
dollar på lobbying och kampanjbidrag.
Efter krisen spenderar de ännu mer.
Finanssektorn utövar även inflytande
på ett mer förslaget sätt-
-okänt för de flesta amerikaner.
Den har köpt
den ekonomiska forskningen.
Avregleringen fick ett enormt
ekonomiskt och intellektuellt stöd.
Folk förespråkade den
för att de tjänade på den.
Det gällde främst
forskare i nationalekonomi.
Sen början av 80-talet har ekonomer vid
universiteten förespråkat avreglering-
-och starkt bidragit till att forma
USA:s ekonomiska politik.
Ytterst få av dessa experter
varnade för krisen.
Till och med efter krisen
motsatte sig många av dem reformer.
De som undervisade i såna ämnen fick
ofta mycket pengar i konsultarvoden.
Lärare på handelshögskolor
lever inte enbart på sin lärarlön.
De tjänar mycket bra.
De senaste tio åren har finanssektorn-
-gett omkring 5 miljarder dollar i bidrag
till amerikanska politiker.
Det är rätt mycket pengar.
-Bekymrar det dig inte?
-Nej.
Harvardprofessorn Martin Feldstein är
en av världens mest ansedda ekonomer.
Som rådgivare åt president Reagan
var han en av avregleringens arkitekter.
Mellan 1988 och 2009
var han styrelseledamot i både AlG-
-och AlGFP,
som betalade honom miljontals dollar.
Ångrar du att du satt i AlG:s styrelse?
lngen kommentar...
Nej, det ångrar jag inte.
-Absolut inte.
-Okej.
Ångrar du några av AlG:s beslut?
Jag kan inte säga mer om AlG.
Jag har undervisat på Northwestern,
Chicago, Harvard och Columbia.
Glen Hubbard,
dekanus på Columbia Business School-
-var ordförande
i George W. Bushs ekonomiska råd.
Anser du att finanssektorn
har för stor politisk makt i USA?
Nej, det tycker jag inte.
Man får inte det intrycket-
-eftersom de ofta får stryk i Washington.
Många akademiker blir i det tysta
rika på att hjälpa-
-finanssektorn forma den offentliga
debatten och regeringens politik.
The Analysis Group,
Charles River Associates-
-Compass Lexecon och
Law and Economics Consulting Group-
-utgör en multimiljarddollarindustri
som hyr ut akademiska experter.
Deras tjänster togs i bruk
av Ralph Cioffi och Matthew Tannin-
-hedgefondförvaltare på Bear Stearns
som åtalats för bedrägeri.
Tack vare Analysis Group frikändes de.
Glenn Hubbard fick 100 000 dollar
för att vittna till deras försvar.
Föreligger det inte-
-en intressekonflikt inom den
nationalekonomiska disciplinen?
-Jag förstår inte vad du menar.
-Har inte många akademiker...
...inkomster från andra källor
som gör att man kan ifrågasätta...
Det tvivlar jag på.
De flesta universitetsekonomer
är inga rika affärsmän.
Hubbard tjänar 250 000 dollar
som styrelseledamot i Met Life-
-och satt i styrelsen för Capmark,
ett stort bolåneinstitut under bubblan-
-som gick omkull 2009.
Han har även varit konsult åt Nomura-
-KKR Financial Corporation
och många andra finansbolag.
Laura Tyson,
som avböjde att bli intervjuad-
-är professor vid Berkeley i Kalifornien.
Hon var en högt uppsatt ekonomisk
rådgivare inom Clintonadministrationen.
Därefter blev hon styrelseledamot
i Morgan Stanley-
-som betalar henne
350 000 dollar per år.
Ruth Simmons,
rektor för Brown University-
-tjänar över 300 000 dollar per år
som styrelseledamot i Goldman Sachs.
Larry Summers, som förhindrade en
reglering av derivat som finansminister-
-blev rektor för Harvard 2001.
Han har samtidigt tjänat miljoner som
hedgefondkonsult och föredragshållare-
-ofta åt investmentbanker.
Summers har deklarerat en förmögenhet-
-på mellan 16, 5 och 39, 5 miljoner dollar.
Frederic Mishkin, som återvände
till Columbia från centralbanken-
-har deklarerat en förmögenhet
på mellan 6 och 17 miljoner dollar.
2006 var du medförfattare till en studie
av lslands finanssystem.
"lsland är ett högt utvecklat land med
låg korruption och bra rättsväsende."
"Ekonomin har anpassat sig
till liberaliseringen"-
-"men reglering och tillsyn
är på det hela taget välutvecklade."
Ja. Och det var ett misstag.
Reglering och tillsyn
var inte alls välutvecklade på lsland.
Varför trodde ni det?
Man går på den information man har.
Och den allmänna åsikten var...
...att lsland hade
mycket bra institutioner...
Var fick du det ifrån?
Man pratar med folk.
Man litar på centralbanken...
som inte skötte sitt jobb.
Det är uppenbarligen...
-Varför "litar man" på en centralbank?
-Man går på den information man har.
-Hur mycket fick du betalt för artikeln?
-Jag tror... Det är offentlig information.
Frederic Mishkin fick 124 000 dollar-
-av lslands handelskammare
för att skriva artikeln.
l din cv har titeln på artikeln ändrats-
-från "Finansiell stabilitet på lsland"
till "Finansiell instabilitet".
Jag vet inte...det kan vara ett tryckfel.
Om man forskar inom ett ämne
borde man tvingas uppge-
-om man har ett avlönat uppdrag
som står i konflikt med forskningen.
Men nån sån policy finns inte,
vad jag vet.
Jag kan inte tänka mig att nån
skulle vägra uppge det skriftligt.
Att inte göra det skulle skada karriären.
Du uppger inte i artikeln-
-att du fått betalt av lslands
handelskammare för att skriva den.
-Nej, jag har inte...
-Okej.
Richard Portes, berömd brittisk ekonom,
professor vid London Business School-
-anlitades också
av lslands handelskammare 2007-
-för att skriva en artikel
som prisade lslands finanssektor.
Bankerna är ytterst solventa.
De tjänade på
den isländska kronans fall.
De är starka. Marknadsunderlaget
är säkrat för det närmaste året.
Bankerna är välskötta.
lnte heller Portes uppgav
att han fått betalt-
-av handelskammaren för sin artikel.
Kräver Harvard att man uppger eventuell
intressekonflikt i vetenskapliga artiklar?
lnte vad jag vet.
Kräver ni att fakultetsmedlemmar
rapporterar inkomster från andra källor?
-Nej.
-Är inte det ett problem?
Varför det?
Martin Feldstein sitter i AlG:s styrelse
och Laura Tyson i Morgan Stanleys.
Larry Summers tjänar 10 miljoner per år
som privat finanskonsult.
-Är det irrelevant?
-Ja, i princip irrelevant.
Du har skrivit många artiklar
om ett brett spektrum av ämnen.
Fann du det aldrig lämpligt
att studera riskerna...
-...med oreglerade kreditförsäkringar?
-Nej, aldrig.
Samma fråga, beträffande chefslöner?
Regelverk för bolagsstyrning?
Effekten av politiska bidrag?
Jag hade inget att tillföra
de diskussionerna.
Jag har din cv framför mig.
Det ser ut som om merparten
av dina åtaganden utanför universitetet-
-utgörs av konsultuppdrag
inom finanssektorn.
Håller du med om det?
Nej. Jag tror inte att de som anlitar mig
som konsult finns med i min cv.
-Vilka är det som anlitar dig?
-Det måste jag inte diskutera med dig.
Du får några minuter till,
sen är intervjun över.
-Är du konsult åt något finansbolag?
-Svaret är ja.
-Och...?
-Men jag vill inte gå in på detaljer.
-Är det andra finansbolag?
-Det är möjligt.
-Minns du inte?
-Det här är inget vittnesmål.
Jag var artig och tog emot dig.
Det var dumt.
Du får tre minuter till.
Gör ditt bästa!
2004, när bubblan var som störst,
skrev Glenn Hubbard en artikel-
-med William C. Dudley,
chefsekonom på Goldman Sachs.
l artikeln prisade
Hubbard kreditderivaten-
-och värdepapperiseringskedjan.
De sades främja allokeringen av kapital
och den finansiella stabiliteten.
Ekonomin hade blivit mindre volatil-
-och recessionerna
hade blivit sällsyntare och svagare.
Kreditderivat skyddade
banker mot förluster-
-och bidrog till att sprida riskerna.
Tänk dig att en medicinsk forskare
skriver i en artikel-
-att en sjukdom
ska behandlas med ett visst läkemedel.
Sen visar det sig att 80 %
av forskarens inkomst-
-kommer från läkemedelstillverkaren.
Stör inte det dig?
Det är givetvis viktigt att uppge...
Det är lite annorlunda än de fall
som vi diskuterar här, för att...
Rektorerna för Harvard och Columbia-
-vägrade kommentera
den akademiska intressekonflikten.
Båda avböjde att bli intervjuade.
Vad säger det här om den
nationalekonomiska forskningen?
Den är inte det minsta relevant.
Och jag tror...
...att det är en viktig del av problemet.
DEL V: DAGSLÄGET
Finanssektorns tilltagande makt var
en del av en bredare förändring i USA.
Sen 1980-talet har USA blivit
ett alltmer ojämlikt samhälle.
Dess ekonomiska dominans har minskat.
Företag som General Motors,
Chrysler och US Steel-
-tidigare kärnan i USA:s ekonomi-
-har under svagt ledarskap hamnat
i bakvattnet på utländska konkurrenter.
När länder som Kina
öppnade sina marknader-
-utlokaliserade amerikanska företag
jobb dit för att spara pengar.
l många år var 660 miljoner människor
i den utvecklade världen skyddade-
-från all annan arbetskraft på planeten.
När så bamburidån och järnridån lyftes-
-fick vi ytterligare 2,5 miljarder arbetare.
Tusentals amerikanska
fabriksarbetare avskedades.
Vår industriella bas raserades
på några få år.
När tillverkningsindustrin krympte
växte andra sektorer.
USA är världsledande inom lT-
-där det finns gott om högavlönade jobb.
Men såna jobb kräver utbildning.
Och genomsnittsamerikanen får allt
svårare att bekosta högskolestudier.
Privata elituniversitet som Harvard
har flera miljarder dollar fonderade-
-men delstatsuniversiteten får allt
lägre anslag, och kursavgifterna ökar.
Vid Kaliforniens delstatsuniversitet
har de ökat från 650 dollar på 1970-talet-
-till över 10 000 dollar 2010.
Huruvida amerikaner vidareutbildar sig
beror i allt högre grad på-
-om de har råd med det.
Samtidigt har skattepolitiken ändrats
så att den gynnar de rikaste.
När jag tillträdde ämbetet ansåg jag
att skatterna var för höga, vilket de var.
Avgörande var en rad skattelättnader
utformade av Glenn Hubbard-
-som då var president Bushs
främsta ekonomiska rådgivare.
Man sänkte avsevärt skatten på
inkomster av kapital-
-och avskaffade arvsskatten.
Vi hade en övergripande plan,
som nu har gett 1, 1 biljon dollar mer-
-åt arbetare, familjer,
investerare och småföretagare.
De största skattelättnaderna i USA
tillföll den rikaste procenten.
Det var verkligen hörnstenen
i vår ekonomiska återhämtningspolitik.
Fördelningen av välståndet i USA-
-är nu mer ojämlikt
än i något annat i-land.
Amerikanska hushåll
reagerade på två sätt.
Genom att arbeta mer
eller skuldsätta sig.
När medelklassen
hamnar alltmer på efterkälken-
-uppstår en politisk vilja
att göra det lättare att låna.
Du behöver inte ha en usel bostad.
En låginkomsttagare kan köpa
ett lika fint hus som vem som helst.
Amerikanska hushåll lånade till bostad-
-bil, sjukvård och utbildning åt barnen.
90 % av befolkningen-
-fick det sämre mellan 1980 och 2007.
Allt gick till den rikaste procenten.
Andel av nationalinkomsten
i det översta 1 % -skiktet
För första gången är
genomsnittsamerikaner lägre utbildade-
-och mindre välbeställda
än sina föräldrar.
Eran av girighet och ansvarslöshet-
-på Wall Street och i Washington-
-har lett till en finanskris utan motstycke
sen den stora depressionen.
När finanskrisen slog till
kort före valet 2008-
-utpekade Obama Wall Streets girighet
och den bristande tillsynen-
-som saker som behövde förändras.
Bristande tillsyn i Washington
och på Wall Street-
-försatte oss i den här knipan.
Som president talade Obama
om reformbehovet inom finanssektorn.
Vi måste övervaka systemrisken,
öka kraven på kapitaltäckning-
-och stärka konsumentskyddet
inom finanssektorn.
Men när finansreformen äntligen kom
sommaren 2010 var den svag.
Vad beträffar kreditvärderingsinstitut,
lobbying och ersättningsnivåer-
-föreslogs inga betydande åtgärder.
När det gäller Obama
och "finansreformen"-
-så kan jag sammanfatta min reaktion
i ett ord: "Ha!"
Det är inte mycket till reform.
-Vad beror det på?
-Det är en Wall Street-regering.
Obama valde Timothy Geithner
till finansminister.
Geithner var chef för centralbanken
i New York under krisen-
-och låg bakom beslutet
att ersätta Goldman Sachs fullt ut-
-för kreditförsäkringarna hos AlG.
När Tim Geithner avlade vittnesmål-
-för att godkännas
som finansminister sa han:
"Jag har aldrig förespråkat reglering."
Alltså hade han inte förstått
sin uppgift på centralbanken i New York.
Timothy Geithner
avböjde att bli intervjuad.
Ny chef i New York är William C. Dudley,
f. d. chefsekonom på Goldman Sachs-
-som i en artikel med Glenn Hubbard
prisade derivatinstrumenten.
Geithners stabschef är Mark Patterson,
f. d. lobbyist för Goldman.
En högt uppsatt rådgivare är
Lewis Sachs, som ledde Trichadia-
-ett företag som spekulerade
mot de CDO:er de själva sålde.
Chef för tillsynsmyndigheten CFTC
blev Gary Gensler-
-en chef på Goldman Sachs som verkat
för att hindra regleringen av derivat.
Chef för finansinspektionen
blev Mary Schapiro-
-tidigare vd för FlNRA, investment-
banksektorns organ för självreglering.
Obamas stabschef Rahm Emanuel
tjänade 3 20 000 dollar-
-som styrelseledamot i Freddie Mac.
Både Martin Feldstein och Laura Tyson
är ekonomiska rådgivare åt Obama.
Och Obamas främsta ekonomiska
rådgivare är Larry Summers.
De högsta ekonomiska rådgivarna
är de som byggde upp systemet.
När det framkom att
Summers och Geithner-
-skulle få viktiga roller som rådgivare-
-visste jag att allt
skulle förbli som förut.
Obamas regering
motsatte sig reglering av chefslöner-
-medan utländska ledare agerade.
Finanssektorn tillhandahåller tjänster.
Den ska vara till för andra,
inte för sig själv.
l september 2009
krävde Christine Lagarde-
-och finansministrarna
i Sverige, Holland-
-Luxemburg, ltalien,
Spanien och Tyskland-
-att G 20-länderna, inklusive USA-
-skulle reglera
bankernas chefsersättningar.
Och i juli 2010
antog Europaparlamentet dessa regler.
Men Obamas administration
gjorde inget.
De ser det som övergående.
Snart är allt som vanligt igen.
Därför förnyar jag nu hans förordnande
som chef för centralbanken.
2009 förnyade Barack Obama
Ben Bernankes förordnande.
Sommaren 2010 hade inte en enda
högre chef inom finanssektorn åtalats-
-eller ens gripits.
lngen specialåklagare hade utsetts.
lnte ett enda finansbolag hade åtalats-
-för värdepappersbedrägeri
eller bokföringsbrott.
Regeringen har inte försökt
driva in de ersättningar-
-som betalats till finansbolagens chefer
under bubblan.
Jag kan tänka mig allmänt åtal
mot Countrywides ledare, som Mozilo.
Kanske mot
Bear Stearns, Goldman Sachs-
-Lehman Brothers och Merrill Lynch.
-Åtal för brott?
-Ja.
Det skulle bli svårt att fälla dem.
Men det vore möjligt om man fick
tillräckligt många anställda-
-att avslöja sanningen.
l en sektor där droger och prostituerade
bokförs som "affärsomkostnader"-
-och nyttjas av många-
-vore det inte svårt
att få nån att vittna om man ville.
De erbjöd en uppgörelse och jag sa ja.
De var inte intresserade
av min bokföring. lnte av något.
-lnte intresserade av din bokföring...?
-Det stämmer.
lnställningen är att man inte
utnyttjar folks personliga laster-
-för att pressa dem att vittna
i Wall Street-sammanhang.
Men efter de omvälvningar-
-vi har upplevt
kommer det kanske att omvärderas.
Det kan jag inte
uttala mig om i dagsläget.
Federala åklagare utnyttjade-
-Eliot Spitzers laster
för att tvinga honom att avgå 2008.
De har inte varit lika ivriga att göra det
när det gäller Wall Street.
Ni kommer till oss i dag och säger:
"Förlåt, det var inte meningen!"
"Det ska inte upprepas, lita på oss."
Jag har personer i min valkrets som
faktiskt har rånat några av era banker.
Och de säger samma sak!
"Förlåt! Det ska inte upprepas!"
2009, medan arbetslösheten
var den högsta på 17 år-
-betalade Morgan Stanley
över 14 miljarder till sina anställda.
Goldman Sachs betalade
över 16 miljarder.
2010 var bonusarna ännu högre.
Varför ska en finansingenjör-
-få mellan fyra och hundra gånger
så mycket betalt som en riktig ingenjör?
En riktig ingenjör bygger broar.
En finansingenjör bygger drömmar.
Och när drömmarna visar sig vara
mardrömmar får andra betala priset.
l årtionden var USA:s finanssystem
stabilt och säkert.
Men så förändrades något.
Finanssektorn vände samhället ryggen-
-korrumperade det politiska systemet
och orsakade en världsomfattande kris.
Vi fick betala ett skyhögt pris
för att undgå en katastrof-
-och börjar nu återhämta oss.
Men de som orsakade krisen
har fortfarande makten.
Och det måste vi ändra på.
De kommer att säga att det de gör
är så komplicerat-
-att det övergår vårt förstånd.
De kommer att lova
att det inte ska upprepas-
-och spendera miljarder
för att motarbeta reformer.
Det kommer inte att bli lätt.
Men somliga saker
är värda att kämpa för.
Översättning: Jonas Fåhraeus
Synk: stoffinho17
www.SweSUB.nu