Showdown Quarter Finals 1

Varfr r himlen mrk om natten? Du kanske tror att svaret r uppenbart - solen r nere! Men enda anledningen till att himlen ser bl ut under dagen r fr att solljus sprids i atmosfren - om vi inte hade en atmosfr (som p mnen), skulle himlen alltid vara mrk, till och med nr solen skiner. S lt oss formulera om frgan - varfr r rymden mrk? Jag menar, rymden r full av stjrnor - orkneliga stjrnor, alla ungefr lika ljusstarka som solen, och i ett ondligt universum, oavsett vilket hll du valde, om du tittade tillrckligt lngt t det hllet, skulle du se en stjrna eller en galax. S hela himlen borde vara lika ljus som solen, natt och dag! Eftersom den inte r det, betyder d natthimlens mrker att det finns en punkt bortom oss dr stjrnor och galaxer slutar finnas? En grns mellan ngonting och ingenting? Universums grns? Inte precis - alla bevis verkar peka p att rymd inte har ngon grns. Men sjlva universum har det -inte en rymdgrns, men en tidsgrns. S vitt vi vet, s hade universum en brjan. Eller i alla fall, fr cirka 13.7 miljarder r sedan, nr universum var s litet och ihopknlat i sig sjlvt att vr grundlggande uppfattning om tid och rum kollapsar. Och eftersom endast en begrnsad mngd tid passerat sedan denna s kallade brjan, betyder det att vissa av de stjrnor som behvs fr att fylla upp natthimlen med ljus frn alla hll r s lngt borta att ljuset frn dem helt enkelt inte har haft tid att n oss n, det r som om universum var ett stort skovder och att vi fortfarande vntar p att f hra skan frn de riktigt avlgsna stjrnorna. Men vnta, det r bttre n s - eftersom ljus tar tid p sig att resa genom universum, nr vi riktar vra teleskop mot ngonting riktigt lngt borta, s ser vi egentligen hur den delen av universum sg ut nr ljuset brjade sin resa. S nr vi ser p 13.5 miljarder r gammalt ljus, s r det inte s att vi ej ser stjrnor bara bara fr att ljuset frn dem inte har kommit fram till oss n - vi ser ej stjrnor eftersom vi tittar p universum fre ngra stjrnor hade bildats! Ett stjrnlst universum! Fr mig lter det som en rtt bra anledning till varfr vi tittar upp och ser en mrk natthimmel. Men s r det inte. Jag menar, det r sant att vi kan hitta punkter p himlen dr det inte finns ngra stjrnor, genom att titta frbi de tidigaste stjrnorna och drfr lngre bak i tiden. Men ven vi riktar vra teleskop frbi de tidigaste stjrnorna s ser vi fortfarande ljus. Inte stjrnljus, men det ljus som blev ver efter big ***. Och vi ser denna kosmiska bakgrundsstrlning komma mer eller mindre jmt frn alla hll, och forma en bakgrund bortom stjrnorna. S, jag antar att natthimlen faktiskt inte r mrk till att brja med. N... S om vra teleskop sger oss att att natthimlen inte r mrk, varfr ser den d mrk ut? Hr r en ledtrd till det riktiga svaret: Nr Hubbleteleskopet fotograferade de avlgsna stjrnorna i det frbluffande vackra Hubble extreme deep field, tog den bilden med hjlp av en infrard kamera. Varfr? Avgsna stjrnor och galaxer rr sig bort frn oss eftersom universum expanderar. S p samma vis som att en nedsaktande skiva snker pitchen p min rst, fr dopplereffekten stjrnor som rr sig frn oss att bli rdare, och ju lngre bort de r, ju snabbare rr de sig bort frn oss, och dess d rdare blir de, tills de blir; infrarda. Och d kan vi inte se dem lngre. I alla fall inte med det mnskliga gat - Och det r drfr natthimlen ser mrk ut! Fr att sammanfatta: Om vi bodde i ett ondligt, ofrnderligt universum, skulle hela himlen vara lika ljus som solen. Men himlen r mrk om natten, bde fr att universum hade en brjan s att det inte finns stjrnor i varenda riktning, och viktigare, fr att ljuset frn superavlgsna stjrnor (och den nnu mer avlgsna kosmiska bakgrundsstrlningen) blir rd-shiftade bort det synliga spektrumen utav universums expansion, s att vi helt enkelt inte kan se det. ntligen! Har vi spritt lite ljus ver varfr natthimlen r mrk... Och varfr den inte r det.