Tip:
Highlight text to annotate it
X
Översättning: eXz
www.divxsweden.net
-bästa svenska undertexterna på nätet
Irak, 1991.
Upp med händerna!
Ned på knä!
-Fan, det är ett barn där inne.
-Det är inte våra problem.
Inget av det här
är våra problem.
Hur är det, grabben?
Mår du bra?
Jag var 27 år gammal
första gången jag dog.
Jag minns att det
var ljust överallt.
Det var krig och jag kände mig
levande fast jag egentligen var död.
-Ålder?
-27 år.
Här... Starks, Jack.
Född i Vermont.
Han har ingen familj registrerad.
Det får sjömilitären ta hand om.
Herregud, soldaten lever.
Han blinkade just.
-Han är dödsförklarad, hjälp de andra.
-Nej, titta på det här.
Fan, Kod Blå, vi behöver
en doktor! Få hit en doktor!
Sergeant Starks hade en väldig tur.
Lite mer åt höger och det hade varit kört.
Han lider av minnesförlust
och psykologisk förtigande.
Jag vill ha en rapport i eftermiddag.
Skicka hem honom med nästa flyg.
Vermont. Tolv månader senare.
De rekommenderade dig
för Bronsstjärnan.
-Det finns hjälp för er, Sergeant.
-Det är självklart att det finns.
Det är självklart att det finns...
Är ni okej?
-Vår bil vill inte starta.
-Är det där din mamma?
-Ja.
-Vad heter hon?
-Jean.
-Hallå, Jean?
Kan du höra mig?
Kan du vakna? Kan du
försöka hålla dig vaken?
-Herregud...
-Har din mamma tagit någonting?
-Vad heter du?
-Jackie.
Trevligt att träffas, Jackie.
Så här kan du göra...
Svep den här omkring dig och
försök hålla din mamma vaken...
...så ska jag gå och
fixa bilen, okej?
-Vad tycker du om all snö?
-Ingenting.
Ingenting?
Vad är det här?
Det är id-brickor. Man har sitt
namn och födelsedatum på dem.
-Varför det?
-Om jag försvinner eller...
-...inte kommer ihåg vem jag är.
-Kan jag få dem?
-Ja, du kan få dem.
-Tack.
Tror du att du kan starta
motorn? Gör ett försök.
Försök hela tiden, okej?
Fortsätt.
Det fungerar!
Hallå där...
Bort med händerna...
Bort med händerna
från min dotter.
-Mamma, han lagade vår bil.
-Jackie, in i bilen!
-Nu!
-Mamma, han lagade bilen!
In i biljäveln!
Hur är det? Vart ska du?
Till Kanada. Jag kan köra
dig till gränsen, om du vill.
-Det vore snällt. Det är kallt.
-Hoppa in.
-Hej. Hoppa in.
-Hej.
-Det måste ha varit jättekallt.
-Ja.
Det är så kallt
att helvetet fryser till is.
-Kan du köra?
-Visst.
Okej, bra, då kan
vi byta snart.
-Har du någonsin suttit inne?
-Nej, jag har aldrig suttit inne.
Jag ska säga dig att det
är mycket värre än krig.
-Du har nog inte varit med om värre.
-Okej.
Varför stoppar han oss?
Rutinkontroll.
Är Jackie och Jean de enda
du minns från den dagen?
Ja...
Är du medveten om att vi
inte har några efternamn...
...inga adresser och inga bevis
på att de ens existerar...
...dem som du kallar
för "dina vänner"?
Jag är rädd att jag måste få
be om ett svar, mr Starks.
Ja...
Poliskonstapel Harrison hade blivit
skjuten tre gånger.
-Han hade varit död länge...
-Han kan ha förträngt incidenten.
Det förklarar hans tomrum
med flickan och mamman.
Jag har hört att
Gulfkrigssyndromet...
...hälften av allt skit som hände
under kriget kan inte-
-sammanfattas
i ett nyhetsprogram.
Kunde det inte sägas ordentligt,
kunde det inte sägas alls.
-Det var någon annan...
-Det var inte vackert...
För Guds skull, min klient tror att
han redan har dött en gång.
Jag minns inte riktigt
allting, men...
...det var någon annan...
...jag tror att det var
vad som hände.
Om Starks verkligen dödade
den där poliskonstapeln-
-kan ni inte hålla honom ansvarig
för att han har minnesrubbningar.
Juryn finner den åtalade icke skyldig
på grund av en sinnessjukdom.
Jack Starks...
Härmed dömer jag dig
till rättspsykiatrisk vård-
-där jag hoppas att doktorerna med de
rätta behandlingarna kan hjälpa dig.
Kom igen.
Kom igen...
Få upp honom.
Vad gör ni, jag hör inte hemma här.
Jag hör inte hemma här!
Det tror inte jag heller, men vi
kan inte göra något åt det nu.
Snälla...
Nej!
Släpp ut mig!
Släpp ut mig...
-Hur mycket gav ni honom?
-15 milliliter.
-Har han varit där inne i tre timmar?
-Ja.
Okej, släpp ut honom.
Hör du mig, Jack?
Blinka om du kan, Jack.
-Han tappade inte medvetandet.
-Ska vi lägga in honom igen?
Nej, ta ut honom. Ta upp honom
och se över hans vitala delar.
Du är polismördaren, inte sant?
-Är det så uppenbart?
-TV:n hjälper mig att komma ihåg.
Jag heter Rudy Mackenzie,
välkommen.
-Jag känner inte för att prata...
-Det är synd...
Jag tror inte heller på
engångskonversationer.
Värdelöst. Spelet är dock
någonting helt annat.
Det här är vår plan,
jag är redo att kasta bollen.
Varför är du här?
-Jag försökte döda min fru.
-Åkte du inte i fängelse för det?
Ja, jag försökte ungefär 30 gånger.
Jag planerade det aldrig...
Det var alltid i stundens hetta och
hon hotade alltid att sätta dit mig...
...tills hon till ***...lyckades.
-Ibland verkar man vara galen.
-Jag spelade bara dum.
Man tycker att runt den 20:e gången
skulle jag testat andra metoder...
...eller kanske mer effektiva metoder.
God morgon, mina herrar.
Hur står det till idag?
För mig är det en svår
fråga, dr Lorenson-
-för att världen runt omkring mig
krymper och de fyra ryttarna-
-kommer för mig på Apokalypsen.
Då ger jag dem blommor-
-som gör allt riktigt
svårt att organisera.
-Du då, mr Starks?
-Jag mår bra.
-Så du mår alltså bra?
-Det kan ju du säga.
Tror du att det är
något fel på mig?
-Du ser ut att vara lite mager.
-Jag tränar bort det i mina drömmar.
Är du klar med kallpratet?
Det är ingen fara.
Mr Starks, vad trevligt att se dig
samarbeta den här gången.
Vi är här för att hjälpa dig, Jack.
Vi gör bara vad som är bäst för dig.
Ta tag i honom!
Jag använder sprutan.
Nej, det är inte nödvändigt.
Få upp honom.
Ta jackan.
Det enda som din hjärna
saknar är ett samvete.
Vänta, dr Becker, hur länge
vill du att han ska ligga inne?
Okej, spänn fast honom.
Släpp ut mig härifrån...
Släpp ut mig härifrån!
Släpp ut mig härifrån!
-Mår du bra?
-Jag mår bra.
-Jag gillar inte att besvära er...
-Nej.
-Starks då?
-Vad är det med Starks?
Ska vi inte hjälpa honom
på alla sätt och vis?
-Jo.
-Ska vi lämna honom i det tillståndet?
Medicineringen är till
för att ställa in-
-kanske till och med
nollställa hans anlag för våld.
Ta bort några lager av hat.
Det utrymmet är ett säkert ställe
för den behandlingen.
Till skillnad mot här ute där jag inte
kan övervaka oförutsedda biverkningar.
Hur kan du övervaka honom
när han är där inne?
Jag anser att tiden som han tillbringar
där inne är en del av behandlingen.
Han kan inte ha sönder något
som redan är trasigt.
Jag hör inte hemma här.
Det är julafton, om du inte visste det.
Du får aldrig tag på någon taxi här.
-Tack.
-Har du någonstans att ta vägen?
Jag är inte säker.
Jag frågar dig igen och du kan ju
se dig omkring och se över dina val.
Har du någonstans
att ta vägen?
-Ja, det har jag.
-Bra, hoppa in.
-Vart kan jag skjutsa dig?
-Jag vet inte.
-Vad menar du med det?
-Jag vet inte.
Okej...
Det måste finnas något annat
härbärge som jag kan ringa?
Ja, tack så mycket.
God Jul på dig också.
Bra... Det var vårt sista val.
-Vad ska jag göra med dig?
-Ingenting.
Tack för att du skjutsade
mig så här långt...
Vart ska du ta vägen? Det är iskallt
och du har inte ens någon jacka.
-Jag klarar mig.
-Nej, det gör du inte.
Du fryser ihjäl och sedan
måste jag känna mig skyldig.
Jag har redan mer skuld
än vad jag klarar av.
-Vill du ha en drink?
-Nej, tack.
Fan!
-Mår du bra?
-Ja, jag mår bra.
Vet du vad?
Det är julafton och
jag har en soffa...
...så du kan ju sova på den.
Du kanske vill fixa dig något
att äta om du är hungrig.
Det finns ingenting att stjäla, men
var inte en idiot och ta något ändå.
Det ska jag inte.
-Jag heter Jack.
-Nej, det är inte som du tror.
Jag vill inte träffa dig.
Jag kanske vill hjälpa dig ikväll-
-men jag vill verkligen
inte lära känna dig.
Vad är det här?
Det bästa jag kunde göra av
det som fanns i kylskåpet.
Tack.
-Vill du ha en drink?
-Ja, visst.
Det var ganska gott,
med tanke på...
Ditt kylskåp innehåller ganska
mycket konstiga saker.
Inte så mycket mat, men...
-I frysen finns en sten.
-Vilken sten?
Det var en sten som
det stod "Pedal" på..
Du snokar ju.
Det var min mammas
påhittade ord.
Så du är en servitris,
jag menar...
-Jag vet inte vad jag menar.
-Gör du inte?
Jag hatar julen.
Vakna. Jackie.
Vilka är de här? Vilka är
de här på bilden?
-Det är min mamma och jag.
-Vad menar du?
-Vänta ett tag.
-Var är din mor nu?
-Min mamma är död.
-Vad menar du med det?
Jag menar att hon är död. Hon
däckade med en cigarett och-
-brändes ihjäl för
länge sedan, okej?
Jag är ledsen.
-Vad är det för datum idag?
-Vad?
Jag vet att det här kommer att
låta konstigt, vilket år är det?
-2007.
-Vad?
Vem fan är du?
Jag är Jack Starks.
Dra härifrån, har du
snokat runt överallt?
-Nej.
-Det har du ingen rätt till.
Du har ingen rätt till
att rota i något!
Jag vet att det här låter konstigt,
för jag förstår inte heller.
Om du inte drar härifrån
nu, ringer jag polisen.
Nej, snälla. Jag ska inte göra
dig illa, prata bara med mig.
Din mamma låg utslagen vid sidan av
vägen när jag mötte er, hon var full.
-Jean, hennes namn var Jean!
-Sluta!
Se på den här ungen.
De id-brickorna.
Nej, det gjorde du inte. Det var
Jack Starks och han är död.
Vad?
Han är död.
Han hittades på nyårsdagen 1993,
Alpine Grove.
Han är död.
-Så kan det inte vara.
-Det är det.
Jag bryr mig inte om vem eller var du
tror att du är. Du är inte Jack Starks.
Så vem du nu än är,
gjorde jag en trevlig gest-
-och du fick mig verkligen att
ångra det, så snälla gå bara...
Kommer du inte ihåg mig?
Se på mig! Jag ska gå.
Jag ljuger inte för dig.
Jag mötte dig och din mor-
-och det var ingen
annan i närheten.
Jag kunde inte ha vetat det efter
att bara ha sett några id-brickor.
Lägg ned dem och
försvinn härifrån.
Kommer du inte ihåg mig?
Kommer du inte ihåg att...
Dra härifrån!
Snälla...
Snälla, gå härifrån.
Jackie?
Herregud.
Jag kan inte förstå att ni lämnade
honom där inne hela natten.
Du sade inte något om att ta
ut honom. När jag frågade...
Är han död?
Nej, ta upp honom omedelbart.
Han är uttorkad. Ge honom dropp.
Dr Becker, jag försökte berätta
för dig när jag kom till ditt kontor.
Jag sade åt dig att ta ut honom.
Du är ju en läkare.
Jag borde inte behöva
förklara allting för dig.
Jack? Jack?
Tom?!
Tom, kan jag få tala
med dig en stund?
Vad har du gjort
med Jack Starks?
-Vad menar du?
-Han är medvetslös.
Han håller på att återhämta sig
från Loxadol och Ativan.
Loxadol?
Han behöver inte någon neuroleptika.
Hur vet du det? Genom att
studera honom ett par minuter?
Han behöver inga antipsykotiska medel,
om det nu är allt du ger honom.
Efter att han attackerade mig tänkte
jag att han behövde något lugnande.
Är du säker på att det
inte var provocerat?
Är du säker på att du vill
göra en sådan anklagelse?
Jag anklagar inte,
han är full av blåmärken.
Det förekommer ibland när
man ska spänna fast dem.
Det ska inte bli som med Ted Casey,
jag vet inte vad du försöker med-
-men han är ingen försökskanin.
Du kan inte programmera om dem...
Du ger dig aldrig, väl? Bara för
att du misslyckades med Ted-
-betyder inte det att
alla andra gjorde det.
Om du nu ursäktar, det är
ju jul om du minns det.
Hej, förlåt att jag är sen.
Hej, Babak.
Det var snällt.
-Hej.
-Hej.
Bra, det var lastbilen.
Peka på bollen nu.
Mycket bra.
Kan du hålla den?
Det var bra.
Du är stark.
Jag vill att du stannar hos
mig ett tag till, okej?
Se på det där.
Kan jag få lite vatten?
Här får du.
-Vad gav ni mig för droger?
-Bara något som gör dig lugn.
Sade du just någonting?
Jag sade att drogerna
gör dig lugn. Sov du gott?
-Jag sov väl inte?
-Du sov nästan hela dagen.
Det är den 26:e december, Jack.
Hur känner du dig?
-26:e december?
-Det är riktigt.
-1992?
-Ja.
Där är solen och du är på jorden.
Jag vet att du vet bättre än så.
Vem fan är du?
Min mamma är död.
Ni lämnade mig där inne.
Ni lämnade mig i den där saken...
-...och satte på mig en tvångströja.
-Vi blev tvungna att tygla...
-Det var ingen jävla tygling.
-Det är just det vår utrustning är.
Slappna av.
Bete dig inte som om jag inte
visste vad som var verklighet.
Du lider av inbillningar som
är en del av ditt tillstånd.
Jag vet vad som är verkligt. Ni spände
fast mig och stoppade mig i en låda.
Det var ingen dröm. Jag vet inte
vad ni försökte med, men jag...
Jag måste erkänna...
Jag har sett många som har
genomgått denna behandling.
Jag hade en patient för några år
sedan, vars namn var Ted Casey.
Ted dödade en 7-årig flicka.
Hans advokat bad mig undersöka
honom, för att efter sina dåd-
-klättrade han upp i trädet där han
dödade henne och ylade som en hund.
Ted åkte aldrig in i fängelset för
att alla trodde att han var sjuk.
Då kom han hit. En dag kom en
liten flicka och hennes mor-
-för att besöka sina släktingar och då
såg jag hur Ted tittade på henne.
Och han stirrade verkligen,
om du förstår du vad jag menar?
Jag frågade Ted om han kom ihåg
vad den lilla flickan hade på sig.
Ja, sade han, det minns jag.
Det minns jag väl.
De var faktiskt hans sista ord.
Vad har hänt med ditt ansikte?
Jag var ouppmärksammad,
det ska inte hända igen.
Jag ber för dig, Jack.
Gud kanske kan hjälpa dig
bättre än medicineringen.
Är du säker på att du
vet var han finns?
-Jack?! Vad gör du, Jack?
-Vad ska ni göra med mig?
Jag är ledsen, jag ber dig
bara komma in med mig.
-Om jag inte vill det då?
-Då skulle jag fråga dig varför.
Bara för att jag
inte är galen.
Du lider av inbillningar, det
betyder inte att du är galen.
Det betyder att du är förvirrad. Du
är här istället för att vara i fängelse-
-bara för att ditt
tillstånd avgjorde...
Jag dödade inte polisen,
men jag kommer inte ihåg.
Din hjärnas förmåga att skilja
på fantasi och de saker-
-som har hänt dig...
-De verkliga sakerna som har hänt mig-
-var riktigt för jävliga,
inte min hjärna.
Jack...
Jag skulle vilja fråga en sak,
om det går för sig?
Sedan när började folk
här omkring be om saker?
-Vill du ha en cigarett?
-Var det vad du ville fråga?
Nej...
Jag ville fråga hur din behandling
med dr Becker utvecklar sig.
Bra... Bra.
Jag hoppas att du säger till
om det inte är på det viset.
Hur så? Vad skulle
du göra åt det?
-Jag skulle försöka få stopp på det.
-Jag är inte säker på om jag vill det.
Då hjälper det alltså?
Det får mig att känna mig
som en annan människa.
Kommer du? Vi förfryser
här ute, du och jag.
Du kan bli skadad om de ser
dig när du försöker rymma igen.
Vad vet du om skiten de
gör med oss i källaren?
-Vilken skit?
-Du vet vad jag snackar om.
-Nej, det gör jag inte.
-Jo, det gör du. Jackan.
-Vilken jacka?
-Den där jävla lådan.
Sluta låtsas, du vet
vad jag snackar om.
Jag vet att de släpar ned en dit.
Jag vet att de lägger en i den.
Resten... Det är en resa,
som en riktig semester.
Jag kommer att dö.
Dödligheten är faktiskt en bra
sak att vara bekant med.
Jag kommer att dö om fyra dagar.
Det var vad jag fick reda på.
De kommer att hitta min
kropp om fyra dagar.
Vad sitter ni och snackar om?
Vi snackar om vår förmåga att-
-att färdas framåt i tiden,
in i framtiden.
Det var väl det vi
pratade om, inte sant?
Ja, det är riktigt.
Om du vill få reda på något när
du är där inne, lugna bara ned dig.
Ju mindre du ballar ur,
desto mindre vilsen blir du.
Ja, men all denna skit från
förr slutar aldrig att...
Ja, men den skiten är i det förflutna.
Fokusera på vad du måste ha nu.
-Jag vet inte, jag måste tillbaka in.
-Okej, det kan bli ett problem.
Dr Lorenzon har blandat sig i det nu.
Hon började bli misstänksam mot mig
när de slutade lägga in mig där.
Kvinnor...
Känner du till nåt
jag borde göra?
Du kan ju reta upp Becker lite.
Du kanske stryker med på kuppen-
-men det verkar ju
hålla på att hända ändå.
Var snäll och fortsätt,
mr Mackenzie.
Okej.
Jag har fått kontakt med
Federal Trade Organisation.
För vilken orsak har de
kontaktat dig, mr Mackenzie?
Det här är galet, men de
har bett mig...
...att styra upp organisationen
för de organiserade.
-Organisationen för de organiserade?
-Ja, har du hört talas om dem?
Nej, mr Mackenzie,
det har jag inte.
Det är bara för att du inte finns
någon sådan organisation, din idiot!
Det är bestämt inte sant, det är
helt klart, uppenbarligen inte sant!
De har bett mig att vara ledare och
om du hade hört talas om dem-
-hade de ju inte varit
så hemliga, inte sant?
Vad tycker ni andra?
-Jag vet att de finns.
-Hur vet du det?
När jag var med i Gulfkriget-
-så rekryterade organisationen
de organiserade.
-Är det ett faktum, mr Starks?
-Det är ett faktum.
Om det inte är det, hjälper
inte det mr Mackenzie.
Det är ett faktum.
Det är hemligstämplat.
Jag visste det.
Jag visste det!
De små jävlarna är överallt.
De rekryterar bara
de bästa, Mackenzie.
-Lugna ned dig, mr Starks.
-Håll er lugna, hör ni?
De beordrar oss alltid att
hålla oss lugna. Var lugna.
Sedan beordrar ni att beordra
mig att hålla mig lugn.
Se på det här stället. Vakna upp, alla,
beordringarna kommer från ledningen.
Låt dem inte beordra dig
hela tiden, Mackenzie.
Länge leve organisationen. Länge leve
organisationen för de organiserade.
-Sitt ned, mr Starks.
-Nej, nej.
Ni lyssnar inte på mig, eller hur?!
Ni lyssnar inte på honom!
Starks, du är riktigt förstörd, men
det finns ett sätt att fixa till det.
Ju mindre du ballar ur,
desto mindre vilsen blir du.
Kliv ur bilen med
händerna i luften, tack.
-Vad gäller det, konstapel?
-Ni åkte för sakta.
Kliv ur bilen med
händerna i luften.
Jag såg dig. Mår du bra?
Jag trodde väl inte det.
Kan du vänta en sekund?
Du är modig när du bara
kommer hit så här.
Så här är det...
Jack Starks dog på grund av en skada
mot huvudet den 1:a januari 1993.
Hur? Jag menar,
hur dör jag?
-Det sade han inte.
-Betyder det att du tror på mig?
-Jag vet inte vad jag tror.
-Vad fick du reda på mer?
Allt möjligt. Det fanns
en doktor, Becker.
Han använde någon sorts
beteendemodifikation på-
-patienter som var förbjudet på
70-talet. En annan doktor som...
...hette Lorenson som
behandlade en 7-åring.
-Jag känner inte till det.
-Allt var i alla fall en stor skandal.
Becker sade att han försökte skapa en
livmoderliknande miljö för sina patienter.
En jäkla livmoder...
Förbannade livmoder.
Jag måste få reda
på hur jag dog.
Alpine Grove finns fortfarande kvar.
Jag kan åka och se ifall det är någon
där som kan berätta vad som hände.
Det kan jag.
Tack för att du gör detta.
Jag måste väl vara
den tokiga, inte sant?
Jag är ledsen att jag inte kan berätta
mer om er farbrors död, mr Starks.
De använde uppenbarligen
sjukhusets läkarvård...
-Skadan mot huvudet säger mig inget.
-Jag är ledsen, det är allt som står.
Jag vill höra om dr Becker
och dr Lorenson...
Dr Lorenson jobbar fortfarande kvar.
Hon var här samtidigt som er farbror.
-Hon kan nog hjälpa er.
-Becker och Hopkins då?
Dr Hopkins dog och jag känner
inte till någon dr Becker.
Kan ni kolla upp ifall det finns
någon adress till dr Becker?
Finns det några särskilda anledningar
till att ni ställer dessa frågor?
Det är den enda familjen
jag kommer ihåg.
Han bara log.
-Hej, jag heter Beth Lorenson
-Hur står det till?
Trevligt att träffas.
Hej, jag heter Beth Lorenson.
-Jackie Price.
-Sitt ned.
Ursäkta mig, du ser
precis ut som honom.
-Kände du honom väl?
-Han var den mest minnesvärda patienten.
Hur kommer det sig?
I slutet fick han mig att ändra
åsikter om saker och ting.
Han hjälpte mig faktiskt
med ett fall...
-Vilket fall?
-Jag behandlade en liten pojke...
-Babak Yazdi? Vem var han?
-Ja.
En väns son.
Hur känner du till honom?
Vi såg det när vi samlade
information om hans farbror.
Hur hjälpte han till?
Det är komplicerat, men i slutet fick
jag reda på hur jag kontaktade honom.
Hur?
Det är komplicerat.
Det var mycket länge sedan.
Låt mig fråga... Vet du
hur min farbror dog?
Ja, jag tror att det var på
grund av en skada mot huvudet.
-Ja, men hur gick det till?
-Jag vet inte.
Tror du att dr Becker
har någon aning om det?
Ja, dr Becker vet nog mer.
-Jag tror inte alls på henne.
-Inte jag heller.
Kom, det är en sak till.
Vad är det här?
Det här är rummet.
De brukade...
De brukade hänga
upp oss här.
Jag är faktiskt i den
här lådan just nu.
Det här kanske inte
var någon bra idé.
Ni får egentligen inte
vara här nere.
Vi skulle just gå.
Jag känner igen dig
från någonstans.
Jag vet inte, gör du det?
Du kanske kände min farbror.
-Jack Starks?
-Jävlar...
Du kan vara hans ande.
-Minns du honom?
-Ja, visst.
Han var en snäll kille.
Du råkar inte veta
hur han dog?
Jag kommer bara ihåg när
de hittade hans kropp.
Är det allt du minns, Damon?
-Hur vet du vad jag heter?
-Jag vet allt om dig, Damon.
-Jaså?
-Ja.
-Jag vet att du är en skitstövel!
-Skrik inte i mitt ansikte...
-Var det du?
-Vad snackar du om?
Han blev slagen i huvudet,
det låter som dina idéer.
Jag svär, jag rörde
honom aldrig.
Vad är det som pågår?
Det här är ett förbjudet område.
Damon, Damon...
Nu går vi tillbaka.
Jag ska se ifall jag kan
spåra upp Becker.
-Hur lång tid har vi på oss?
-Jag vet inte.
Ingenting hände den här gången.
Försök att komma till mig
igen i morgon.
Om du inte gör det
så tar jag det personligt.
Jaså?
Vill du ha en drink?
-Tiden rinner iväg.
-Jag bryr mig inte.
Du måste komma tillbaka.
Jag bad inte om det här, men nu...
-Du måste bara komma tillbaka.
-Det är inte så det går till.
Jag kan inte styra över det.
Gör så att du kan det då.
Kom tillbaka till mig, Jack.
Jag kan inte hjälpa dig
förrän du låter mig göra det.
Jag ser en smula förändring
på det här stället.
Vad för något?
-Det är ingenting du förstår.
-Hjälp mig att förstå.
Jag har sett en tid som
inte är i denna tid.
Jag kan bara se den
när jag är där inne.
Vad är det för tid?
2007.
Vilket år tror du
att det är nu?
Jag vet att det är 1992.
Berätta om 2007,
hur ser det ut då?
-Det ser inte så annorlunda ut.
-Ser inte framtiden annorlunda ut?
-Inte för sådana som jag.
-Tror du att du reser i tiden?
-Lyssna, alla här är inte galna.
-Vem? Mackenzie kanske?
Berättade han att han
försökte mörda sin fru?
Mackenzie låste in sig själv
i sitt hus i två månader-
-och svalt nästan ihjäl
innan han fördes hit.
Det var bara för att hans fru
lämnade honom för en annan man.
Jag har inte tid med det här,
jag måste härifrån.
Det här är bara lösningarna
på dina inbillningar.
Jaså?
Babak då?
Är det en lösning?
-Hur känner du till honom?
-Du berättade för mig.
Jag såg dig. Du trodde att jag visste
något om honom, då berättade du.
-Hur känner du till honom, Jack?
-Bara för att du berättade för mig.
Jag vet att någonstans inom dig
tror du på det jag säger.
Det måste du.
Jag förstår inte hur
du känner till Babak.
De idéerna är en del
av din inbillning.
Nej...
Jag tog med cigaretter till dig.
Lorenson sade att din fru lämnade dig
för en annan, så du förlorade henne.
Är det tacken?
Jag kan inte se det
längre, förstår du?
Jag är här inne bara för att de säger
att jag är i ett nervöst tillstånd.
Här är min fråga...
Vem skulle inte bli nervös om
de verkligen ser på deras liv.
Jag menar, vems liv är så bra?
Har du berättat för någon om
mina sammanträden med Babak?
-Självklart inte.
-Har någon frågat om dem?
Nej, då skulle jag
berättat det för dig.
Hallå där, hur mår du idag?
Är du redo att arbeta?
Okej...
Jackie... Jackie.
-Det här skrämmer mig.
-Säger du det?
-Vill du ha den här?
-Jag vill ha den här.
Jag borde fortsätta.
Jag tog reda på lite
saker om pojken, Babak.
Lorenson använde en mild form av
elchocker som störde hans anfall.
Hon visste inte ens att
han hade fått det förut.
Det måste du berätta för henne.
Jag tror att Beckers hus ska
vara här omkring enligt kartan.
-Här tror jag att det är.
-Är du säker?
Jag ringde hit igår, för att
vara på den säkra sidan.
Okej, då går vi.
Hallå där? Letar ni
efter dr Becker?
Där är han.
Hur fungerar det? Bara Gud
vet hur jag kan minnas.
-Kan jag hjälpa till?
-Jag vet inte, kan du det?
-Känner jag dig?
-Det tror jag att du gör.
-Är du hans son?
-Nej.
Inte hans son.
Le, doktorn, du ser ut att
ha sett ett spöke.
Hur kan du vara...?
-Han dog för flera år sedan.
-Ja, du dödade honom, inte sant?
Nej, jag dödade honom inte.
Behandlingen kanske fick honom
att ta livet av sig själv...
Jag tog inte livet av mig, jag dog
av ett slag mot huvudet.
Hur gick det till?
Allt jag kan minnas från den sista
gången vi lade in honom där...
-...kom du ut och sade namnen.
-Vilka namn?
Folk som jag försökte bota.
Vilka var det?
Nathan Piechowski.
Jackson MacGregor.
Ted Casey.
Jag bad inte att få dem.
Inga av er.
-Ni är kriminella som skickades hit...
-Vi var patienter.
-Ja, men ni var kriminella...
-Påstår du att jag kom ut och...
...sade de namnen till dig? Vem
tror du berättade dem för mig?
Det var du.
Jag ligger i den lådan just nu.
-Jag förstår inte.
-Du hemsöker dig själv, gamling.
Jag spärrade inte in dig
på Alpine Grove.
Du pumpade mig full av droger
och stoppade in mig i en bårhus-låda.
Med alla avsikter att hjälpa dig.
Skulle det rättfärdiga det?
Vi är alla döda, Jack.
-Vad är det?
-Jag vet inte.
-Jag måste sitta ned.
-Vad är det, Jack?
Jack...?
Han sade att det
var sista gången.
-Vad var er adress?
-Vad?
När du var ett barn och vi möttes,
vad var er adress då?
2140 Waldemere Way.
Jack, stanna hos mig.
Sista...
Jack?!
Jag såg dig. Jag vet vad du
gjorde mot dina patienter.
Jag såg dig flera år
in i framtiden.
Du berättade om
Purtjowskij, Jackson...
...McGregor, Ted Casey.
Du berättade för mig.
Alla de killarna hade
du hand om. Alla vi.
Vi hemsöker dig.
Alla vi...hemsöker dig!
Kan jag få lite papper?
Penna och papper,
jag vill skriva någonting.
Din patient Babak, får anfall.
Det är därför han inte
har lärt sig att prata.
-Vem har berättat det?
-Jag berättar något du redan vet.
Du har bara inte kommit på det.
Han är inte trög, han får anfall.
Behandling med elchocker.
Det använde du på honom.
Det var så du botade honom.
Ingen skulle använda
ECT på ett barn.
Jag visste inte att han hade det,
men i så fall kan jag ändra statusen-
-så det blir ett varaktigt anfall.
Nej, Babak är min väns son,
det kan jag inte riskera.
Det kommer du att göra.
Ta tag i den andra änden.
Jag har gett honom
lugnande medel.
Jag ska bara göra
det en gång.
Hans värden är väldigt låga.
Ska du stanna kvar i rummet?
-Ja.
-Okej, bra.
Du kan hjälpa till att
hålla ett tryck. Bra.
Jag ska bara trycka på den här
knappen och sänka den lite.
Jag sänkte det till lägsta möjliga.
Nu så.
Det var det. Nu är
vi färdiga. Så ja.
Det är ingen fara.
Hur mår du?
Kan du säga "Hej", Babak?
Hej, Beth.
Du mår bra!
-Vad vill du att jag ska göra?
-Någon måste få det här.
Det här är ett säkerhetsområde,
det finns ingen chans att jag kan det.
-Du måste, snälla?
-Hur lång tid behöver du på dig?
Bara ett par timmar,
jag kommer att dö ikväll.
Det är bestämt.
Vill du att jag ska
följa med in?
Jag klarar mig.
Hej.
-Hej...
-Jag kommer ihåg dig.
Jag kommer ihåg dig också.
-Kom in, det är kallt ute.
-Ja.
-Hur har du haft det, Jackie?
-Okej.
-Hur mår din mamma?
-Okej.
Kan jag få prata med henne?
Mamma?! Mamma?
Hej, Jean.
-Känner jag dig?
-Det är han som lagade bilen.
-Han som du skrek åt.
-Okej.
-Är det något som du behöver?
-Det är något som du behöver.
Jackie, gå ut och lek i snön.
-Varför det?
-Gör det bara.
Jag vet inte hur jag ska få det
här att inte låta konstigt.
Du kommer inte att bli
klok på det just nu.
Allting som jag vill berätta står
skrivet i det här brevet.
Det är mycket...viktigt att
du tror på det, för att...
...annars är det så synd
om du inte gjorde det.
Okej, jag ska läsa det.
-Var det allt?
-Ja, det var allt.
"Pedal", det är fint.
Sluta inte att kalla henne det.
Jag tror att hon gillar det.
Hallå!
Hallå, vänta!
Var snäll, okej, Jackie?
-Okej.
-Okej...
Jack?
Mår du bra?
Stanna hos mig.
-Sätt på mig jackan.
-Vad menar du?
Du måste sätta på mig jackan,
det är det enda sättet.
Jack, kom igen, jag behöver
din hjälp att få in dig.
-Går det bra?
-Ja.
-Vad hände?
-Han halkade på isen.
Få upp honom.
Akta hans huvud.
Han sade att vi var tvungna
att sätta på honom jackan.
Jag var 27 år gammal
första gången jag dog.
Jag minns att det
var ljust överallt.
Det var krig och jag kände mig
levande fast jag egentligen var död.
Ibland tror jag att vi överlever vissa
saker bara för att säga att det hände.
Att det inte hände någon
annan, utan mig själv.
Ibland överlever vi för
att vinna över oddsen.
Jag är inte galen även
om de trodde det.
Jag lever i samma värld som alla andra,
men jag såg bara mer av den.
Det är jag säker på
att du också har.
De kommer att hitta
min kropp imorgon.
Du kan kolla upp det om
du inte tror på mig.
Jag har sett livet
efter min död.
Det berättar jag bara för att
hjälpa er att få ett bättre liv.
Jean...
Du kommer att däcka med en
cigarett en dag och brännas ihjäl.
Din dotters uppväxt kommer
att vara lika sorgligt som ditt liv.
Hon saknar dig så mycket.
Ibland kan livet bara börja
med vetskapen om döden.
Att allt kan ta *** även när
man som minst önskar det.
Det viktiga i livet är att tro. Att
lära känna ditt liv är aldrig för sent.
Jag lovar dig, Jean, att hur dåligt
än saker och ting kan verka-
-ser det alltid bättre ut när det
är vaket än när det sover.
När man dör är det bara en
sak man vill ska hända.
Man vill tillbaka.
-Mår du bra?
-Jag mår bra.
-Du har ett sår där.
-Ja.
Jag halkade, men jag lever.
Jag är på väg till sjukhuset,
vill du ha skjuts?
Ja, gärna.
-Okej, hoppa in.
-Okej, tack.
Ursäkta mig.
Hallå?
Det var gulligt, ha det så bra.
Mamma, det är inte något bra läge
att prata, jag är på väg till jobbet.
Ja, jag ringer dig senare.
Okej, Gott Nytt År.
-Ursäkta mig.
-Det är ingen fara.
Inga problem alls.
Hur mår du?
Det är bättre nu.
Hur mycket tid
har vi på oss?
Översättning: eXz
www.divxsweden.net
-bästa svenska undertexterna på nätet