Tip:
Highlight text to annotate it
X
Vi har tur som är i staden.
De säger att kriget var hemskt,
att resten av världen förstördes.
Våra grundare byggde muren
för att skydda oss-
-och delade in oss i fem grupper,
falanger, för att bevara freden.
De smarta som sätter värde
på kunskap och logik-
-finns i De lärda.
De vet allt.
De fridfulla brukar jorden.
De står för godhet och harmoni
och är alltid glada.
De ärliga uppskattar ärlighet
och ordning.
De säger sanningen även när
man önskar att de kunde låta bli.
Och sen är det De tappra.
De är våra beskyddare,
våra soldater, vår polis.
Jag har alltid tyckt
att de är fantastiska.
Modiga, orädda och fria.
Vissa tycker
att De tappra är galna.
Vilket de typ är.
Min falang är De osjälviska.
De andra kallar oss torrisar.
Vi lever enkelt, osjälviskt
och brinner för att hjälpa andra.
Vi ger mat till de falanglösa,
de som inte passar in nånstans.
Eftersom vi är idealister har vi
anförtrotts den politiska makten.
Min pappa jobbar
med vår ledare Marcus.
Systemet fungerar.
Alla vet var de hör hemma.
Alla utom jag.
Mamma säger att det är en konst
att glömma sig själv.
Men jag har inte kommit på
hur man gör.
Jag ska aldrig tänka på mig själv
och alltid hjälpa andra.
Aldrig spegla mig för länge.
Är du nervös?
Nej.
Var du det inför ditt test?
Nej. Jag var vettskrämd.
Men jag hade inga skäl att vara det
och det har inte du heller.
Mer får du inte.
Regler är regler.
I dag avlägger jag testet.
Jag är rädd att det ska visa
att jag inte är osjälvisk.
Att jag måste lämna min familj.
Men jag är ännu mer rädd
att det visar att jag ska stanna.
För min bror Caleb är det lätt.
Han är en naturbegåvning.
-Beatrice, tar du de andra väskorna?
-Förlåt.
-Hade du hjälpt en blind, amputerad?
-Jag funderade på att hjälpa henne.
-Det är inte så svårt.
-För dig, kanske.
Slappna av. Ta ett djupt andetag
och lita på testet.
Lita på testet.
Testet säger mig vem jag är,
var jag hör hemma.
Är jag smart?
Snäll? Är jag ärlig?
Osjälvisk? Eller modig?
Så all mat som vi inte får
ger ni till de falanglösa?
-Va?
-Ja.
Varför ljuger du för mig?
Alla vet att ni behåller den själva.
Varför erkänner du det inte?
Jag pratar med dig.
Är ni torrisar döva?
Beatrice.
Gör det inte.
För 100 år sen, efter kriget,
skapade våra grundare ett system-
-som skulle förhindra krig
och ge varaktig fred.
I dag kommer lämplighetstestet
utifrån er personlighet-
-att hänvisa er till en falang.
Vi tror att falangvalet enligt testet
är bäst för att lyckas i systemet.
Men i valceremonin i morgon får ni-
-fritt välja en av fem falanger
oberoende av era testresultat.
Men när valet väl har gjorts
kommer inga byten att tillåtas.
Vad är det med er osjälviska
och speglar?
Vi ogillar fåfänga.
Ja, jag vet. Sätt dig.
Jag är Tori, din testfunktionär.
Du får valmöjligheter som testar
din lämplighet för varje falang-
-tills du får ett resultat.
Oroa dig inte.
95 % får sin ursprungsfalang
och att döma av hur du ser ut...
-Vad är det?
-Botten upp.
Välj.
Nu - innan det är för sent.
-Vad ska jag göra med dem?
-Välj.
Säg det bara.
Vovve!
Res dig. Vi går ut bakvägen
innan en testledare kommer.
Vad var mitt resultat?
Vad hände?
Säg att du blev sjuk av serumet
och skickades hem.
Vad var mitt resultat?
De osjälviska.
Och De lärda. Och De tappra.
-Dina resultat var oklara.
-Det är omöjligt.
Inte omöjligt.
Det är bara extremt ovanligt.
De kallar det "divergent".
Säg inget till nån.
Officiellt fick du resultatet
De osjälviska.
Det har jag skrivit in.
Vad ska jag göra på valceremonin?
Testet skulle visa
vilken falang jag ska välja.
-Vi ska lita på testet.
-Testet funkade inte på dig.
Du måste lita på dig själv.
Vad hände med dig i dag?
Vart gick du efter ditt test?
Jag blev sjuk,
så de skickade hem mig.
Gjorde du klart ditt test?
Vad var ditt resultat?
Vad var ditt?
-Varför gick du utan att säga nåt?
-Jag mådde illa.
Beatrice, jag tror inte
att du förstår hur påpassade vi är.
De gör allt
för att misskreditera oss nu.
-Vilka?
-De lärda.
-De vill bli härskarfalang.
-Så du måste vara försiktig nu.
-Även Marcus angrips.
-För vad?
Det är en gammal anklagelse.
Att han misshandlade sin son.
Och att pojken därför hoppade av.
-Är det sant?
-Självklart inte.
Barn hoppar av av många olika skäl.
Håll inte på här för länge.
Ni behöver sova.
Till i morgon.
Jag...
Vi älskar er.
Jag är så stolt över dig.
-Beatrice.
-Ja?
I morgon när vi väljer...
...så måste du tänka på familjen.
Men du måste också tänka
på dig själv.
-God morgon, Jeanine.
-God morgon, Andrew.
-Hur klarar Marcus det?
-Så bra som kan förväntas.
-Vi måste hitta källan till ryktena.
-Vi vet nog alla vem det är.
Om det är nån av De lärda
lovar jag att ta reda på vem.
Det är era barn. Jag visste inte
att de väljer i dag. - Vad heter du?
-Caleb. Trevligt att träffas.
-Jeanine Matthews.
Och du heter...?
Det här är Beatrice.
Ni ska båda göra viktiga val i dag,
men era föräldrar stödjer era val.
Det ska inte vara ett val.
Testet borde välja åt oss.
-Du får välja fritt.
-Men ni vill inte det.
Jag vill att du väljer efter
vem du är och var du hör hemma.
Inte för att du önskar
att du var nån som du inte är.
Utan för att du känner dig själv.
Jag vill att du väljer klokt.
Det vet jag att du gör.
Falangsystemet är en levande varelse
som består av celler - alla ni.
Det kan bara överleva och blomstra-
-om ni var och en kräver
er rättmätiga plats.
Framtiden tillhör dem som vet
var de hör hemma.
När vi lämnar den här lokalen-
-är ni inte längre beroende personer-
-utan fullfjädrade medlemmar
av vårt samhälle.
Falang före blod.
Falang före blod!
Jag älskar dig. Oavsett vad.
Jonathan Ziegler.
De lärda.
Jeffrey Yates.
De tappra.
Morgan Stokes.
De fridfulla.
Claire Satron, De ärliga.
Sam Robertson, De osjälviska.
Caleb Prior.
De lärda.
Tystnad.
Beatrice Prior.
De tappra.
Kom igen!
Förlåt.
Du hann.
-Jag heter Christina.
-Beatrice.
Är det bara jag
eller försöker de döda oss?
Gör er klara.
-De hoppar.
-Va?
-Om man inte hoppar då?
-Vad tror du?
Du blir falanglös. Lycka till, Al.
-Tillsammans?
-Ja.
Ett, två, tre!
Okej, hör upp!
Jag är Eric, en av era ledare.
Ingången till De tappra är här.
Vågar ni inte hoppa
hör ni inte hemma hos De tappra.
-Är det vatten längst ner?
-Det får du väl se.
-Eller inte.
-Vi hoppade nyss. Ska vi hoppa igen?
Nån måste hoppa först. Vem?
Jag.
Ja, torris, klä av dig!
Klä på dig igen.
I dag, novis.
-Blev du knuffad?
-Nej.
Vad heter du?
Svår fråga? Du kan välja ett nytt,
men ta ett bra.
För du får inte välja igen.
Okej... Jag heter Tris.
Första hoppare: Tris!
Välkommen till De tappra.
De tappra-födda, gå med Lauren.
Falangbytarna stannar hos mig. Gå.
Jag jobbar mestadels
i kontrollrummet-
-men under er träning är jag
er instruktör. Jag heter Four.
-Som siffran 4?
-Exakt som siffran 4.
Var 1, 2 och 3 tingade?
-Vad heter du?
-Christina.
Okej, Christina...
Det första du måste lära dig
om du vill överleva här-
-är att hålla käft.
-Förstår du vad jag säger?
-Ja.
Bra.
Följ mig.
Det här är Gropen.
Livets nav här hos De tappra.
Ni ska sova här i tio veckor.
-Tjejer eller killar?
-Båda.
Ni kommer att älska toaletten.
Toppen.
Du borde känna dig som hemma, ärlig.
Allt sker helt öppet.
Byt om!
Okej. Dusch, någon?
Snygga ben, torris.
Ska vi sätta oss där?
Har du aldrig sett en hamburgare?
Jag har sett en,
men jag har aldrig ä*** en.
De osjälviska äter enkel mat,
växtbaserad utan sås och tillbehör.
Vilken lärobok har du slukat?
Kul att träffa dig också.
Jag är Will, lärd.
Klart att du är.
Oväntat att osjälviska äter alls.
För själviskt, va? Därför bytte du.
Man måste vara rätt kaxig
för att bli vän med en ärlig.
Ni säger det första ni tänker på.
-Som "du är en idiot"?
-Den var bra, Al.
-Vi säger åtminstone sanningen.
-De lärda har alla fakta.
Jag vill inte höra
om era gamla falanger.
Ni tillhör De tappra nu.
Har du också bytt?
Eller är du född tapper?
-Skojar du?
-Nej.
Varför tror du
att du får prata med mig?
Det måste vara
för att du är så lättsam.
Var försiktig.
Du har en dödslängtan.
Han var kursetta. De ville göra
honom till ledare, men han sa nej.
Noviser! Stå upp.
Ni har valt
att sluta er till krigarfalangen-
-vars uppgift är att försvara staden
och alla dess invånare.
Vi tror på modiga vardagshandlingar-
-och det mod som får en person
att försvara sin medmänniska.
Respektera det. Gör oss stolta.
Alla ska till Gropen. Två minuter.
Det är två faser i träningen.
Den första är fysisk.
Pressa kroppen till det yttersta
och bemästra stridsmetoderna.
Den andra är mental.
Återigen till det yttersta.
Ni övervinner era värsta rädslor
om de inte besegrar er först.
Ni tränas skilda från falangfödda,
men ni rankas tillsammans.
Efter initieringen avgör rankningen
vilka jobb ni får:
Ledare, stängselvakt eller att stoppa
falanglösa från att döda varandra.
Rankningen avgör också
vilka som gallras ut.
Gallras?
Efter varje träningsfas lämnar
de lägst rankade noviserna oss.
För att göra vad?
Ni kan inte återvända hem,
så ni får leva falanglöst.
-Varför visste vi inte det?
-Regeln är ny.
Nån borde ha sagt det till oss.
Hade du valt annorlunda då?
Av rädsla?
I så fall
kan du lika gärna hoppa av nu.
Om ni är en av oss gör det inget
att ni kan misslyckas.
Ni valde oss.
Nu får vi välja er.
Statistiskt sett borde du ha
träffat målet minst en gång nu.
Om så bara av en slump.
-Vad har du?
-Falanglösa. De gör inget.
Kolla, torris.
Det blir din nya familj.
Gå och säg hej.
-Är de klara för riktig strid?
-Långt ifrån.
Första hoppare!
In i ringen.
Sista hoppare!
Dags att strida.
-Hur länge strider vi?
-Tills en inte kan fortsätta.
-Eller en ger upp.
-Enligt de gamla reglerna.
Nya regler: ingen ger upp.
-Vill du förlora dem direkt?
-En modig ger aldrig upp.
Tur för dig att det inte gällde
när vi stred.
Ni får poäng för det här, så kämpa.
Börja.
Var inte rädd, torris.
Kom hit.
Hör upp.
Vet ni vad den här tavlan är?
Det är ert liv.
Vi graderar er varje dag.
Är ni kvar på rött efter fas ett
åker ni ut.
Jag klarar det aldrig.
Jag är svagast här.
Då blir du den som förbättras mest.
Du är en ärlig och ska inte ljuga.
Jag var ärlig och jag ljuger inte.
Om de gallrar ut mig
tar mina föräldrar tillbaka mig.
Nej, det funkar inte så.
Deras falang tillåter det inte.
Även om mina föräldrar
skulle ta tillbaka mig...
...så hör jag inte hemma där längre.
Det börjar bli knäckande.
Vet du vad vi borde göra?
Tatuera oss.
Vill du ha en tatuering i ansiktet?
-Gillar du den?
-Ja. Var vill du ha den?
-Vet inte. Var föreslår du?
-Precis där du vill.
Den är här nånstans.
Här, den här.
Du kommer ihåg mig, va?
-Jag undrar om du kan...
-Nej.
Jag gör bara tatueringar.
Jag vill ha den här. Tack.
-Kan jag bara få fråga...
-Du valde fel som valde De tappra.
-De avslöjar dig.
-Vilka?
-Vilka gör det?
-De som du hotar.
-Vilka? De tappra?
-Nej, samhället.
Du passar inte in i en kategori.
De kan inte styra dig.
Jag förstår inte.
Jag är tapper. Jag ska bli en av
De tappra. Jag valde De tappra.
För din skull hoppas jag det.
Du är svag.
Du har inga muskler.
Du vinner aldrig, inte så.
-Bra att veta.
-Du måste använda hela kroppen.
Spänn dig här.
Gå till angrepp. Du är snabb
och kan vinna om du angriper först.
Kommer du nära, slå mot strupen.
Jobba på.
Kom igen, Chris.
Sluta!
Jag har fått nog.
Behöver du sluta?
Okej.
Jag ska hjälpa dig upp.
-Tack.
-Alla tar en paus!
-Känns det lite bättre?
-Ja, jag mår fint.
Greppa skenan.
Eller låt bli.
Du har tre alternativ. Häng där
och jag glömmer din feghet.
Fall och dö.
Eller ge upp.
Men om du ger upp så är du ute.
Kom igen, Chris.
Tiden är ute!
De tappra ger aldrig upp.
Vi tappra kämpar för att skydda
alla liv innanför stängslet.
Därför tränar vi er som vi gör.
För att lära er att inte ge upp.
Och för att få veta
vilka som har vad som krävs.
Det har varit lugnt där ute i åratal,
men det kan ändras när som helst.
Så vi måste vara beredda på allt.
-Vad finns det där ute?
-Monster.
-De fridfullas gårdar.
-Men längre bort?
Platser som aldrig återhämtat sig
efter kriget.
-Vet du?
-De byggde stängslet av ett skäl.
Du är rätt bra på det här.
Det där var patetiskt.
-Den slant.
-Gå och hämta den!
-När de kastar?
-Är du rädd?
För att få en kastkniv i mig? Ja.
Alla slutar!
Ställ dig framför måltavlan.
Four, hjälp mig här.
Du ska stå där
medan han kastar knivarna.
Om jag ser dig blinka är du ute.
En sak ni lär er här är
att en order inte är valfri.
Stopp!
Att stå framför en måltavla
bevisar inget.
Då borde du kunna ta hans plats.
Samma regler gäller.
Kom igen, Four.
Du kan komma närmare än så.
-Ska jag trimma håret?
-Ja, kanske tunna ut lite.
Poäng för mod, torris.
Men du förlorade fler
för att du öppnade käften.
Passa dig nu.
Vi tränar soldater, inte rebeller.
Vi är klara för i dag. Gå.
-Är du okej?
-Du skar mig.
Jag gjorde det med vilje.
Med vilje?
Tror du han hade lå*** dig
slippa undan utan en skråma?
Du hade stått kvar där
om inte jag hade träffat dig.
Så jag ska tacka dig?
Du ska vara smart.
Om jag hade velat skada dig...
...så hade jag gjort det.
Där är hon!
Du har en dödslängtan.
-Otroligt att du sa så till Eric.
-Du är den första som trotsar honom.
-Nu tvättar vi av örat.
-Tris.
-Det där var cool.
-Tack.
Imponerande, torris. Grattis.
-Tyst.
-Du är känd nu.
Inte för det där med Eric.
Du är i nyheterna. Lyssna.
"Falangbytena nyligen av Beatrice
och Caleb Prior, Andrew Priors barn"-
-"sår tvivel om det sunda
i De osjälviskas läror och värden."
"Vad fick dem att byta?"
"Svaret kan ligga
i en hel falangs korrumperade ideal"-
-"stöld av resurser,
allmän inkompetens"-
-"och misshandeln av deras barn."
Slog de er som Marcus Eatons son?
De slog ingen.
De är bra människor.
Okej. Var det därför du stack?
Var det nåt jag sa?
Han är skum.
Vad gör hon hos De tappra?
Prior.
Du är Andrew Priors dotter, va?
-Beatrice.
-Jag heter bara Tris nu.
Tris? Jag gillar det.
Du gjorde ett imponerande val trots
dina föräldrar och ditt testresultat.
-Har du sett mitt testresultat?
-Självklart.
Jag är glad att du var smart nog
att följa din övertygelse.
Säg till mig om du behöver nåt.
Det där var skumt.
-Vad tror du händer?
-De jagar säkert divergenter.
Det är allt de lärda pratar om.
Finns divergenter på riktigt?
Första striden: Peter mot Tris.
Det är Eric.
Han försöker bara hämnas på dig.
Minns du vad jag sa om angrepp?
Första slaget rätt mot strupen.
Och titta på honom.
Han tar ett kliv innan han slår.
Okej?
Är du okej, torris?
Du ser gråtfärdig ut.
Jag är snäll mot dig om du gråter.
Sluta leka med varandra.
Oj, du ser...
Du ser risig ut.
Hur länge har jag varit här?
-Ungefär en dag.
-En dag?
Har ni sett tavlan?
Var ligger jag?
Under linjen.
Varför har ni de där västarna?
Krigsspel.
Vad gör du?
Du får inte följa med.
-Eric sa att du är ***.
-Va?
Han sa att du är ute.
Din pappa sitter i rådet.
De kanske låter dig åka hem.
Jag beklagar, Tris.
-Vi måste gå. Vi missar tåget.
-Ja, okej.
Hej då.
Tack.
Hej.
-Vad gör du här?
-Jag var tvungen att följa med.
Vem släppte ut dig?
-Jag gjorde det.
-Gjorde du?
Okej.
Sätt dig.
Spelet är enkelt, som Erövra flaggan.
Dagens vapen.
Kallar du det där vapen?
Neurostim-pil. Simulerar smärtan
av ett riktigt skottsår.
Smärtan sitter i i några minuter.
Två lag. Four och jag är kaptener.
-Du väljer först.
-Okej. - Edward.
Jag tar torrisen.
En svag så du kan skylla på nån
när du förlorar.
Nåt sånt.
-Vart tog Erics lag vägen?
-De måste ha gått längst ut.
Släck lamporna. Samlas här.
-Vad är er strategi?
-Vi kan gömma flaggan.
-Skicka nån som hittar deras flagga.
-Vi anfaller med full kraft.
-Då förlorar vi garanterat.
-Låt dem komma till oss.
Vi ska ha försvarare och anfallare.
Nån av oss måste fatta ett beslut.
-Du tänker väl inte hoppa?
-Jag vill ha en bra utkiksplats.
Bra tänkt.
-Du behöver inte följa med.
-Lugn, du fick mycket stryk.
Märkte du det?
Jag såg dig gå under striden.
Jag ville inte se det.
Går det bra?
-Är du okej?
-Ja, det är lugnt.
Det här är högt nog.
Nej, vi måste högre upp.
Är du okej?
Du är höjdrädd.
Alla är rädda för nåt.
Jag trodde inte
att du var rädd för nåt.
Kom igen, Tris.
Verkligen?
Är du ens människa?
Det här är inte så farligt.
Titta!
Där är det.
-Vad är din plan?
-Vi kör två grupper.
Vi går upp här.
Ni andra anfaller Eric.
-Jag ser dem!
-Nu!
Tänd dem!
Följ mig.
-Nu.
-Christina, kom.
-Säg till om det gör ont.
-Det får du säga.
Din subba!
Jävla as.
Det var grymt.
Stick, Tris. Jag håller vakt.
Tris.
-Följ med oss.
-Vart ska ni?
Genväg tillbaka.
En invigningsrit à la De tappra.
Är du okej? Håll i dig nu!
Din tur.
Glöm inte dra i bromsen längst ner.
Klar? Selen sitter.
Dra i bromsen!
Tris!
-Grattis.
-Tack.
Du var jätteduktig i kväll.
Du var modig.
Gå tillbaka till dina vänner.
Okej.
Om ni ligger över den röda linjen
går ni vidare till träningsfas två.
Ligger ni under linjen
ödslar vi ingen mer tid på er.
Här är er rankning.
Du klarade det!
Vi klarar första träningsfasen
och det här är vår belöning?
Glamoröst.
Mamma?
Åh, min flicka.
-Vad gör du här?
-Jag visste att du skulle hamna här.
Se på dig.
Du är så stark och vacker.
-Du får inte vara här.
-Jag vet, men du är i fara.
Jag måste fråga. Du blev inte sjuk
när du gjorde lämplighetstestet, va?
Vad blev ditt resultat?
Du kan berätta för mig.
Det var oklart.
Divergent?
Du får inte säga det till nån.
Du kan inte lita på nån.
Folk har alltid känt sig hotade
av divergenter.
Nu letar De lärda efter dem överallt.
De jagar dem.
Varför? Mamma, vad är jag?
Du anpassar dig inte, din hjärna
är oberäknelig. De är rädda för dig.
I fas två är du i störst fara.
De går in i ditt huvud
och ser hur du reagerar på fara.
Men du kan bli en av De tappra.
Jag har sett det förut.
Hur vet du så mycket om De tappra?
Strunta i mig.
Låt dem inte avslöja dig.
Var du en av De tappra?
Vad gör du?
Bilen är lastad. Kom nu.
Vad har de gjort med henne?
Tris.
Sätt dig.
Du får ett serum som stimulerar den
del i hjärnan som bearbetar rädsla.
Toppen.
Det framkallar en hallucination.
Sändare i serumet gör
att jag ser bilderna i din hjärna.
Kan du se in i min hjärna?
Luta dig tillbaka.
Du möter dina värsta fasor, Tris.
De flesta har 10-15 riktigt otäcka.
Du måste lugna dig.
Sänk puls och andningsfrekvens-
-och ta itu med det du ser.
Var modig.
Det här är inte på riktigt.
Ingen fara, ingen fara.
Är du okej?
Hur länge tror du
att du var i hallucinationen, Tris?
-20 minuter?
-Tre.
Fyra gånger snabbare än snittet.
Jag har aldrig sett nån klara sig
så bra första gången.
Hur blev du kvitt fåglarna?
Bilden var otydlig.
Jag dök ner i vattnet.
-Nästa gång blir det mycket lättare.
-Måste jag göra om det?
Du måste öva flera gånger,
men du är en naturbegåvning.
Du har inget att oroa dig för.
Min kropp var täckt av små insekter.
Jag hade dem i öronen och i halsen.
Jag kunde inte andas.
För två år sen var det en kille-
-som fick en hjärtinfarkt
och nästan dog.
-Då har vi det att se fram emot.
-Du verkade inte ha problem.
Jag? Jo, herregud, det var hemskt.
Ingen var nära din tid.
Du var fantastisk.
-Hon slår ut dig ur De tappra.
-Hon slår inte ut mig.
Hon var en av de sämsta
och är nu en av de bästa.
Nån måste ta hennes bottenplats.
Vem blir det? Du.
-Slutar du nånsin prata?
-Jag vill veta hur hon gör det.
-Vad är ditt trick?
-Jag har inget trick.
Ingen klarar det lika fort.
Berätta för oss hur du gör.
Berätta åtminstone för dina vänner.
Vad menar han?
Kan man göra det lättare?
Nej.
Nej...jag gör ingenting.
Det här är inte på riktigt.
Hur gjorde du det där?
Va?
Hur krossade du glaset?
Vet inte, jag bara gjorde det.
Du bara gjorde det?
Vad var ditt testresultat?
På ditt lämplighetstest.
De osjälviska.
Det tror jag inte.
Jag tror att du ljuger för mig.
Varför skulle jag ljuga för dig?
Jag frågar dig en gång till.
Vad var ditt testresultat?
De osjälviska.
Du kan gå.
Tris. Bara så du vet...
De tappra krossar inte glaset så.
Min bror var som du. Under
fas två blev han bra jättefort.
Sista simuleringsdagen skulle
en av De tappras ledare se honom.
Nästa morgon hittade vi hans kropp
på botten av Avgrunden.
De gjorde sig av med honom.
-Vilka?
-De tappras ledare.
Du får inte låta dem avslöja dig.
Om de redan vet då?
Då är du redan död.
Beatrice.
-Vad gör du här?
-Jag är illa ute.
-Vad har hänt?
-Jag klarar mig inte hos De tappra.
-Jag passar inte in där.
-Du måste passa in.
Jag kan inte.
Jag är inte som de.
Vem är det? De är galna.
-Jag går tillbaka till De osjälviska.
-Det kan du inte.
De låter dig aldrig göra det.
-Vilka?
-De lärda.
De låter inte De osjälviska bryta
mot fler regler.
-Tror de att de kan ta makten nu?
-De kan göra det snart.
Verkligen?
De lärde borde ha makten.
Absolut inte De osjälviska.
Hur kan du säga så?
Alla andra falanger vill det
nu när De osjälviska misslyckats.
Nej. Det intalar de dig här.
-Det är sant.
-Det är inte sant!
De ljuger här.
Det finns de som kan manipulera dig.
-Du måste förstå det.
-Beatrice...
Jag tycker att du ska gå nu.
Falang före blod, va?
Jag förstår.
Jag måste be dig följa med mig.
Sluta!
Är du okej?
Ja, jag mår fint.
Varsågod och sitt.
Tack.
-Jag är glad att du kom hit i dag.
-Är du?
Är du nöjd med din nya falang?
Ja.
-Men du kom för att besöka din bror.
-Jag ville bara prata med honom.
Har du besökt dina föräldrar?
Nej.
Det är svårt att släppa taget.
Falang före blod.
Det är ett viktigt ideal-
-men är ibland svårt att uppfylla.
Det strider mot vår mänskliga natur.
Men just den svagheten
måste vi övervinna.
Är människans natur en svaghet?
Jag tror att vår natur är fienden.
Det ligger i vår natur
att ha hemligheter, ljuga, stjäla.
Och jag vill få bukt med det.
Så bevarar vi ett stabilt
och fredligt samhälle.
Du hade väl hjälpt mig med det?
Hur då?
Du vet att De osjälviska undergräver
falangsystemet, bryter mot lagar-
-och gömmer divergenter?
Det visste jag inte.
Men om det är sant
så är jag glad att jag bytte.
Jag måste kunna räkna med
att du upprätthåller lagen.
Även om lagen överträds
av nån nära dig, nån du håller av.
Självklart.
Bra.
Då kör min bil tillbaka dig.
Kom igen, kasta ut henne!
Kom igen, gör det!
Är du okej?
-Ja.
-Bra. Kom.
Ta på den här.
-Tack.
-Du är i säkerhet här.
Förlåt.
Jag fattar inte att Al...
Du avancerar i rankningen
och han misslyckas.
Det får honom
att hata sig själv och dig.
-Han är bara rädd.
-Alla är rädda.
Jo, men rädsla gör nåt konstigt
med såna som Al.
Men inte med dig.
Rädslan paralyserar dig inte.
Den väcker dig.
Jag har sett det.
Du borde lägga dig.
Sov lite.
Jag ligger på golvet.
-Hur mår du?
-Bättre.
Bra.
Var var du i går?
Jag besökte min bror.
Börjar det bli tråkigt för dig här?
Min bror sa-
-att han tror att De lärda planerar
att störta De osjälviska.
Tror du att de kan göra det?
Ja, jag tror att det är möjligt.
Det beror på hur långt de vill gå.
Jag är orolig för mina föräldrar.
Ja.
Men du har annat
som du borde oroa dig för.
Visst har du?
Ja.
Jag måste gå.
Hej.
Är det där din tröja?
-Nej.
-Vart tog du vägen i går kväll?
Tris, kan vi prata lite?
Jag ville bara säga förlåt.
Jag vet inte vad det är med mig.
Kan du förlåta mig?
Om du kommer nära mig igen
så dödar jag dig.
Håll dig borta från mig!
Du är ett fegt kräk.
Otroligt att han gjorde så.
Det är inte alls likt honom.
Vad händer?
Herregud.
Han hoppade väl.
Tris.
Lämna mig ifred.
Jag beklagar Als död.
-Det var mitt fel att han dog.
-Nej, han valde det själv.
Han hade blivit falanglös.
Han hade inte klarat sluttestet.
Det gör inte jag heller.
Varför säger du det?
Du vet varför.
Så fort de andra får veta det
dödar de mig.
Jag låter inte det hända.
Stäng dörren.
Du ska träna.
-I mitt skräcklandskap?
-Nej, i mitt.
-Vi går in tillsammans.
-Har du gjort det här förut?
Nej, det har jag inte.
Är du säker på att du vill?
Varför skulle jag inte det?
Du har inte berättat nåt om dig själv
och släpper nu in mig i ditt huvud?
-Är du rädd för det?
-Är inte du?
Nej.
Höjdskräck.
Jag är inte förvå***.
Det är inte på riktigt.
Vi kan bara hoppa.
En divergent hade hoppat.
De tappra hade gått till huset.
Om du vill undvika upptäckt
måste du göra allt som en tapper.
Du måste hitta ett verktyg,
en metod för att överleva.
Rädsla för inspärrning. Stoppa det.
Vad hade en tapper gjort?
Bra.
Ta god tid på dig.
Jag njuter i den krympande lådan.
Som tapper soldat
måste du lyda order du inte gillar.
Vem är hon?
Hon är oskyldig.
Jag måste döda henne.
Men jag kan inte göra det.
Om jag inte tittar bort.
Varför är vi hos De osjälviska?
Din sista rädsla är din värsta.
Den bor i din hjärnas
allra innersta del.
Marcus hade en son.
-Vad hette han?
-Tobias.
Tobias, jag försöker bara hjälpa dig
att bli bättre.
Four?
-Fyra fasor?
-Fyra då, fyra nu.
Jag fortsätter att gå in dit,
men man blir nog aldrig kvitt dem.
-Får jag fråga dig en sak?
-Visst.
Vad föreställer din tatuering?
Vill du se?
Den är fantastisk.
Falangerna.
Varför har du alla?
Jag vill inte vara bara en sak.
Det kan jag inte vara.
Jag vill vara modig
och jag vill vara osjälvisk.
Intelligent och ärlig och snäll.
Jag jobbar fortfarande på "snäll".
Jag vill inte ha för bråttom.
Det är okej.
Jag har redan min plats på golvet.
God morgon.
Kom, jag ska visa dig nånting.
Titta.
-De lärda.
-Ja. De är här varje morgon.
-Jag har kollat dem i veckor.
-Vad gör de här hos De tappra?
Lastar in förnödenheter, datorer.
Och de här.
Vad är det?
Nån slags tankesändare.
Det injiceras som ett serum.
Det ska göra en mottagligare
för suggestion.
Med alla som de har
kan de skapa en armé.
Lystring. Alla noviser
inställer sig för sluttestet.
Du är redo. Du klarar det här.
De ser dina hallucinationer
på skärmen.
Ta dig förbi dina rädslor
som en tapper, men fort.
Om jag är för bra dödar de mig.
Om jag är för långsam så dör jag.
Lycka till.
Lycka till, Tris.
Hoppas du klarar det.
Grattis.
Four...
-Sluta.
-Är du inte tapper?
-Säg att du inte såg det där.
-Känns det bättre om jag säger nej?
Det klarade du bra.
Nu...
Ett sista test.
-Du vet vad du ska göra.
-Va?
-Om du vill bli en av De tappra.
-Nej.
Gör det.
Är du okej?
Det såg bra ut, tycker jag.
Kom, så går vi.
Gratulerar-
-nya De tappra-medlemmar.
-Kom igen, ställ upp.
-Alla ställer upp.
Vad händer?
Hör upp.
Jag vill ha alla i fyra led.
Alla får en spårsändare. Fråga inte.
Det är bara för säkerhets skull.
Ser du Four?
Nej.
Vad händer?
Grattis.
Du borde stå först i ledet.
Jag gör det lätt för dig.
Det gör skitont, va?
Nu är du verkligen en av oss.
Herregud.
De ser och hör oss,
men bearbetar det annorlunda.
Order går in genom sändaren.
Vad händer?
Vad gör vi?
Divergent.
Allt är lugnt, oroa dig inte.
Sätt fart!
Jag gör inte motstånd!
Vi måste hitta mina föräldrar.
Fortsätt gå. Var är ditt hus?
Vi söker information.
Alla hus blir genomsökta.
Gör inte motstånd.
Mamma? Pappa?
Vart kan de ha tagit vägen?
Jag vet inte.
Den legendariske Four...
En hjärndöd drönare.
Du var kursetta. Nu är du...
...ingenting.
Vad är det?
Tror du att han kan vara...?
Finns bara ett sätt att kolla.
-Säg hej då, pucko.
-Hej då.
Rör dig och dö!
Torrisen?
Två torrisar. Två döda torrisar.
Man kan inte låta en enda divergent
slinka igenom. Då går det så här.
-Hon skjuter mig inte.
-Du överskattar min natur.
Spring!
Är du okej?
-Rör er inte!
-Släpp era vapen.
Tobias Eaton.
Och du, Beatrice.
-Jag trodde att du var intelligent.
-Du är kanske dummare än du tror.
Varför angriper ni oskyldiga?
Oskyldiga? Om De osjälviska inte
tyglas förstör de falangsystemet.
Det kan sägas om er två också.
Nån måste stoppa er.
Annars går freden förlorad.
Den är förlorad. Ni förstörde den.
Människans natur förstörde den.
De av oss som kan förstå det
måste skydda de övriga.
Vi ska återupprätta freden.
Den här gången blir den varaktig.
Om ni har fel då?
Ta med honom.
Hon är skadad.
Alla resultat blir otydliga.
Gör er av med henne.
Beatrice!
Mamma?
Okej, vi måste springa.
Du har varit en tapper.
Det hade jag nytta av i dag.
-Är pappa okej?
-Ja.
Han tog en grupp till Monroe
och State. Vi ska ses där.
Kom!
Will!
Will! Sluta.
Sluta!
Kom, gumman. Vi måste sticka.
Jag dödade honom.
-Jag dödade honom.
-Kom här.
Nu letar vi rätt på din pappa.
-Täck mig.
-Nej.
Jag går.
Spring!
-Är du okej?
-Ja.
Kom nu!
Mamma?
Vad är det?
Mamma? Mamma.
Mamma, nej!
Mamma, vakna!
Sluta! Sluta!
Jag älskar dig, mamma.
Var är min pappa?
Beatrice?
Din mamma?
Hon räddade mig.
Hon räddade mig.
Då var det inte förgäves.
Vi måste härifrån.
Finns det soldater där ute?
Nej, kusten är klar.
Jag skulle ha trott på dig.
Jag stack så fort jag insåg det.
Varför händer det här?
Jag förstår inte.
Varför strider tappra för De lärda?
De vet inte vad de gör.
De är i en simulering.
Vi måste väcka dem.
Jag måste in i förläggningen.
Det är en fästning. Det går inte.
Jag kan få in oss dit.
Gör er klara.
Vad gör vi nu?
Ni kommer inte att gilla det.
Det finns ett nät längst ner.
Tänk inte, bara hoppa.
Är du okej?
Kom.
Vänta här.
Upp mot väggen. Upp mot väggen!
Varför är du vaken?
För att jag är smartare än du.
Och de behöver mig.
-Varifrån kontrollerar de det?
-Du skjuter mig ändå inte.
Varför säger alla det?
Varifrån kontrollerar de det?
Var du tvungen att skjuta honom?
För varje ödslad minut
mördas en osjälvisk av en tapper.
Peter, kom!
-Det är där, va?
-Ja.
Jag har sett Jeanine gå in dit.
Därifrån kontrollerar hon det.
Som du sa...
Inte en sekund att förlora.
Pappa, nej!
Kolla Caleb. Jag går in dit.
Four.
Det är jag. Du är i en simulering.
Han hör dig inte.
Visst är det fantastiskt? Allt som vi
tänker oss att individen består av-
- tankar, känslor, minnen -
allt utplånas genom kemi.
Four...
Han är borta.
Och därför är vi alla tryggare.
Tryggare? Hur är vi tryggare?
Det geniala med falangsystemet är-
-att det eliminerar risken
att nån ska utöva sin fria vilja.
Divergenter hotar det systemet.
Missförstå mig inte.
Det finns en viss skönhet
i ert motstånd-
-och ert kategoriseringstrots.
Men det är en skönhet
som vi inte kan unna oss.
Four, det är jag. Det är jag.
Four, det är jag!
Sluta!
Sluta!
Four, snälla du...
Det är okej. Det är okej.
Det är okej. Jag älskar dig.
Four, titta på mig.
Det är jag. Det är jag.
Det är jag.
Tris...
Kör.
Avsluta det.
-Stäng av det.
-Nej.
Jag ber dig inte en gång till.
Gör det, stäng av det!
Jag beundrar att du är redo
att dö för det du tror på.
Men det är jag också.
Du kan inte göra det, va?
Du är kanske inte lika tapper
som du trodde.
Du har rätt.
Det är jag inte.
Jag är divergent.
Stäng av det och radera programmet.
Nej!
Missförstå mig inte.
Det finns en viss skönhet
i ditt motstånd.
Tris.
Vi måste sticka. Nu.
Tobias?
Vi måste fortsätta.
Kom igen.
Min son!
-Jag kan själv.
-Jag vet.
Min mamma och pappa dog i dag.
-De är borta.
-Jag vet.
Men de älskade dig, Tris.
De kunde inte ha visat det bättre.
Nu har vi ingenting.
Vi har inget hem, ingen falang.
Jag vet inte ens vem jag är längre.
Jag vet exakt vem du är.
Är du säker på det?
Ja, jag är väldigt säker.
Kom här.
Vi är som de falanglösa nu.
Vi har lämnat allt bakom oss.
Men vi har hittat oss själva
och varandra.
I morgon
måste vi kanske kämpa igen.
Men nu tar vi tåget
till slutstationen.
Och sen...hoppar vi.
Text: Thomas Jansson
Scandinavian Text Service 2014