American Horror Story S1E11 - Svenska Transcript

Du kan inte bara behålla det och inte spela längre? Nej. Förklara det du. Man ger alltid en kille en andra chans. Det är en gyllene regel om killar. Vad är problemet då? A tt jag inte kan låta honom veta att jag släpper in dig bakvägen. Joanna, du kan skämta om det... men detta är viktigt för mig. Jag säger vad killar tycker... och om du vill vara en av dem, bryter du inte mot reglerna. Det är svårt att vara kille, va, ***? Det är inte lätt. Nej, Thaddeus! Försvinn! Säg mig, vad heter du? Tate. Om Thaddeus kommer tillbaka och skrämmer dig igen... blundar du bara och säger: "Försvinn." Förstår du, Tate? Han aktar sig för dig, för jag tänker skydda dig. Jag önskar att du var min mamma. Torka dina tårar, barn. Livet är för kort för så mycket sorg. Vem är du? Det är jag, Tate. "Livet är för kort för så mycket sorg." Du har fel. Det är en evighet. Bara ändlösa dagar och nätter av längtan. Var är mitt barn? Det vill jag prata med dig om. Du lovade mig. Du lovade mig, frun i huset. Vivien. Det är Violets mamma. Jag kan inte ge dig babyn nu. Allt har förändrats, Nora. - Jag är kär i Violet. - Jag förstår. Jag kan inte ta hennes bror. Men jag kan det. Och jag ska det. Det barnet är mitt. Pappa, jag är ingen hund. Jag mår inte bra. Låt mig stanna. Jag litar inte på dig och Tate längre. Jag har inte sett honom på veckor. Mamma kommer hem, och vi ska åka och hämta henne. - Jag mår inte bra. - Du kan ligga ned i bilen. Väl hemma packar du dina saker. Vi lämnar huset för gott. - Va? Är ni tillsammans igen? - Jag vet inte ännu. Mamma vill föda hos moster Jo, och jag stöder det. Du vill inte göra det här. Mamma har varit inlåst på en psykavdelning i veckor. Hon ska inte vara där mer. Måste jag tvinga in dig i bilen? Vad är det med dig? In i bilen. Mamma vill träffa dig. Jag måste kräkas. Okej, jag lägger mig ned. Vad kommer att hända när de kommer tillbaka? Vad säger jag? Det är inte UTube med "U". Det är YouTube. Y-O-U. Får de veta att jag tog livet av mig, blir de galna. Bokstavligen. På riktigt nu. De kan inte få veta det. Du kan inte styra det för alltid. Det är vad det är, Violet. En dag kommer den här datorn att vara föråldrad. Folk kommer att ha microchips implanterade i hjärnan eller nåt. Vi kommer inte att kunna se på YouTube eller nåt. Vi blir som alla andra här. Fångar i en fönsterlös cell. Vem ska visa mig det nya som sker i världen? Ingen här är lycklig, Tate. Ja, men de är inte som oss. De är ensamma. Vi har varandra. Vi kommer aldrig få barn. Jag blev orolig när frun inte hade potatis... men den här sötpotatisen är faktiskt bättre. Mindre fuktig, tror jag. Jag älskar kinarött. Jag ville ha det på damtoan på nedervåningen. Jag ska måla de gamla spjälsängarna med. Verkligen? Röda spjälsängar? Chad? Vad har vi pratat om? "Våra" barn, inte "mina" barn. Jag kan leva med en röd barnsäng. Det kanske blir jättefint. Du är så söt när du är lycklig. Vem har bett dig att måla här? Låt mig klargöra det för dig, sötnos. Detta är vårt hus, och vi ska få tvillingar. Vem är er surrogatmor? En av sjuksköterskorna i källaren? Nej. En mycket mänsklig surrogatmor, Elvira. Din vackra mamma. Ska ni stjäla tvillingarna? Ni patetiska bögar kan inte stjäla skiten ur era egna rövar. Men det spelar ingen roll. När mina föräldrar kommer tillbaka, ska vi åka härifrån. De åker härifrån. Ha så roligt här. Dina föräldrar åker ingenstans så länge du är fast här. Var inte otrevlig. Du kommer att tigga om att få vara barnvakt. Stället är stort, och det blir mycket ensamt. Det kan bli otrevligt. Var du ett kejsarsnitt? Kan vi använda ditt blixtlås? Passa dig, din fjolla. Jag darrar i mina loafers. Vad tänker du göra? Mörda mig? Min kaka blir svart om 20 minuter. Berätta vad detta handlar om. Jag behöver hjälp. Minns du de två killarna som bodde här före oss? Frick och Frack? Hur kunde jag glömma? De är på övervåningen, och de ska kidnappa mammas barn... och uppfostra dem själva. Du kan vara alldeles säker. Det kommer aldrig att hända. Mamma är på väg hem från sjukhuset idag. Jag litar inte på dem. Jag vill prata med henne. Annons-galningen. Billie Dean? Om vadå? Om att bli av med spöken. Det måste finnas ett sätt. Oroa dig inte. Jag tar hand om det. Chad? Kom ut, kom ut, var du än är. Sätt din luderklo på vaggan och du drar bort en blodig stump. Var har du hittat det här? I närheten. Du skulle bli förvå*** över de skatter som de tidigare hyresgästerna lämnat. Vad du planerar att göra är onaturligt. Deodorant är onaturligt, men det blir bra för alla. Vi blir utmärkta föräldrar. Män ska inte ligga hos män. Det är en styggelse. Som din frisyr, men det är din ensak. Varför kan inte ni nöja er med att ha husdjur? Varför måste ni utsätta ett oskyldigt barn för era perversioner? Inget i studierna visar att en uppväxt med två av samma kön... har skadliga effekter på barn. Jag antar att detsamma gäller tidigare levande. Den enda studie jag vet är studiet av blod och smärta. Mina barn kom ut ur min kropp... och det är nåt som du aldrig kommer att kunna förstå. Hördu, att du råkar vara hålet som de kröp ut ur... betyder inte ett skit. - Det betyder allt. - Jovisst. Därför kan jag inte gå runt här... utan att snubbla över en av dina döda avkommor. - Jag älskade mina barn. - Till döds. De är en del av mig, precis som det ofödda barnet är en del av mig... och du får inte lägga dina smutsiga händer på mitt barnbarn. Barnbarn? Vänta nu. Menar du att Norman Bates Jr är barnets pappa? Man måste älska det här huset. Lyssna på mig. Du kan få det andra. Det som har avlats av dr Harmon. Han är ju en attraktiv man. Men inte mitt barnbarn. En blond och en brunett- precis som jag och Pat. Det är perfekt. Nej. Vi behöver definitivt båda. Gud, du är vidrig. Du är inte lämpad att uppfostra barn. Uppfostra dem? Älskling, nej! Vi väntar tills de är i den perfekta, förtjusande åldern- vid ett eller ett och ett halvt- och då kan vi kväva dem med hypoallergena kuddar. Då kommer de att vara söta för alltid. Så mycket smärta här. Så mycket längtan och ånger. Rädsla. Sorg. Skuld. Och perversion. Nå, kan du snoka upp fjollorna åt oss? Det är vårt största bekymmer nu. Att hitta en viss ande blir svårt. Detta är ett mycket befolkat hus. Du var så liten. Jag är verkligen ledsen. Herregud. Snälla, säg inget. De får inte veta. Så vad kan vi göra? Vi måste på nåt sätt rubba dem... från husets paramagnetiska grepp. Från vadå? Det onda. Det är en kraft precis som alla andra. Ren fysik. Verklig och kraftfull. Skapad av händelser. Händelser som frigör psykisk energi i miljön, där den absorberas. Så som ett batteri lagrar energi. Man kan ofta se det på platser som fängelser eller anstalter. Negativ energi livnär sig på trauman och smärta. Den drar till sig saker. Kraften här i huset är större än många enskilda trauman. Och den har ett behov. Den vill bryta igenom till vår värld. Den använder de som fångats mellan denna värld och nästa som kanaler. Det är mycket intressant. Men vad gör vi med bögarna? Hur blir vi av med dem? Det kan finnas ett sätt. Jag kan inte lova nåt. Han kan inte vara här. Tate. Billie Dean, det är min pojke. Det är Tate. - Jag vill hjälpa till. - Du har hjälpt tillräckligt. Inte nu, Tate. Fortsätt. Vad var det om? Ibland när ett medium möter en ande så direkt... får det en kraftfull effekt- det är allt. Det är inget att bry sig om. Så vad kan vi göra? Varför kom inte Violet? Violet har haft det mycket svårt en tid. Hon kom inte och besökte mig en enda gång, Ben. Jag är dr Marchesi. - Hur mår du, Vivien? - Bra. Redo att åka hem. Har du lyckats övertala din fru att skjuta på resan till efter födseln? Dr Marchesi rekommenderar sängläge på grund av tvillingarna... och jag håller helhjärtat med. Jag sa att vi får en rullstol på flygplatsen. Jag kommer att sitta, hela vägen till Florida. Jag är bara i sjätte månaden, så det är okej att resa. Det går bra. Rullstolar i all ära, men som jag sa till din fru... hade jag blivit förvå*** om din förlossningsläkare... inte rekommenderar ett akut kejsarsnitt. Om 24 timmar är jag i goda händer... hos min syster och hennes familj och en utmärkt förlossningsläkare. Människor jag litar på, långt borta från den här stan. Tack för de här. Jag tar dem till läkaren. Jag vill höra det från läkaren. Akut kejsarsnitt? Du vet säkert att de här barnen- eller ett av dem- har utvecklats i snabb takt. Han är redo att födas och leva nu. Det andra barnet verkar bli svagare. Ibland kallat intrauterin omofagi. Alla nödvändiga näringsämnen slukas av det större fostret. Alfabarnet, om du vill. När tänkte du berätta det här? Vi tar itu med allt när vi kommer till Florida. Jag ska fortsätta mitt arbete nu. Trevligt att träffa dig, dr Harmon. Vivien. Jag skulle kolla om det finns nån läkare på planet. Vi går. Det är svårt att förvisa en ande, men inte omöjligt. Det mest lyckade försöket jag känner till... hände när Amerika var känt som Nya världen. Skojar du? Det är ju 500 år sen. Andar följer inte våra fysiska lagar. Inte heller påverkas de av tiden. Det enda de har gemensamt med de levande är deras lidande. Ånger. Smärta. Ensamhet. År 1590... vid kusten av det vi kallar North Carolina... dog hela kolonin i Roanoke- alla, 1 1 7 män, kvinnor och barn- helt oförklarligt. Den blev känd som spökkolonin eftersom andarna blev kvar. De hemsökte infödda stammar i omgivningen. Dödade urskillningslöst. Byäldsten visste att han måste agera. Han uttalade en förvisningsförbannelse. Först samlade han de döda kolonisternas personliga saker. Sedan brände de dem. Spökena dök upp, tillkallade av sina talismaner... men innan andarna kunde orsaka dem mer skada... avslutade byäldsten förbannelsen som bannlyste spökena för evigt. - Hur? - Genom att uttala ett enda ord. Det ordet finns ristat på en stolpe på den övergivna kolonin. Croatoan! "Croatoan." Nu vet du vad du måste göra. Vad sa hon? Vi måste ta nåt som är hans. Nåt viktigt. Arvegods eller en ring. Som en talisman. Om vi har talismanen och gör en speciell ritual, försvinner han. Det låter som skitsnack. Billie Dean är på riktigt. Hon studerar det här. Den store bär som en vigselring, men jag minns inte på vilken hand. Jag litar inte på henne! Varför sa hon allt det där om mig? Jag gjorde nåt hemskt, eller hur? Låt oss bara ta ringen. Hur fungerar det? Kommer ungen kalla er båda pappa, eller är en av er mamma? Jag retas bara med dig. Men allvarligt, är du redo för allt detta? Du framstår inte som nån blöj- och nattmatning-typ. Du borde ha tagit dig tid att lära känna mig... innan du körde ett spett i röven på mig. Visst. Hör på. Vi alla kommer att vara här länge... så kanske vi kan lista ut ett sätt att låta det skedda vara glömt... och leva tillsammans. Jag är död på grund av dig! Det måste finnas nåt jag kan erbjuda dig. Även om vi är döda kan vi ändå känna begär. Önskemål. Äktenskap verkar svårt. Särskilt med honom. Han är på dig hela tiden. Och aldrig på det sätt du vill, eller hur? Det måste suga att behöva vänta till Halloween varje år... för att bli lite konstig. Jag kan inte döda dig, men jag kan få dig att Iida. Det bästa är- när jag är klar, läker det ihop... och jag kan slå skiten ur dig igen. - Hårdare. Jag gillar det. - Det ska inte vara så här. Jag skulle inte vara här! Titta på mig. Jag skulle komma ut! Jag blev kär. Gud hjälpe mig. Jag skulle få vara med honom... men sen dödade du mig och nu är jag fast här med honom! Chad. Jag vill inte gå in i huset. Du behöver inte. Jag packade dina saker. - Har Violet packat? - Jag sa att vi ska ge oss av. Mår du bra? Vad har du där? Han tog av den när han skulle måla. Varför behöver ett spöke en klocka? Violet. Du försvann. Vad fan hände? Mamma väntar i bilen. Vi måste hinna med flyget. Bra. Gå långt bort. Ta inte in mamma i huset. Vad pratar du om? Du ska följa med oss. Jag klarar mig. Ni kan hämta mig senare. Du måste lita på mig och sticka härifrån. Säg att jag älskar mamma, och lycka till med bebisarna. Vad är det med dig? - Är du hög eller nåt? - Jag önskar det. Jag stannade vid rött ljus, och du var borta. Vart tog du vägen? Ingenstans. Jag var här. Jag ville komma, jag svär. Jag kunde inte lämna huset. Sluta! Du ljuger. Du har tagit droger, det märks. Säg vilken sort. Säg det! Jag är död! Fattar du inte det? När man dör i det här huset, kommer man inte härifrån. Därför måste du åka och föra mamma i säkerhet. - Det är precis vad jag ska göra. - Ben! Du följer med mig. Vivien, är barnet på väg? Nej, det är för tidigt! Nej, älskling. När ett barn är redo att födas, kan inget stoppa det. Vi måste få in dig i huset. Jag tog några piller. Jag tänkte inte begå självmord. - Vad är det? - Barnen är på väg. Ta det lugnt nu. Glöm inte att andas. - Andas. - Jag kan inte få hjälp. Jag måste till sjukhuset. För sent. Man ser huvudet. Jag ringer dr Hall. Vi ordnar en ambulans direkt. - Andas, Vivien. - Gud, så ont det gör! Självklart. Det är kvinnornas förbannelse. Hon kan inte föda här. Det är inte säkert. Gör det säkert då! Du vet vad du ska göra. Jävlar! Fan! Gå därifrån! Stick därifrån, ungar! Dr Harmon. Det är dags. Ge mig min läkarväska. Det här är fel. En skalpell, 12 mm! Vi måste få ut henne härifrån. Var är handdukarna? Sprid ut dem under henne. Det här huset. Det här huset! Vakna. Huset försöker hjälpa till. Du kan inte vägra det nu. Din fru behöver dig. Ta dig samman, och gå in dit. För hennes skull. Vilka är alla dessa människor? Vilka är alla dessa människor? Det är okej. De är här för att hjälpa oss. Jag glömde hur smärtsamt det är. Har du nåt? Eter. Bara mot det värsta. Hjälp. Jag känner att en till är på väg. Okej, kom ihåg att andas. Du är duktig. Håll ut. Du är duktig. Krysta en gång till. Bara andas. Kom ihåg din andning. - Andas. - Jag hatar dig. Jag älskar dig. Krysta! Så. En gång till. - En gång till, rejält. - Kom igen, krysta. Krysta. Gud, jag älskar dig. - Andas. - Jag vill inte förlora dig. - Det gör du inte. - Hon kommer. - Nu kommer hon! - Krysta. Krysta. Kom igen. Krysta! Det är en frisk liten flicka. - Vill pappan klippa navelsträngen? - Ja. Där, klipp där. - Så där. - Herregud. Herregud. Violet. Din baby är dödfödd. Är det en pojke eller en flicka? Får jag hålla det? Inte än, gumman. Det kommer ett barn till. Exakt vad tror du att du gör, unga dam? Är det min svindyra klocka du slänger i elden? Croatoan. Croatoan! Skojar bara. Var hittade du henne? Det där plastiga mediet som var här tidigare? Är det sant? Roanoke-förbannelsen? Slit nu halsen av en kyckling med... för jag har alltid tyckt att det var mycket dramatiskt. Jag gillar brinnande salvia för att driva ut andar ur hus. - Det funkar inte. - Självklart inte. Det är skitsnack. Allt är skitsnack. Folk hittar på formler och mässor för att känna att de har kontroll. Men gissa vad? De har de inte! Det har de aldrig haft. - Vad gör du? - Min egen skitritual. Det finns ingen barnkammare. Vi ska inte bli föräldrar. Din mammas barn är säkra. För oss, åtminstone. Jag är dömd att tillbringa evigheten med en man som inte älskar mig. Men det kunde vara värre. Din man älskar dig... men han förblir ett monster. Du har fel. Tate har förändrats. Han minns inte ens vad han gjorde. När förändrades han? När han mördade mig? När han mördade min pojkvän? Eller förändrades han... när han våldtog din mamma? Vad? - Det är en lögn. - Är det? Det får du snart veta. Vivien, andas. Du måste andas. Andas. Du måste andas. Jag behöver en tång, nu. - Vad händer? - Det är komplikationer. Jag måste dra ut babyn genom blygdbensfogen. Jag kan inte, Ben. Jag klarar det inte. Du klarar det. Jag lovar. Se på mig. Du klarar det det här. Din fru måste sluta krysta tills jag säger till. Hör du? Du måste sluta krysta tills jag säger till. Krama min hand så hårt du kan. Krama den! Ha kompresser redo för att stoppa blödningen. Nu, dr Harmon. Krysta, Vivien. Du måste krysta. Krysta! Krysta. - Krysta! - Han kommer. Du är duktig, Viv. Herregud, det sliter isär mig! Sluta inte, min ängel. Det är snart över. Jag ser honom. Du gjorde det. Älskling, du gjorde det. Du gjorde det. Är allt som det ska? Hon blöder. Jag måste stoppa blödningen. Klipp av navelsträngen. Dags att skilja mor och son. Får jag se barnet? Ge honom till mig. Jag ska tvätta honom, sen kommer jag med honom. Doktorn, är allt som det ska? Vad är det med dig? Han är det vackraste barn jag någonsin har sett. Ur blod och smärta kommer perfektion. Hej, era slampor. Har ni tagit bort slemmet från min bebis än? Syster, jag behöver tryck här. Vad fan händer? Hon hamnar i chock. Jag kan inte stoppa blödningen. Vivien, stanna hos mig. Mamma. Violet. Förlåt att jag inte besökte dig på sjukhuset. Jag ville, men kunde inte. Du är här nu. Det är det enda viktiga. Lyssna till mig. Koncentrera dig på mina ord. Vi kan bli lyckliga, älskling. Så som vi var förut. Före mina misstag. Före det här huset. Det är okej, mamma. Om du har ont, släpp taget. Jag har nog inget val. Håll ut, Vivien. Stanna kvar hos mig. Kom till den här sidan. Släpp taget. Du kan vara med mig. Dö inte. Dö inte ifrån mig, Vivien. Vi kan fortfarande få ett liv tillsammans. Vi kan fortfarande vara lyckliga. Min mamma är död. Jag är så ledsen. Jag vet att ni stod varandra nära. Ja. Vi gjorde det. Min pappa är där nere ensam nu. Det gör mig ledsen. Jag gillar din pappa. Han var trevlig mot mig. Som med alla sina patienter. - Även de som ljuger för honom. - Vad? Varför började du gå hos honom? - Constance trodde du behövde hjälp. - Jag gjorde det. Du visste att du var död. Ja. Vet du varför? Polisen sköt mig. I det här rummet. Varför sköt de dig? Jag vet inte. Du mördade folk, Tate. Barn, som vi. Barn som kom till oss på Halloween. Varför skulle jag göra det? Varför skulle jag göra det? Varför skulle jag göra det? Varför skulle jag göra det? Jag vet inte. Varför dödade du dem som bodde här före oss? Varför skulle du våldta mamma? Jag är ledsen. Jag är ledsen. Jag var annorlunda då. Jag trodde att du var som jag. Du lockades av mörkret. Men Tate, du är mörkret. Före dig fanns det inget annat. Du är det enda ljuset jag nånsin känt. Du har förändrat mig, Violet. Jag tror det. Jag älskar dig, Tate. Men jag kan inte förlåta dig. Du måste betala för vad du har gjort. All smärta du orsakat. All sorg. Du mördade min mamma. Det gjorde du! Barnet-vad det än var- dödade henne. Jag kan inte vara med dig. Jag vill inte vara med dig. - Vad säger du? - Jag säger försvinn. Vad? Nej, gör inte så. - Försvinn, Tate. - Du är allt jag önskar! - Du är allt jag har! - Försvinn! Försvinn! Det var mycket modigt. Jag är stolt över dig. Mamma. Jag är ledsen, mamma. Jag är ledsen att du måste dö. Jag är ledsen att du miste din baby. Men jag miste inte min baby. Översättning: Marie Åkerlund Swedish Retail subrip by jeem.