Tip:
Highlight text to annotate it
X
Skälet till att vi valde år 1886 är allt som hände dessförinnan
men också det som skulle hända efteråt.
Tillvaron förändrades från industriella revolutionen 1848
ända fram till första världskriget.
Den viktorianska eran, själva staden, industriboomen...
Det är precis vid tröskeln till modern tid.
Samtidigt finns en känsla av mystik som dröjer sig kvar.
Det var en stor inspiration. Jag var väldigt förtjust
i myten om Camelot och riddarna kring runda bordet.
Det var inte religion, utan handlade om människor.
Analyserar man legenden om Arthur
är den delvis förromersk och keltisk.
Vi ville ha med det keltiska arvet
i den äldsta delen av Ordenssällskapet.
Det är så rikt på kultur, på relationer och människor.
Ädla riddare som beskyddar mänskligheten.
Och om vi kunde ta den legenden, de människorna
och bygga något som ligger strax utanför det verkligas gräns...
Kunde vi göra det verkligt nog?
Vi vill att det skulle kännas som det "riktiga" år 1886.
Men så, i ögonvrån,
ser man hur vi medvetet har avvikit från historien.
Vi ville hitta balansen mellan den första reaktionen av trovärdig historia
och den andra reaktionen, att det känns häftigt och annorlunda.
Vi har försökt återskapa mycket från den tiden.
Vi ville inte skriva om historien, bara ge den en twist.
Vi grävde ner oss i den tiden, kollade kartor och stadsplanering.
Vi försökte verkligen förstå hur staden var uppbyggd.
Vi åkte till London med 20 personer som kollade upp platser
och tog en väldig *** bilder.
Vi var tvungna att åka dit för att få en bild av tillvaron där
och hur det känds att gå på gatorna, för många av dem finns kvar.
Staden är så rik på historia att man ser tidens spår
och lager av arkitektur ovanpå varann. Ända från den tiden.
Vi fördjupade oss i tidsenliga kläder och hade fotosessioner
för att fånga inte bara alla detaljer i kläderna
utan också hur folk rörde sig i dem.
Många europeiska militärer på den tiden hade många insignier.
En *** symboler, emblem och broderier.
Skyddande halsharnesk och armskydd...
Såna saker tillbringade vi mycket tid med.
Den kunskapen använde vi för att tillverka föremål åt våra karaktärer
och det här ordenssällskapet.
När vi började kombinera fiktion och fakta
blev vi tvungna att se till att vi hade viss kontroll.
Tidigt i utvecklingen hade vi många inslag som var mer otroliga.
Det var väldigt frestande och enkelt att säga:
"Om vi nu ska ha alternativ historia så ändrar vi världen rejält."
Risken med ett sånt här spel, där man balanserar fakta och fiktion
är att om man bryter överenskommelsen med spelaren
går det inte att återfå förtroendet.
Då undermineras äkthet och tro- värdighet hos händelser och personer.
Man känner: "Nu kan vad som helst hända."
Vi ville inte att allt skulle bli en alternativ historieskrivning
så för det mesta är färdmedlen autentiska.
Som häst och vagn. Men så finns exempelvis luftskepp
som fanns på den tiden, men vi har snabbat på deras utveckling.
Vi tog saker som var kanske två, tre decennier före sin tid
och förde tillbaka dem till 1886.
Vi behöll Londons silhuett, men det finns vissa inslag
som t.ex. luftskeppens förtöjningstorn med sina strålkastare
som ger spelvärlden en alternativ skruv.
Den tanken har varit vägledande under utvecklingen.
Vi ställer frågan om dagens människor
kan tro på den fiktion vi blandar upp historien med.
Att det finns nåt som binder ihop alltsammans
och gör att det känns som en verklig tidsepok utanför vår egen tid.
Det fascinerande med historia är att trots all fiktion vi har skrivit
är den inte lika gåtfull som historien har varit.
Man kan läsa om saker som har hänt i det förflutna
och de är aldrig 100 procent säkra.
Det finns alltid nånting som inte riktigt stämmer.
Det gav oss mycket energi till vår spelvärld och berättelse
så att det känns som man faktiskt lever i spelet.
Vi vill att folk ska förstå hur det var att leva i den världen
och själva se skillnaderna
med ögonen hos någon som också har upplevt den historien.