Tip:
Highlight text to annotate it
X
Det här är vad Destiny avsåg
när hon gick in i stjärnsystemet.
Vi kommer att överleva.
Vi kommer att ta oss hem.
Skeppet kom hit av en anledning!
Destiny drivs av själva stjärnorna.
Han och Young är inte överens.
Jag vet inte vilket läger som är bäst.
Ska vi låtsas som om inget har hänt?
Vi måste vara redo för nästa möte.
- För besättningens skull.
- För besättningens skull.
Jag är nyfiken på händelsen med dr Rush.
Jag aktiverade datasystemet på skeppet.
Då dök rymdvarelserna upp.
Anfall inte.
Chloe kan vara ombord på ett av skeppen.
De ville nog inte förgöra oss.
De ville ha... Destiny.
Ännu en mardröm?
Varje gång jag blundar.
- Du kanske ska prata med TJ.
- Nej, det är inte drömmen, det är...
Vad?
Du är...
De är borta, okej?
Vi fick tillbaka dig, du är säker nu.
Gå vidare? Kom över det, eller hur?
- Jag säger inte det.
- Glöm det.
- Jag vill hjälpa dig.
- Nej, det är bra.
Jag behöver bara rensa huvudet.
- Samma dröm?
- Ja.
Jag med.
- Vad har de gjort med oss?
- Jag minns inte allt.
Inte jag heller.
Det kanske är bra.
Alla tror vi är säkra.
De tror att de aldrig hittar oss igen.
Vi är inte säkra, eller hur?
Nej.
Säsong 1 Episod 12
- Divided -
SSG - SweSUB Group © taureane
och Dvärghamstern - www.SweSUB.nu
- Vi måste prata.
- Jag tänkte samma sak.
Gjorde du?
Kommunikationsstenarna.
- Vad är det med dem?
- Du tog en. Den enda förklaringen.
- Du öppnade lådan och behöll en.
- Varför skulle jag göra det?
Du kanske trodde att det var
en försäkring, jag vet inte.
Den var inte säker på ditt rum,
efter händelsen med Spencers pistol.
Så du hade en med dig.
Det är så rymdvarelserna fick tag på en.
Och det är så jag hamnade på skeppet.
- Jaha.
- Det låter inte som ett förnekande.
- Men hur hittade de oss?
- De spårade signalen från stenen...
- De kanske är smartare än oss?
- De är absolut avancerade.
Men inte så avancerade som de Gamla.
Jag tror det är något mycket enklare.
En spårningsenhet.
- Vi har skeppet du tog över.
- Ja, men det kan finnas ett till...
- Fäst på utsidan av skrovet.
- Varifrån har du fått det?
Jag var i direkt nervkontakt med en
av rymdvarelserna ganska länge.
Ända sedan dess har jag haft...
glimtar, bilder.
Av vad?
- Du vet inte?
- Nej, men jag vet att-
-de har spårat det här skeppet
långt innan vi kom hit.
Destiny är som en besatthet, för dem.
Vi kommer att vara ur ultrafart
i flera timmar.
Det är en perfekt tid nu
att ta en ***.
Kinon är igenom.
Mr Brody, ring tillbaka
draghållfastheten på skölden.
Uppfattat.
Det är ett stort skepp.
Det här kan ta en stund.
- Har du något bättre att göra?
- Håll mig underrättad.
- Kan jag få ett ord med dig, överste?
- Okej.
Inte här.
Jag vet inte vad som hände
mellan dig och Rush på planeten-
-och jag kanske inte vill veta.
Vi fick aldrig reda på-
-vem som la vapnet i din hytt, sir.
- Nej.
- Det har spekulerats.
- Det slår jag vad om.
För min del,
så hade vi det bättre utan honom.
Jag vill bara att du ska veta
att oavsett vad som än händer...
Överste Young, kom in.
- Fortsätt.
- Vi har hittat det.
Det är på undersidan av skeppet.
Jag matade in kinons spår-
-i skyttelkontrollerna,
så den bör leda er dit...
- När som helst nu, löjtnant.
- Ja, sir.
Okej, grabbar, skeppet hoppar till
ultrafart om drygt en timme.
Det är gott om tid.
- Vad är det här för ställe?
- Så vitt jag vet-
-är det någon form av
uråldrigt forskningslabb.
Inte idealiskt för våra syften-
-men anslutningen till skeppets
huvudsystem bör vara tillräckligt.
- Måste vi göra det nu?
- Vi får inget bättre tillfälle.
Få ditt folk på plats.
- Eli...
- Vad gör du här?
- Jag vill se rymdvarelsernas skepp.
- Det är bara där för att spåra oss.
Jag vet, men jag vill se det.
Där är det.
- Hur länge har det varit på skeppet?
- Innan vi kom hit, säger Rush.
- Hur han nu kan veta det.
- Han vet.
Vapnen är klara...
Målet är låst.
Vapen avfyras.
Det var allt.
De kan inte nå oss längre.
Brody...
Brody, var är du?
- Hydrokulturen.
- Stanna där. Det är igång.
- Nu?
- Du var med på det här.
Ja, jag vet, jag vet.
Jag bara... Vänta.
- Hej.
- Hej.
- Jag väntade mig inte att se dig här.
- Jag ville bara kolla några läkeörter.
- Brody!
- Ja, jag...
...möter dig om en halv timme.
Okej? Hej då.
Det var bara...
Volker och hans...bridgeklubb.
Okej.
Dockningsåtgärd.
Jag får negativt på dockningsklämmorna.
Återställ.
Fortfarande negativt.
Eli, vi har ett problem.
Dockningsklämmorna vill inte låsa fast.
Vad? Det är omöjligt.
Vänta lite.
Eli...
Vad i helvete?
Jag är utestängd.
- Vad menar du med "utestängd"?
- Någon överför kontrollerna-
-till en annan station. Jag har inget.
- Sir, dörren öppnas inte heller.
Vi har ultrafart om åtta minuter.
Vad händer om skeppet inte är låst?
- Skölden omsluter inte skytteln.
- Och sen?
Jag vet inte säkert.
Inget bra, det vet jag.
Skytteln hoppar inte till
ultrafart med skeppet.
Jag är inte säker, men jag tror
att skytteln förångas.
Sju minuter.
Låt oss tänka igenom det här.
Du sa att någon överför kontrollerna?
- Ja, det ser ut så härifrån.
- Kan du göra något åt det?
Var lugn. Ta den tid du behöver.
Fem minuter, sir.
Jag slår vad om en krona.
Rush, det är Young - över.
Greer, det är överste Young.
Hitta Rush nu.
Ja, sir.
Fyra minuter.
Sluta nu. Skyttelns
dockningsklämmor vill inte låsa.
- Du måste sluta.
- Men jag kan inte.
- De kommer att dö.
- Jag kan inte sluta mitt i.
Eli, det är dr Rush - kom in.
Lyssna, jag håller på
att överföra åtkomst till datorn-
-från kontrollrummet.
Du kan inte stoppa det.
Du saktar bara ner det.
Låt mig fullfölja överföringen,
sen låser jag klämmorna manuellt.
- Eli, fortsätt göra vad du gör.
- Eli, vi är i ingenmansland här.
Ingen av oss har kontroll. Låt mig
avsluta innan vi hoppar till ultrafart.
- Gör det inte, Eli. Det är en order.
- Två minuter, sir.
Skytteln kan inte docka.
Jag visste inte att överföringen
skulle leda till att det här hände.
Jag har inte allt än. Slutar jag nu,
kommer Eli att stänga ute mig-
-och vårt läge äventyras.
- Eli, låt honom inte ta över systemet.
- Han gör det ändå.
- Överföringen är nästan klar.
- Jag vet varför du gör det här.
Du sa också att ingen
skulle skadas.
Vi kan förlora alla på vår sida.
Stäng av den!
Jag har det!
Låt oss gå.
Bra jobbat, Eli.
Var står vi?
Hur mycket kontroll har vi?
Vi får snart reda på det.
Vad i helvete? - Kom igen!
Rush spärrar av korridorer
över hela fartyget.
Brody, varför är din radio avstängd?
Är det problem?
Ledsen...
Du skulle inte vara här nere.
Vad är det, killar?
Vad händer?
- Ur vägen.
- Släpp pistolen.
- Jag tänker inte fråga er igen.
- Ta det bara lugnt.
- Vad gör du?
- Något är på gång, löjtnant.
Vi är avskurna från resten. Jag försöker
rapportera. De släpper inte förbi mig.
Det var oundvikligt att några
skulle fastna på fel sida av linjen.
Vi har spärrat av överste Young
och de flesta av militär personal.
Rent ut sagt,
så har vi tagit över skeppet.
- Släpp pistolen.
- Inte en chans.
- Varför gör du det här, Camile?
- Youngs agerande gav mig inget val.
Jag gör det för alla civilas räkning.
Vad ska jag göra?
Vi ska inte skjuta någon.
Släpp pistolen.
Alla måste hålla sig lugna.
Det här är över snart.
Rush, det är Young.
Jag vet vad du försöker göra.
Du kommer inte undan med det.
Jag agerar inte ensam, överste.
Och gjort är gjort.
Jag har redan livsmedel och vatten.
Plus att alla systemkontroller
har överförts på min sida.
Vad är det?
Det är inte helt sant.
Han stoppade överföringen-
-så jag kunde låsa skytteln,
vilket sparade liv, förresten...
Det gav oss kontroll över
ett nyckelsystem...livsuppehållande.
Kan vi stänga ner värme och
luft på andra sidan när vi vill?
- Det ska vi väl inte göra.
- Vet du vad som händer här?
Nej. Faktiskt så vet jag inte det.
Är jag den enda?
Du har vår uppmärksamhet.
Vad vill du?
Alla militärer överlämnar sina vapen,
och överlämnar sig till civil myndighet.
Är det allt?
Det är så civiliserade människor
organiserar samhällen.
- Som nationer eller i mikrokosmos.
- I motsats till vad?
Militärdiktatur. Det måste upphöra.
Eli säger att det är ett problem med
din plan. Något med livsuppehållande.
Jag hade hoppats att han
inte skulle märka det.
Jag har gjort beräkningar.
Vi ockuperar ett mycket större område-
-därför har vi mer luft.
Plus att vi har hydrokulturlabbet
som producerar lite syre.
Inte tillräckligt för att göra skillnad.
Om du stänger av oss nu,
har vi minst tre dagar-
-som är ungefär samma tid
som ni är utan vatten.
Om det blir en tävling...
...är jag inte säker på
vad slutresultatet blir.
- Men det kommer inte att bli bra.
- Det ser inte så bra ut nu.
Sergeant...
- Vad sa han?
- Inget, men de skickar fortfarande luft.
Han ger snart upp. Han har inget val.
Vi kontrollerar dörrarna och
kommunikationen. Han är helt avsågad.
Han har fortfarande
en sak som betyder mycket.
Kom igen, du klarar det.
Det är ett komplicerat utestängnings-
program. Jag behöver tid på mig.
Jag har räknat ut att Johansen och
Dunning inte är här, så-
-vi kan anta att de är på andra sidan.
- Bara för att nån är på andra sidan-
-behöver det inte betyda att de
är på andra sidan.
Ett halvt dussin civila
påstår att de inte vet nåt.
- Hur är det med Chloe?
- Hon är med dem.
- Som jag sa...
- Hur går det?
Sakta, och det hjälper inte att jag
börjar bli hungrig. Lågt blodsocker-
-är inte min vän.
- Det är vattnet jag är orolig över.
Vi får problem om vi blir uttorkade.
De erbjuder mat och vatten i utbyte
mot Eli.
- Jag har redan gått med på det.
- Bara han kan fixa det som Rush-
-har gjort med datorerna.
- Det är därför de vill ha Eli.
Men det finns en annan väg in.
Okej, jag är här.
Som ni kan se...
Jag är ensam.
Öppna dörren.
- Ironi.
- Ta ner den. - Kom.
Här är vi.
Det ser ut som om du arbetar för dem.
- Trodde du att jag var fånge?
- Jag hoppades att de...
Vänta lite.
Kom du till kontrollrummet
för att distrahera mig?
Så att jag inte skulle märka vad Rush
gjorde? Säg inte "vadå" till mig.
Nej, naturligtvis inte.
Jag visste att det skulle ske,
men inte när.
Det spelar ingen roll
om du inte tror mig.
Jag är förvå*** att du tar
Rush sida mot Young.
Rush var obekväm. Överste Young
lämnade honom på planeten för att dö.
Avsiktligt.
Hålet som rymdvarelserna gjorde,
är på andra sidan.
På med dräkten.
Jag har redan sagt att jag vill
ha dig här, ifall det inte funkar.
Vi skulle inte ha gett dem mat och
vatten. Det ger dem mer tid.
- De vet att de inte har nåt val.
- Varför ger de då inte upp?
Han är en äkta överste från flygvapnet.
Han är van att få som han vill.
Han vet även att-
-militären tar order från
en civil regering.
Vi behöver bara hålla ihop
tills han kommer ihåg det.
- Nu kan ni göra det.
- Göra vad?
Än en gång,
är jag i behov av din hjälp.
Vad håller du på med?
Vi ska pressa ur varje gnutta kraft
från skeppets system-
-när vi har gjort det,
ska vi leta efter mer.
- Varför det?
- Sköldarna. Vi kommer att behöva dem.
Spårningsenheten
fanns på skeppet vi sprängde.
- En fanns på det skeppet.
- Finns det en till?
Inopererad i mitt bröst,
intill hjärtat.
Överste...
Vi måste gå.
Det här är vansinnigt.
Vet nån annan om det?
Chloe. Jag ville vara säker på att hon
inte hade nåt implantat.
Det fanns inga kirurgiska ärr.
De är nästan inom skotthåll.
Jag sätter igång sköldarna.
Vänta! Det kan vara...
Det kan vara fel metod.
Vi borde kanske använda
kraften till våra vapen.
- Vi klarar inte av tre skepp.
- Och vi kan inte fly från dem.
Det är just därför jag måste göra det.
Om vi överlever till nästa hopp-
-inser de att de inte tar sig förbi
sköldarna, och då ger de upp.
Så har det varit under en lång tid.
Anfallen, försöken att komma ombord-
-skeppets försvar stoppade dem.
De anfaller oss, för att de hoppas
att vi ska göra ett misstag.
- Gör det inte!
- Vill du dö?
Det kommer att ske
om du inte låter mig göra det här.
Nej...
Vad är det för fel på dig?
Du öppnar dörren åt Scott och hans
trupp. Jag letar efter Rush.
- Är det nåt ni behöver?
- Du kan släppa ut oss.
- Ni behöver inte stanna länge till.
- Översten kommer att ta över skeppet.
- Du vet inte vad ni har att göra med.
- Jodå.
Inte en aning. En bunt civila, mot
överstens träning och erfarenhet?
- Man måste lyssna på det som är vettigt.
- När ni tog över skeppet blev det krig.
Det är sånt vi håller på med.
Varken livet på skeppet blir lättare-
-eller det rymdvarelserna gjorde mot dig.
- Inte heller det du kan säga till mig.
- Vad var det där?
- De är tillbaka.
- Vad händer?
- Stanna här.
Det här är Wray, rapportera.
- Vi har besök.
- Som jag trodde. - Kom.
- Sergeant?
- De klarar sig. Jag var försiktig.
Det är all kraft vi kan få.
- Sköldarna håller.
- Om ni måste använda våld, må så vara-
-men vi måste kunna leva med dem
i morgon. Kom ihåg det. Sätt igång.
- Vad är det som pågår?
- De hittade oss igen.
- Vi visste att det skulle komma.
- Vilka är "vi"?
Rush vet vad du har
gått igenom, men det-
-betyder inte att du kan lita på honom.
- Han räddade mitt liv. När Young tänkte-
-offra oss båda.
- Vi kan inte rösta för varje beslut.
- Vi behöver en ledare.
- Chloe?
- Ta ner vapnet. - Mår ni bra?
- Ja, vi mår bra.
Kom så går vi.
Har de implanterat en spårningsenhet?
Är det så?
Trodde du att Young
skulle slänga dig i en luftsluss?
Med tanke på tidigare erfarenheter
är det inte helt orimligt. Kom ihåg-
-det här var din idé.
- Det spelar ingen roll. Det är över.
Ner på golvet, nu!
Ner! Jag sa, ner!
Vänta...
Greer.
Starta våra vapen.
Han kan inte.
- Jag skapade en kod för systemet.
- Ge honom koden.
- Vi är attackerade.
- Bästa försvaret är att ge all-
-kraft till sköldarna.
- Det är redan klart.
- Jag borde kanske skjuta dig.
Överste?
- Få ut dem härifrån.
- Han har en sändare i sitt bröst.
Det är så de har spårat oss. Även om vi
klarar nästa hopp, spårar de oss igen.
Ta hand om det, TJ.
- Skär ut den.
- Jag kan inte gräva runt i hans bröst.
- Vi använder stenarna och hämtar nån.
- Vi har ingen utrustning. Är du galen?
- Du vet att vi måste få ut sändaren.
- Vi bör inte använda militär personal.
Jag gör det.
Jag behöver inte veta vad jag gör.
Det är ju inte jag, eller hur?
TJ, det här är dr Brightman.
Tack. - Vad har du gett honom?
Ett bedövningsmedel som jag har
gjort från en rymdvarelses gift.
- Låga doser söver ner en rätt bra.
- Okänt gift? Är det ofarligt?
Utan den skulle vi vara döda nu.
Jag trodde att vi skulle gå in utan att
se nåt, men då kom Eli på det här.
En kamera som han plockade från en kino.
En slags videosändare. Vi plockade
isär den och satte fast den på den där.
På det viset går vi in med ett endoskop.
- Vad var det?
- Vi är under attack.
- Sköldarna håller, det är lugnt.
- Välkommen till Destiny.
- Nu är det klart.
- Har vi vapen?
Jag hittade en väg runt, men jag tror...
Jag tror att Rush har rätt.
Sköldarna klarar inte mycket mer.
- Just därför måste vi skjuta tillbaka.
- Vi kan inte slösa på kraften.
- Försvagas sköldarna, kollapsar de helt.
- Det sker väl ändå?
Ja, men kanske inte förrän efter hoppet.
Har du nåt som jag kan
hålla det öppet med?
Kan du hålla i den? Håll upp den.
Tack.
Jag ser den.
Det kan bli knepigt
att få ut den, men...
Hur är det?
Jösses...
- Chloe?
- Eli, vi har tappat förbindelsen.
Vad händer där nere? Vi har tappat
förbindelsen. Doktorn är borta.
Kan det bero på att fienden
skjuter mot sköldarna?
- Jag gissar ju bara!
- Ni får klara er själva.
- Få den där saken ur honom, TJ.
- Sköldarna håller inte länge till.
- Hur långt är det till hoppet?
- Strax över en minut.
- Jag kan inte.
- Ta ur den där saken, annars måste jag!
- Tryck ner honom! Ge honom narkos.
- Vad gör ni med mig?
Håll honom stadigt...
Jag kan se den.
Chloe. Du måste hålla i den här.
Där är den.
Jag har den. Dra ut den.
Jag tar den.
Vi klarade det.
Vi har knappt några sköldar!
Vi hoppar!
Vi kan stänga honom.
Bra jobbat.
- Hur går det?
- Skeppet har skador som Eli kollar upp.
Vi klarade oss.
- Hör upp.
Jag vill att ni går tillbaka
till era rum... Allihop.
- Vi kan inte vakta dem om vi delar dem.
- Det är över, sergeant.
Okej, ni hörde honom.
Kom så går vi!
- Jag är öppen för förslag.
- Vi måste hitta ett sätt att samarbeta.
Låtsas som det aldrig hände, eller hur?
Du skulle inte ha
lämnat honom på planeten.
Tror du inte att jag vet det?
Det är inte över, sir.
Nej, det är det inte.
SSG - SweSUB Group © taureane och
Dvärghamstern - www.SweSUB.nu