Tip:
Highlight text to annotate it
X
Du måste komma tillbaka,..
Tidigare i Fringe,..
för att du hör ihop med mig.
Utför bytet.
Välkomna tillbaka.
Snälla, släpp ut mig härifrån.
Snälla, släpp ut mig härifrån!
Och vår Agent Dunham, har hon
tagit kontakt?
Hon är på andra sidan nu.
Walter säger att den
här tekniken inte är härifrån.
De kan ha en armé som liknar
vemsomhelst de vill.
Hamnskiftarnas blod är Kvicksilver.
Jag har allt du behöver för
din nya identitet.
Var försiktig, deras sida kanske
frestar dig, men de startade kriget.
Jag bryr mig inte om hur länge
du har varit här,..
det här är min operation,
och du jobbar för mig.
Så..? Vad mer kom du på?
Du får inte säga pirat igen.
Definitivt en bankman.
En bankman?
- Den Persiske Kid Rock?
- Ja.
Hans långa hår är bara
hans länk till sin personlighet.
Jag tror att de jobbar ihop.
Men, hon har på sig sin
sexigaste lilla svarta klänning,
så någonstans djupt därinne,
hoppades hon att den här middagen
handlade om någonting annat.
Det fungerade inte,..
men hon hade fel.
Ja, det hade hon.
Det där, däremot,
är i sanning imponerande.
Ja, han är lite för kort
för henne, det ger jag dig.
Men inte när han ställer sig
på sin plånbok.
Försiktigt nu.
Din solochvårare börjar lysa igenom.
Jag tror precis att jag började
förstå förhandlingsbara behov.
Varje part har någonting som den
andra parten vill ha.
Hon får oberoende, han får henne.
Vi drar alla våra moraliska gränser.
Och om du inte kan sätta dig in
i en annan mans situation,..
så tror jag inte att du egentligen
kan bedöma deras situationer.
Men titta på kroppsspråket.
De har inte legat med varandra än.
Inte?
Man kan alltid se när ett
förhållande är
på väg att ta det där nästa steget.
Jag hade verkligen
en trevlig stund ikväll.
Jag också.
Men tyvärr,
om jag inte ger mig iväg hem,
så kommer Walter att börja
undra var jag är.
Och sedan så börjar han antagligen
att ringa akutmottagningarna.
- Ska vi?
- Ja.
Tack. Ha en trevlig kväll.
Eh, kan du vänta ett ögonblick?
Ja, självklart. Jag är utanför.
Hej, Senator Van Horn.
Hej, flickor.
Ni vet, jag har letat efter
lemonad hela dagen.
Vet ni var jag kan hitta någon?
- Vi säljer lemonad.
- Gör ni?
Men, det är ju perfekt!
Fru. Van Horn har fått mig att
springa runt i hela stan'.
Jag är helt uttorkad.
Åh, det ser läckert ut.
Vad kostar det?
- Tio kronor.
- Tio kronor?
Vi har gjort den själv.
Ja, jag vet inte,..
vet ni, att detta kan nog vara
den bästa lemonad som jag
någonsin har fått.
Vi ses, okej?
- Hej då.
- Hej då.
Vänta! Du glömde din växel!
Offret är oemottagligt.
Möjlig huvudskada.
Jag känner ingen puls, doktorn.
Ska jag ladda defibrillatorn?
Inte än.
Men han har ingen puls.
Varför andas han då fortfarande?
Patricia.
Åh, Phillip.
Jag hörde det på nyheterna.
Jag kom hit så fort jag kunde.
Hur är det med honom?
Jag vet inte.
De vill inte berätta någonting.
Jag vill ha information
om James Van Horn.
Förbered för intubering
och larma OP.
OP är beredda.
Ge mig en CBC och visa värden.
- Vad är hans BP?
- Jag får inte upp något.
Han har inget tryck.
Sätt igång hjärt-och lungräddning.
Vad är det egentligen med
den här killen?
Gå åt sidan, tack.
Ni får inte vara härinne.
Stanna här.
Stanna där!
Rör er inte!
FBI! Släpp ditt vapen!
Ni, kom hit!
Jag dödar henne!
Släpp ditt vapen! Sätt igång!
Nej!
Översättning: Dream_Theater.
Du kan väl inte på allvar
förvänta dig att jag ska tro
att du är tillfreds med det här.
Men, Williams sista önskan
var att din far skulle
ta över det här företaget.
Mina personliga känslor är
inga problem.
Med ett källarlabb på Harvard,
så kunde Walter öppna
ett maskhål
till en annan dimension,
som i grunden trasade sönder
alla forskningslagar.
Jag kan knappt vänta tills jag
får se vad han är kapabel att göra
med ett multimiljard-dollarföretag.
Din far gjorde några beklagliga
val i det förflutna,
men hans begåvning är oförneklig.
Det var det intellektet som
William Bell förlitade sig på.
Och ärligt talat, även jag.
Det är inte hans intellekt
som jag är bekymrad över.
Så vackert,
så det är absolut hisnande.
Någonstans mellan pudding
och gåslever.
Och varför tar jag upp det här?
Du, med det röda håret.
Det är svart.
Jag ser rött. Besvara frågan.
Jag är inte riktigt säker på
varför vi talar om hjärnfysiologi.
Käre Gud.
Hur kan ni vara så begränsade?
När William Bell
skapade det här företaget,
så visste han en sak för säkert.
Hjärnan och medvetandet
är kapabelt till så mycket.
Förstår ni inte att hjärnan
är medvetande, Hmm?
Förståndet är Gud!
Det finns inga gränser,
utom dessa
som vi sätter på oss själva.
Öppna era ögon.
Öppna upp, öppna upp.
Inspiration finns överallt.
Vet ni vilken tur ni har som
får leka i den här sandlådan?
Mitt hjärta snabbar på. Gud!
Är det någon annan som också
är varm här inne?
Eh, ursäkta att jag stör.
Åh, Peter, du är
precis i tid för den goda,..
Det är dags att ta på
dig brallorna igen, Walter.
Vi har ett fall. Vi måste åka.
Ja visst.
Jag ska bara ta mina saker.
Han är lite oortodox.
Han flippar också ut helt och
hållet just nu.
- Men det vet du, eller?
- Mm.
Van Horn blev intagen 14.00.
Newton kom in 15 minuter senare
och satte igång en skjutfest.
Se på det där. Det är som om
han inte hade någon rädsla.
Helt klart, så var Van Horn
verksam hos Newton.
Vi kan förutsätta att Newton visste
att Van Horns identitet som
hamnskiftare,
skulle bli avslöjad efter att
han blev skadad i kraschen.
Så Newton kom hit för att få
tillbaka honom.
Och när han inte lyckades med
det, så tystade han honom.
Åh, i det rätta ljuset, så
liknar ditt hår strängar
av citrondiamanter.
Han självmedicinerade imorse.
Oroa er inte.
Jag gör några av mina finaste
arbeten självmedicinerad.
Utmärkt, för James Van Horn
var inte bara
en sittande
Amerikansk senator på toppnivå,
utan han var också en god man.
Jag vill veta för hur länge sedan
han blev ersatt
av en hamnskiftare
och också i vilket syfte.
Jag vill ha full redovisning
från varje kommitté han satt i,
och vartenda
hemligstämplat föredrag han hade.
Okej. Men, jag ser till så att
hans kontor blir plomberat.
Broyles, om de kan komma åt
en sittande senator,
så kunde hela regeringen vara utsatt.
Jag vet.
Jag ska ringa Dan Gilmore på CDC,
och ordna med blodprov för
allihop på Hill.
- Dr. Bishop?
- Mm-hmm?
Undersök kroppen,
och se vad ni kan hitta.
Javisst.
Jag tror att jag går och
undersöker kroppen,
och ser vad jag kan hitta.
- Så är det en maskin?
- Nej.
Var kan jag få tag i några
karameller?
De där små karamellerna med
tillhörande små pappersrullar.
Tillverkar de fortfarande dem?
Jag har ingen aning.
Jag försöker att undvika socker.
Så om den inte är en maskin,
är den mänsklig?
Nervhake.
För att besvara din fråga, så
är det indera,.. och båda.
Delvis maskin,
och delvis organisk.
En hamnskiftare.
En sådan inspirerande skapelse.
Ärligt talat,..
så är jag lite avundsjuk på
att Belly tänkte på det innan
jag gjorde det.
Hur går det här inne?
Du kommer att
bli glad att få reda på,
att ha någonting att fokusera på,
det lugnar ned livligheten i
mina hallucinationer.
Jag tror antagligen att jag kan
ta över härifrån, Agent.
Tack.
Så, Walter.
Jag är glad att hon gick.
Väldigt negativ energi.
Det verkar ganska bestämt,
tycker du inte, Walter?
Ett skott, rakt igenom ögat?
Det är en bra fråga.
Om vi antar
att Newton sköt hamnskiftaren
för att handlingsförlama honom,..
så kanske det här är en lokalisering
av någon slags kraftkälla.
Om vi antar att du har rätt,
tror du då att vi kunde fixa den?
Fixa honom?
Vi kunde försöka.
Ja?
Vad tänkte du på?
Van Horn var med om en bilolycka.
Han var en belastning.
Jag var tvungen att agera snabbt.
Okej. Vad visste han?
Han var en äldre agent.
Han visste allting.
- Visste han om mig?
- Såklart.
Vem tror du
anskaffade informationen
på Olivia Dunham och Fringe teamet?
Oroa dig inte.
Han är försatt ur funktion.
Eller som ert folk säger,
han är död.
Han kan inte snacka, och att
återställa data är omöjligt.
Din täckmantel är säker,
för tillfället.
Vad menar du med att den är
säker för tillfället?
Jag vet inte vad ditt
uppdrag är, Olivia,
och du har gjort väldigt klart
att det inte berör mig.
Vad det än är, så kan jag tänka
mig att det krävs av dig,
att du får Peter Bishops
fulla förtroende.
Vad får dig att tro
att jag inte redan har det?
Ja, kanske är det
för att jag ser det här
från utsidan,
men jag kan slå vad om
att någonstans,
djupt inne i sin hjärna,
så känner Peter Bishop att
någonting
inte riktigt stämmer med dig,
att något har förändrats,
och att du inte är hans Olivia.
Okej, du borde ta och tänka på
vem du talar till.
Du är upp över öronen förälskad.
Du är inte helt och fullt
engagerad för den här uppgiften,
och på grund av det, så
kommer du att misslyckas.
Vet du, att på 1800-talet,
så använde hattmakare Kvicksilver
för att platta ut skinnet på
hattbrätten?
Tråkigt nog, så orsakade
Kvicksilvret betydande hjärnskador.
Härav, fick Lewis Carroll
termen "spritt språngande galen."
Tack så mycket, Walter.
Det kommer att
vara väldigt användbart
nästa gång jag är med i Jeopardy.
Jag kan inte väcka upp den
här hamnskiftaren.
Inte här.
Kanske om vi flyttade kroppen
tillbaka till mitt labb,..
Visst, jag fixar med så att den
blir flyttad
tillbaka till Harvard omedelbart.
Nej. mitt andra labb.
Utrustningen på Massive Dynamic
är på en aktuell teknisk nivå.
Okej.
Jag ringer Nina nu meddetsamma.
Uh-åh. Jag tror att
jag kanske börjar tackla av igen.
Peter, kanske att
kamomillte skulle hjälpa.
Vänta nu, stopp, stopp.
Vad gjorde du precis, Walter?
Jag måste ha utlöst någonting.
Så hur går det här inne?
Åh, Agent Dunham, goda nyheter.
Det verkar som om den här
plåtburken fortfarande funkar.
Agent Astrid Farnsworth.
Jag är här för att träffa Dr. Bishop.
Jag har en "Astro" Farnsworth.
Det är jag, mm-hmm.
Vet du, att den gamla jag
skulle verkligen ha blivit
äcklad över det där.
Åh, äntligen.
Fick du tag i allting på listan?
Jag vill inte ens veta.
Vilken av dem tänker du på?
Båda.
Hah,.. fick du tag i karamellerna?
Ja, tror du verkligen att
han är,..
- De är till mig.
- Okej.
Och nu, kan du
vara snäll och tala om för mig
vad alla de
här grejorna ska vara till?
Vi gör en skattkarta.
Någonstans inuti den här varelsen
finns det en databank,
och nu när den är vid liv, så
tänker jag hitta den.
Och genom att använda de här
sakerna som visuell stimulans,
så ska vi kartlägga dens
artificiella neuronnät,..
ja, vad vi skulle
kalla för dens hjärna.
Och vad är det
som vi hoppas på att finna?
Dens minnen, Astrid.
Allting som den vet.
Vem den jobbade för.
Om det fanns andra,..
Du ser chockad ut.
Du kallade precis mig för Astrid.
Du brukar aldrig uttala mitt namn rätt.
Det måste vara LSD:n.
Det här är Senator Van Horns
föredrag för Säkerhetspolisen,
som går tillbaka tre år.
Utmärkt. Tack så mycket.
Vet du, att jag kan sköta det här,
om du vill gå och kolla upp Walter
och se hur han mår.
Astrid måste ha kommit nu.
Om de har hittat någonting,
så är jag säker på att de ringer.
Senatorn gjorde förfrågningar
om hemligstämplade underrättelser
29 gånger förra månaden.
Det finns ingenting här.
Men, om han är
som de andra hamnskiftarna,
så är han försiktig.
Han kommer inte att lämna
någonting här,
som skulle skvallra
om att han inte var senatorn.
Förutom en sak.
Han visste inte att idag var
den dagen han skulle dö.
Såvida han inte hade någon som
kom hit och städade efter honom,
så måste det finnas någonting.
Det är Rachel.
Jag borde ta det här.
Säg att jag hälsade.
Hej, Rachel, vad är det?
Vet du om att det är brukligt
att lämna ett meddelande,
och så ringer mottagaren upp?
Och inte 30.
Han lever.
Van Horn lever.
Det är omöjligt.
Du underskattade dem.
Han är på 23:e våningen
i Massive Dynamic.
Dr. Bishop jobbar på honom nu.
Jag tar hand om det.
Det är nog bäst.
Du, jag tror jag hittade något.
Vad är det?
Det är du.
Du,.. och jag,..
och Walter,..
... oss allihop.
Vartenda fall vi har jobbat på.
Han visste allting.
Vill du leka att
tåget kommer in till stationen?
Jag är 7 ½, mor.
Du glömmer att du har att göra
med en väldigt mogen ung man här.
Ah, jag säger åt dem att vi
inte ska ha något.
Kom igen, sparris, det är gott.
Och det får ditt kiss att
lukta konstigt.
Jättekonstigt,..
Hallå, Ray.
Jag har ett uppdrag till dig.
Kroppen finns i labbet på
23:e våningen.
Vill du att jag ska bryta mig
in på Massive Dynamic?
Åh, men det behöver du inte.
Bara skifta till en ny kropp
utsedd av dig,
dock någon med tillstånd.
Det borde inte vara något problem.
Är det kanske det?
Nej. Jag är bara överraskad.
Jag har inte sett dig på fem år.
Åh, men du vet,
det är ju så det fungerar.
Efter det här uppdraget,
så antar du en ny identitet.
Och Ray?
Inga spår får efterlämnas.
Ingenting som kan exponera oss.
Förstått?
Jag kontaktar dig när det
är gjort.
Utmärkt.
Jag har byråagenter
utplacerade i hela byggnaden,
och en NYPD säkerhetsenhet
har satt upp en perimeter.
Så vad får er att tro att Newton
skulle försöka att få tillbaka
hamnskiftaren?
Jag har hellre fel än att jag
tar risker.
- Bra, jag hörde att du var tillbaka.
- Lugn nu, Walter, lugn.
Enligt akterna på Van Horns kontor,
så har han samlat info om
oss de sista två åren.
Vilket låter oss förstå när
han blev utbytt.
Förutom Newton,
någonting om andra hamnskiftare?
Någonting som berättar för oss
vem de arbetar för,
och hur de får sina order?
Nej.
Så hittade du någonting i D.C.?
Vi tog blodprov på alla som
jobbade där.
Allihopa klarade det.
Försvarsdepartementet och FBI då?
Hamnskiftarna kan ha
infiltrerat deras led också.
Vi testar alla,
med en nivå fyra
klassificering eller över.
Nej, vi måste vara mer omfattande.
Van Horn kan
inte vara den enda mullvaden.
Det finns bara inget sätt,..
Kanske skulle vi bara fråga honom.
Det är det som jag har
försökt att säga.
Om ni vill veta
vem hamnskiftaren har jobbat med,
så tror jag
att vi bara skulle fråga honom.
Är det ens möjligt
att det finns data som går att
återvinna i Van Horn?
Walter tror det.
Vi har försökt med åtskilliga
tekniker
att lokalisera det.
Till en början, så hade vi
inte mycket tur.
Med vardagliga objekt, så
hade hamnskiftaren
bara en minimal reaktion.
Men när vi försökte
med någonting mer personligt.
Titta noga på skärmarna.
Det här händer när jag visar
den en leksaksbil.
Ingen neural aktivitet.
Men,.. när jag visar ett fotografi
av senatorns hustru,..
Så det är i de områdena
som datan finns?
Nej, vi har inte hittat
någon databank.
Inte än, nej,
men jag är övertygad om att vi
kan fortsätta
att återställa
det artificiella neuronnätet
genom att spela på denna
känslobetonade länk.
Jag hänger inte med, Walter.
Det är en maskin.
Ja, och för att lyckas
i sitt uppdrag,
så måste den spela rollen
av en äkta maka.
Och låtsas att ha en
känslomässig förbindelse,
och orsaka en äkta att ta form.
Förmågan att
bearbeta komplicerade känslor
är inbyggt i maskinens
operativsystem.
Vi behöver bara en kraftfullare
utlösare för att hitta datan.
Vi måste
använda oss av Van Horns hustru.
Åh, jag tror inte vi kan begära
det av en civilperson, Walter.
Jag menar, för att inte nämna
säkerhetstillståndet som
det skulle kräva.
Det är det enda sättet.
Broyles, jag vet
att hon är en vän till er,
men om vi kunde komma åt
den där datan,..
Jag tror inte
att det är någon bra idé.
Föreställ dig bara paniken om
hon talar med pressen.
Jag har känt Patricia Van Horn
under nästan hela mitt vuxna liv.
Hennes karaktär
är bortom allt tvivel.
Om hon är villig att hjälpa oss,
är jag villig att lita på henne.
Hej kompis, vad
gör du fortfarande vaken?
Jag slog inte på monsteralarmet,
men jag tror att han är här.
Var då?
Under sängen.
Vet du att,..
ibland,..
så är inte monster bara elaka.
Ibland så,..
om du får
spendera lite tid med dem,
så kan de vara väldigt överraskande.
De kan vara, em,
otroligt vänliga och gedigna
och kapabla
till stor, stor kärlek.
Och sedan, så kanske ett av dem
faktiskt kan bli
din allra, allra bästa vän.
Men du är min bästa vän.
Ja, Det stämmer.
Ska du åka till jobb?
Ja.
Kommer du och ser
till mig när du kommer tillbaka?
Det ska jag.
Patricia, det här är Agent
Olivia Dunham och Peter bishop.
- Hallå.
- Hej.
Jag, ehm, jag är ledsen.
Jag vet att det
som vi ber dig om att göra
är svårt.
Ärligt talat, så verkar det vara
lite bortom ens fattningsförmåga.
I förra veckan så var det vår
sondotters första födelsedag.
Ni skulle ha sett hur
Jim höll henne i sina armar.
Han var så glad.
Och nu, bara tanken på att det
egentligen var den här saken,..
Patricia, om det
här är för mycket för dig,..
Nej. Jag vill vara här.
Jag vill veta vem som gjorde det
här mot min make.
Ja, det är vad vi också hoppas
att få reda på.
Är du beredd?
Jag är beredd.
Hej, James.
Det är jag, Patricia.
Kan du höra mig?
Är,.. är det vad ni vill?
Åh, det är perfekt.
Men du kunde kanske tala med
honom istället för till honom.
Okej.
Det är så tyst i huset utan dig.
Jag gjorde klart draperierna,
för jag kunde inte sova.
Det var bara något att göra.
Nej, nej, nej, detta duger inte.
Ehm,..
kanske om du rörde vid honom.
Ehm, kanske en
försiktig smekning eller kittling.
Ursäkta mig?
Eh, jag bara
föreslår möjliga vägar,..
Nej, det,.. det är okej.
Jag förstår.
Jim,..
barnen har frågat efter dig.
Grayson ringde igår.
Den neurala aktiviteten stiger.
Lucy sa sina första ord.
"Skor."
Det fungerar. Vi är nära.
Jag har tänkt på alla åren
som vi hade.
Jag vet att det inte alltid var lätt.
Jag är ledsen för att jag inte
visste att,..
... du var borta.
J-jag har ingen aning om varför
jag inte visste det.
Du skulle ha vetat.
D-det vet jag att du skulle.
Walter, det nedre området av
hans ryggrad.
Nej, någonting är fel,
jag blir inte klok på det.
Jag vet inte om du nånsin kan
förlåta mig,
- men jag är så led,..!
- 10, 12, Whitefield.
11, 13, 16, Beaufain.
- Walter, vad är det som händer?
-Jag vet inte.
11, 17, Essex.
Det kunde vara chiffer,
som en kod, kanske.
- Nej, han är i en sluten krets.
- 11, 13...
- Stoppa det!
- Nu räcker det!
Vad var det där?
Jag vet inte.
Kanske, så utlöste vi en skadad fil,
eller ett hopkok av kasserad data.
Nej.
Jag vet vad det där var.
Nästa må*** var vår årsdag.
Beaufain, Whitefield, och Essex,
de är allihopa hotell.
Vi skulle åka den 10:e November.
Vi är färdiga här.
Låt mig köra dig hem.
Hjälpte det?
Hittade ni det som ni sökte?
Ni har gjort mer än tillräckligt.
Det tjänar ingenting till.
Det måste finnas ett sätt att
återställa mer data.
Hamnskiftarens system är för
allvarligt skadat.
Några data därinne
är antagligen förlorade.
TA DIG UT. DÄR OM 15 MINUTER
En sak vet jag för säkert,
Jag är inte hög längre.
Walter, varför tar vi inte
en paus,
och får oss någonting att äta?
Jag har inte någon matlust.
Men, kanske bara ett litet
miljöombyte
får det att klarna i skallen,
och får dig att må bättre.
Jag förmodar det.
Walter, jag trodde du sa att
du inte var hungrig?
Jag tröstäter.
Med tanke på vad den där
stackars kvinnan fick gå igenom,
och den största aktiviteten vi såg
uppträdde i hamnskiftarens arsle.
Det var hans nedre ryggrad, Walter.
Åh titta, djurkakor.
Du älskar ju de här.
Nej, Belly älskade dem.
Jag åt dem bara emellanåt för
att göra honom heder, det är allt.
Walter, jag försöker bara att
muntra upp dig.
Tack ska du ha.
Belly trodde alltid att
dinosauriekakor
hade varit en bättre idé.
Velociraptor, mm!
Diloposaurus, jam!
Vet du, att jag var mer av
en stegosaurus-fan själv.
Det var också Bellys favorit.
Det roliga med stegosaurusar,..
Walter?
Walter, vad hände nu?
Jag är snart tillbaka.
Åh, och ät inte min pudding.
Okej,..
Visste du att stegosaurusen
hade en hjärna i arslet?
Varför tänkte jag inte på det?
Stegosaurusen hade en
omfattande klase av nerver
ovanför gumpen,
det sakrala nervcentrat.
Ett evolutionärt språng.
Det separerade korttidsminnet
från långtidsminnet.
Belly, din påhittige,
***.
Dr. Bishop, varsågod och fortsätt.
Tack.
Ni har inte tillåtelse att
vara här uppe.
Polisen arbetar strängt taget
endast i entréhallen.
Sir.
Patricia Van Horn
bodde med en
hamnskiftare under två års tid.
Hon måste ha lagt märke till
någonting annorlunda.
Åh, men hamnskiftare är bra på
sitt jobb ska du veta.
Jag har funderat på det.
Kanske att hon mårkte något,
och hittade bara på ursäkter
till sigsjälv för att slippa
behöva ta tag i det.
Eller, så kom hon på sätt
att förklara det för sig själv.
Ungefär likadant som jag har
gjort med dig.
Med mig?
Ja.
Med alla de små olikheterna,
ända sedan du kom tillbaka
från den andra sidan.
Och du sa faktiskt att
dina erfarenheter
på den andra sidan förändrade dig,
men sedan du kom tillbaka,
så är det som om,..
som om du är
en helt annorlunda person.
Du verkar mindre nedtyngd.
Du är mycket tålmodigare med Walter.
Förstå mig nu inte fel,
utan jag gillar det.
Förändringen är bra.
Men den är annorlunda.
Hej.
- Hej.
- Hej.
Var är Walter?
Jag vet inte.
Han sa att han
snart skulle vara tillbaka.
Astrid, jag vill
att du justerar ljuset.
Gå bort ifrån honom.
Åh, åh!
Stanna där.
Rör dig inte.
Den var i hans ryggrad.
Jag hade rätt.
Ja, du hade rätt.
Du, han har antagligen bara gått
på toaletten eller någonting.
Nej, han gick ifrån sin pudding.
Någonting måste vara fel.
Ursäkta mig.
Hallå!
Den snuten,
det måste ha varit honom.
Okej, du letar upp Walter, och
jag går efter hamnskiftaren.
Walter?
Walter!
Walter.
Walter, se på mig.
Hej, Walter?
Walter!
Hej.
Min son?
Stegosaurusen, Peter.
Den hade två hjärnor.
Det var det som de var ute efter.
Jag, eh, jag kunde inte hitta honom.
Så är han okej?
Han fick en ganska bra smäll
mot huvudet.
Jag blir bra.
Eh, det här är Dunham.
Vi är på 23:e, och
- jag behöver sjukvårdare här nu.
- Hör på, det var någon här.
- Vi vet, Walter.
- Det var en hamnskiftare här.
Och han tog det vi var ute efter.
Han plockade ut datan ur Van Horn.
Walter? Walter, åh, min Gud!
Vad..?
Walter, är du okej?
Under oständigheterna, så
mår jag bra.
Jag kunde ha blivit dödad.
Vad gör du?
Bevakningskamerorna.
Om vi kan identifiera hanskiftaren,
så kanske vi kan fånga honom
innan han byter kroppar.
Äh, kom igen.
Peter.
Ägarskap har sina privilegier.
Du skiftade inte.
Det behövde jag inte.
Jag har den.
Oroa dig inte för dem.
Jag tog hand om det.
Vi är rena.
Varför gjorde du det?
Det gjorde jag inte.
Jag kunde inte förstå din tvekan.
Jag såg den,
men jag förstod den inte.
Men nu gör jag det.
Det är,.. det är dem, eller hur?
Jag fick tag i disken.
Jag hittade ett sätt,..
Och nu så är det tid för dig
att gå vidare.
Nej. Detta är mitt liv.
Och nu så kommer du att få
ett annat liv,
precis som du hade ett
annat liv innan.
Detta är helt enkelt bara ett
mellanstopp för dig.
Ett stopp på vägen.
Det är vad vi gör.
Det är vad vi är tillverkade för.
Nej, nej, nej.
De betyder så mycket för mig
och jag har kommit till
att betyda så mycket för dem.
Hur kan du be mig att ge upp dem?
Jag antar att jag inte kan det.
Håll dina händer där jag
kan se dem!
Gå tillbaka in i bilen!
Jag måste få tag på Agent Broyles.
Det är brådskande.
Newton.
Newton, var är den?
Lever han?
Var är den?
Han andas. Ja.
Har han disken?
Jag hittar den inte, men, eh,
vi kan leta ordentligt när
jag får honom i förvar.
Okej.
Är Van Horn disken tryggad?
Det är den.
Du kommer att få en väldigt
svår tid
utan mig, ska du veta.
Men, det finns en stor mängd
maskiner här.
Jag kan bli vän med en dammsugare.
Du är väldigt bra på det där.
På vad då?
Att fortsätta att försöka
övertyga dig själv om
att du inte bryr dig.
Men det gör du, eller hur?
Varenda kväll när ditt huvud
träffar kudden
i de sista ögonblicken innan
du somnar,
så förråder dina känslor dig,
och du ifrågasätter din förmåga
att avbryta det här.
Och ord som, "integritet,"
"självrespekt,"
de hemsöker dig.
De formar en gräns som du är
ovillig att korsa,..
och det kommer att leda till
din undergång.
Men jag antar att det inte är
mitt problem längre.
Här får du.
Från: Olivia
Kan du komma över? Vi måste prata.
Jag ljög för dig.
Om vadå?
Ehm,.. jag vill inte prata.
Översättning: Dream_Theater.