Tip:
Highlight text to annotate it
X
Gilliver: Hej och välkommen
till YouTubes symfoniorkesters
cellolektion från en mästare.
Jag heter Rebecca Gilliver och är cellosolist
i London Symphony Orchestra.
Vi börjar med William Tell,
lämpligt nog,
eftersom den vanligtvis inleder konserter
och det är ju ett ganska skrämmande ögonblick
för alla cellosolister.
Du börjar helt ensam
och de första två takterna är det bara du som spelar.
Men bara lugn. I den tredje takten
hörs en underbar kör
när alla de andra cellisterna stämmer in
och spelar en vacker harmoni med dig.
Så även om du under en provspelning
känner dig väldig ensam när du spelar de där högsta B:na
kan du tänka på stämman
som kommer in bakom dig
när du spelar den på en konsert.
Det kommer att inspirera dig och ge dig mod.
Jag spelar inledningen helt på egen hand.
[Rossinis uvertyr till William Tell]
Eftersom vi inte har så mycket tid
spelar jag inte alla de där B:na.
Men under provspelningen måste du göra det
och du måste se till att de är precis så långa som de ska vara
och att de klingar vackert hela vägen.
Vi hoppar till den tredje insatsen
för cellosolisten.
Det är en vacker passage
för tredjecellisten spelar den här raden.
[spelar]
Och sen kommer du in...
[spelar]
Och där kommer alla andra in.
Dessa tre Giss återkommer.
De kommer tillbaka fyra gånger.
[spelar]
Dessa Giss återkommer fyra gånger
och varje gång är harmoniken annorlunda
hos de andra cellisterna. Du måste därför välja en nyans
som passar harmoniken som de spelar.
Första gången är det bara en vacker...
[spelar]
E-dur.
Den andra är lite annorlunda...
[spelar]
Harmoniken är alltså lite mer invecklad.
Den tredje ska vara pianissimo
och harmoniken är ännu vackrare.
[spelar]
Till ***, den allra sista.
[spelar]
Varje gång du spelar de där Gissen
måste du höra harmonierna i huvudet
och skapa en nyans som du gillar
och som passar ihop med harmonierna.
Drillarna – jag spelar dem inte nu heller
eftersom vi inte har så mycket tid – men, som sagt,
när du provspelar måste du spela dem hela vägen igenom.
Hoppa inte över någonting.
Slutligen har vi hoppet på slutet.
Det framkallar svettningar
hos alla cellosolister.
Jag spelade det en gång
i World Orchestra for Peace
och cellisten var Sandro Laffranchini
som är cellosolist på La Scala.
Han måste ha spelat den säkert tio gånger
under repetitioner och konserter och varje gång
lyckades han sätta det där hoppet helt felfritt.
Jag var så imponerad att jag frågade
"Vad är hemligheten, Sandro?"
Han tänkte efter en stund innan han svarade
"Precis innan hoppet
tänker jag på någonting helt annat."
Och det finns mycket att säga om det.
Om du sitter där och oroar dig för
vad handen ska göra...
[spelar]
Jo, det kan funka, men om du tänker för mycket
kanske det inte gör det.
Så öva.
Du måste öva på det där hoppet
i det oändliga.
Sedan, när det väl gäller,
kan du koncentrera dig på stråken eller bara på själva musiken
och inte oroa dig för hoppet.
Om du missar det är det inte hela världen.
Även om det kanske känns så.
Brahms andra symfoni, andra satsen.
Det vackra cellosolot.
Det här utdraget används alltid i LSO.
Vi använder det vid alla provspelningar.
Anledningen är
att det säger så mycket om ditt spel.
Både mentalt, tekniskt och känslomässigt.
Jag närmar mig alltid stycket med två frågor.
Först av allt, vad menade Brahms med "poco forte"?
Det är verkligen en tvetydig markering
och Brahms använder den ganska ofta.
Jag vet inte om någon annan vet vad han menar.
Det kanske finns någon på YouTube som kan berätta.
I så fall erkänner jag min okunnighet.
Hur som helst, vad betyder det?
Det är inte forte så klart.
Det är inte något starkt, vräkigt forte-ljud.
Det är inte heller piano,
eller kompromissen mezzo forte.
Jag tror att nyckeln kanske ligger i angivelsen espressivo
som kommer senare.
Det måste...
ligga ett äkta uttryck bakom.
Jag kan föreställa mig hur Brahms kämpade
med att beskriva vad han var ute efter.
Därför måste vi också göra det när vi närmar oss det här stycket.
Det får mig att tänka på den andra frågan.
Vilken stråkföring ska vi använda?
När du kommer till en provspelning
kan du mycket väl ha stråkföringen angiven i partituret.
Det är alltid bäst att skriva upp stråkföringen där.
Men du måste också kunna vara flexibel.
LSO-partituren har ändrats så många gånger
att noterna nästan har suddats ut.
Idag delar jag språkföringen.
Det är lite av en kompromiss
men jag tycker att det ger bättre klang.
Det viktigaste
i det här stycket är klangen.
Klangen får aldrig vara skarp eller hård.
Den ska vara otroligt varm och... hur ska jag säga..?
En sorts stöttande, varm ton.
Jag tar det från början.
[spelar]
Du kan så klart också spela...
om tempot var något snabbare,
med en enda stråkrörelse.
[spelar]
Det är värt att öva på att använda ett enda stråkdrag,
delade språkdrag, några långa och några delade språkdrag.
Var flexibel.
Det som är tekniskt svårt med det här
är övergången upp till B.
Se till att handen verkligen är förberedd
på det där B:et.
[spelar]
Och att vänsterhanden
är helt balanserad när du väl kommer dit.
Då kan du få till ett vackert...
[spelar]
varmt vibrato.
Det lönar sig verkligen att öva på
var på cellon du ska ha handen...
[spelar]
innan du börjar tänka på hur du ska komma dit.
Då vet du vilken position du vill komma till.
Åttondelarna i tredje takten är lite annorlunda
mot dem i sjätte takten.
Det är ju Poco forte i tredje takten
och piano i sjätte takten.
Alltså stor skillnad i uttrycket.
Takt tre är dessutom parlando.
Åttondelarna...
[spelar]
I takt sex är de däremot väldigt legato.
[spelar]
Stråkföringen ska vara mycket mjuk.
Precis som med stråkföringen
är fingersättningen också upp till dig.
Du kan välja om du vill gå upp och ned på strängen
eller korsa över.
Det är helt upp till dig.
Jag föredrar att korsa över mycket
i det här stycket eftersom jag tycker att pauserna är så talande.
Men det är också bra att vara uttrycksfull
och ta med någon glidning eller ett hopp.
Nu spelar jag stycket.
En annan viktig sak.
Försök få det att låta som en enda lång fras.
Jag försöker.
[spelar]
Nu har vi kommit till slutet på lektionen.
Hoppas att det har varit kul.
Och att du har lärt dig något.
Lycka till med provspelningen.
Jag ser fram emot att få höra dem.
Hoppas att du har kul under tiden.
Tack.