Tip:
Highlight text to annotate it
X
Jag kan vara på väg att upptäcka
Destinys verkliga uppdrag.
Du har haft kontroll över skeppet
hela tiden! Varför berättade du inte?
Lucianalliansen planerar
att angripa jorden.
- Jag kvävde Riley med mina händer.
- Du är en bra ledare.
Vårt enda uppdrag
är att få hem alla.
Det handlade aldrig om att komma hem,
utan att få oss dit vi är på väg.
Du var i häktet av goda skäl.
Vad ska vi göra åt det nu.
Det är inte upp till dig.
Hemvärlden behöver fångarnas information
som kanske kan avvärja attacken.
Ginn och jag har räknat ut hur man
ringer upp jorden-
-medan Destiny laddar i en stjärna.
- Jag har kommit tillbaka i tiden.
- Ring inte jorden, då dör alla.
- Sluta att skrämma upp folk.
- Vänta tre sekunder, följ mig sedan!
- Du var den enda som kom till jorden.
- Välkommen tillbaka, David.
- Everett.
- Vad fan hände?
- Det blir inte lätt att förklara.
Anslutningen fungerade bara en stund,
därför klarade sig bara du.
- Så vart tog alla andra vägen?
- De dog nog i ett instabilt maskhål.
- Och den andra mig?
- Han dog-
-när han försökte hämta viktig hårdvara
från den andra Destiny.
Det var en olycka.
David?
- Det är mycket att bearbeta.
- Nej... Nej, jag fattar.
På sätt och vis.
Jag har varit med tillräckligt länge
för att veta att sådant här händer.
Lycka till med att försöka förklara det
för senator Michaels.
- Den nya chefen för utgiftsutskottet?
- Jag måste tillbaka. Hon kommer ombord.
Hon vill granska det senaste fiaskot,
men hon är egentligen intresserad av-
-Rush lilla signal från Gud...
- Jag kallade det aldrig så.
Det är vad många kallar det hemma.
Det har skapat en del uppståndelse.
De vill veta om det är värt att spendera
pengar på en ny Icarusbas.
Även om de hittar en annan planet
och gör en anslutning-
-är det fortfarande bara en enkel resa.
Alla här på skeppet går ingenstans.
- Lite proviant vore trevligt.
- Jag byter med senatorn-
-och tar reda på vad våra
internationella partners tycker.
Vi behöver också en manlig volontär.
Hon tar med sig en vetenskapsman-
-som ska bekräfta Rush fynd.
- Jag har den perfekta kandidaten.
Han är den enda som inte har
använt stenarna.
Han fortsätter säga nej.
Du bör kanske beordra honom att gå.
Han var labil när vi kom ombord.
- Om någon kan behöva lite ledigt...
- Okej, jag ordnar det.
- Det var din idé, eller hur?
- Vi har inte hela dagen, sergeant.
- Jag behöver ingen semester.
- Ja, jag fattar.
Du är den perfekta soldaten.
Ingen vila, svaghet eller rädsla.
Kan vi få det överstökat nu?
Identifiera er.
- Vad händer?
- Nu!
- Camile Wray och sergeant Ronald Greer.
- Autentiseringskod.
1-7-0-0-5-8-6.
- Vad pågår? Det här är planerat.
- Lugn, sergeant.
Senator Michaels och dr Covel infor-
merades, men vi hann inte varna er.
Vi har ett förhöjt terroristhot.
Inget har hänt än, men underrättelsen
säger att Lucianalliansen-
-är på väg att attackera.
Målet är hemvärldskommandot.
Säsong 2 Episod 13
- Allianser -
SSG - SweSUB Group © taureane
www.SweSUB.nu
Känner någon killen de skickar upp
för att kolla oss?
Han är förmodligen den nya
forskningschefen på Stargatekommandot.
- Hovel eller Shovel, något liknande.
- Det är Covel. Dr Andrew Covel.
Vi arbetade ihop en tid på Cornell
innan vi rekryterades till programmet.
- Rush, kom in..
- Ja, fortsätt.
Våra gäster har anlänt.
Jag kommer.
Så...hur är han?
- Jag kände honom inte så bra.
- Du sa att du hade arbetat med honom.
Ja, vad kan jag säga?
Han är den typ av människa
som gillar att ha hemligheter.
Ja, vi känner till den typen.
Otroligt. Konstruktionen är äldre än all
uråldrig teknik vi sett-
-i Vintergatan eller Pegasus.
- Det är stort. Var vill ni börja?
Jag vill börja med att reda ut något.
Med tanke på senaste tidens händelser-
-vill jag veta om möjligheten att ringa
inom en stjärna är ett avslutat kapitel.
Jag är inte den du bör fråga.
- Din uppgift var att få hem alla.
- Förmodligen utan att döda dem.
- Visst var vårt folk med på det?
- Siffrorna såg bra ut, men det är sant-
-att förhållandena inuti en stjärna är
oförutsägbara. Synd att ni förlorade-
-den andra Destiny innan ni kunde
gå över loggen.
- Vi behövde reservdelarna.
- Det är förståeligt.
Tyvärr vet vi inte vad som
egentligen hände.
Du antar att den andra Rush ljög.
Mitt intryck av mannen
baseras helt på dina rapporter.
Vi har haft våra tvister. Jag var beredd
att stanna så länge vi hade frivilliga-
-som kunde fortsätta uppdraget.
- Förlåt att jag är sen - kraftproblem.
Dr Rush, senator Michaels,
och jag tror du känner dr Covel.
- Andrew.
- Nicholas, kul att se dig.
Vad pratar vi om?
Jag berättade just för överste Young
att jag vill träffa Chloe.
Jag var god vän med hennes far.
Jag har känt henne sedan hon var liten.
Visst. Hon är på bryggan.
Jag tar dig till henne.
- Är det vad jag tror det är?
- Vi sveper byggnaden för strålning.
Alliansen har infiltrerat utomvärlds-
baser och planterat naquadriabomber.
- Inget här, sir.
- Tack. Fortsätt.
Vi har eskorter åt er båda utanför.
De tar er vart ni än vill åka.
All respekt, sir, med allt som händer,
så vill jag stanna här.
- Uppskattar tanken. Vi fixar det här.
- Jag känner de här människorna.
Jag har haft med dem att göra.
Till skillnad från en del av oss...
- ...så litade jag aldrig på dem.
- Jag ska ha det i åtanke-
-men just nu är du ledig.
- Ja, sir.
Tjusigt.
Chloe?
- Senator Michaels, är det du?
- Ja.
Hej, älskling.
- Titta på dig.
- Välkommen till Destiny.
Jag kan inte tro det.
Vad gör du?
Jag går precis över
skeppets FTL-hopploggar.
Vi försöker förbättra precisionen
för den manuella navigeringen.
Det är den nya jag.
Vad tycker du?
Jag vill lämna vetenskap och teknik
till någon annan en stund-
-så vi kan prata. - Om det är okej?
Visst, du kan avsluta det här senare.
- Bra, kom ska jag visa dig runt.
- Okej.
Jag måste säga, Nicholas,
att jag är imponerad.
Jag börjar förstå passionen du hade
för uppdraget innan du fann signalen.
Grattis!
Ja.
- Sergeant, vänta!
- Jag är ledig, eller hur?
- Då måste jag inte prata med dig.
- Ser du det här som slöseri med tid-
-så blir det förmodligen det.
- Har du nån aning om vad som pågår här?
- Vi har känt till alliansen hot länge.
- Synd att vi inte gjorde nåt åt det.
Jag gjorde något åt det.
Fångarna gav oss värdefull information.
De kanske bara drog en historia
medan vi gav dem mat och husrum-
-och satte vårt eget folk i riskzonen!
- Du vet inte vad...
- Vad händer?
- Det där är inkommande.
- Vi måste gå...
- Släpp mig! Vi måste härifrån!
Jag vet inte hur du klarar det. Jag
skulle ha blivit galen efter två veckor-
-inlåst i ett helt år.
- Det är inte så att vi aldrig är ute.
Vi är på planeter hela tiden.
Jag talade med din mamma
häromdagen.
- Hur mår hon?
- Det är inte lätt, men hon...
...håller modet uppe.
Jag är så ledsen, Chloe. Vi borde
ha fått hem dig för länge sedan.
Det är inte bara jag.
Alla andra på detta skepp,
utom mr Wallace-
-är medlem i Stargatekommandot.
Det betyder inte att de skrev på
för det här.
Men förr eller senare kommer de att
hamnar på någon okänd planet-
-med nån typ av forskning,
som kanske aldrig-
-ser dagens ljus på jorden.
Missförstå mig inte nu,
jag inser möjligheterna i allt det där-
-men jag trodde aldrig att...
...det livet var för dig.
Din far hade sådana planer.
Nu är du fast här.
Jag är ledsen, men det
verkar vara ett sådan slöseri.
- Överste, är du okej?
- Ja, jag tror det. Vad hände?
Vi vet inte än.
Vi får fortfarande skaderapporter.
Kom igen, vi går, folk!
Åh, Gud!
Greer!
Åh, Gud!
Greer! Greer!
Hej...
- Är du okej?
- Vad hände?
- Det lät som en explosion.
- Lucianalliansen.
Akta huvudet.
Du blöder.
- Vi måste ta reda på vad som händer.
- Nej, du ska nog inte röra dig.
- Vad är det?
- Mitt knä är ur led.
Vad nu då?
Det ser ut som om explosionen,
eller vad det var-
-kan ha försvagat byggnaden.
Vill du fortfarande stanna här?
Ge mig en sekund.
Det här kan göra lite ont.
- Är det för hårt?
- Nej, det är bra.
- Är du redo att göra det här?
- Låt oss komma härifrån.
Jag klarar det.
Nå?
Jag lyssnar på en inspelning som är
över en miljon år gammal-
-fångad med en teknik
jag inte kan föreställa mig-
-bearbetad och filtrerad med hjälp
av algoritmer jag inte förstår.
- Kan du se strukturen?
- Ja.
Jag vet inte om jag tror på det.
Lyssna, lyssna...
Det finns imponerande data här-
-om jag kunde sända den till jorden
och få de bästa att arbeta på den...
Så kanske jag kunde bekräfta det.
Jag kan inte göra det.
Med stenarna är det bara muntligt.
Fattar du vilken sits du sätter mig i?
Du erbjöds Icarus före mig, och du
tackade nej. Du såg inte möjligheterna.
Jag tyckte det var mumbo-jumbo
om gudar och ultimata förståelsen.
Vi talar om bevis av en intelligent
närvaro i början av tiden.
Du kan förneka det, men de kommer
att kalla det bevis på Guds existens-
-och varje politiker som försöker
använda det för sina egna syften-
-så finns de andra som försöker
begrava det, och du med på det...
Vad är det du försöker säga?
Vill du inte välja sida-
-eftersom du inte vet vem som vinner?
- Samma gamla Nick.
Du gör det aldrig lätt?
Jag har den.
- Hör du det där?
- Där.
Hallå?
- Är du okej?
- Ja. Jag tror det.
- Jag måste komma härifrån.
- Oroa dig inte. Vi får dig härifrån.
- Radio. Radio...
- Det kommer från någonstans därbak.
- Vi har inte tid. Jag måste ut nu.
- Bibehåll lugnet, flygare.
- Vi gör så gott vi kan.
- Vi har en till.
- Han är död.
- Se om han har en pistol.
- Vad behöver du en pistol till?
- Vi måste vara beredda på allt.
Detta är Camile Wray i hemvärlds-
kommandot. Hör någon det här?
- Camile, är det du?
- David? Ja.
Jag är här med Greer
och en annan överlevare, flygare Evans.
- Vad har hänt?
- Det har varit en attack.
Ett dolt alliansskepp upptäcktes. Det
kraschade in i byggnadens norra sida.
Nära kommunikationslabbet. Om stenarna
träffades borde vi inte vara här.
De måste fortfarande vara anslutna.
- Sergeant, jobba på det där.
Underrättelsen säger att
ett ensamt skepp-
-skulle aldrig attackera hemvärlds-
kommandot utan att ha med något extra.
- Som vad?
- En bomb som inte har exploderat än.
Ni måste ta er därifrån.
- Kan du sluta?
- Nej, det är sant, säger jag...
- Och här inne har vi vår sjukstuga.
- Hej, överste...
Det här är senator Michaels.
Vi visar henne runt.
Jag ska bedöma den möjliga och
långsiktiga lönsamheten av uppdraget.
Och det här är Varro,
en av våra kvarvarande allians...gäster.
- Ja, jag vet.
- Han har hjälpt mig här nere.
Han är rätt bra på första hjälpen.
Jag försöker bara att vara till nytta.
Jag har några saker jag vill
diskutera med löjtnanten.
Förstås.
Jag vet att du har varit under
stor press-
-med att försöka hålla alla vid liv
under svåra omständigheter.
Ja, det har inte varit lätt,
men saker har börjat ljusna-
-sen vi kom åt hela databasen.
Det finns avancerad medicinsk kunskap-
-och jag börjar förstå
hur deras utrustning fungerar.
Det måste vara mycket att smälta,
när du bara har en sjukvårdarutbildning.
- Det var inget illa menat.
- Oroa dig inte.
Skulle vi ha det bättre med en riktig
läkare ombord, så har du rätt.
- Du skulle inte få många frivilliga.
- Verkligen? Varför det?
Vetskapen om att det finns en chans
att de aldrig kommer hem.
Jäklar.
- Det här ser inte bra ut.
- Är det här verkligen vägen ut?
Ja, till vad som var närmaste utgång.
David, det här är Camile.
Närmaste vägen ut är blockerad. Hur
långt har desarmeringsenheten kommit?
Det är för mycket bråte
som de inte kan gräva sig igenom.
Vi har tyngre utrustning på väg,
men när de kommer hit...
- ...vet jag inte.
- Vilken typ av bomb talar vi om?
Underrättelsen tror en naquadriabomb
på mellan 50 till 70 megaton.
- Vi har redan börjat evakuera.
- Okej.
Om ni inte kan komma in,
och vi inte kan komma ut, då...
- ...kanske vi ska leta efter bomben.
- Vad?
Du sa att nedslaget var på den norra
sidan, nära kommunikationslabbet?
- Vi bör vara nära.
- Du kan inte desarmera bomber!
- Du kan prata oss igenom det.
- Ni är inte ens i era egna kroppar!
Utlöses bomben kommer de här kropparna
att dö tillsammans med alla andra, och-
-om vi fortfarande är anslutna,
dör vi också. Det finns inget val.
- Eli Wallace.
- Ja?
Nicks berömda skyddsling. Ett nöje att
äntligen träffa dig. Dr Andrew Covel.
Trevligt att träffa dig.
Folk på Stargatekommandot
kallar dig undergrabben.
Gör det Rush till min Batman?
Antagligen inte.
- Adam Brody.
- Dale Volker.
- Vi jobbar också här.
- Bra. Då kanske ni kan hjälpa mig.
- Vad kan vi göra för dig?
- Jag vill bara veta vad ni tycker.
Om allt. Det här skeppet.
Er roll i det.
Nicks lilla upptäckt.
- Mår du bra?
- Ja, jag är okej.
Vi borde kanske vila en minut.
Jag kan knappt andas.
Det är damm.
Det är i dina lungor redan.
Vi stannar inte. Vi fortsätter.
Greer, kan du för en gång skull
låtsas att du inte är oövervinnelig?
Kan du för en gångs skull
sluta prata?
- Vad är ditt problem?
- Vill du verkligen veta det?
- Ja, jag vill verkligen veta.
- Mitt problem är människor som du.
Människor som bara pratar,
och ingenting blir gjort!
- Ska du nu berätta något om mig?
- Jag känner dig.
Du känner till en fil i ett skrivbord!
Du vet ingenting.
Hör ni något?
Du är rädd eftersom jag hjälper folk
med deras problem-
-men de måste erkänna att de har problem
och det vill inte du göra!
Tänk att du gör skillnad
istället för att ta upp plats...
- Håll käften en stund!
- Du är rädd att upptäcka-
-att du inte är oövervinnerlig,
att du är lika rädd som vi andra...
Jag sa håll käften!
Jag kan höra något.
- Det kommer därifrån. Vad är det?
- Det är geigermätaren.
Utrustningen som svepte byggnaden.
Där är han.
- Kan du höra oss? Vi ska få ut dig.
Åh, Gud!
Du är okej. Det är okej.
Bara andas.
- Det där låter inte bra.
- Jag kan inte läsa av den här.
Ge den till mig.
Området flödar av strålning.
Det kan vara från skeppet eller bomben,
men det är dödliga nivåer.
Säger du att om vi stannar här
så kan vi dö?
Nej.
Jag säger att vi är döda redan.
Så, vad är domen?
Jag har inte avslutat min bedömning,
men jag har vissa farhågor.
Till exempel?
Du vet hur lång tid det tog att få igång
den första Icarusbasen.
Även om jag skulle få presidentens god-
kännande och vi skulle hitta en planet-
-skulle det ändå ta sex månader till
innan vi kan ringa ut.
- Och?
- Rakt på sak-
-är vi inte säkra på att ni eller
Destiny överlever så länge.
- Vi har hållit ihop så här länge.
- Skämtar du? Ni är problemet här.
Ni har varit nära att förstöra skeppet
flera gånger. Ren tur att det kan flyga.
Överste, det här är Brody.
Vi är på väg att hoppa ur FTL.
Uppfattat. - En varning.
Anslutningen kommer att avbrytas
i några sekunder.
Vi har gjort det här mot
deras kroppar.
Vi kunde inte veta.
Det var rätt beslut.
Snabbar vi oss ut kanske vi
klarar oss.
Jag är verkligen ledsen, flygare,
men vi har redan haft dödlig exponering.
Du är ingen vetenskapsman!
Jag har jobbat med tillräckligt många,
så jag har lärt mig en del.
- Vad fan händer?
- Vad är det här? Vad händer?
Får jag se vad du har i handen.
- Vi har just hoppat ur FTL.
- Lucianalliansen har attackerat.
Det finns en naquadriabomb, strålning
läcker. Vi försöker hitta den, men...
- Senator?
- Herregud... Hemvärldskommandot.
- Vad hände?
- Anslutningen bröts.
- Tror du de förstod det väsentliga?
- Annars kan de andra två fylla i.
De har sett det själva nu.
- Evans, vad fan?
- Lägg ner pistolen, annars dör hon!
Är vi säkra på att detta är en bra idé?
Ditt folk är ju redan på marken.
- Vi kanske bara gör saker värre.
- Vi raderar inte stenarna.
Vi gör en kort urkoppling för att få en
rapport. Sen för vi er tillbaka.
Fortsätt.
- Ingenting hände.
- Stäng av enheten.
Vi är fortfarande här.
- Vad fan gör du, flygare?
- Jag tänker inte dö här inne!
Vi ska vända
och hitta en annan väg ut!
Du flippar ut. Jag förstår,
men det här är inte till hjälp.
Skjut honom. Även om han dödar mig
kan du fortfarande hitta bomben.
Det är bara ett spel. Om du ger honom
pistolen, dödar han oss båda.
Han tillhör Lucianalliansen.
- Är du säker på att han var en av dem?
- Något var fel med honom från början.
Han visste att jag inte var en veten-
skapsman. Jag berättade aldrig det.
Han visste bara mitt namn.
Telford gav dem filer på oss alla.
Klantatuering.
- Han var nog piloten.
- Finns det fler som han här?
Jag tror inte det. Jag tror att planen
var att landa skeppet dolt-
-på taket eller någonstans i närheten,
och sedan bara gå därifrån.
Sjyst fångst.
Strålningen ökar kraftigt.
Jag tror vi närmar oss.
Tar vi oss igenom?
Ja, jag tror att vi kan ta oss igenom
här, men vi måste krypa.
Förlåt.
Nej, oroa dig inte för mig.
Visst.
Nå?
Det är intressant.
Det här ska inte hända.
- Vad menar du?
- Stenarna fungerar i par - länkade.
Anslutningen stängs av
när båda ändar får kommandot.
- Strålning har klippt signalen förut.
- Överföringen är fortfarande kvar-
-så signalen måste ta sig igenom.
- Strålningen påverkar bara kommandot.
Man kanske kan öka signalen för att
få den att gå förbi störningarna.
Jag har forskat inom denna teknik.
Jag kan hjälpa till.
Överste.
Varro vill prata med dig.
Tamara berättade vad som hänt.
Jag är nog den sista personen-
-du vill prata med just nu,
men jag tror jag kan hjälpa till.
Jag kan berätta hur man
desarmerar bomben.
Jag ser skeppets skrov.
Vi är nästan där.
Akta huvudet.
Är det den?
Ja.
Det är strålningskällan.
David, det här är Camile.
Jag tror att vi har hittat bomben.
David, kom in?
Det här är Camile Wray.
Är det någon som hör det här?
- För mycket störningar.
- Så mycket för plan A.
Vi måste göra detta på egen hand.
De använder en enkel bombkonstruktion.
Den svåra delen är-
-att den skyddas av ett hologram.
Desarmeringen måste göras på känsla.
Utlösarkabeln är lite tunnare,
förmodligen gängad.
- Enda sättet att känna igen den.
- Hur vet vi att du talar sanning?
- Jag har arbetat med det här förut.
- Det är inte vad jag menade.
Jag visste inte om attacken, överste.
Annars skulle jag ha varnat er.
- Sir, jag tror han talar sanning.
- Det vet jag att du gör.
Det spelar ingen roll om inte Rush
kan koppla från stenarna.
Om det är så enkelt,
kanske vi kan förklara det snabbt-
-på några sekunder?
- Ett FTL-hopp.
- Medvetet avbryta anslutningen.
- Det går inte. Vi hoppade precis ur.
- Hoppar vi nu skadas motorerna.
- Är det något vi kan leva med?
Något vi kan leva med, tror jag,
men vi har bara ett försök.
Om vi tvingas hoppa ur i FTL
pajar vi motorerna helt.
- Vi pratar om 10, 12 sekunder som mest.
- Är det tillräckligt med tid?
Ja, jag tror jag hinner berätta.
Den måste vara satt på en timer.
Piloten ville nog ha en chans-
-att komma på säkert avstånd.
- Hur lång tid har vi?
Svårt att säga.
Det var ett tag sedan kraschen.
- Den kan gå av när som helst.
- Den kan ha blivit skadad-
-och inte gå av alls.
- Eller när som helst.
Jag ska prova något.
Jag tror det är
någon form av hologram.
Bomben är under.
Jag känner den.
Vi måste göra det här i blindo.
- Göra vad?
- Jag har inte funderat ut det än.
Senator... Där är du.
- Vi behöver dig. Vi tvingar ett hopp.
- Ja, grundat på en allianssoldats ord.
- Vi har nog inget annat val.
- Jag borde inte ens vara här.
Mitt utskott sa att det här var slöseri
med tid, att vår enda prioritet-
-är alliansen hot,
och jag lyssna inte på dem.
Jag vet att du är orolig
för folk där hemma. Det är jag också-
-men du har fel om Destiny.
Den andra Rush sa att i hans tidslinje
stannade jag kvar frivilligt.
Skulle du verkligen ha gjort det?
Min far dog
så att vi alla skulle kunna fortsätta.
Jag måste tro att det var en mening.
Jag känner att jag är en del av nåt här.
Något viktigt.
Det finns en stor cylinderformad del
och någon typ av packning på änden.
Och det finns en hel del kablar...
Jag vet inte, jag kan börja-
-dra i saker slumpmässigt, men...
Lyssna... Yttre skalet är holografiskt,
inuti finns en panel, ta bort med nål.
Utlösarkabeln är tunnare, gängad, enkel.
Dra inte ut kabeln, då detonerar den.
Ta bort sprinten genom att pressa
sockeln, och...
En nål.
Vi behöver en nål.
Jag har en.
- Vad hände? Förstod de?
- Jag vet inte.
Överste Young, Rush i kommunikations-
labbet. Det är något du behöver se.
Jag är på väg.
- Jag har det.
- Utlösarkabeln är gängad. Dra inte den.
Ja, jag vet, då detonerar den.
Okej, nu då?
Hörde du inte?
Nej,
jag missade den sista delen.
Jag hoppades att du...
- Åh, Gud!
- Så, vad tittar vi på?
Det här är den förstärkta signalen.
Den är nu inbäddad inom frekvenserna-
-i själva sinnets överföring.
- Vänta, kan du stänga av anslutningen?
Åh, ja.
Jag skulle ha gjort det tidigare...
...om dr Covel inte hade saboterat
våra försök.
Han ändrade en av nyckelalgoritmerna.
Jag kollade.
Okej, jag gjorde det.
Du måste förstå-
-att när vi gick tillbaka,
och jag såg geigermätaren?
Strålningsnivåerna är livshotande.
- Vad säger du?
- Våra kroppar är så gott som döda-
-och jag fick panik
och behövde lite tid att tänka.
Du vet vad som händer
när någon dör i änden av en anslutning.
Dr Perry var i ett försvagat tillstånd.
En frisk person kunde ha överlevt.
Bestämde du att hjälpa dig själv
till den här nya kroppen?
Varför får de leva och inte vi?
De satte oss i det här!
Det var lätt för dem att ta en risk,
för de behövde inte ta konsekvenserna!
Överste Young,
kan du ta hit Varro?
Han kan gå över instruktionerna igen,
och du kan skicka tillbaka oss.
- Jag tänker inte gå.
- Du har inget val.
Vi borde försöka igen.
Vi vet vilken kabel som är utlösaren.
- Han sa att inte dra ut den.
- Vi lossar den på nåt annat sätt.
- Om vi gör fel exploderar bomben!
- Den kommer att explodera ändå, visst?
- Vad har vi att förlora?
- Hur blir det med människor där ute-
-som håller på att evakueras?
Varje sekund ger dem en chans att...
...komma så långt härifrån
som möjligt.
Du har rätt.
Så vi väntar bara på att det...
...ska hända?
Du vet, jag är...
ledsen att vi aldrig...
...kom bättre överens, Ronald.
Vi ser saker annorlunda.
Du vill handla, och...
- ...jag gillar att prata ut.
- Vi är här nu-
-och vi kommer ingenstans.
Så låt oss prata.
Jag kan inte komma på nåt att säga.
Förlåt...
- Kom ihåg, dra inte ut kabeln.
- Jag fattar.
Säkert att du är redo för det här?
Bara en sak till, översten.
Kan du säga Chloe
att jag är stolt över henne?
Naturligtvis.
Har du hört något?
- Inte än.
- Vi har varit tillbaka i timmar.
Vi kommer att ha någon på stenarna
24-7 tills vi får en anslutning.
Om vi får en anslutning.
Jag hörde att du har en vän
som bor i Washington.
Sharon. Hon är...
...mer än en vän, faktiskt.
Jag vill prata med henne en gång till.
Säga hur mycket hon betyder för mig.
Ja.
Jag har tänkt på min mamma.
Saker har inte varit riktigt...
...så bra mellan oss.
Hon ville inte att jag
skulle gå in i det militära.
Sist jag såg henne,
sa jag inte riktigt...
...allt jag ville säga.
Hon är din mamma, Ron.
Hon vet.
Jag är säker på att det
kommer att lösa sig och-
-du kan åka och berätta
för henne själv snart nog.
Visst.
Snart nog.
SSG - SweSUB Group © taureane
www.SweSUB.nu