Tip:
Highlight text to annotate it
X
- Vad var det?
- Det kom från ingenstans.
- Det var som en flygande apa.
- Är det här planeten Oz?
Det verkade som vi hoppade
istället för att flyga.
Det såg ut som en apa,
hår, armar och ben.
- Den hade inte någon näbb.
- Här är en bild.
- Bra skiss.
- Den försökte ju döda mig.
- Vad är det för något?
- Ett team får kolla upp det.
- Kan vara en bra planet för en bas.
- Planeten verkade lovande-
-vatten, mat och bra klimat.
- Bortsett från de flygande aporna.
- Vi närmar oss, Rodney.
- Rodney?
- En allvarlig strömspik.
- Vad är fel?
- Jag får konstiga avläsningar.
Motorerna åker inte tillbaka in.
- Gör något.
- Om jag visste vad.
- Vänta lite.
- Åker de inte tillbaka...
- Ge mig en sekund.
- Vi har inte en sekund.
- Vi förlorade precis strömmen.
- Håll i er.
Översättning av: SSG-SweSUB Group©
Barbie_on_Weed, taureane och TAZ SweSUB.nu
Hämta dina svenska filmundertexter från
- www.Undertexter.se -
Jag hade fel. Vi har ström, men det
tar sig inte till de primära systemen-
-eller de sekundära.
Det är något som inverkar.
Jag avläser spikar överallt.
Tur att inte stötdämparna påverkades.
Inte än iallafall.
Vad är det?
Högspänning,
låt det inte träffa dig.
- Det var kanske något från planeten?
- Det fanns inget teknologiskt där.
Jag upptäckte inget ovanligt runt
planeten. Det är nog ett fel i hopparen.
- Ge mig en sekund så ska jag...
- Vad?
När vi träffade porten
slungades vi in i omloppet.
Får vi inte tillbaka strömmen
så brinner vi upp.
- Fixa DHD:n så kallar vi på hjälp.
- Det går inte, radion påverkas också.
- Motorerna startar upp.
- Det var inget jag gjorde.
Fortsätt jobba på DHD:n
så ska jag få oss inom räckvidd.
Jag har bra och dåliga nyheter.
Chansen att få DHD:n
att funka är väldigt liten.
- Det kräver omdirigering av strömmen...
- Vad är den bra nyheten?
Den dåliga är att vi har förlorat
de livsuppehållande systemen.
- Ingen Luft.
- Det är därför det är dåligt.
Vi är inom räckhåll. Fortsätt jobba på
DHD:n. Det här är kanske sista chansen.
- Vad hände?
- Vet inte. Men vi är online.
Allt är online.
Atlantis, Sheppard här. Vi är på väg,
men systemen är lite konstiga-
-är vi inte där om tio minuter
så skicka en hoppare.
- Några andra hoppar med problem?
- Nej, var nog bara engångsföreteelse.
McKay och Zelenka kollar upp det.
Vi bör hålla dem tills vi vet mer.
- Går det att ha en bas på planeten?
- Om man bortser-
-från de flygande aporna.
Men det klarar vi av.
McKay har bilder på dem.
Sa du flyga?
- Går det att fixa?
- Det finns inget att fixa.
- Vi körde flera tester.
- Varför var då systemet konstigt?
Vi kunde inte återskapa
"konstigheter" under testerna.
- Alla såg det.
- Jag tror dig.
- Det tror jag inte du gör.
- Jag tror att det var något du gjorde.
- Jag gjorde ju inget.
- Det är inget fel på hopparen.
Inte längre.
Men snälla!
Kontrollrummet, det här är
Richard Woolsey-
-jag tog fel väg i transportören,
och nu vet jag inte vad jag är.
Nu öppnar inte dörren sig.
Kan du lokalisera mig och öppna den?
Hallå?
Rodney? Är det du som mixtrar
med strömmen igen?
Jag får rapporter från alla håll.
Hallå?
Rodney!
- Har du märkt...?
- Ja. men inget ännu.
- Det händer över hela staden.
- ZPM.
Det är fortfarande online,
men har blivit...ostabil.
- Låter likt det som hände på hopparen.
- Det är inte likt.
- Kanske har spridit sig till staden.
- Jag bröt kontakten innan vi kom hit.
Kanske en tillfällighet?
- Försökte kontakta er över radion.
- Kommunikationen ligger nere.
- Vi jobbar på det.
- Jag fick nästan en blixt i mig.
- Det hände i korridoren.
- Då är det ingen tillfällighet.
- Vi förlorade strömmen till porten.
- Kanske ett virus tog sig in.
Jag bröt banden mellan hopparen
och staden, så det kan inte vara det.
Det är bäst att du löser det, för det
som var i hopparen finns nu i staden.
- Var har du varit?
- Andra sidan av staden.
Transportören skickade mig till den
östra piren. Jag fick gå tillbaka.
Problem med strömmen i hela staden.
Det påverkar alla systemen.
- Det som händer kommer från hopparen.
- Det är en av många möjligheter.
Det är en möjlighet.
Vi vet inte vad som händer.
Jag blev nästan träffad av en blixt.
Energin byggs upp på ett ställe och
utlöser sig på ett annat.
- Jag försökte kontakta dig.
- Kommunikationen ligger nere.
- Kan vi inte kontakta Jorden?
- Var inte orolig.
Jag ska lösa det.
Jag behöver bara köra några diagnoser...
Det kan inte vara bra.
Vi måste sätta ihop några team,
så håll alla lugna tills vi vet vad...
- Datorn gick precis igång.
- Det kanske är batterierna.
- Den tar ström ifrån systemet.
- Så det är bara din dator som funkar?
Jag är lika förvå*** som du.
- Vad är det?
- Det verkar vara en kod.
- Kanske.
- Kan vara ett meddelande.
Hjälp?
Vem är du?
Elizabeth Weir.
Dr Weir?
- Men hon är ju död?
- Det är vad som sägs.
Du ska kanske svara henne.
Var är du?
I datorn? Hur kan hon vara där?
Nuvarande status.
Vad hände dig?
Subrymd. Svårt.
Kontrollera.
Försöker att...
Var det du som gjorde det?
Är du fortfarande där?
Hjälp mig
Rodney. Rodney, kom in!
Hör du mig? Jag är nu klar-
-du kan börja när du vill.
- Håll tummarna.
- Vad gör du?
- Vad det än är, så har det tagit över-
-det har spridit sig
som fragment av olika program-
-jag har lyckats att sätta ihop dem
till ett stort program-
A. Förhoppningsvis göra systemet
mer stabilt.
B. Tillåta oss att kommunicera
bättre med vem det nu är.
Är det inte farligt
att sätta ihop programmen.
Inte lika farligt
som om det här fortsätter.
Ska se om jag kan fixa
en röst att kommunicera med.
Om jag kalibrerar rätt
så borde hon höra oss också.
- Elizabeth?
- Rodney?
- Hon låter inte som "Elizabeth".
- Jag jobbar på det.
- Är du Elizabeth Weir?
- Ja, det är jag.
Ber om ursäkt för alla problemen.
Vilka mer är där? Är John där?
Det är trevligt att höra din röst igen.
Vi...trodde att du var...död.
Det är jag nog.
Iallafall min fysiska kropp-
-mitt medvetande är fortfarande intakt.
- Vad hände?
Kommer du ihåg
när jag sa till dig att lämna mig?
Gå!
Jag kommer ihåg.
Replikatorerna förde mig till ett labb.
Nanoiterna frigjordes och förökade sig.
Jag anslöt mig till de andra. Men jag
hade fortfarande kvar mitt medvetande.
Jag var fortfarande mig själv. Försökte
dölja det, men några kände av det.
De var resterna av Niams grupp.
Du har nog träffat på deras
version av vårt team.
- Du har hört talas om det.
- Bara efter att de blev dödade.
Den andra du...den mänskliga versionen,
blev inte hon förstörd?
Ledarna fick henne att tro det. De höll
oss ifrån varandra av säkerhetsskäl.
Allt det här låter intressant.
Men det förklarar inte-
-hur du blev en röst i vår dator.
- Är det där Richard Woolsey?
- Ja, jag är...
- ...den nya du.
- Jag förstår.
Så vad hände?
Hur hamnade du...i den där?
Vi var på rymmen. De andra
jagade oss för vår kätterska tro.
Det var en tidsfråga innan vi
skulle infångas och förstöras.
Om inte någonting mirakulöst hände
och det gjorde det.
Vår underrättelse är korrekt.
Planeten har blivit totalförstörd.
- Kan du spåra några replikatorceller?
- Negativ, de har blivit utplånade.
Bra, vi kan äntligen jobba utan att
de kollar vad vi gör.
Det är dags att börja.
Det var inget mirakel. Det var vi
som förstörde replikatorhemvärlden.
Jag vet och vi är tacksamma för det.
Det tillåter oss att nå målen i fred.
- Du menar upphöjning?
- Exakt, Teyla.
Vi hittade en lämplig planet
och började vårt arbete.
Jag försökte hjälpa genom meditation
och att lära dem frigöra sina bördor.
Men det var svårt.
- Har ni hicka för att ni är maskiner?
- Ja.
Vem kunde ana det
men det gjorde vi.
Koracen, i vår grupp ansåg att det var
ett misstag att fly från vårt ursprung.
Att vi skulle ta till oss det
och hitta en teknisk lösning.
Vi vet att ett replikatorsinne kan
överföras från en kropp till en annan.
Jag har upptäckt ett sätt som gör att
vi kan existera och det är i energifält.
Genom att ladda upp oss mot subrymden-
-så kan vi röra oss fritt i galaxen
utan att bli upptäckta.
- Vad händer med våra kroppar?
- Nanitbindningarna separeras.
- De kommer att bli förstörda.
- Vi behöver dem inte längre.
- Koracen, tänk om det inte fungerar?
- Det kommer att fungera.
Du berättade att upphöjning nås när
kroppen omvandlas till energi.
Jag kan göra det.
När vi väl är i subrymden kan inget
hindra oss att nå nästa existensnivå.
Är du redo?
Det är gjort.
- Fullständig upphöjning!
- Det fungerade inte.
Det fanns ingen nästa nivå.
Inget man kan kalla för upphöjning.
Vi har varit fast i subrymden sen dess.
- Hur är det?
- Ständig rörelse, öronbedövande ljud.
- Det är som den värsta migränen.
- Jag har haft det några gånger.
Vi började söka i galaxen för
att återfå någon typ av fysisk form.
Vi träffade på
några avancerade samhällen.
- I den här galaxen?
- Ni skulle bli förvånade över antalet-
-som gömmer sig
för gengångare.
Vi intog olika datasystem
även gengångarteknologi för ett tag.
- Gengångarteknologi?
- Det var väldigt obehagligt.
Var vi sökte så kunde vi
inte hitta någon teknologi-
-som tillät oss att existera
som vi var förut.
Därför kom ni hit. Ni visste att
vårt system var tillräckligt kraftfullt.
De andra blev frustrerade. Jag bröt
mig loss och började leta efter er.
Jag sökte i månader. Jag upptäckte er
hoppare och anslöt mig till den.
- Som nästan dödade oss.
- Jag är ledsen för det.
Min nuvarande situation är labil
och svår att kontrollera.
Speciellt i början när jag ska
samspela med ny teknologi.
Men jag kände inga andra.
Ni är de enda vänner jag har.
- Någon låtsas vara dr Weir.
- Tänk om det är hon?
Vi har fortfarande de äldres maskin.
Jag kan lätt bygga en replikator...
- Nej!
- Jag satte in felsäkerhet, nödstopp.
- Med alla framsteg jag har gjort...
- Med respekt för de framsteg du gjort.
Replikatorerna är för mäktiga för
att vi ens ska tänka på att lita på dem.
De har satt skräck i två galaxer. Du
vet hur svårt det var att få bort dem.
- Vad ska vi göra med henne?
- Hon kan inte vara där hon är.
Vi kanske kan ladda upp henne
som vi gjorde med Eva.
Det blir inte lätt eftersom
hon inte vill ge sig iväg.
- Prata med henne.
- Vi har upptäckt avvikelse i labbet.
- I replikatormaskinen?
- Hon bygger en kropp.
- Hon måste ha hittat den i databasen.
- Stäng ner strömmen.
Jag har försökt nå dit ner
men radiokontakten är bruten.
- Vad pågår?
- Dörren är låst, får inte upp den.
Hämta backup, vapen och C-4.
Vi måste spränga dörren.
Panelen är rökt.
Finns det någon annan dörr
vi kan ta?
Hej!
- Jag är Elizabeth Weir.
- Hon har använt den senaste mallen.
- Hon är Fran.
- John, jag är inget hot mot dig.
Att bygga en replikatorkropp
är ett stort hot.
- Elizabeth Weir skulle aldrig göra det.
- Maskinen är deaktiverad.
Ingen kristall, inga fler replikatorer.
Jag var lika oroad
att gör det här som ni.
Justeringen som Rodney gjort
minskar riskerna.
Jag kan inte kopiera. Eftersom
medvetandet kontrollerar kroppen så...
Ditt medvetande.
Jag köper inte det du säger att du är.
Då är vi två.
Jag förstår att ni är skeptiska
men jag är Elizabeth Weir.
- Jag önskar jag kunde bevisa det.
- Det blir svårt.
Personlig information och minne kan
lätt grävas fram ur Weirs medvetenhet-
-när replikatorerna grep henne.
- Jag vet.
- Jag kan erbjuda er något av värde.
- Låt höra.
De tekniska specifikationerna från
flera av de system vi har varit hos-
-inklusive gengångarteknologi
har jag laddat upp till er dator.
- Jasså, verkligen.
- Ge mig en chans att få ert förtroende.
Jag skulle aldrig göra något för
att skada er eller Atlantis.
Nu när hon har laddat ner sig i en kropp
så förstör hon inte datorn längre.
Kraften är stabil, portalen fungerar
och kommunikationen fungerar.
- Och hon kan inte kopiera?
- Nej, hon har vidtagit alla skydd.
Om vi tar henne till en
skyddad plats...
Föreslår du att vi ska ha henne kvar?
Har vi henne under bevakning
så minskar vi de hot hon kan utgöra.
Om hon ens utgör något hot.
Det ger oss mer tid att studera henne.
Den saken är en replikator.
Det kan gå fel på fler sätt-
-även om hon står under bevakning.
- Man tvivlade på Fran som jag byggde-
-hon visade sig vara säker och pålitlig.
- Du byggde Fran och hennes medvetande.
Hur mycket du än tror att den här nya
Fran är dr Weir, kan vi inte vara säkra.
- Det kan vara Oberoth inuti kroppen.
- Det är läskigt.
Tänk om det är dr Weir?
Det är mitt fel. Jag reaktiverade
naniterna för att rädda henne men...
Jag har skapat den här röran
så jag borde vara den som fixar det.
Jag är skyldig Elizabeth det.
Jag är ledsen, men det är för farligt.
Vi håller oss till planen och laddar upp
medvetandet till virtuell verklighet-
-och låter henne bevisa därifrån.
Där gör hon ingen skada.
Ett barn! Åh Teyla!
Jag är så glad för din skull.
- Är det en pojke eller...?
- En pojke.
- Vad heter han?
- Torren John Emmagan.
Torren efter din far och
John efter Sheppard?
Ja.
- Är John Sheppard...?
- Nej.
- Pappan är Athosian.
- Låt mig gissa...Kanan.
Ja, hur visste du...?
Varje gång du pratade om honom
som vän tindrade dina ögon.
Är barnet här på Atlantis?
Nej...han är med sin far...
utomvärlds.
- Ursäkta att jag stör.
- Vi var färdiga.
- Jag ber om ursäkt för det här.
- Det är okej, jag förstår.
- Fantastiska nyheter om Teyla.
- Ja.
Vi vill tro att du är
den du säger att du är.
Jag förstår er
ni måste vara försiktiga.
Men det är verkligen jag, John.
Ni måste bara ge mig tid.
Ni kommer att se...
- Vad är det för fel?
- De har hittat mig.
- Vilka?
- De andra replikatorerna.
De är på väg till Atlantis.
- Hur många är på väg?
- Åtta.
- Vi vet vad en kan ställa till med.
- Ska vi plocka ur ZPM:n?
Det är sista utvägen, vi är inte där än.
Jag måste påverka allt jag kan komma på.
- När är de här?
- Om några minuter.
Hur kan vi skydda staden?
Kan ni sätta upp en brandvägg?
Brandvägg fungerar inte.
De är överallt och svåra att förutsäga.
Kanske något som fungerar som ett
antivirusprogram, det kan ta tid.
Håll dr Weir under bevakning.
Vi vill inte sudda ut henne än.
Vi kanske behöver hennes hjälp.
- Du har lurat oss.
- Jag trodde inte de kunde spåra mig.
- Säg åt dem att hålla sig borta.
- Det är lättare när de kommer närmare.
- De vill nog inte skada någon.
- Säg åt dem att fortsätta-
-och gå någon annanstans.
Det kanske går...
- Fortsätt Rodney.
- Det är okej...systemet...
Den samlade kraften är fullständigt
överlastad i kraftstationen.
- De är här.
- Alla åtta svärmar i stadsdatorn.
- Hur blir det med antivirusprogrammet?
- Jag har inte haft tid att avsluta det.
Radek, du måste ta ur ZPM:n.
Radek...?
Kommunikationen ligger nere igen.
Rodney? Jag försöker avleda kraften
men det börjar bli för instabilt.
Vi borde ta bort ZPM:n nu.
Vi drar. Ta ur ZPM:n. Stäng ner
all kraft förutom huvuddatorn.
Han är död.
Vi har etablerat kontakt med
en replikator vid namn Koracen.
- Han pratar för de andra.
- Koracen, det är Elizabeth Weir.
- Elizabeth, vi blev oroliga.
- Ni måste lämna den här platsen.
- Ni orsakar en *** skada.
- Vi lämnar när vi har fått kroppar.
- Det är uteslutet.
- Elizabeth har fått en.
Vi valde inte det.
Hon kommer inte att få behålla den.
- Vi vill inte skada någon.
- En är död så spara fredssnacket.
Koracen, snälla lämna staden
och låt mig förhandla med dem.
Vi kommer nog på ett sätt
att hjälpa er.
Sätt tillbaka kristallen i de gamlas
maskin så att vi kan göra kroppar.
- Det är vad ni ska göra.
- Och om vi inte gör det?
Koracen...
- Portalen är nere igen.
- Vi förlorar kontrollen över staden.
- De har stängt av hopparkabin-dörrarna.
- De försöker hindra oss från att åka.
- Kan du inte åsidosätta det?
- Jag är utestängd.
De har just kopplat in ZPM:n.
Energinivån ökar snabbt.
- Varför? Vad gör de?
- De sänker staden.
- Höj skölden.
- Den är avaktiverad.
- Några idéer?
- Nej, vi sjunker.
Vattnet har redan nått de lägre planen
och kommer snart ta sig in i staden.
- Sänd dem ett meddelande från mig.
- Jag har försökt få dem att sluta.
- De lyssnar inte på mig.
- Det är inte det jag vill säga.
Säg åt dem att fortsätta.
Att sänka staden.
Att förstöra sin enda chans att
återfå någon sorts fysisk form.
Ni har sökt i hela galaxen, ni vet att
replikatorernas hemvärld förstördes.
Den enda platsen som återstår med
teknologin ni behöver...är precis här.
Så fortsätt, förstör det.
Var fast i limbo för alltid.
Första planet i södra piren
är helt under vatten.
De kommer inte sluta.
Okej, då dör vi alla tillsammans.
De stänger ner sin ZPM.
Staden stabiliseras.
Dåså, nu kan vi förhandla.
Jag har ett förslag. Jag har berättat
det för de andra och de godtar det.
- Låt oss hörde det.
- Mänskliga kroppar, nanotillverkade-
-men bestående av kött och blod.
Som de andra Elizabeths ni mött innan.
- Vi har inte den teknologin här.
- Men det har vi.
Ger ni oss temporära replikatorkroppar
och ett labb, kan vi ta fram dem själva.
Överföra medvetanden från replikator-
kropparna till mänskliga kroppar?
Som mänskliga varelser kommer
vi vara lika sårbara som er.
Tvungna att äta, sova, bli sjuka och dö.
Helst av hög ålder.
Står inte upphöjningen kvar på agendan?
- Det gör det.
- Bygga människor, det tar väl tid?
Bara att skapa teknologin för det.
Vi pratar om nanoiter, organiskt ta
fram alla kroppar på molekylnivå.
Sen måste man skapa en maskin för
överföringen. Det kommer ta lång tid.
Replikatorer jobbar snabbt.
- De behöver ingen rast, mat eller sömn.
- Det är värt att fundera på.
Du kan ha rätt. Om så bara för
att få kontroll över staden.
Medan de är i våra
system har Atlantis problem.
Om vi gör det här vill jag ha
stränga restriktioner på vår förmåga.
Ingen kopiering, ingen skepnadsskiftning.
Grundmodell, inget annat. De kommer
bara kunna påverka mindre reparationer.
Blockera labbet. Sätt upp ett kraftfält.
Det ni behöver för att vara säkra.
Jag har redan övertygat de andra
att det här är deras enda alternativ.
De kommer inte ge er problem.
Ni har mitt ord.
Gör det.
Okej. Initialisera kraftfältet.
- Är dina team på plats?
- Bevakning hela dygnet.
När de här kropparna är klara och deras
medvetande nerladdade, vad händer då?
De kommer nog vara som vilken människa
som helst så jag släpper dem väl.
- De kan bli värdefulla allierade.
- Tänk om en av dem väljer att stanna?
Låt oss ta en sak i taget.
- Hur går det?
- Snart klar, ska avsluta den sista.
- Det gick snabbt.
- Skapa replikatorer är relativt enkelt-
-jämfört med oss människor.
Ju fortare det blir klara desto bättre.
När överföringen är klar vill jag
att replikatorkropparna förstörs.
De slösar verkligen ingen tid.
Nej, det gör de inte. Inga raster, inget
småpratande, bara perfekt arbetsmiljö.
Ronon, du måste inte stå där hela tiden.
- Jag klarar mig.
- Prat, prat, det går inte få honom tyst.
Håll mig uppdaterad.
- Hallå! Strömmen gick.
- Vad i...
- Vad hände?
- Replikatorerna rymde såklart.
Ledaren måste gjort ett program som bröt
strömmen när nerladdningarna var klara.
Avaktiverade kraftfältet och
gjorde det möjligt att öppna dörrarna.
- Var är hon?
- Hon gick efter Koracen.
Tre team jagar henne
men vi har förlorat kontakten.
Gå till kontrollen, försök fixa elen.
- Vad gör vi med dem?
- Skjut dem. De faller till ***.
Vänta!
Vi visste inget om Koracens plan.
Om vi vore en del av den
skulle vi inte stå här nu.
Snälla.
Vi gör som ni vill.
Inget kommer förbi den dörren.
Rör de sig, så skjut dem.
Du kunde inte vänta på
de där människokropparna.
Människokroppen är skör, svag.
Varenda sekund närmar man sig döden.
Ger du upp den där saken med upphöjning?
Inte alls. Jag är säker på
att det finns en annan väg.
Med den här kroppen har jag
*** tid att upptäcka det.
- Någon tur?
- De har stängt ner nästan alla system.
Utom till portalen,
uppenbarligen försöker de ringa ut.
Jag lyckats få indirekt
åtkomst till huvuddatorn.
Försöker omfördela ström till central-
tornets primära system så kan vi...
Åsidosätta replikatorproblemet
och starta upp resterande system.
Skynda på. Vi behöver ha ström, nu.
- Något du vill att jag ska göra.
- Hålla dig borta från mig.
Jaha, okej.
Och vara tyst.
John, stanna. Låt mig sköta det här.
Har inte du gjort tillräckligt redan?
- Jag försöker hjälpa er.
- Hur då? Genom att rymma.
- Jag visste inte om det här.
- Såklart hon visste.
Hon har varit en villig deltagare
i våra mål från början.
Det var hennes idé att komma hit.
Du satt du hade brutit med honom.
Att de inte kunde spåra dig.
Spåra. Det var hon som meddelade
oss när det var rätt tid att komma.
Vi följde bara hennes order.
John, lyssna på mig.
Jag var tvungen att ta hit dem.
Det var vår enda chans, vår enda väg ut.
Jag visste inte att
Koracen skulle bli ett problem.
- Jag trodde inte någon skulle skadas.
- Vad trodde du att vi skulle göra?
Ge er några replikatorkroppar
och skicka iväg er.
Jag trodde inte att vi var ett hot.
Du kanske tror att du är Elizabeth.
Men det är du inte.
Om du vill återuppta ditt
arbete så tillåter jag det.
Vi använder kraftfältet igen, såklart.
Det är för riskabelt.
Jag trodde att det skulle vara säkert
att ta hit de andra. Jag hade fel.
Jag kan inte garantera att de
inte utgör en fara. Eller jag själv.
Okej... Vad vill du göra?
Efter att du aktiverade nanocellerna i
mig, sa jag att det var en dum idé.
Så mycket har gått fel efter det.
Men jag tror jag vet hur jag
kan ställa allt till rätta igen.
Börja.
Om du behöver något
till ditt arbete, så hör av dig.
Än en gång måste du lova att
stanna tills du är klar med kropparna.
Inte lämna din hemvärld, ingen kontakt
med andra civilisationer utom Atlantis.
Du har mitt ord på det.
Lycka till med ditt befäl, Richard.
Skönt att veta att
Atlantis är i kapabla händer.
Tack så mycket.
Klara?
Det är okej. Jag går först.
Det är säkert.
Är du säker på att
rekonfigurationen fungerade?
Ja. De skickades till en rymdgrotta.
Antar att de besvarade
frågan om det var Elizabeth.
Hämta dina svenska filmundertexter från
- www.Undertexter.se -
Omsynk: donne
Översättning av: SSG-SweSUB Group©
Barbie_on_Weed, taureane och TAZ