Tip:
Highlight text to annotate it
X
Kom hit. Din jäkel...
Kom tillbaka.
Nej, du får inte...
Nej, vänta! Du får inte...
Jag har dig...
Jag har...
Jag har dig...
Jag har dig.
- Prata med mig, Goose.
- Goose?
- Ja, jag är Maverick. Fattar du?
- Nej.
"Tornet, det här är Ghost Rider
som begär en förbiflygning"?
Det tar udden av det roliga
om jag måste förklara det.
- Det kan jag förstå.
- Hittade du Grants plunta?
På sätt och vis.
Det är bara...en sak.
En? Försök med hundratals
och åter hundratals saker.
Vi letar efter en plunta på ett histo-
riskt livespel, där alla pluntor dör.
En värld där alla har en plunta.
- Det där låter som kanoneld.
- Brilliant. Vad smart du är.
- Vad vill du? Varför ringde du?
- Vet du var Artie har-
-sina små marshmallows?
Han vill inte berätta för mig.
- Som om han behöver marshmallows?
- Du, Pete?
Ja, den där Artie. Han ser rätt bra ut
nu för tiden, tycker du inte?
Det är all motion jag får av att
jaga artefakter utan hjälp.
- Förlåt.
- Förkylningen håller på att bli värre.
- Du borde vila.
- Ja, om jag bara betalade någon-
-att hjälpa mig med sånt här.
- Jag vet. Claudia är tillbaka snart.
Vem har gjort den här grejen?
- Prata med mig, Goose.
- Va?
- Har ingen sett "Top Gun"?
- Pete, du har besök.
Tyvärr, Leena.
Jag är ganska upptagen just nu.
Hon säger att hon är
din ex-fru.
Säsong 3 Episod 4
- Queen For a Day -
SSG - SweSUB Group © taureane
www.SweSUB.nu
- Hej, Myka.
- 27 timmar till Dubai och tillbaka.
Jag vet att jag skulle ha gått
till Magasinet först, men...
Jag behövde Leenas och min säng.
Hur kunde den här ens hamna i Dubai?
Dubai liknar väl inte Dakota
på följesedeln, eller hur?
Är det jag? Luktar jag?
Jag luktar, eller hur?
Först en dusch, tupplur,
sen Magasinet.
Men Myka, det är någon
som jag vill att du träffar.
Myka, det här är Amanda.
- Amanda Lattimer. Trevligt att träffas.
- Hej. Trevligt att träffa dig också.
Jag är Myka Bering. Amanda Lattimer.
Du är inte Petes...mamma.
Och du är inte hans syster, för hon...
Är du hans kusin?
Nej, det är jag inte. Och jag kommer
att ändra namnet. Jag är hans...
Amanda.
Amanda. Och...och...
- Och Myka, du är tillbaka.
Och...och ni har träffats.
Utmärkt.
Jo, Amanda "nytt-efternamn" berättade
just att hon inte är din kusin.
Det är hon inte. Det stämmer.
- Amanda, Myka är...
...förmodligen väldigt trött, och...
- Nej, jag är okej. Jag...
- ...behöver duscha.
Vi går dit bort.
- Men jag vill...
- Titta på det här rummet.
Jag vill bara välkomna din...
Det var ohyfsat.
Okej, berätta.
- Vad gör du i South Dakota?
- Jag blev omplacerad.
Omplacerad. Hit, från Washington.
Det är ett straff.
- Vad gjorde du den här gången?
- Nej, nej, jag gjorde ingenting.
Nej, vänta. Jag gjorde något,
men det var en bra sak, okej?
- Det är därför jag är här.
- Det du gjorde var nog inte avsiktligt.
- Det är en befordran.
- Till "Du-ni-ville."
"Un-i-ville."
Och vad gör du i Univille?
Jag hittade något
som tillhör dig.
Det var som...
"Legendmakers", första upplagan?
Vad gör du? Och bara sådär,
som en 12-årig pojke.
Jag trodde aldrig att jag
skulle få se den här igen.
- Tack, tack, tack.
- Okej.
Jösses.
Hur som helst, jag ska gå.
- Ska du?
- Ja.
- Du, Amanda.
- Ja?
Tänker du berätta varför
du egentligen är här?
Det är oroväckande hur väl
vi känner varandra, eller hur?
Jag ska gifta om mig.
Gift om dig?
- Det är häftigt. Fantastiskt.
- Tack.
- Grattis! Så när är bröllopet?
- I morgon, faktiskt.
Det är...i morgon.
Skulle ha sagt det tidigare. Det krävs
tillstånd för att prata med dig.
Du anar inte vad jag fick
gå igenom för att komma hit.
Jag vet inte om jag kan...
komma ifrån med så kort varsel.
Förlåt, Pete.
Jag kom inte hit för att bjuda dig.
Jag kom för att få
min farfars ring.
Ringen, det stämmer.
Visst har jag den fortfarande?
- Jag är ledsen.
- Nej, nej, snälla, jag hämtar...
Den är där uppe.
Jag hämtar den.
- Prosit.
- Åh, hej. Förlåt.
Jag letade bara efter...
Petes fru.
Jag menar, du är Petes ex-fru,
som vi inte visste att han hade.
Amanda räcker. Och du är?
Förlåt. Jag är Arthur. Artie.
Du vill inte...
Jag letade faktiskt efter Myka.
- Leena duger också.
- Vad sägs om mig? Duger jag?
Åh, hej! Jag letade efter...
- Mig! Eftersom jag är tillbaka.
- Just det, precis. Hon är tillbaka.
- Jag ville välkomna henne tillbaka.
- Nu har du sett henne.
Du har sett henne. Hon har sett dig.
Alla har sett alla. Så nu kan alla gå.
Sätt igång. Ut med er.
Bye-bye. Hej så länge. Duktigt.
- Det finns ingenting att se.
- Var du gift?
Får jag inte ha något privatliv?
- Och du smyger omkring.
- Jag smyger inte. Vadå smyga!
- Gift. Hur länge...
- Föreställningen är över.
- Myka, jag skäms över dig.
Snoka runt så. Den här
mannen behöver sitt privatliv.
Gift. Varför har du inte...
Gå upp på övervåningen, nu.
Gå, gå, gå.
Ledsen för det där. De är...
Jag tänkte säga plågoandar, men okej.
Så det här är slutet, va?
Skälet för att se varandra.
Jag antar det.
Du har missat hela
gottgörelsedelen i mitt liv.
Jag menar inte att du precis
fanns där heller.
Så jag antar att jag aldrig tänkte
att jag var tvungen att göra detta.
Och nu när jag säger det...
så låter det som en sådan undanflykt.
Saken är, att anledningen till att
jag aldrig har gjort det...
...är för att du är den svåraste
att gottgöra.
Jag sabbade verkligen
till det för oss.
Amanda, jag är ledsen.
Tack.
Lyssna, det är inte viktigt längre.
Och jag tror det blev
till det bästa i ***änden.
Jag antar det.
Hur är det med den här killen?
Det är väl inte någon jag känner?
- Självklart inte.
- Åh, Gud, tack för det.
- Han är den rätta, va?
- Ja, det är han verkligen.
Jag menar inte att du inte var det.
Det är bara annorlunda den här gången.
- Michael, är rar och charmig...
- Jag slutade lyssna efter ja.
Så låt oss stänga ner henne.
Jag är bara glad över bröllopet.
Du vet, sagor och slott.
Jag menar, det är ett hyrt slott
i Poconos, men ändå.
Jag har gjort min plikt så länge
så jag är redo att-
-bara vara en prinsessa för en dag.
- Du förtjänar det.
Prinsen och sagan.
Allt.
- Tack, Pete.
- Ja.
Bli lycklig, Amanda.
Det kommer jag att bli.
- Varför var hon här? Underhåll?
- Ska ni börja om igen...
- Nej. Hon ska gifta om sig.
- Vad? Varför ringde hon inte bara?
Sluta. Det var därför jag inte sa något.
Jag vill inte prata om det.
Pete, du har rätt. Förlåt.
Ditt privatliv angår inte oss.
Vi borde inte ha stört.
Du vet...
Det var inte bara en sak.
Mest var det för att vi var...
bara för unga.
Jag var i alla fall för ung.
Amanda var väldigt driven.
Hon visste alltid precis vad hon ville.
Hon är vad marinkåren kallar
en "stridis".
Hon var...
...fantastisk.
Naturligtvis är hon major nu.
Och jag...
...var inte fantastisk.
Jag visste inte vad jag ville.
Jag var definitivt inte redo
för ett livstids engagemang.
Inte då.
Nu undrar jag bara.
- Om det kunde ha fungerat?
- Ja.
- Nej. Kanske. Nej.
- Hörni?
- Vi har ett problem.
- En bikupa, ett bi.
Vi saknar biet.
Jag vet inte vad biet gör-
-men om det var i Magasin 2 är det
troligen något bisarrt och dödligt.
- Bäst att vi hittar den nu.
- Okej, jag kom in här.
- Och jag satte bikupan här.
- Jag minns det för att...
- Du flämtade. Du flämtar sällan.
- Pete har rätt. Varför flämtade du?
- Leena?
- Amanda. Amandas väska var där.
Pollen. Om Amanda på något sätt
utlöste spärren...
...då kunde biet...
ha fallit rakt ned i...
Nej! Nej, nej!
En artefakt föll inte i
min ex-frus väska-
-på väg till hennes perfekta
sagobröllop. Nej, det hände inte.
Arties artefaktslag säger att det
värsta som kan hända med en artefakt...
- ...händer med en artefakt.
- Den är i Amandas väska.
Nu kan du få panik.
ETT HYRT SLOTT I POCONOS
- Amanda.
- Där är min blivande man.
Välkommen tillbaka.
Jag har saknat dig.
Jag har saknat dig också.
Titta, jag fick ringen.
- Är du okej?
- Ja...
Där är äntligen bruden.
Jag måste prata med dig om mat-
leverantören. Han är en komplett idiot.
Vi ses vid altaret.
Eld!
Efter grejen med mellanrymden-
-insåg jag att jag
ville vara en Magasinsagent.
- Och du? Vad är din historia?
- Du vet min historia.
A.T.F., Jimi Hendrix gitarr, och första
gången jag såg Arties ögonbryn.
- Jag menar innan allt det där.
- Innan tillhör det förflutna.
- Där det stannar.
- Ett varningens ord:
På Magasinet stannar inte alltid det
förflutna i det förflutna. Bokstavligen.
- Nämnde jag att vi har en tidsmaskin?
- Varför förvånar det inte mig?
- Den är inte här.
- Är du säker?
Silverpluntor, guldpluntor, träpluntor,
pluntor med lock och med knopp.
- Jag fattar. En *** pluntor.
- Vi har kollat den här två gånger.
Ingen är rätt. Vi visar brickorna
och kroppsvisiterar alla istället.
Vi gör inte så. Vi rör oss obemärkt.
Vi smyger.
Hur skulle knäppisarna reagera om de
visste att nån har Ulysses Grants plunta?
- Killarna bär riktiga bajonetter!
- Om någon dricker ur den-
-och börjar tro att han kämpar i kriget
medan han bär en bajonett.
- Artie sa att vid förra spelet...
- Knivhöggs två soldater.
Vi ska fortfarande smyga, men snabbt.
- Så vad är planen, o smygande?
- Jag har inte precis någon...
- Varför känner jag mig som Laverne?
- Jag är Laverne. Du är Shirley.
Jag är inte Shirley.
Jag har grävt lite
för att ta reda på-
-vad bikupan faktiskt gör.
Jag är lite rostig på hieroglyfer-
-så inget skämt om åldern, tack.
Så det kan ta lite tid.
Låt oss bara få veta.
Det här är mycket trevligare än
"Love Me Tender"-kapellet i Vegas.
Säg inte att du gjorde det där.
- Där är klänningen, jösses.
- Du skulle ta med något blått.
- Nej, jag skulle ta med strumpebandet.
- Du har rört ihop det.
Amanda, du är så vacker.
- Det här blir bara värre. Titta.
- Åh, Gud, på din bröllopsdag.
Det ser hemskt ut.
Amanda...din stackare.
- Jag ska ge dig ett plåster.
- Du behöver antibiotika.
- Okej.
- Givakt!
- Marinsoldater!
- Major! Amanda.
- Du ser fantastisk ut, major.
- Jag är så glad att ni hann.
- Sir, du ser fantastisk ut.
- Tack, killar.
Det är frun.
- Jag är så glad att ni är här.
- Du bör sitta ner och vila dig, major.
Lägg upp fötterna.
Du måste spara på din energi.
- Jag ska hämta en stol.
- Nej, jag är okej, killar.
Ursäkta mig.
Pete och Myka, eller hur?
Vad gör ni här?
Wow. Du - du - du ser...wow.
Amanda, vi är verkligen ledsna
för att vi tränger oss på, men...
Vi har ett litet problem.
Får vi prata med dig lite?
Vad är det med paraden?
Sker det när man blir officer?
- Marinsoldater tar sitt jobb på allvar.
- Jag var aldrig en stalker.
- Kan vi prata ostört någonstans?
- Så spännande.
Mikes föräldrar. Hans mamma vet inte
när hon ska sluta prata.
Gör mig en tjänst.
Ta hand om Martins för mig, okej?
Gör vad ni vill.
Håll dem borta från mig.
Vi går in här.
Vad händer?
Är det här någon slags maringrej?
- Vi letar efter vår son.
- Åh, nej!
- Vad är problemet?
- Vi kan inte berätta.
När du var på pensionatet,
kom något lös.
- Vad för något?
- Vi kan inte säga det heller.
Handlar det här om att jag
gifter om mig?
- Nej, på en scouts heder.
- Du sparkades ut när du var tio år.
- Jag anlade inte den där elden.
- Det handlar inte om dig.
- Varför är ni här då?
- Hemligt, major. Du behöver inte veta.
Okej. Oavsett vad problemet är.
Vad ska ni göra för att fixa det?
- Eller kan ni inte berätta det heller?
- Vi behöver bara undersöka den väskan.
Pete?
- Det är en jättefin klänning.
Verkligen. Förlåt.
Min signerade
Sandy Alomar Jr baseboll?
Om inte serietidningen skulle fungera.
Har detta med ditt nya jobb att göra?
Varför du är i "Du-ni-ville"?
Det är verkligen en befordran.
Se!
- Bi-hålla.
- Bi-hålla, ja...
Du kanske ska ducka.
Så där ja. Inga döda kroppar,
inga massförstörelsevapen-
-ingen svärm mördarbin,
tanken slog mig.
- Så mycket för Arties lag.
- Vad det där någon form av vapen?
Det där räddade ditt bröllop.
Den goda nyheten är,
att det är över.
Tack för att ni tog hand om
vad det där än var.
Inga bekymmer.
Vi är ledsna att vi klampade in.
Du ska inte se mig igen.
Pete.
Får jag prata med dig?
Jag kollar om det finns en vallgrav.
För jag älskar verkligen vallgravar.
Hon älskar vallgravar.
Har du några idéer om hur man
hittar pluntan bland alla?
Mingla? Se om det finns någon här
som tar det här alltför allvarligt?
Spring era skörbjuggade jänkare!
- Att visa sig här täcker den kategorin.
- Ingen negativitet, okej, sandmästarn.
Låtsas som när du var barn. Spela med.
Fanns det ingen låtsaslek-
-i ditt mystiska förflutna? Jag tycker
vi tar musköten och går in i striden.
Jag tycker att vi pratar
med den killen.
- Kände du killen som slog dig?
- Det var menige Johnson.
Han blev galen mitt i en skärmytsling.
Började slå andra spelare-
-och dänga dem med gevärskolven.
Vi har regler mot sånt.
- Drack han ur en plunta?
- Jag antar det. Alla gör det.
Det är halva nöjet.
- Du är död, rebell!
- Va?
Det är du också, jänkare!
Länge leve Abe Lincoln!
Vad? Jag börjar komma in i det här.
- Ligg ner. Du är död.
- Va? Nej, jag är inte död.
Jag är bara sårad. I benet, tror jag.
Det är okej. Jag kan fortfarande slåss.
Vet du hur mycket det kostar att
avlöva träden-
-så det ser ut som slaget vid Shiloh?
Vi är engagerade yrkesmän.
Och du, rebellhund, är död.
Okej. Överreagera inte.
Jag ska gå.
Om du är död, betyder det att
du fortfarande är ledande agent här?
Hitta Johnson.
Leta efter den galnaste killen
här ute.
Så Pete, jag ville bara säga
att jag är ledsen också.
- Vad du sa i "Du-ni-ville"...
- "U-ni-ville"
Det var inte helt och hållet
ditt fel.
Vi den tiden var det lätt
att skylla på ditt drickande, men...
...det krävs två
att sabba ett förhållande.
Jag var aldrig en Pacino.
Jag var mer av en Tom Cruise, du vet.
- Ja, du är Maverick, kommer jag ihåg.
- Tack.
Saken är den...
att då ville jag...
...bara så mycket. Jag ville göra
så mycket. Jag kunde inte-
-låta någonting komma i vägen,
inklusive dig.
Kanske om jag inte hade
varit så egensinnig...
Vem vet?
Ja.
Men, se på dig nu, major.
Du har fått din Askungeklänning.
Jag har aldrig sett dig så lycklig.
Jag tror att saker och ting blev
precis som de skulle.
Amanda, har du sett mina föräldrar?
Jag kan inte hitta dem någonstans.
- Är du inte... Är inte han...
- Pete, ja.
- Kul att äntligen träffa dig.
- Var du tvungen att vara så trevlig?
Lyssna, Michael, du har en
fin liten major där, så.
Tack.
Vi går och hittar dina föräldrar.
Jag längtar att få prata med din mamma.
- Så det där var brudgummen, va?
- Ja, kan du tänka dig?
- Ditt ex gillar definitivt en viss typ.
- Tycker du killen ser ut som jag-
-med håret, fyrkantiga käken
och "Captain America"-attityd?
Snälla.
Jag är så mycket coolare än så.
- Mina föräldrar bara försvann.
- Vi hittar dem, okej?
- Ingen kommer in eller ut härifrån.
- Jag går och letar efter dem.
- Du stannar här och gör vad brudar gör.
- Exakt klockan tre-
-oavsett vad som händer,
så gifter vi oss.
- Jag blir äntligen mrs Michael Martin.
- Jag kommer äntligen att äga dig.
- Ingen kommer in eller ut härifrån.
- Jag kommer äntligen att äga dig.
Kom, vi går.
Hej. Ursäkta oss.
- Ingen går in eller ut.
- Det är vad hon sa.
Det finns ingen anledning att hetsa
upp er. Vi var på väg att gå...
- Jag är okej.
- Nej, nej, jag menar, Pete!
- Snygga hattar.
- Spring!
Hjälp mig!
- Arties lag.
- Oh, ja!
"Det är ett bröllop, Pete.
Varför skulle vi behöva våra Tesla?"
Vad är det här, Pete?
- Vart tog resten vägen?
- Michael och hans föräldrar är där ute.
Jag är orolig för killarna med svärd.
Jag antar att det här är orsakat av
ditt topphemliga vad-det-nu-än-är.
- Jag sa ju att det är hemligt.
- Vi attackeras av mina gäster-
-så jag måste få veta.
Bikupan tillhörde en kvinnlig farao
som styrde Egypten omkring 1479 B.C.E.
Hatshepsut. Det var ingen nysning.
Det var faraos namn, Hatshepsut.
Så Hatshepsut skapade artefakten
med hjälp av honungsbinas feromoner.
- Bikupa, bi. Det låter vettigt.
- Sen lät hon biet sticka sig-
-och injicera gadden in i kroppen.
- Hon blev bidrottning.
- Exakt. Hatjoo!
- Vad är det med henne?
- Vem?
- Du sa Hatshepsut.
- Nej, det var en nysning.
- Vänta, du sa gadd.
Artie, du sa gadd.
Artie, jag tittar på det här biet,
och det finns ingen gadd.
Framåt!
Dö, avskum!
- Kom igen, din rebellhund!
- Vad fan? Jag sköt dig.
- Kom igen. Slåss som en man.
Lägg ner vapnet. Jag dödade dig.
Men jag ska segra för mitt stora land!
Nej, nej. Jag har kommit
för att hjälpa dig, broder.
- Tillsammans kommer vi att...
- Åt helvete med detta.
Johnson, jag är ingen spelare.
Du har något som är mycket farligt.
- Dö, avskum!
- Sluta! Sluta, sir, jag ber dig.
- Du höjer väl inte handen mot en dam?
- Jag skulle aldrig skada en kvinna.
- Men jag tänker döda gråryggen.
- Tyvärr inte.
Jag sa ju att jag var Laverne.
Vilket Lavernedrag. Kom igen, Shirley.
Miniteslan? Min egen design.
Den är rätt häftig, va?
Det bör bli ditt dragnamn, Minni Tesla.
De har dessa kläder för kvinnliga
spelare. Jag tänkte om jag kunde...
- Vad? Vad har jag gjort?
- Det är ingenting, det är inte du.
För en stund där var du
väldigt lik min storasyster.
Hon brukade rädda mig en del
när vi var små.
Så du har ett förflutet.
Och en syster. Berätta.
- Hur är hon? Var bor hon? Detaljer.
- Nej...hon...
Claud dog för länge sedan.
Varför gör jag alltid så med dig?
Gud, jag är ledsen, Jinksy.
Det är okej, verkligen.
Det är okej.
Låt oss ta den
och ge oss av härifrån.
- Vad mer har du där?
- Jag har en smörgås om du är hungrig.
Glöm att jag frågade.
Jädra Trekkies. Ska alltid planka in
och låtsas att de är tidsresenärer.
Vilken nörd.
- Säg att du hittade den.
- Amanda har blivit stungen.
- Har hon rört någon?
- Bortsett från hela brudföljet, nej.
Jag tror fingret är smittkällan.
Låt henne inte röra nån med det.
- Det finns inga tecken på en gadd.
- Den rör sig genom kroppen.
Via körtlarna ökar den feromon-
produktionen, så när hon rör vid någon-
-skapar hon arbetsbin som blir
hängivna alla hennes behov och skydd.
- Är det därför de jagar oss?
- Eftersom ni ses som ett hot.
Och vänta, vänta, vänta.
Ja, ja.
Det verkar som om saker och ting
slutade väldigt illa för Hatshepsut.
Jag måste säga att jag är imponerad
över hur snabbt min-
-hieroglyfiska läsförmåga kom tillbaka.
- Räkna ut hur vi får ut gadden.
- Se det som klart.
- Jag går och letar efter Michael.
- Vänta. Nej, det är för farligt.
Allt kommer att bli bra. Jag lovar.
Vi listar ut det, även om jag måste...
Röntgen. Vi röntgar henne.
Den visar oss var gadden är.
Vi behöver bara ta henne till sjukhuset,
hitta gadden, och få ut den.
Bra idé. Jag antar
att du inte tog med tårgas-
-för att komma förbi
det mordiska brudföljet?
Jag lämnade den i mina andra byxor.
Sluta, sluta!
Sluta!
- Vad gör de?
- Vad gör de?
Titta inte på det. Vi fixar det senare.
Först måste vi härifrån. Kom igen!
- Stolarna är hyrda.
- Amanda!
- Kom igen!
- Amanda!
- Amanda!
- Michael! Sluta!
Som er farao - faraoinna
befaller jag er att sluta!
Tydligen betyder det något helt annat
på fornegyptiska.
- Jag ger upp. När det handlar om...
- Magi?
- På det är du nog bättre än jag.
- Det var gulligt sagt.
- Vad är planen?
- Plan? Just, precis. Planen...
Jag ska berätta, måste bara fråga Myka
en sak först. - Vad är planen?
Vad är planen? Varför lyssnar de inte
på sin drottning? Hon gav dem en order.
Hatshepsut försökte samma sak. Under-
såtarna hade blivit så hängivna henne-
-att de tog på sig att skydda henne.
- Michael är hennes fästman.
Som man skulle han ha
tagit hennes plats som farao-
-om de gifte sig.
- Vad gjorde de med honom?
- De...
Jag tror det står:
mumifierade honom levande-
-men jag är snurrig
av medicinen.
- Amanda, nej!
- Det låter illa.
Ring senare.
Se upp!
- Sandy.
- Tack.
- Tacka inte. Gå och rädda min fästman.
- Sällan man hör sin ex-fru säga sånt.
- Ligg kvar den här gången.
- Ska ni inte placera folk?
Pete, se upp!
Givakt!
Verkligen?
Använd biet. Det är en magnet.
Den kommer att dra ut gadden
genom hennes vänstra nyckelben.
Hallå! Jag sa givakt!
Vi får fixa det här själva, grabben.
Det här kan göra...
lite ont.
Och...
Jag skulle bara
ha kunnat skickat ringen.
- Ja. Nästa gång.
- Nästa gång?
- Det var lite problem med brudföljet.
- Svamp.
Alla åt vild svamp
på repetitionsbrunchen-
-och åkte på en rätt dålig tripp,
så det var, usch!
Kära vänner,
vi har samlats här i dag...
Jag hoppades verkligen att jag
skulle hata dig. Aj! Vad?
Vad jag försökte säga
var att jag ville hata honom-
-men när jag såg honom ta sig an
marinsoldaterna med stolar.
- Det var storslaget.
- Den här är för-
-framstående tapperhet i strid
med hyrda möbler.
Det här blev inte det sagobröllopet
som jag hade föreställt mig-
-men det var minnesvärt.
- Ja.
Tack, Pete.
Vad det nu än är som ni två gör,
så är ni ämnade att göra det.
Ni är ett bra team.
Okej, manöver, major.
Fast jag hade varit
överste vid det här laget.
- Vad?
- Hej då.
Så där ja.
Jag vill säga att jag är ledsen
för att jag inte berättade om Amanda.
- Jag borde ha gjort det.
- Nej, det angår inte mig.
Det var inte äktenskapet
jag försökte hålla hemligt.
Det var killen jag var innan.
- Pete den berusade. Pete förloraren.
- Du behöver inte...
Nej, Myka, det är sant.
Du har aldrig träffat den killen-
-och det vill jag inte heller. Jag vill
att du, Artie, Claudia och alla här-
-känner den Pete jag är nu.
- Bra.
Du, Pete. Det nye mannen, Michael?
Han är en loser.
Det är därför jag gick med i A.T.F.
Jag bara...
Jag är ledsen.
Jag är verkligen ledsen, Steve.
Det är okej.
Hon...
Hon var 20 år. I din ålder.
Jag borde inte ha luskat.
Du behöver inte prata om det,
om du inte vill.
Jag tror att jag vill det, Laverne.
Du skulle ha gillat henne. Jag tror
att ni två kunde ha blivit kompisar.
Gud, hon var...
...en sådan hjälte för mig.
Hon var rolig och smart-
-och hon var alltid...
...alltid där för mig.
Det var en gång...
Jösses, jag tror att du skulle
ha gjort exakt samma sak.
Vi var i parken
och spelade basket. Hon var...
...kort, men hon hade ett
fantastiskt upphopp. Några ungar kom-
-och tänkte slå skiten ur mig, hon
försvann, och sedan helt plötsligt...
SSG - SweSUB Group © taureane
www.SweSUB.nu