Tip:
Highlight text to annotate it
X
Whispering Gallery. Det här är en bild från St. Paul's cathedral i London.
Ett otroligt romantiskt ställe, dit man ska ta sin älskade.
Så skickar man över sin partner till andra sidan och så smyger man upp kring väggen och så säger man;
Jag älskar dig. Vill du gifta dig med mig?
Om du inte får ett svar då, då ligger du riktigt illa till för en sak är säker, din partner har hört vad du har sagt.
Det fungerar på det sättet att du får hjälp utav väggarna och din röst förs på ett mycket fint sätt över till den andre,
som då kan svara och säga, ja. Säger de inte det så så beror det inte på att de inte har hört det.
Whispering gallery betyder alltså att ljudvågorna går runt, väggarna hjälper till att föra din röst framåt.
Det kan även gå igenom taket i kupoler.
När jag pratar eller när någon pratar så är det så att vi möts egentligen utav två former av ljud.
Det ena är det som kallas för direktljud. Det som kommer från min mun till era öron utan att passera gå.
Men sen finns det även något som heter reflekterat ljud. Det är det ljudet som studsar i väggarna fram och tillbaka,
golv och tak, och kommer till era öron sen. Det kallas för reflekterat ljud.
Det som är den stora grejen med det reflekterade ljudet, det är att det helt enkelt kommer fram senare.
Det har ju varit ute och rest lite grann. Så det kommer fram lite senare till era öron.
Och då får man alltså först ett direktljud och sedan ett reflekterat ljud.
Det reflekterade ljudet kan då maskera nästkommande ljud.
Det ni ser framför er är en bild på det engelska ordet "back".
Om ni då tittar på tiden mellan "ba-" och "-ck", det är 0.32 sekunder.
Och dessutom är det så att vi uttrycker "ba-" mycket starkare än "-ck". Det skiljer 25Db.
Om man då tittar på den streckade linjen. Det visar på hur "ba"-ljudet klingar av i ett rum med 1.5 sekunds efterklangstid.
Och den heldragna där visar hur den klingar av med 0.5 sekunders efterklangstid.
Och tittar man då just på de reflekterade ljuden så är det faktiskt så att reflexerna ifrån "ba"-ljudet är starkare
än direktljudet från "-ck". Så i det här fallet så är det så att det maskeras bort. Det hörs bara "ba-" och "-ck" är borta.
Men i ett rum med 0.5 sekunders efterklangstid, då har vi ett positivt signal brusförhållande och då hör man hela ordet.
Det är det som händer med tal i en dålig akustisk miljö.
Och det som framförallt händer är att vokaler försvinner. Och vokaler, de är mest meningsbärande.
Vi kan ganska enkelt förstå en text om vi plockar bort vokalerna. Men om vi istället plockar bort konsonanterna,
då förstår vi ingenting.
Vi tappar framförallt konsonanterna som är meningsbärande och därför blir det svårt att förstå sammanhanget.
Om man har stort arbetsminne då är man bra på mattematik, bra på att läsa, man läser fort, räknar fort, hoppar högt.
Det korrelerar med alla positiva egenskaper mer eller mindre. Det är otroligt viktigt.
De som har ett bra arbetsminne har det lätt i skolan.
Det är ingen skillnad. De med högt arbetsminne och de med lågt arbetsminne hör orden lika bra, blå och röd linje.
Det är ingen skillnad däremellan. När det kommer till minne däremot då händer något i de sista två betingelserna.
De betingelserna där ljudmiljön är som sämst, där skiljer det sig åt.
De som har ett lågt arbetsminne de presterar mycket sämre där. De elever som redan har det svårt i skolan drabbas hårdast.
Det som jag vill att ni ska ta med er härifrån är att det är inte tillräckligt att höra vad som sägs.
Om det är en dålig akustik som vi måste koncentrera oss och lägga en *** resurser på att bara höra vad som sägs,
då kommer vi att minnas saker och ting sämre och inlärningen kommer att försämras.