Tip:
Highlight text to annotate it
X
Översättare: Erik Silfversten Granskare: Johan Cegrell
Jag är här för att dela med mig av mitt fotograferande.
Eller är det fotografi?
Eftersom det är självklart att det här är ett foto
som man inte kan ta med sin kamera.
Men trots det så började mitt intresse för fotografi
när jag fick min första digitalkamera
när jag var 15.
Det passade ihop med min tidigare passion för att rita,
men det var lite annorlunda,
eftersom när man använder en kamera
så är processen i planerandet istället.
Och när man tar en bild med en kamera
så slutar den processen när du trycker på utlösaren.
Så för mig så kändes det som att fota handlade mer om
att vara på rätt ställe vid rätt tidpunkt
Jag tyckte att vem som helst kunde göra det.
Så jag ville skapa något annorlunda,
något där processen börjar
när du trycker på utlösaren.
Foton som det här:
ett vägarbete längs en trafikerad väg.
Men det har en oväntad vändning.
Och trots det
så har det fortfarande en viss realism.
Eller foton som de här:
både mörka och färggranna
men alla med ett gemensamt mål
av att behålla en viss realism.
När jag säger realism
så menar jag fotorealism.
För självklart
så är det inte något som kan man kan fånga egentligen,
men jag vill alltid att det ska se ut som att det kunde ha fångats på något vis
som ett fotografi.
Foton där du behöver ett ögonblick för att tänka till,
för att klura ut tricket.
Så det handlar egentligen mer om att fånga en idé
än att fånga ett ögonblick.
Men vad är tricket
som gör att det ser verkligt ut?
Är det något med detaljerna
eller färgerna?
Är det något med ljussättningen?
Vad är det som skapar illusionen?
Ibland ligger illusionen i perspektivet.
Men i ***ändan så kommer det till hur vi ser och tolkar världen
och hur den kan framtsällas på en tvådimensionell yta.
Det är inte riktigt vad som är realistiskt,
det är egentligen vad vi tycker ser realistiskt ut.
Så jag tycker grunderna
är ganska enkla.
Jag ser det bara som ett verklighetspussel
där du kan ta flera olika delar av verkligheten och sätta ihop dem
för att skapa en alternativ verklighet.
Och låt mig visa er ett enkelt exempel.
Här har vi tre helt tänkbara fysiska objekt,
något som vi kan relatera till i en tredimensionell värld.
Men sammansatta i ett särskilt sätt
så kan de skapa något som ser tredimensionellt ut,
som det skulle kunna existera.
Men samtidigt så vet vi att det kan det inte.
Så vi lurar våra hjärnor
för våra hjärnor kan helt enkelt inte acceptera det faktum
att det inte riktigt går ihop.
Och jag ser samma process
med att kombinera fotografier.
Det handlar egentligen bara om att kombinera olika verkligheter.
Så sakerna som göra att ett fotografi ser realistiskt ut
tror jag är sakerna som vi inte ens tänker på,
alla sakerna runt omkring oss i vår vardag.
Men när man ska kombinera fotografier
så är det väldigt viktigt att tänka på,
för annars så ser det på något sätt bara fel ut.
Så jag skulle vilja säga att det finns tre enkla regler att följa
för att åstadkomma ett realistiskt resultat.
Som ni kan se så är det ingenting speciellt med de här bilderna.
Men tillsammans kan de skapa något som det här.
Så den första regeln är att foton som kombineras
ska ha samma perspektiv.
För det andra, foton som kombineras
ska ha samma typ av ljussättning.
Och de här bilderna uppfyller båda kraven,
tagna på samma höjd med samma ljussättning.
Den tredje regeln är att göra det omöjligt att särskilja
var de olika bilderna börjar och slutar
genom att göra övergången sömlös.
Göra det omöjligt att säga
hur bilden egentligen var komponerad.
Så genom att matcha färger, kontrast och ljusstyrka
i gränserna mellan de olika bilderna,
lägga till fotografiska defekter
som skärpedjup,
desaturerade färger och brus,
så suddar vi ut gränserna mellan de olika bilderna
och gör det så att det ser ut som en bild,
trots att en bild
egentligen kan innehålla hundratals olika lager.
Så här är ett annat exempel.
(Skratt)
Man kan tro att det här bara är en bild av ett landskap
och att det är den nedre delen som är manipulerad.
Men den här bilden är egentligen helt komponerad
av fotografier från olika platser.
Personligen tycker jag att det faktiskt är enklare att skapa en plats
än att hitta en plats,
för då behöver du inte kompromissa
med de idéer du har.
Men det kräver mycket planerande.
Och eftersom jag fick den här idén under vintern
så visste jag att jag hade flera månader att planera
för att hitta de olika platserna
för att helt enkelt hitta bitarna till pusslet.
Så till exempel
så är fisken tagen på en fiskeresa.
Stränderna kommer från olika platser.
Undervattensdelen togs i ett stenbrott.
Och jag gjorde även huset på toppen av ön rött
så att det skulle se mer svenskt ut.
Så för att åstadkomma ett realistiskt resultat
så tror jag det kommer till planering.
Det börjar alltid med en skiss, en idé.
Sen gäller det att kombinera de olika fotografierna.
Och här är varje detalj välplanerad.
Och om du gör ett bra jobb med att ta fotografierna
så kan resultatet vara vara rätt så vackert
och likväl realistiskt.
Så alla verktygen finns därute
och det enda som begränsar oss
är vår fantasi.
Tack så mycket.
(Applåder)