Tip:
Highlight text to annotate it
X
13:59
14:00
Vad är det där för oljud?
Jag vet inte vad det är!
Herregud! Spring, spring!
Spring tillsammans!
23 MINUTER TIDIGARE
Välkomna ombord Avias Airways
till San Paolo.
Kontrollera att säkerhetsbältet
är fastspänt och bordet uppfällt.
Bagaget läggs på hyllan
eller under stolen framför.
Stäng av alla elektroniska apparater.
Kaptenen informerar er när ni...
- Ni måste sitta på er plats, sir.
- Ursäkta, jag mådde inte bra.
Kan jag sätta mig där?
- Är allt bra?
- Ja.
Ett, två, tre, fyra, fem...
ELVA DAGAR TIDIGARE
- Glöm den bara inte.
- Jag vet inte om den passar.
Sluta!
Du kommer att tacka mig. Det blir
kyligt på kryssningarna på kvällen.
Jag lovar, mamma.
Jag ska ta på mig den.
- Sluta, Samantha!
- Men mamma...
- Får jag åka på kryssning?
- Vill du det?
- Låt mig följa med!
- Inte nu, men kanske nästa gång.
Nu måste du passa mamma och pappa!
Lovar du det?
Här är numret till kryssningsfartyget,
men de sa att mobilerna fungerar.
Lugn, vi lämnar er turturduvor ifred.
Jag tänkte bara...
Tillfället är inte det bästa
eftersom vi snart ska åka.
Jag ville prata med dig dessförinnan.
Jag vet att det är gammalmodigt.
Väldigt gammalmodigt, men jag vet
hur mycket du älskar din dotter.
Slappna av, Sean.
Du har min välsignelse.
Du ska ta god hand om henne
och älska henne.
- Definitivt.
- Vad bra.
Då har du min välsignelse.
- Det gick lättare än jag trodde.
- Om du gör henne illa, dödar jag dig.
Jag förstår.
Hej då, kortis.
- Sköt om dig, mamma.
Vi ses.
Har ni verkligen fått med er allt?
Sean?
- Hej då, gumman!
- Då är vi klara att sticka i väg.
Sätt er, sir.
- Snälla!
- Ställ dig där borta!
Kom igen!
- Svara!
- Fred Decosta.
- Är ni högst ansvarig?
- Ja, i nio minuter till så.
En terrorist är ombord flight 514.
Stoppa planet
annars kommer många att dö.
- Är det här ett skämt?
- Tiden rinner ut.
Vad krävs för att du ska stoppa det?
Skulle det gå med bombhot?
Okej, det är en bomb på flight 514.
Hörde du vad jag sa?
Ja, jag hörde det.
13 MÅNADER TIDIGARE
William återfanns
till *** i Los Angeles.
- Han tvingades fram för två dagar sen.
- Du hittade honom efter så lång tid.
Han vill inte precis tillbaka.
Det kan bli problem. Han tror han kan
köpa frihet i utbyte mot information.
- Vad för slags information?
- Han tänker berätta om Händelsen.
- Det får han inte.
- Han ska det.
Få honom att ändra sig.
Gör vad som krävs.
Borde vi inte varna dem?
Så de kan förbereda sig.
Det är en ny president i Vita huset.
Han verkar bra och hjälper oss nog.
Presidenter har inte hjälpt oss förut.
Whitman vill inte röja det här stället.
- Jag ska informera honom.
- Du är min enda kanal ut, Simon.
Om vårt folk tvivlar,
måste du tala dem till rätta.
Vi måste skydda oss själva.
Kan jag räkna med dig?
För tillbaka henne till förläggningen.
Vad väntar du på? Gör det, bara!
Vem har Avias 514?
Ta den till skyddsområdet.
- Avias 514, avbryt start.
- Sopa en bana, byt till frekvens 1.9.
- Jag har gjort som du ville. Vem är du?
- Det är ointressant. Stoppa planet.
514, det är flygledartornet i Miami.
Bekräfta.
Jag får inget svar!
De har stängt av transpondern.
Det är för sent!
Hallå...
- Vi är bortkopplade.
- Hela systemet ligger nere.
Där är de. De kommer att lyfta.
Du slipper inte undan mig!
Kom igen, stanna, din jävel!
Fan också!
- Stoppade du dem, Simon?
- Det gick inte. De har lyft.
Ni måste sätta er.
Var snäll och sitt...
- Ställ dig där borta!
- Han är beväpnad.
Gå tillbaka dit och stanna där.
Öppna dörren! Du behöver inte göra
det här. Vi kan lösa det tillsammans.
Öppna dörren! - Gå tillbaka. Backa!
Kan du öppna den?
Kan du öppna dörren?!
- Jag kan inte!
- Hur pratar jag med piloten?
- Knappen i mitten på telefonen.
- Den här?
Släpp in mig. Det är inte för sent,
men vi måste agera nu.
Öppna dörren! Kom igen!
Släpp vapnet! Jag är federal
luftfartspolis. Jag skjuter annars.
- Det är inte som det ser ut.
- Gör det på en gång!
ÅTTA DAGAR TIDIGARE
- Nu går vi.
- Javisst.
- Har du det?
- Ja.
- Hur är vattnet?
- Det är ljuvligt och varmt.
- Hur är boken?
- Jag har så mycket annat att titta på.
- Nu får jag sand överallt.
- Varför ska stränder vara så sandiga?
Klockan är snart ett. Vi käkar lunch
och sen vandrar vi en bit.
Okej.
- Det är så vackert här.
- Jag visste att du skulle tycka det.
Det var killen i butiken som tipsade.
- Ja, men jag ljög om det.
- Vad då?
- Kan vi stanna till?
- Är tempot för högt för dig?
Ingen fara. Vi brukar prata om
att bara sticka i väg från allt.
Att bara du och jag skulle leva
på en öde ö, i ett paradis.
Men så blir man indragen i saker,
och glömmer att såna ställen finns.
Jag ville ta med dig hit
och frysa det här ögonblicket i tiden.
Vad... är det som händer?
- Leila Buchanan...
- Ja.
När jag träffade dig
för första gången för fem år sen...
...tänkte jag att...
Kan någon hjälpa mig?!
Snälla, hjälp!
Någon! Hjälp, hjälp!
Kan någon hjälpa mig?!
Min tjej har ramlat ner.
Hon har slagit i huvudet.
- Kan man klättra ner?
- Nej, och min arm är gipsad.
- Vicky! - Snälla, hjälp mig!
- Vad gör du, Sean?
Gör det inte!
Du kommer att bryta nacken!
Sean, Sean!
Ge inte upp, Vicky! Han kommer!
- Sean!
- Simma!
Ge inte upp, älskling! Han kommer.
- Vicky! - Han har henne!
- Kämpa inte emot.
Tack, tack!
Hur är det? Andas.
Jag har dig.
- Det har varit en lång dag så...
- Nej, stanna.
- Jag står i skuld till dig.
- Det är lugnt. Det var ren instinkt.
Vilken tur
att Sean är så duktig på att simma.
Ja, verkligen. - Jag släpper
inte dig nära en kant igen.
Jag lutade mig
för att ta en bild och pang!
Jag hade ingen aning om var jag var.
Du föll från en hög höjd.
Det är mina föräldrar.
Jag kommer snart.
- Hon är så söt!
- Ja, sexig, Sean.
Jag vet att båda de sakerna stämmer.
- Hej, pappa!
- Det låter som om ni har roligt.
Vi tar några drinkar med nya kompisar
som vi har träffat.
- Vem är mer där?
- Ingen. Det är bara TV:n.
- Mamma och jag ville kolla läget.
- Musiken är så hög här, pappa.
Om jag kan ringa upp dig i morgon
vore det bra.
- Ja, gör det.
- Hälsa till mamma och Sam.
Jag älskar dig, pappa.
Fräscha drinkar. Drick upp!
Jag har ett förslag. Vi borde umgås
under hela kryssningen.
Vi kan göra utflykter tillsammans.
Jag vill snorkla, men han kan inte.
Bruten!
Vill ni hänga på?
Säg att ni gör det. Det blir urkul!
- Gör det, kom igen! Det blir skoj!
- Ja.
Snorkelkompisar, ja! Shots, shots!
- Retar du dig på dem eller är det jag?
- De är konstiga på ett roligt sätt.
- Oj, vad de drack!
- Ja.
Jag är inte säker på att Vicky
var nykter när du fiskade upp henne.
Allting börjar klarna nu.
- 5313?
- Det är inte vårt rum.
- 5314. Här bor vi.
- Helt klart.
- Vänta!
- In med den. Så ska det se ut.
- Vänta!
- Vänta?
Jag tror
att jag har druckit för mycket.
- Behöver du lite frisk luft?
- Det är nog en bra idé.
Kan... vi komma överens om en sak?
I morgon, när vi har snorklat...
Kan vi åka in till Antigua
och äta en romantisk middag-
- bara du och jag, utan Greg och Vicky?
- Det vill jag gärna göra.
- Vad bra.
- Pappa ringde, förresten.
- Jaha?
- Han hälsade.
- Hej, "pappa"!
Släpp vapnet, nu! - Hämta det.
Grip mig om du vill, men nu
måste vi in i cockpit! Du eller jag!
Säg åt piloten att vända hem igen.
- Händerna bakom ryggen!
- Nu!
- Okej.
Ett skott! Herregud!
Vad i?
Vad var det? Vilka är där inne?
PRESIDENTENS SOMMARHUS
CORAL GABLES I FLORIDA
- Okej. Tre, två...
- Vänta lite! Vänta!
Feliz cumpleaños, David.
- Vem vill ha tårta?
- Jag hoppar över den.
Ingen tårta till vice presidenten,
men alla andra vill väl ha?
- Ledsen, men jag måste gå.
- Det gör inget.
- Är det här en intervention?
- Ni begår ett misstag, mr President.
- Samtliga av oss anser det.
- Vad generaldirektör Sterling menar...
Vi ber er enträget
att ompröva det här en gång till.
Jag ändrar inte åsikt.
Det gör jag inte.
Vi ska stänga anläggningen.
Det är slutdiskuterat.
Ni hade det svårt på Kuba, men
era känslor får inte påverka beslutet.
Medborgarnas säkerhet står på spel.
Kan jag som kuban inte vara objektiv?
- Det är precis det jag menar.
- Nej, låt honom prata!
Några få måste offras
för den stora massans skull.
Nu vill ni göra det rätta.
Det förstår jag.
- Men inte här och nu.
- Nu är ett perfekt tillfälle.
Det handlar om
att skydda mänskliga rättigheter.
De kanske inte är amerikaner,
men vi är det.
Titta, vad vi har utsatt dem för.
Vi har olagligt hållit dem som fångar.
Vårt land
sysslar inte med sånt längre.
Ni kommer
att göra många amerikaner nervösa.
Hur ska vi lugna allmänheten
när vi inte har några svar?
I ***ändan handlar det om-
- att vi inte vet tillräckligt
för att släppa ut dem.
Det är inte för sent
att ställa in presskonferensen.
Även om jag skjuter upp den, har vi
redan gett en journalist exklusivitet.
Det är för sent.
Informationen har redan spritts.
Låt allmänheten få veta det.
Men jag ber er...
...släpp inte ut dem.
13 MÅNADER TIDIGARE
Tänkte ni fortsätta med det här
utan min vetskap?
- Trovärdigt förnekande.
- Är det din ursäkt?
Uppgifter om Mount Inostranka
får bara behöriga ta del av.
Jag är USA: s president.
Jag är behörig.
Är det här med andra ord sant?
Allting är sant.
Det är helt otroligt. Hur många är de?
- Hur många fångar?
- 97.
- Får jag fråga hur ni fick filen?
- Nej, det får du inte.
CIA har haft det
under övervakning i många år.
Allt är under kontroll.
Ni behöver inte vara orolig.
Jag vill åka dit. Jag vill träffa dem.
Här är det.
Välkommen till Mount Inostranka.
Givakt! Utgå!
Jag har samlat fångarna i mässens
sal, precis som ni bad om.
Jag vill se förläggningen
och forskningslaboratorierna.
Men först ville ni
eventuellt träffa deras ledare.
Mr President... Jag heter Sophia.
Från Miami kommer presidentens tal
som är emotsett, men också gåtfullt.
Jag har fått
en exklusiv intervju med presidenten.
- Välkommen, Sophia!
- Tack.
- Är du redo för det här?
- Det har vi varit länge.
Det är din tur nu, min vän.
- Rachel? Är vi klara?
- Vi väntar på vice presidenten.
- Var finns vice presidenten?
- Han och Sterling har åkt.
De behövs på presskonferensen nu.
- Vi måste evakuera stället.
- Vad har hänt?
- Vi måste härifrån!
- Skynda er!
- Vad pågår?
- Hela systemet ligger nere.
Stanna inte, sir.
- Systemet?
- Hela östkusten. Ett anfall kommer.
- Var är Christina?
- Sätt er bara i bilen.
- Kom, Elias!
- Pappa!
De har säkert roligt någonstans.
ÅTTA DAGAR TIDIGARE
Du oroar dig mer för henne än jag.
Sen skyller du på mig.
Det är sant. Hon är inte sju år längre.
- Vad är det för fel på sju år?
- Inget alls, gumman.
Kör till. Vi ringer henne.
- Förstår du vad jag menar nu?
- Ja.
Det är mina föräldrar.
Jag kommer snart.
- Hej, pappa!
- Det låter som om ni har roligt.
Vi tar några drinkar med nya kompisar
som vi har träffat.
- Vem är mer där?
- Ingen. Det är bara TV:n.
Vi har inte hört av dig på ett tag
så vi ville kolla läget.
- Hälsa från mig. - Hej, gumman.
- Mamma hälsar.
- Hur mår Sean?
- Du har lämnat cykeln ute, Sam.
Hämta den!
- Kan jag ringa upp dig i morgon?
- Ja.
- Jag ska använda den i morgon!
- Inga men.
- Okej.
- Hälsa mamma och Sam. Hej då.
- Det gick fort.
- Musiken var hög, så hon ringer sen.
Jag tycker att du ska försöka lita
på Sean lite mer.
Vad menar du med det?
Det är en hygglig grabb.
Det låter som om du vet något.
- Vad är det du vet?
- Hon har inte sagt något.
- Kapten, jag heter Maureen Donovan.
- Michael Buchanan. Hur står det till?
- Mike! Jag skulle ju flyga med Davies.
- De har gjort en schemaomläggning.
Inga moln på vägen till San Paolo.
Flygningen blir jämn.
Vad pågår här? Vilka är där inne?
Jag förklarar allt sen, men om
du inte vill sprängas, måste vi in dit.
Jag ber dig!
Kör till. - Öppna dörren.
Håll händerna, så jag kan se dem.
- Vad är det?
- Han får lite tid på sig för att låsa.
- Vilket han precis gjorde.
- Nu går det inte att komma in.
- Fan, Mike!
- Titta!
Herregud!
De kommer att skjuta ner oss!
Hur ska vi ta oss in dit?
SJU DAGAR TIDIGARE
Vad kul att vi gjorde det här.
- Där missade Greg något.
- Det är svårt med gips.
- Vad gör han?
- Åker på utflykt i djungeln.
Det lät mesigt.
Leila kommer att bli så sur.
Hon hade velat följa med.
Hon är nog matförgiftad.
I morgon mår hon bättre.
Jag tror faktiskt
att hon drack för mycket i går kväll.
Det kan ha varit det...
- Ursäkta!
- Det är lugnt.
- Vi hade i alla fall kul, eller hur?
- Ja.
Vi tar en bild.
Fasen också.
Det är jag, Leila.
Mitt kort funkar inte.
Är allt som det ska, Leila?
- Jag behöver en ny nyckel.
- Vad har hänt?
- Den fungerade inte i dörren.
- Ibland går magnetremsan sönder.
- Hur var namnet?
- Walker, Sean.
- Det kommer inte upp. Rumsnummer?
- 5314.
En annan gäst bor i 5314.
Hur menar du? Nej, det är mitt rum.
- Kommer du ihåg fel nummer?
- Nej.
5314.
- Jag beklagar.
- Vad menar du med det?
Min tjej är där.
Hon mådde dåligt i morse.
Nu öppnar hon inte dörren.
Kan jag få en ny nyckel?
- Om ni inte vet numret...
- 5314.
Kan någon släppa in mig i rummet?
Jag är inte galen eller hög.
Rumsnumret är 5314.
Det finns balkong. Det är en svit.
Ljuset som fladdrar.
Min nyckel funkar inte...
Jag har redan knackat.
Min tjej är sjuk!
Jag förstår, men jag kan inte öppna...
Ursäkta, det är säkerhetsavdelningen.
- Har det hänt något?
- Vem är du?
- Du kan inte bara gå in!
- J. B?
- Vänta!
- Var är min flickvän?
- Vad gäller saken?
- Han har blandat ihop rum. Vi ska gå.
Var är min flickvän?
Var är hon? Var är min flickvän?!
Nu är vi klara här. Ut ur rummet!
Jag ber om ursäkt.
- Ut, nu räcker det!
Det finns inga uppgifter om att du och
din flickvän skulle ha gått ombord.
- Hur kom jag ombord?
- Berätta.
Jag vill se passet.
Det finns i mitt rum
med mina andra saker! Och min tjej!
Följ med till säkerhetsavdelningen
så att vi kan reda ut det här.
Det här är vansinne.
Får jag ringa till henne?
- Gör det.
- Tack.
Det här numret har upphört att gälla.
Det här numret har upphört att gälla.
Ni är hos familjen Buchanan.
Vi kan inte svara nu.
Men lämna gärna ett meddelande.
Hej, det är Sean.
Ring mig, så fort ni hör det här.
Tack och hej då.
- Vänta.
- Nu går vi.
Följ med mig.
Kom tillbaka!
Mike, Mike!
Det här är er sista varning.
Bekräfta transponderkod 7700,
Avias 514.
Snälla!
- Vad händer?
- Hela systemet ligger nere.
Mike! Jag ber dig, lyssna på mig.
Vad de än har lovat, lita inte på dem!
Du och jag kommer att hitta henne!
Snälla, lyssna på vad jag säger.
Jag älskar också Leila.
Tänk på vad du gör!
Hon skulle aldrig vilja det.
Mike, Mike!
Kom, Elias!
- Gör det nu om det ska göras.
- Systemet har hängt sig. MAYDAY!
- Vad hände?
- Jag vet inte.
Mår du bra? Såja...
Är allt som det ska, sir?
Mår ni bra, mr President?
Hur står det till, mr President?
De räddade oss.
Vilka då?
Vilka har räddat oss?
Jag har inte berättat allt.
Översättning: Katarina Ohberg
www.primetext.tv