Tip:
Highlight text to annotate it
X
Internationell 6-dagars Retreat
Plats: Bangkok, Thailand
27 dec. - 1 jan. 2000
Titel: Bortom Tillvarons Tomhet
27 dec. & 30 dec. 1999
Godmorgon!
Okej, förlåt att jag är sen.
Det är ni med! Ni sov länge. Ni vaknade sent.
Är alla gäster där uppe? Ja?
Är de där uppe?
Oh, min Gud! Det är som en biograf här.
Okej, har ni några frågor? Nej? Någon? Ja, kör!
Nej? Inga frågor? Verkligen? Inte?
Då kan jag gå och träffa vietnameserna.
Verkligen inga frågor? Ja?
Nej? Har ni verkligen inga frågor?
Är det sant? Är det sant?
Okej, sitt där.
Jag måste gå, så ni kan titta på mig.
Några frågor? Har ni fortfarande inga?
De här? Ja, okej. Kör!
Det var en upplevelse som jag hade för många år sedan.
Jag kände inte dig då, men det var så här, att
jag hade en period när jag verkligen mådde bra:
Jag kände det som om jag levde på moln. (Ja!)
Och det varade en och en halv må***.
Jag kan inte förklara det -
jag var mycket fri, jag kunde inte känna ilska.
Före den perioden var jag kanske... Jag kunde vara ledsen eller något. (Ja.)
Men under den här perioden kunde jag inte vara ledsen. (Oh, ja.)
Och när någon grät sade jag,
"Varför? Varför kan inte folk förstå att de kan vara lyckliga?"
Och min fråga är nu: Var, var jag? Hur kom jag dit?
Och varför hade jag ingen kanal för att förstå normala mänskliga känslor?
Och hur kommer jag dit igen?
Oh, så din fråga är: Hur, varför, när, var, vad, vem! Okej!
Ibland när man är djupt försjunken i någonting,
som att man koncentrerar sig på en sak väldigt, väldigt intensivt,
så kan det här hända också.
Det är ett slags meditation.
Och då går man in i en annan dimension.
Din kropp var här men dina känslor var inte här.
Förstår du? Ja.
Så det var därför du inte kände vad andra människor känner.
Detta händer med en *** andliga praktiserande.
Även mig själv.
Så egentligen säger människor
att det är väldigt svårt att koncentrera sig på att gå till himlen.
För mig, är det mycket svårt att koncentrera mig på att stanna här.
Så jag måste göra en ***
för att hålla mig sysselsatt och hålla mig här? Ja?
Det är en del av leken.
Så var glad att du åtminstone hade den upplevelsen en gång,
en sådan... man kallar den för "tillvarons tomhet".
Du förstår, en *** människor skulle vilja uppleva det,
men så måste vi gå tillbaka ner igen, eftersom vi är här.
Annars kan folk tro att man är tokig.
Många som råkar i det där stadiet
kan inte fungera i den här världen.
Du var inte så dålig.
En del är så djupt i sin samadhi
att de inte kan fungera i den här världen.
Det var en vis man i Indien. Hans namn var Ramakrishna.
Han var i samadhi hela tiden, under lång, lång tid.
Han åt inte ens. Han kunde inte ens dricka.
Han kände ingenting.
Så en av hans vänner fick tvinga honom att äta,
eller slå honom ibland, så att han väcktes upp till...
till världen igen, till den fysiska världen igen.
Jag hoppas att du inte är djupt där inne så att jag måste klå upp dig.
Jag var mycket normal, jag...
Nej, nej, nej, det är bra. Det är bra. Ja, ja, ja!
Det är ett tvåfaldigt tillstånd, dubbel tillvaro, förstår du?
Du har varit i en annan dimension och i världen samtidigt.
Många praktiserande har den här sortens liv.
Förstår du? (Ja.)
Det är därför som man säger: "Äta, sova, arbeta, allt är Zen."
Det är den här sortens stadium. Ja?
Men en *** människor som inte praktiserar andligt,
de förstår inte det här.
De förstår inte det här. Det är därför vi håller tyst om det.
Ja? Ja!
Okej, förstår du nu? (Ja, jag förstår.)
Så vill du gå tillbaka dit? (Nej... jo, naturligtvis.)
Nej, nej, det behövs inte. Stanna här, det är bra!
Stanna här hos mig.
Men... jag undrar, när jag var där,
den här kanalen till mänskliga känslor som jag inte hade,
om Gud är sådan, då tror jag att det är...
Nej, det är inte det högsta stadiet. Jag säger inte att det är det högsta stadiet.
Ja, ja, ja. Det högsta stadiet är mycket normalt, okej?
I själva verket så är de som mediterar de mest normala människorna. Okej?
De flesta som inte praktiserar,
ser ut som människor, men de är inte normala.
Det är därför Jesus sade, "Låt de döda begrava de döda."
Så när du blivit väckt, efter att du har vaknat vid initieringen,
då börjar du bli levande, att bli återfödd,
och då växer du upp och blir en verkligt normal människa
lika väl som ett helgon på samma gång. Ja?
Du fungerar i båda världarna, men du känner dig normal.
Du kan känna mänsklig existens, du kan ha mänskliga känslor,
men du är ett helgon samtidigt.
Du har en himmelsk existens och mänsklig existens samtidigt.
Du förstår att i ditt tillstånd, så förlorade du mänsklig tillvaro,
och du fick bara himmelskt liv.
Och det är inte heller välbalanserat medan vi är här.
Så vi måste vara båda. Okej.
Men det där stadiet måste många praktiserande gå igenom,
och så måste de komma tillbaka till det normala stadiet igen
medan de är ett helgon. Förstår du vad jag menar?
Okej, de flesta är, innan de mediterar, är de bara människor.
Jag menar, inte normala människor,
men de existerar bara i den fysiska dimensionen.
De vet ingenting om den andliga världen,
så de känner allting mänskligt,
men de känner ingenting av himlen. Ja?
Och när de har praktiserat ett tag, så känner de bara himlen,
du vet, som du kände.
De känner inte den fysiska existensen även fast de är här.
Och sedan efter att de gått högre än det,
så har de både mänsklig kännande tillvaro och himmelsk tillvaro.
Och det är stadiet av perfektion. Okej.
Får jag fråga något annat? (Ja.)
Du vet, i en av dina videos, hörde jag någonting om Gud,
att när människor frågar eller ber om någonting, så
kanske Gud inte förstår dem förrän de ber intensivt.
Och så sade jag, kanske det här stadiet som jag var i,
kanske var lite grann som Gud, att de inte förstår mänskliga känslor.
Är det så, eller?
Nej! Gud är annorlunda. Det där är ännu inte den högsta tillvaron.
Okej, det är nära. Okej? Det är nära.
I alla fall sade jag inte:
"När man ber, så förstår inte Gud."
Han förstår till och med innan du ber.
Det är bara det att du inte förstår om du inte ber intensivt nog.
Det betyder att om man inte förlorar sig själv i sina böner,
så kan man inte höra svaret. Förstår du?
Man ber, men samtidigt så tänker man på många andra saker.
Så, när Gud svarar en, kan man inte höra det.
Precis som det är när man ibland ringer till någon,
eller någon ringer dig och de pratar med dig:
"Oh, vet du vad? Det här, det här och det där."
Men så samtidigt, höll man på att titta på barnen eller maken eller på TV.
Och så säger man, "Oh, ja, ja... Vad? Vad? Vad sade du?"
Och sedan pratar hon igen,
och man kan fortfarande inte koncentrera dig på vad hon säger.
Och när man säger, "Snälla upprepa det igen."
Minns du? Det blir så ibland.
Även fast vi ville lyssna på den personen,
så tappade vi koncentrationen. Okej?
Så det är vi, det är inte Gud.
Gud förstår alltid, och Han/Hon vet allting innan vi ens ber.
Det är bara vi som inte kan förstå Gud.
Så det är därför vi måste träna den här meditationskoncentrationen
för att få kontakt med Gud och kunna höra.
Okej, ja? Något annat? (Tack.)
Bra fråga. Bra fråga.
Okej, killar. Hur är det med pojkarna? Har det hänt något?
Ja, fortsätt.
Här, det är till er.
Gå inte tillbaka till det stadiet. Bli bättre, gå högre.
Ja, herrn.
Kan du tala om Mästaren inom oss,
och hur man får kontakt med Mästaren inom sig
och skapar ett förhållande?
Ja, genom meditation.
Mästaren inom oss är ett Högre Väsen,
ovanför den här fysiska tillvarons dimension.
Men ibland så manifesterar sig Mästaren i det här fysiska livet.
Och då, kan man kontakta Mästaren direkt
genom den fysiska avdelningen.
Så det är därför som när man går inåt,
så ser man Mästaren på samma sätt som den yttre,
för den Mästaren har både en fysisk och en gudomlig existens.
Jag har redan berättat att det finns två slags lärare.
En finns bara i den fysiska dimensionen,
för han har inte kommit ihåg sitt Högre Själv.
Så han kan inte ta med er till en högre dimension
som han inte har återvänt till, förstår ni?
Och det finns andra Mästare -
forna Mästare, även Mästare som aldrig lämnat himlen,
som fortfarande bor där, okej?
Så dessa Mästare, kallar vi för "Inre Mästare."
"Inre" är motsats till "Yttre".
Till exempel, kallar ni mig för Mästare här.
Jag vet inte om jag är värd det namnet, men eftersom... okej, bra, varför inte?
Det är ett bra namn.
Så ni kan kalla mig Mästare här. Jag är bara en yttre Mästare.
Och när ni går djupt in i meditation, i samadhi,
så ser ni samma uppenbarelse,
vackrare, vackrare, mildare, som aldrig skäller ut någon.
Ja, ibland, ja.
Ni ser samma uppenbarelse i ert sinnes ögons vision.
Vid det tillfället så säger ni att ni har sett den Inre Mästaren. Okej?
Men vanligtvis, om Mästaren inte har manifesterat sig i den här fysiska världen,
då behöver ni inte säga att det är den inre Mästaren.
Ni säger, "Jag har sett Jesus. Jag har sett Lao Tzu. Jag har sett Buddha."
Vi alla vet att de redan är borta
och vi alla vet att ni har sett Honom i den högre dimensionen.
Förstår ni?
Så när ni säger "Inre Mästare",
betyder det att någon också har en yttre gestalt i den fysiska tillvaron.
Förstår du? Och för att se den här Inre Mästaren,
kan ni ibland se Honom eller Henne genom släktskap,
även om ni aldrig har sett Honom eller Henne. Ja?
Och så vet ni bara att Han eller Hon är en Inre Mästare
när ni möter den fysiska, som är exakt lika.
Och så säger ni att, "Ah, jag har sett din Inre Manifestationskropp".
För att kunna se den här inre Manifestationskroppen,
så mediterar man bra och kommer till den nivån.
Mästaren finns överallt från fysisk till astral,
och till intellektuell och till den skapande regionen
och till den tomhetens region,
och så till den Femte Dimensionen, Mästarnas Hem.
Och så ovanför, och ovanför och ovanför.
Så det beror på er nivå,
ni kommer att möta den Inre Mästaren på den nivån,
även fast Mästaren finns för alltid, i en evig existens,
överallt och var som helst.
Okej? Det är den inre Mästaren.
Så i grunden ska man bara fortsätta meditera?
Ja, bara meditera mera.
Men se här, man behöver inte be om alla de här sakerna.
Bara meditera, och en dag kommer Mästaren att hälsa på er.
Det sägs att när lärjungen är redo, så visar sig Mästaren.
Det är samma med den inre.
Något annat? Någon mera fråga? Hm?
Ja, herrn. Du, Muslim.
Hej Mästare. (Hej!)
Förut när jag brukade meditera ...
jag menar, jag hade underbara upplevelser,
och jag kände mig verkligen bra och fantastisk.
Men... jag har faktiskt inga frågor,
men när jag mediterar nu, minns jag ingenting,
men när jag kommer tillbaka, mår jag verkligen bra inombords.
Känner du dig bra eller inte? Ja, jag känner mig verkligen bra inombords.)
Men du har glömt. (Jag har glömt allting.)
Vad du har sett? (Ja.)
Okej. Det är inte dåligt. Det betyder att du har blivit bättre.
Du har gått lite högre än sinnet,
så att sinnet inte kommer ihåg. Okej? (Ja, okej.)
Ibland minns du.
Ibland är inte sinnet kapabelt att spela in allt det åt dig.
Men känner du dig bättre och bättre hela tiden? (Ja, det gör jag, ja.)
Det betyder att du gör framsteg. (Ja, okej. Tack.)
Vi måste släppa alla visioner till och med,
för att kunna bli osjälviska, att bli utan ego.
Vi blir av med ett efter ett av alla dessa odefinierbara egon,
för att kunna bli ett med Den som är allting.
För att kunna bli ett med allting, måste man förlora sig själv.
Därför behöver man inte sitta där och se visioner
om det inte är alldeles nödvändigt, okej?
Men det är inte det. Du kommer att behöva fortsätta.
Ja? Ja, naturligtvis, frun. Ja, kom hit. Här, här.
Ja, det kommer att bli... Ja, ja... folk.
Hon menar att när hon mediterar,
kan inte hjärnan liksom ge förklaring till vad hon ser.
I visionerna, ja. (I visionerna.)
Även fast vi alla är jämlika,
så är några av våra hjärnor, individuellt inte likadana. Ja?
Det är därför, till exempel, som en del lär sig snabbt,
andra lär sig långsamt.
Och så är det också med de andliga minnena.
Ibland är en hjärna kapabel
att sträcka sig lite längre in i de andliga världarna
för att registrera synerna och ta med dem tillbaka.
En del hjärnor kan inte det, men det betyder inte att man inte får visioner.
Alla som är initierade i den här Quan Yin metoden har Ljus, har Ljud.
Det är därför som man vaknar mitt i natten ibland,
eller ens man råkar knuffa till en,
då vaknar man plötsligt med rummet fullt av Ljus.
Och det varar i en minut eller så, och då vet man att du varit någonstans.
Men man visste inte om det!
Och om man inte hade blivit knuffad, väckt av sin make eller son,
eller något tillfälligt ljud,
så skulle man inte veta om att man befann sig i Ljuset.
Förstår du? Okej?
Ibland vaknar man...
oh, det är inte bara i Ljuset,
men man vaknar och känner att vibrationen av Quan Yin fortfarande finns där,
som om man har stigit ner någonstans ifrån.
Eller ibland känner man att man faller, ni vet, snabbt, ja,
och man rycker till och vaknar.
Det här är de inre visionerna och inre upplevelserna
som sinnet inte alltid kan registrera åt er.
Eller så registrerar sinnet det,
men när man vaknar, så är man upptagen. Okej?
Man tänker inte längre på andliga saker.
Man har tusen saker att göra i hemmet,
och tusentals människor att träffa utanför hemmet.
Och sina affärer och sina barn och sin man,
sin mor, sin svärmor, bla, bla, bla...
Alla pockar på ens uppmärksamhet,
så att man inte ens har tid att njuta av det som är inspelat. Okej?
Precis som om man har en CD hemma, men man har inte tid att spela,
så då kan man inte höra sångerna. Eller hur?
Men trots det, om man ser att ens liv alltid förbättras,
din kärlek utvecklas,
din lycka blir hela tiden, du vet, större och större för var dag,
det är den andliga frukten, okej?
Då vet man säkert
att varje natt som man reser med Mästaren till en högre dimension,
vare sig man minns det eller ej.
Eller hur förändras din personlighet annars?
Hur kan din kärlek växa så där?
Hur kan till och med din visdom utvecklas dag för dag? Okej?
Om vi går tillbaka till damen där, betyder det att
om man är lite frånvarande och glömsk som jag,
tar det då längre tid att lära sig meditationen?
Om man är lite tankspridd eller lite glömsk, som jag.
Menar du att du på grund av meditationen är mera glömsk än förut?
Nej, jag är glömsk, och jag är lite tankspridd.
Så? Så vad är det...? Är det som hon?
Oh, du menar att du inte minns visionen när du vaknar upp?
Ja, eller kanske jag inte, jag...
det tar längre tid för mig att lära mig för jag är lite tankspridd.
Ser du inget Ljus? (Inte så ofta, nej.)
Inte så ofta. Det betyder att du ser! Okej?
När du ser, det är när din hjärna, din uppmärksamhet, är vaken.
Det är då du ser det.
Och när du inte ser, det betyder att du sover djupt eller är i samadhi,
och när du kommer tillbaka, så minns du inte.
Så även om du ser det nu och då,
så kan du vara säker på att du ser det varje dag. Okej?
Även ibland under sömnen.
Den mesta tiden, ser du visioner och du går upp till en högre dimension
med Mästaren under sömnen, som jag just har nämnt.
För att under dagen, även fast du försöker meditera,
så sover du halva tiden, eller två tredjedelar av den,
eller du tänker en annan tredjedel
på allt annat utom Mästaren eller Gud eller de Heliga Namnen.
Och det är därför som även under meditationen,
många av oss tycker att vi inte ser Ljuset, även fastän Ljuset kommer.
Eller ibland så skakar man till,
som om elektriskt ström går genom kroppen, och sedan försvinner det,
därför att man inte är 100% koncentrerad.
Men så under natten, när man sover,
och sinnet, den aktiva hjärnan vilar,
så kan Mästaren hjälpa er att ta ut er fortare. Ja? Okej.
Ingen är utan visioner. Alla har det, tro mig. Okej?
Ja?
Jag har en annan fråga som gäller hjärnan. Är det möjligt att...
Jag studerar på universitetet. Är det möjligt att
all information som jag får i mina studier,
är till hinder för min andliga träning.
Ibland är det så. Ibland är det så.
För mycket utveckling av den intellektuella kraften
tar ibland ut den andliga utvecklingen.
Men det betyder inte att du inte kan fortsätta, okej.
Du kommer att få mera utbyte av det, på natten när du sover,
mera än när du mediterar.
Men jag har sagt många gånger,
att det säkraste tecknet på andlig utveckling är att ert liv förändras för varje dag.
Ni upplever mirakler.
Ni upplever hjälp när ni har problem.
I nöden stund känner ni att någon finns där.
En del ser i själva verket att Mästaren är där,
en del känner att Mästaren är där.
I alla fall så är Mästaren där.
Eller ert liv förändras och blir bättre och bättre och bättre.
Ja, ni blir mera kärleksfulla och toleranta,
visare och mera förstående.
Det är ett säkert tecken på andlig utveckling.
Det är ett säkert tecken på att man ser Ljuset
när man sover eller är i samadhi.
När man kommer tillbaka glömmer man.
Trots allt så, om man ser Ljuset i himlen,
och man ser Fadern i himlen, och ändå kommer tillbaka som en usel person,
vem vill ha det så? Förstår ni?
Så även om vi glömmer visionen, men vi har förändrat oss och har ett bättre liv,
så är det fördelen, det är det, vi vill ha.
Ja, vi blir ett helgon medan vi lever.
Medan vi lever så kan vi bli en helgonlik person, så det är bra.
Några flera frågor? Ja, okej.
Mästare, tror du på enhörningar?
Och kan du säga mig vilken nivå de hör till?
(En...?) Enhörningar.
Åh, enhörning! De hör till djurens nivå.
Dock till den andliga nivån.
Jag menar, på grund av att de inte hör till den här dimensionen.
Det är det jag syftar på.
Ja, en del har sett dem.
Ja. (Det är bara ovanligt.) Ja. (En del människor har sett dem.)
Nå, de hör hemma i djurens andliga rikes nivå.
När man åker till himlen så ser man även hundar, katter och allt.
Så, de är kanske tillsammans någonstans.
Okej, tack.
Tycker du om enhörningar? (Ja, väldigt mycket.)
Synd.
Har du sett någon?
Jag är inte alldeles säker. Jag tror det. Jag är inte säker.
Tror du det? Varför frågar du den inte då?
Okej, det är bättre att du tycker om Gud.
Nå, jag har två horn ibland. Jag kan ta ett åt dig...
när jag är arg!
Inget annat? Okej.
Okej, jag träffar er i morgon.
Jag ska träffa några andra nu. En speciell grupp, ja?
Om ni vill meditera en stund här, så går det bra.
Om ni inte vill så kan ni gå tillbaka till era rum och meditera.
Mästaren träffar västerlänningar.
Morgonen den 30 dec. 1999
Ja, god afton!
Jag har tagit med er hit ifall ni fortfarande har några frågor.
Och i det här rummet, är det klart.
Och om ni inte har några frågor, så är det också bra.
Då kan vi meditera. Okej? Vad ni känner för att göra.
Allt ni begär, säg det nu.
Ni har fem minuter.
Nej, ni har en timma på er.
Okej, är ni nöjda med era cornflakes och müsli?
Är det okej där? Är det inte för långt bort?
Föredrar ni inte att stanna här?
Vill ni ha lite? Ja visst! Några kan sitta där.
Ja, någon... några av de våghalsiga, kom hit.
Och ta med er kudde så ni sitter bekvämt.
Är du säker?
Du förstår, vi kvinnor är naturligare, spontanare, mera sanna mot känslorna.
Okej, det är så det ska vara. Ja, jag antar...
Ja, säkert! Sitt! De är inte... de gör inte...
Ta bara upp hela platsen, raring. Ta den. Visa dem!
Ja, du kan sitta här, raring. Oroa dig inte. Eller sitt där borta.
Oh, nu kör vi. Nu sätter vi igång
Ah... oj! Oh, min Gud!
Vem ska äta upp er? Ni är så beniga.
Är ni okej? Om inte så knuffa bort sakerna lite längre.
För en stund, ja. Och sträck på benen om ni vill.
Okej. Sätt igång nu!
Känner ni er bättre så här?
Om ni vill kan ni komma lite närmare. Ja!
Ja sitt nära kakorna och godiset,
känn er mera som hemma.
Ja, alla de som sitter bakom kan komma upp hit.
Som ni vill, okej? Vad som helst.
Gör bara inte... Ja, så där ja.
Inte i mitten. I mitten är det en kamera.
Ja, det ser mysigare ut så här. Ja!
Okej, var snäll och ge mig den här.
Alright, vi lägger den bara där. Tack.
Vi ska bara ha lite kul. Ja?
Ja?
Ser ni det! Det här känns mera personligt, eller?
Mer som hemma, ja?
Utom cornflakes, är det här allt vi önskar.
Ja! Hmm...
Varsågod.
En var! Ni får mera sedan.
Ja, de här är era. Om ni vill så kan ni ta lite mera senare.
Är ni inte oroliga att ni blir tjocka?
Vad är det där? "Good Grouse" snabbhavredryck.
Oh! De vill bara vara säkra på att ni har någonting här.
För ibland, ni vet, så kan man inte få allting här.
Men den här är för... den är bra!
Det finns till och med precis här. Titta! Här är till dig, för din smak.
Jag tror inte att jag kan nå dig.
Ni vet, ni får betala för att ni är blyga!
Da-da... Nästa gång, vet ni bättre.
Om ni vill ha kakor, så kom till mig.
Vad är det här? Är det kokos? Ingefära?
Oh, det är bra för er. Ta lite ingefära. Ingefärsgodis.
Färgen ser ut så här och insidan ser ut så där, okej?
Det är bra mot förkylning.
Jag hörde att ni snörvlade och nös lite.
Mm... mmm... Nej, nej. Det är klibbigt.
Jag ska berätta en sann historia för er, en väldigt rolig.
En gång höll våra bofasta lärjungar på att äta några jordnötsbollar.
Ni vet, bollar? (Ja, bollar.) Ja, bollar.
Det var en kinesisk sort, ni vet? Mycket sega.
Nästan som de franska eller tyska.
Det var likadana fast de var svarta, med riktigt brunt socker. Kladdiga!
Och de åt och åt och åt... tillsammans.
Och så plötsligt så tar en Quan Yin Messenger,
ni vet de bofasta,
tar ut något från sin mun och håller upp det,
undersöker det en stund och säger: "Hej, bröder! Sluta äta!"
Alla blev överraskade och sade: "Vad är det! Vad är det för fel?"
Han sade, "Jag tror inte att det här är vegetariskt."
De sade, "Varför? Varför är det inte vegetariskt?"
Han sade, "Jag hittade en tand i det."
Nu förstår ni redan! Det var hans egen tand.
Om ni vill veta vem det var så kan ni se er omkring,
och den som skrattar med en tand borta, han är det.
Har ni redan lite godis?
Oh, ni får äta, för att få lite snabb energi för kul skull. Inte dumt.
Okej, har du skrivit din anteckning? Frågor eller anteckning?
Antecknade frågor, okej?
Räck over mikrofonen.
Ja! Ibland är det bättre att man skriver ner dem först,
om man kan uttrycka sig bättre
och undvika att slösa bort videofilm.
Ja, min första fråga är:
Hur blir en lärjunge Quan Yin Messenger?
Oh, varför? Varför ska jag berätta det för dig?
För jag är intresserad.
Det är en hemlighet. (Oh!)
Du är intresserad... hmm! Det kan du fråga dem om. Ja!
Du kan fråga vem som helst av dem. (Okej.)
De ska berätta vad man gör vart man går. (Okej, tack.)
Nej, nej, vänta! Hon har fortfarande en lång lista.
Jag vet många som har sina, jag citerar,
"huvuden i molnen".
Och de frågar mig hur de kan bli
effektivare och organiserade på planeten jorden.
Inns det några insikter som du kan dela med mig?
Vem har "huvudet i molnen"?
Jag känner många som känner sig så.
Känner du dig så? (Det gör jag inte.)
Inte? Hur ska jag då kunna förklara för dig? Hmm?
De borde fråga sig själva, eller hur?
"Huvudet i molnet." Låt se. Vad såg du där uppe?
Fråga dem vad de ser där uppe. Okej, det är den första frågan.
Och om de inte ser någonting, varför är de då fast där uppe?
Säg bara åt dem att komma ner, om det inte finns något att se uppe i molnen.
Nå, det är inte mycket du kan göra.
Du vet, alla är olika.
En del är blonda, andra är dumskallar,
andra är svarthåriga.
En del bara är så där. Ja?
I väst har man benägenhet
att göra narr av blondiner.
Jag menar inte dig.
Jag tycker om blonda, också. Titta, jag har några blonda strimmor här, för kul skull.
Och det var ett skämt om en blond person.
Ni vet, det var en blondin.
Hon var en aktiv motståndare till skämt om blondiner.
Ni förstår, hon avskyr när folk gör sig roliga över blondiner.
Hon var en äkta blondin.
Och hon hade en slags klubb eller rörelse,
emot blondinskämt, över hela landet.
Hon var ordförande.
Överallt dit hon gick, vid varje tillfälle,
där man skojade om blondiner så gick hon genast till angrepp.
Ja, hon var verkligen en mycket, mycket stor aktivist för blondiner.
Okej, en dag var hon på semester,
och hon körde sin bil på landsvägen
för att åka på semester.
Och då vid landsvägen...
Landsvägen var väldigt...
ni vet det var en plats där det var en mycket hög,
liksom en bro tvärsöver i luften
och nedanför var det många andra vägar.
Ni vet de där vägkorsningarna med många vägar.
Och hon körde uppe på huvudvägen,
på den översta vägen, på huvudvägen.
Och hon körde och hon såg på sin högra sida,
lite längre bort, ni vet,
långt från hela den här labyrinten av vägar,
såg hon ett fält med... ett vetefält.
Och där var det en båt
och en blond flicka satt i den.
Och hon blev så rasande, hon sade,
"Ett till! Ett skämt om dumma blondiner igen.
Oh, käre Gud! Jag avskyr det."
Och så öppnade hon sitt fönster och ropade,
hon sade, "Hallå där! Hallå där borta!
Våga inte göra dig rolig över mig igen!
Vänta bara tills jag kan simma dit, då ska jag banka skiten ur dig!"
Båten!
Tycker ni inte att den är rolig, va?
Förstod ni? (Ja, inte dumt.)
Inte dumt. Okej, okej.
Okej, så somliga är så där.
Nå, vad är det för fel med... Vad är det för fel med det?
Nå, de har bara svårt att hålla sig till ett jobb
eller har svårt att fungera i det jordiska livet.
Så vad gör de vanligtvis, om de inte fungerar?
Nå, de försöker fungera, och gör sitt bästa,
men de känner att de inte kan sätta ner sina fötter på marken.
Inte jag heller.
Ni förstår, jag är alltid på en upphöjd plattform. (Flygande!)
Det är svårt för mig att få ner fötterna på marken någonstans.
Jag ser inte ens någon mark!
Vart än jag går, så täcker ni hela marken.
Jag kan inte ens hitta någon mark att gå på.
Vet ni vad? Troligen så överdriver de sitt problem.
Genom att hitta på det?
Nej, nej, det är inte det, men varenda en av oss har samma problem.
Du kan fråga vem som helst om de verkligen fungerar riktigt här,
eller om de verkligen är lyckliga med sina jobb, ni vet... (Det är sant.)
...eller om de verkligen vill vara med en partner hela tiden.
Vi gör vårt bästa, okej?
Jag försöker också att hålla mig till mitt jobb här,
för jag tycker inte heller om mitt jobb,
men det finns inget annat liknande för mig att byta till.
Jag söker ett nytt jobb,
men Han/Hon säger ännu, "Oh, det måste vi verkligen fundera på."
Så det är okej. Idag gillar ni det, imorgon gör ni det inte.
Gör bara ert bästa.
Det är inte mycket vi kan göra med den här världen.
utom att glädjas åt vad vi har,
och göra det bästa av vilken situation vi än befinner oss i.
Och om ni kan byta jobb, så prova! Byt!
Om det är bättre för er, så stannar ni där.
Om ni fortfarande tycker att det inte är bra, så varför inte byta till ett annat,
om ni kan, om ni har råd, okej?
Saken bara den att innan ni byter jobb
så är ni ska försäkra er om att ni klarar er ekonomiskt.
Lämna inte ett jobb först, för att sedan leta ett annat.
Det kommer att bli svårt, hm?
Men det är inget fel med att leta ett annat arbete
eller miljö att arbeta i.
För ibland är även kollegorna, chefen, där ni arbetar
också mycket viktiga.
Det är inte så lätt att hitta en plats eller ett jobb som man genast tycker om
eller kommer att tycka om för alltid, okej?
Klandra inte er själva.
Om ni tror att ni kan stå ut ett litet tag till
så kan ni hänga kvar där ett tag.
Om ni inte tror att det kan bli bättre, så försök att se er om. Ja?
Gäller det bara jobb, eller även äkta man?
(Allting.) Allting.
Samma råd! (Ja.)
Nå, det är mycket svårt att bli nöjd i den här världen,
om man inte kan stå ut med vad som helst, ni vet,
och inte bryr sig, då är det också bra.
Om man inte är nöjd, då måste man hitta ett sätt, okej?
Ja? (Ja, okej...) Nästa anteckning. (Just det!)
Det här är den sista jag har. (Det är okej.)
Jag har en nära släkting,
som har den Kristna tron och hedrar de tio buden.
Och de frågar mig alltid om jag helgar vilodagen,
som är lördag, enligt deras tro. Och så...
Har de kristna lördag? Ska det inte vara fredag?
Nej det är lördag. (En del har lördag.)
Oh, lördag, söndag. Oh, okej.
Och det är så, jag också blivit uppfostrad.
Och de säger att Gud välsignade den sjunde dagen
och gjorde den helig och skiljde den från alla andra dagar... (Ja, det är sant.)
...och vi måste helga den genom att inte köpa och sälja
och vila hela dagen. (Det är sant.)
Och min fråga är, hur kan jag handla i den här frågan från min släkting
på ett kärleksfullt och sätt?
Säg till dem att du helgar vilodagen på ett annorlunda sätt.
Vår gruppmeditation är vilodagen.
Ursprungligen var det så.
Du förstår, vi ska avsätta en dag till att meditera,
du vet, tänka på Gud. Minns du det?
Det är därför jag ber er att gå på gruppmeditation
på söndag eller lördag eller när som helst.
Ja, ta en dag till det. Förstår ni?
Det är alldeles i enlighet med Guds plan, förstår du?
Men om man inte har någon Mästare, om man inte har någon god metod,
vad helgar man då vilodagen för?
Slösar bara bort tiden och kastar bort dyrbara ögonblick.
Men... Men jag vet att de inte förstår det.
Säg att du har en dag,
men det är bara mellan dig och Gud, så, bekvämt för dig.
Och minns Gud. (Alla dagar!) Ja, ja, gör det.
Men om du håller en dag på grund av ditt arbete och din livsstil,
så betyder det inte att du måste ha den exakta dagen.
Så klart att de inte kommer att vara helt nöjda med det.
Men vad i hela friden? Lever du för deras skull eller för din egen?
Ja...
Ja, det är besvärligt.
Vi kan bara rätta oss visst mycket efter andras åsikter och känslor.
I övrigt måste man vara sig själv. Okej?
Du kan bara göra så mycket
att du inte offrar din egen personlighet och andliga utveckling.
Kan det här... En del känner att det här är deras frälsning
och det är det enda som kan ta dem till Pärleporten.
Säg dem... Gratulera dem!
Och du har din egen väg, och
du tror att den också kommer att ta dig till Pärleporten och längre.
Troligen så tar deras väg dem bara till Pärleporten,
men din kommer att ta dig hela vägen in. (Hela vägen in.)
Säg dem att du vet det säkert genom din egen upplevelse.
Okej? (Tack.)
Säg dem att inte bara på sabbaten,
utan 24 timmar, varje dag i veckan och månaden och året,
så minns du alltid Gud,
och Gud är med dig, det vet du säkert.
Och om de frågar hur du kan veta säkert,
så säger du, "Jag bara vet. Precis som om jag är kär i någon,
så vet jag och han vet. Ni kan inte veta". Ja?
Ja, de andra har sina rättigheter, och du har dina. Okej?
De har sin tro, och du har din tro, ja?
Deras tro är baserad enbart på böcker,
din tro är mera baserad på upplevelser, så vilken är bättre?
Men du behöver inte tvista. Säg bara, "Jag vet det bara."
Ja, "jag är nöjd med det,
och Gud är med mig, och jag vet det säkert." Därmed basta!
Säg det mycket rart. (Ja.)
Gratulera dem först för deras starka tro på Gud.
Säg att du har samma. Du har samma.
På grund av att våra liv är olika,
vi måste ordna att ha sabbaten på olika dagar. Det är allt.
Men du har inte det. Du har den på söndag eller kanske på fredag.
Bara säg så.
Ursäkta Mästare.
Är du äkta blond eller färgar du det?
Mästare, min fråga har att göra med ditt tal igår.
Du sade något mycket viktigt, jag trodde
att du talade om felaktigt användande av psykisk energi,
att använda andlig healing på andra.
Ibland i mitt dagliga liv, passerar jag en olycka på gatan
eller jag ser någon annan som plågas, någon är sjuk
och manas inifrån är att bara sända kärlek vart än det är.
Oh, det är okej! Det är okej. (Är det inte att ingripa?)
Nej, nej, nej. Det är bara sympati.
Det är bara kärlek, som om den personen är du. Ja?
Och en annan... Det är skillnad, vi alla gör det.
Det är den naturliga reaktionen hos en person som är full med kärlek inuti.
Men en person som gör det för att leva på det,
liksom du vet, folk kommer till dem, ber dem,
och så lägger de sina händer på dem, använder medial, astral kraft
för att möblera om i den själsliga placeringen och allt det, det är troligen....
Det är inte så i ditt fall, okej? Oroa dig inte.
Så jag har en annan fråga om healing.
Är metoder som akupressur och reflexologi,
där man använder tryck på någon för att bota, men inte för att psykiskt...
Nej, det är okej. Det är okej. (Är det okej?)
Ja för att det finns punkter i kroppen
som är förbundna med alla nerver, nervsystemet.
Och genom press på den sortens punkt, den punkten,
kommer alla nerver att bli aktiverade och bota sig själva. (Ja.)
Du vet, som en blockering någonstans i dina vener,
eller i dina fogar.
Och när man pressar någonstans så sänds en svallvåg för att reglera det.
Precis som när man rensar sin toalett, eller rörsystem. Okej?
Jag tycker om det, för att det är något som
jag tycker att människor kan lära sig att använda själva,
(Ja, massage, eller vad...) och när de väl har lärt sig
så kan de hela sig själva, eller upprätthålla sin hälsa. (Ja, det är mycket nyttigt.)
Ja, inga problem. (Tack.) Varsågod.
Massage, akupunktur, akupressur, medicin,
är allt naturliga vägar att bota fysiska krämpor.
Bara andlig kraft kan bota andliga sjukdomar, ja?
Min fråga är,
mycket tidigt på morgonen eller på kvällen när jag mediterar,
känner jag en energi i mina ben.
Den energin är mycket svår att stå ut med.
Jag förstår.
Den har tendens att gå upp i min kropp.
Jag försöker stå ut med det för att komma över den här känslan,
men jag vet inte om det är bra för mig att försöka stå ut med den.
Ibland vill jag ställa mig och sträcka på benen,
och göra lite gymnastik,
men jag vet inte om det är bra om jag gör det.
Du kan ge dig själv lite massage, så kommer det genast att bli bättre,
och ändra meditationsställning.
Till exempel om du mediterar på Ljuset,
så ändrar du till Ljudet.
Men varför det sker det alltid
mycket tidigt på morgonen eller på natten när jag mediterar
och inte under meditation på dagtid?
Kanske för att det är kallt.
Ibland har vi reumatisk värk. Kanske beror det på det.
Du borde ta någonting, som den här varma påsen.
Och när du känner smärtan som du beskrivit, så gnider du den så här.
Det lindrar. Okej?
Vet du vad det här är?
Har du någon mera fråga? Var det allt?
Ja, inga flera frågor för ögonblicket.
Mästare, jag blir alltid tillsagd på arbetet,
"Du behöver äta kött, annars blir du svag och blodfattig."
Finns det något bra svar, när man alltid säger så?
Är du är anemisk?
På jobbet säger de hela tiden, "Du kommer att bli svag om du inte äter kött".
Åh, säg till dem att sköta sitt.
Säg att alla som ligger på sjukhus är köttätare.
Många av dem, ja?
Ju mera kött vi har, desto flera sjukhus måste vi bygga.
Det är svaret, okej?
Och om de ändå fortsätter, så säg till dem att sköta sina egna affärer.
Det är det sista man ska säga.
För ibland om man säger, "Sköt dina egna affärer",
så blir de arga.
Du vet, de tycker att du är taktlös.
Säg bara till dem att du mår bra, du är stark. Ja!
Finns det något bra sätt att bevisa det på?
Ja, vad jag har gjort...
Det här har varit så här i sex månader. (Vad?)
Det har varat i sex månader, och de har hållit på att fråga om samma sak.
Så efter arbetet, gör jag en snabb promenad till bilen,
och jag är nästan den enda.
De andra verkar släpa efter.
Så det säger sig självt, du vet.
Ja, säg till dem, ja. Det är vad det är.
Och håller de ändå inte truten?
Nej, för ett par veckor sedan,
tävlade jag med en kille, till bilen och jag vann ändå.
Och du vann ändå? (Ja!)
Håller de ändå inte klaffen? (Nej.)
Åh! Människor, är bara så rädda och nyfikna, du vet?
Ibland är de väldigt nyfikna.
Ibland är de rädda för du gör något som de inte kan,
och de vet att det är rätt, men de kämpar med sig själva.
Så de försöker bevisa att du har fel.
Ja, det är allt. De är rädda.
En del av dem, jag tror att de menar väl,
men det är många som gör det bara för att vara....
Du vet, för de äter kött och känner sig obehagliga.
Ja, ja. Okej.
Så, det är i alla fall många saker du kan göra som är mera positiva.
Du kan skriva ur en del av "Varför ska man vara vegetarian?"
eller "Fördelar med Vegetarisk Kost"
eller "Överleva på 2000-talet".
Kopiera några av de mest krispiga och slående och logiska sidorna,
i de här böckerna,
och ge till dem: "Här! Det här är mitt svar."
Och det är deras problem om de tar sig tid att läsa dem eller inte.
Och det här kanske kan hjälpa dem. Okej?
För du kan inte hålla på och svara i evighet,
och argumentera fram och tillbaka. Det är mycket tröttande.
Men när de ser orden i tryck!
Vet ni det? Folk nuförtiden tror bara på det tryckta ordet.
Ja, okej?
När det är en tidning, det är skrivet - "Okej! Oh, det måste vara så!"
Om det är någon, en bestseller,
ni vet, som Baskin Robbins son, John Robbins, ja,
då skulle de tro på det:
"Titta här, en bestseller! Till och med en miljonär!"
Okej? Nästa. (Bara...) Oh, har du en till?
Javisst! Inga problem. (Ja, bara en fråga till.)
Hur går vi...
Om vi har producerat en *** dålig karma sedan vi har blivit initierade,
hur kan den brännas upp, eller hur blir man fri den,
innan vi går ut ifrån den här fysiska jorden?
Hur kan vi bli fri från karma?
Oh! Framtidens karma är borta vi initieringen.
Men den destinerade karman, förstår du,
för vilken du är född till det här livet,
den fortsätter.
Men när du mediterar mycket, och med Mästarens hjälp,
blir saker bättre, jämnare, smidigare,
så du behöver inte känna så mycket lidande,
alltför mycket lidande, när du måste gå igenom din karma, okej?
Okej, nästa. Ja?
Mästare, förr i tiden fanns det en period.
Nå det var under 1000 eller 1100-talet: Hildegard of Bingen.
Jag vet inte om du har hört om henne eller ej.
Hon har inte bara skrivit om hur man botar, men även mycket musik och sådant.
Och den har just nu haft nypremiär.
Och jag skulle vilja veta,
om det funnits en tid när speciell healing måste göras genom att man använde kött?
För jag vet att hon använde kött och örter,
speciellt hjortlever
och hon använde även vin till att göra tonicum.
Har det verkligen funnits en tid när detta var godtagbart?
Eller var det bara saker som blev missförstådda igen, vid den tiden?
Det är ingen tid när detta skulle vara accepterat,
utom när man inte är initierad,
utom när det inte finns någonting annat på planeten
som kan ersätta de här sakerna.
Okej?
Naturligtvis! Det vet ni. (Tack Mästare.)
Till exempel,
även för det dagliga helandet av vår hunger finns det två sätt. Förstår ni?
Man kan hela sin hunger med kött,
eller man kan hela den med vegetarisk mat.
Vegetariskt kött eller animaliskt kött. Förstår ni, det finns två sorter.
Båda kommer att göra er nöjda. Ja?
Men i det långa loppet
så förvärras köttätaren mera än vegetarianen,
om man ser till hälsan. Okej?
Så det kan ni förstå, eller hur? Ja.
Tack Mästare. Bara en sak, fast i hänvisningarna...
Men hon var en healer.
Naturligtvis kan hon använda vad som helst, allt hon vill, för att bota människor.
Precis som doktorerna gör. Ja? Förstår du? Ja, nästa.
Svaret till den här personen, kan han kanske också använda,
det är att elefanter och flodhästar
är två av de starkaste djuren i världen
och ändå är de vegetarianer.
Använda dem? Använda? Oh, använda dem för... (Att berätta för dem...)
Okej, till exempel. Ja, naturligtvis. Det kan man göra ja.
Men vi har skrivit den mesta informationen,
kortfattat i skrifterna: "Varför ska man vara vegetarian?" "Fördelarna med Vegetarisk Mat."
I själva verket borde vi inte säga "Varför ska man vara vegetarian?"
utan "Fördelen med Vegetariskt."
Den definitiva fördelen, det absoluta beviset,
den beprövade och pålitliga vegetariska dieten.
Det är mera positivt.
Ja, något sådant. Och trycka om det.
Du vet, kopiera bara det här lilla och ge det till dem,
och stryk under det viktiga.
Du vet, som Mohammed var en...
Du vet, förre världsmästaren i brottning.
Vad? (Det var en boxare.) En boxare, ja.
Muhammad Ali, ja. han var vegetarian, till exempel.
Einstein var vegetarian. Socrates...
Oh, många, många av dem är vegetarianer.
Okej? Nå, nästa. Nästa fråga, ja.
Jag har varit initierad i omkring 20 dagar nu,
och jag finner det verkligen svårt att göra Quan Yin.
Det går liksom kanske bara i 10 minuter,
och sedan är det bara inre tumult. Jag bara...
Ja, ja jag förstår. Rastlös, ja? (Ja, verkligen.)
Okej, du är inte van vid det,
för Strömmarna, Ljudströmmarna, är alltför kraftfulla,
och vad som än finns inom dig gör uppror, förstår du?
Som den negativa kraften, sjukdom,
alla slags dåliga saker som huserar inom dig, ja.
Men fortsätt så blir det bättre.
Och ibland så kan du sitta länge;
ibland känner du inte ens tiden.
Du kan lägga till lite.
Du vet, till exempel, normalt så kan du bara sitta i 10 minuter.
Och det får räcka. Det får vara nog.
Men efter ett tag, så lägger du till en minut en dag
och två minuter till nästa dag
tre minuter dagen efter och fem minuter veckan därpå.
Eller en halv minut varje dag tills du kan det. Okej?
En halv minut per dag kan sinnet stå ut med, ja. Okej?
Och bara en annan sak:
För att försörja mig så tappar jag blod.
Så jag arbetar på en patologisk avdelning på ett sjukhus.
Vad tappar du? (Tappar blod.) Åh, blod. Åh, jaha.
Du vet blodprover, när man tar blodprov.
Ja, ja, ja.
Så du förstår att jag umgås med en *** sjuka hela dagen, alla dagar.
Och jag undrar bara, är det... utom att repetera de fem namnen,
när jag har att göra med varje patient,
finns det något annat sätt som jag kan skydda mig själv?
Åh! Du behöver inte skydda dig själv, det är okej.
Menar du från sjukdomen, eller från energin?
Ja, för ibland får man någon patient
och man vill bara inte gå i närheten av dem. (Du oroar dig! Okej.)
Okej, repetera de Fem Namnen och tvätta dina händer grundligt,
eller överallt där du kommer i kontakt med patienterna, omedelbart efteråt.
Ja, jag gör det i alla fall, för det är det man måste göra.
Ta lite, om du kan, vid slutet av dagen eller när som helst, lite citron.
(Citron?) ja, citron, så att du kan tvätta dem med citron. (Okej.)
Det skär av energin bättre, klipper av den psykiska förbindelsen.
Citron och salt, okej? (Ja.)
Men bara lite. Bara några droppar citron och lite salt.
Och snabbt, och skölj sedan.
Och så skakar du dina händer sju gånger efter det,
för att skära av den psykiska förbindelsen.
Om det får dig att känna dig bättre, så gör så. Okej? Det hjälper.
Om du inte känner dig bra, så gör du så! (All right?)
Okej? (All right?)
Inte exakt sju gånger, men mera än sju gånger.
Efter sju, kan du skaka mera, när du kan,
men minst sju gånger, ja? Ja, okej.
Skaka kraftigt, du vet. Skaka ut det, överallt där...
Normalt rör du vid dem med dina händer, eller hur?
Så tvätta dem. Efteråt skakar du dem så fort som möjligt,
massor med vatten.
Okej, killar. Nästa.
Hej Mästare, kan du höra mig? (Ja, ja, ja.)
Förlåt men jag är lite nervös
för jag talar vanligtvis inte inför så här många människor.
Oj, oj, oj då. Stor pojke!
Först vill jag bara tacka dig ganska mycket för allting,
för jag har haft ett ganska intressant liv, och jag har
haft många lyckliga ögonblick, och några få sorgliga också.
Och jag bara...
det är en del av mig som verkar tycka att allting är ganska bra i alla fall.
Så jag ville bara tacka dig för allting...
För allting.
Det är okej broder, ta ett djupt andetag, och vila,
och sedan tänker du efter vad du ville säga.
För omkring sex månader sedan,
kom jag in i ett tämligen fridfullt stadium, och...
Kände du ett fridfullt stadium? (Ja.) Ja.
Och jag fick mycket hjälp från dig.
Och sedan började jag tänka på det för mycket, och...
Jag har under lång tid, slagits mycket med mitt sinne.
Och ibland lär jag det vinna, och det är...
Är du så nervös?
Jag ville bara säga att jag var mycket ledsen.
Jag hade många orena tankar och saker.
Har du förlorat en del tid?
Du har förlorat en del av din goda tid genom att göra någonting som inte är så bra, eller hur?
Det är okej. Glöm det förgångna.
Är det, det som plågar dig nu?
Okej, sedan lovar du dig själv att inte göra det igen,
och det är det enda du ska göra. Okej, och förlåta det.
(Tack Mästare.) Varsågod.
Det är bara att du har kastat bort din tid, ingen annans.
Så, börja om igen. All right?
Vi gör så ibland. Vi blir uttråkade.
Vi blir uttråkade, så vi blir liksom slappa.
Oroa dig inte, det är småsaker.
Minns att du är Gud. Okej? Du bestämmer vad du ska göra.
Men ibland är inte ditt beslut så ädelt som du skulle vilja.
Så ändra på det, all right? Mycket enkelt.
Är du fortfarande nervös?
Okej, om du vill fråga något mera senare,
så är det bäst att du skriver ner det och läser det:
"Kära Mästare, fråga nummer ett,
jag skulle vilja veta om det är okej
att inte meditera två och en halv timma om dagen."
Här...
Du är inte så nervös!
Inte så farligt nu.
För omkring sex månader sedan, var jag på en strand i Australien någonstans,
och jag försökte tänka ut en sång
som skulle hjälpa till att lära mig något om Quan Yin-metoden.
Och en sorts sång kom in i mitt huvud, och jag liksom sjöng den för mig,
och jag tänkte att den också skulle göra dig glad.
Och jag undrar om jag, en dag, under de närmaste dagarna,
om jag kan få sjunga den för dig?
Oh! Om du är bra så kommer de att låta dig vinna tävlingen.
På den första i millenniet, har vi ett party,
och du kan säga till dem
och de kommer att låta dig sjunga i ett av programmen. Okej?
(Tack.) Kan alla höra, okej?
Det kommer mera folk idag - tusen någonting.
Så spara den till den stora dagen.
(Tack.) Varsågod.
God morgon Mästare. (God morgon.)
Det är ett privilegium att få sitta här framför dig.
Du är bara alltför ödmjuk.
Mina tankar går till något
som damen talade om i morse,
om den religiösa gruppen och vilodagen.
Om vi syftar på samma religion,
så talar den religionen också om rent och orent kött,
enligt den mosaiska lagen.
Och jag satt just här och tänkte medan hon talade,
att dessa människor har inte blivit upplysta ännu... (Naturligtvis.)
om det faktum att det inte finns något sånt som rent och orent kött.
Vi ska inte ha något av det.
Och de har heller inte blivit upplysta om det faktum att
ägg också är utanför gränsen.
Ja, naturligtvis,
men de är inte så långt borta att hon skulle kunna säga allt det här, så vilket som.
Försök att berätta lite i sänder.
Be dem bara läsa några verser i Bibeln
som säger att man inte ska äta kött och allt.
Kanske de läser det, kanske inte.
Min mor är omkring 66 år, och hon är en praktiserande muslim.
Och hon skulle vilja bli initierad. Kan hon bli initierad?
Ja, säkert, det är okej. (Skulle det gå bra?)
Ja. Var är hon? (Hon är i Kalifornien.)
Okej, säg till henne att göra det snabbt, vid nästa initiering.
Tack.
Mästare, jag har varit initierad i nästan fyra år,
och jag har aldrig upplevt Ljus eller Ljud.
Ljus eller Ljud? Inget Ljus, inget Ljud?
Oh... hejdå! Så, varför stannar du kvar här?
Vi är bara en Ljus och Ljudgrupp här.
Vad gör du här? (Jag vet.) Helt i mörker så här!
Du är av ett annat släkte!
Är du säker på att du fortfarande vill hänga kvar hos oss?
Vad är det som får dig att dröja kvar så länge utan Ljus,
krälande i mörker?
Jag bara känner en stark förbindelse och kärlek till dig.
Den håller mig igång.
Oh, jasså? Det är underbart.
Det är en annorlunda erfarenhet. Ja? (Ja?)
Ja, men det gör inget.
Du får komma, sitt här, och dra bordet dit,
och du kan sitta här och se om det känns lite bättre.
Okej, det räcker.
Ser ni? Ser ni all dekoration? Jag rör alltid till den.
Sitt där.
Någon mera fråga? (Nej.) Är det allt?
Okej, sitt lite närmare, så... där okej.
Sitt där nu, koncentrera dig, och meditera, okej? En liten stund.
Någon mera fråga?
Hej Mästare. Mästare, kan du höra mig? (Ja.)
Som en del av mitt arbete, leder jag vägledande kurser
och lär människor att kommunicera bättre.
En av sakerna vi lär ut är att ha ögonkontakt. (Ja.)
Nu när jag har läst att
det inte är bra att se in i människors ögon på grund av karma,
hur kan jag säga det till människor utan att...
Nej, du säger inte det till andra. (Så då är det okej?)
All deras karma är likadan,
så när de ser in i varandras ögon så är det okej.
När du ser in i deras ögon så repeterar du de Fem Namnen. Okej?
Och välsigna dem.
Tack, Mästare. (Okej.)
Mästare, kan du öka min andliga nivå?
Är det möjligt? (Hur skulle jag göra det?)
Om du ville, skulle du då kunna?
Ah, låt mig tänka på det...
Snälla!
Någon gång den här veckan?
Var är du nu?
Vilken nivå? (Ja.) Ah, någonstans runt ett.
Vi kan bara gå till en i taget, vet du?
Ja, en och en halv, eller...
Ja, varför sitter du inte här och mediterar en stund.
Se om det blir bättre, okej?
Du behöver inte korsa benen, men om du vill så kan du göra det.
Annars sparkar du mannen framför dig i sidan
och sedan sträcker du ut dina ben.
Sitt bekvämt. Sitt bekvämt, ja.
Okej, nästa.
Häråt Mästare.
Min fru och jag blev initierade i Istanbul, Turkiet, den 20 nov.
Jag vill tacka dig väldigt mycket för den speciella initieringen.
Jag har en fråga. Jag har upplevt mirakler i mitt liv.
Och när vi kom till den här tilldragelsen fick jag chansen att
lyssna på historier av andra bröder och systrar
om de många mirakler som har uppkommit genom dig.
Och jag är nyfiken: Hur kan du utföra så många mirakler?
Miraklet är att jag aldrig utför någonting.
Det sker bara automatiskt. Okej?
Kanske genom den här fysiska kroppen, men det är Gud som utför mirakler.
Tack.
Och ibland väljer Gud något instrument, som mig själv,
för att verkställa det för den som Gud känner är värdig att ta emot det.
(Tack så mycket.) Varsågod.
Har du kommit hela vägen hit från Turkiet?
Jag bor i Holland. (Oh!)
Och det var den närmaste platsen för initiering. (Ja, ja, ja.)
Fast jag kommer från USA. (Okej.)
Ja, mycket internationell.
Ja, det var du som ville det. Okej.
Ja, jag vill tacka dig för att du gläder oss, Allah.
Och alltid när du frågar hur vi mår,
så vill jag fråga dig, "Hur mår du?",
men jag kan inte avbryta dig.
Hm... jag mår bra.
Jag kan inte alltid må bra, men jag mår väldigt bra.
Tack Mästare.
Ja, jag är mycket lycklig, mycket välsignad och mycket älskad.
Så jag kan bara må bra, för det mesta. Ja.
Utom när... vad det nu är för jobb jag måste göra,
så känner jag mig bra hela tiden.
Vi är så lyckliga att du är här.
Tack.
Framför oss.
Mästare, för omkring två år sedan, hade jag en bok.
Jag läste den här boken -
den handlade om en grupp, en by i Peru,
som genomgick...
genom sitt sätt att leva, försvann de genom någon slags andlig...
Oh, du har läst den Nionde insikten. (Ja, ja.)
Jag vet att vår metod inte går ut på det.
Vad vet du? Inte det?
Det är inte vår väg.
Vi ska leva det här livet och sedan gå tillbaka till vår Fader.
Men gick de till Himlen, till vår fader?
Det har gått till den nivå där de hör hemma, okej?
Så kan alla i det här livet göra detsamma?
Inte alla.
Är det bra att gå medan man lever i sin fysiska kropp?
Man kan. Man kan göra det med. Men vi har inte bråttom.
Vi har bara några få år eller dekader att leva.
Njut av dem, ja?
Vi går när tiden är inne, naturligt. (Ja.)
Men de där människorna, de valde att göra på det sättet,
och det var bra för dem.
Alla väljer olika sätt att leva sina liv. Okej?
Och jag har bara en sak,
att jag vill säga att jag älskar dig väldigt mycket.
Jag bara...
Jag tror på allt du säger, men jag bara...
Mitt sinne är så negativt, och det är så här.
Om jag kunde manövrera en segelbåt eller något för att göra det positivt,
så skulle jag göra det, men jag vet inte hur jag ska göra.
Vad är det som är negativt med mig tycker du?
Jag vet inte.
Ibland bara kommer någonting över mig, och jag säger, "Vad håller jag på med?"
Även fast jag har så mycket kärlek och...
Ja, jag vet. Jag vet. Men vad har du för fråga?
Vad vill du veta om mig?
Om jag kan bli fri från allt det negativa.
Men vad är det som du ifrågasätter om mig?
Min lära? (Nej, nej, nej.)
Mitt uppträdande? (Nej!)
Kanske mig själv. Jag har sagt vad jag gör.
Nej, nej. Fråga bara vad.
Jag undrar, det jag gör, är det bra?
Nej, det är inte bra,
men vad är anledningen som får dig att tänka negativt?
(Kanske ibland...) Du gillar inte mitt hår, eller hur?
Jag älskar dig, vad än du gör. Det gör jag verkligen.
Förstår du det här? Har du sett det?
Har du sett den filmen?
Kanske det är så här, att om...
Jag skäller på folk ibland? (Förlåt?)
Jag skäller på folk ibland. Stör det dig?
(Lite.) oh, ja. Jag förstår det, jag förstår det.
Ja, jag tycker inte heller om det. Jag hatar den delen av mitt jobb.
Det är det jag hatar mest,
den svåraste delen av mitt jobb som jag inte tycker om.
Annars tycker jag om allting annat.
Jag tycker om applåderna, klappande händer, beundrande ögon,
högklackat, make up, de vackra kläderna,
sångerna, berömmet, ja,
och framgången i er andliga utveckling.
Det är bara att jag inte tycker om den delen av mitt jobb
när jag måste lyfta tunga föremål, osynlig tung karma,
med all min kraft.
Jag tycker inte om det. Det tröttar ut mig ibland.
Så jag klandrar inte dig om du inte tycker om det, heller.
Vi är två om det.
Vad mera?
Nej, jag ville bara säga att jag skäms för den här känslan ibland.
Det är okej. Nej, det är okej.
Det är bara det jag gör som du inte tycker om, inte att du inte tycker om mig. Okej? (Ja.)
Jag tycker inte om det heller.
Det är bara att du inte förstår mitt jobb, det är allt. Okej?
Du förstår inte mitt jobb.
Till exempel, du har två eller tre barn. Har du barn? (Nej.)
Inte! Så hur ska jag förklara det här för dig?
Har du några syskon? Besvärliga syskon?
Slåss de ibland? (Ja.) Tvistar? Okej.
Dina syskon kanske verkar perfekta för utomstående -
söta, artiga, intelligenta.
Men för dig är de ibland mycket svåra,
diskussionslystna, envisa, ställer till problem för dig,
får dig att gråta med sin skarpa tunga och retsamma handlingar.
Och du måste tvista med dem, gräla med dem,
och du gråter, och du tycker inte om det.
Men livet är så. Ja?
Ingen förstår dig när du grälar med din vackra, söta syster.
De säger, "Varför behandlar du henne så där?"
De vet inte vad som ligger bakom, och karman mellan er. Okej?
På liknande sätt har jag tusen och tusen och tusen åter,
systrar och bröder som är svårare än dina.
Och vi kolliderar ibland, så att de kan bli bättre
på bekostnad av mitt rykte och mitt charmerande uppförande.
Så du är inte den enda som inte gillar det.
Jag är till och med den första att inte tycka om det.
Men jag måste göra mitt jobb. Okej? (Ja, jag förstår.) Okej.
Så, det gör inget om du inte tycker om den delen av mitt jobb.
Det är okej. Det betyder inte att du inte tycker om mig.
Så det är okej, förlåt dig själv.
Inte ens jag tycker om det, hur kan jag då vänta mig att du ska göra det?
Men en del behöver det, okej? Tro mig!
En del behöver operation och kniven för att bli bättre.
De tar inte bara ett piller, en sötsak.
En del är så dåliga, så de behöver en operation.
Och klandra inte doktorn, okej?
Det gör ont, men det kommer att göra dem bättre. Tro mig!
Ja, jag är mycket välsignad att jag har dig i mitt liv. Tack.
Varsågod, och jag är välsignad med din tillgivenhet och din tro på mig.
Även om du inte gillar mitt jobb, så tycker du fortfarande om mig, och jag är lycklig.
Okej.
Mästare. (Ja.)
Oh, är det min röst! Jag kände inte igen mig själv.
(Vad är det?) den är annorlunda med mikrofonen.)
Du är bara upprörd, antar jag. Ja.
Jag har ett par tekniska frågor:
Som, när jag mediterar hemma och gör Ljudet,
och sedan när jag ligger, kan jag fortfarande höra det.
I själva verket, hör jag det mycket bättre
än när jag mediterar med det vanliga Quan Yin.
Och ibland börjar jag se saker,
eller känner det som om jag åker ut ur kroppen,
men då,
hör jag någon som skäller på mig, mina föräldrar,
eller jag till och med ser folk som kommer in i mitt rum,
och ser så verkliga ut eller ibland låter det så verkligt att jag vaknar,
och då ser jag att ingen är där -
alla sover eller är inte ens hemma. (Ja.)
Och ibland är det som om
den här personen skulle komma på riktigt,
som att jag hör den här personens röst som ropar på mig,
och säger ungefär, "Det här är ett nödläge, du måste gå,
du måste göra det och det."
Och ibland vet jag till och med att det inte är på riktigt,
och jag försöker ignorera det,
men det distraherar mig ändå, och jag förlorar det jag ser och hör.
Så, jag undrar bara, vad jag kan göra för att stoppa det.
Nästa gång, försök bara ännu mera att ignorera det.
Okej, och jag har en fråga till. (Praktisera, ja.)
För det mesta, hör jag någonting bara när jag inte gör Quan Yin,
när jag lägger mig efteråt. Som...
Och ibland hör jag musik, som gitarr och piano,
men det låter som om någon spelar väldigt dåligt.
(Jag vet.) Du vet som när de håller på att lära sig att spela.
Så jag undrar bara om jag ska lyssna på det,
eller om det kommer från något dåligt ställe?
Du hatar musiker, eller hur? Du skyller allt på dem.
Kanske det är du, din gitarr är ostämd.
Det är bäst att du stämmer den.
Men ska jag lyssna till det eller ska jag ignorera det?
Ja, fortsätt att reparera den.
(Okej, tack.) Varsågod.
Nästa.
Ni räcker upp handen och säger, "Här!"
så att man kan se var det kommer ifrån.
Mästare, alla initierade från Sydafrika
har bett oss att tacka för all välsignelse och kärlek
som du hade med dig till Sydafrika och som du gav oss.
Och många av dem kunde inte komma, men de är verkligen tacksamma,
och de sänder massor med kärlek till dig, och ett stort tack.
Och så även ett stort tack från mig, också, Mästare,
för allt du gjort för mig.
Det var mycket, mycket speciellt, och det kom precis i rättan tid,
och jag är verkligen tacksam. (Okej.)
Men samtidigt, Mästare,
så skäms jag lite för mig själv, på två sätt.
På en nivå försöker jag att inte vara snabb att kritisera, att växa igenom det.
Men på en annan nivå, Mästare,
känner jag att jag haft så många tillfällen
att komma till retreaterna, att tillbringa tiden med dig,
och ändå har jag fortfarande tvivel inom mig själv om min träning.
När jag först blev initierad, såg jag inget Ljus.
Det var åtminstone vad mitt sinne sade mig.
Och omkring ett år senare,
så mindes jag faktiskt vad jag sett vid initieringen,
så då visste jag att jag såg Ljuset.
Och så för omkring ett och ett halvt år sedan,
fick jag en syn en natt när jag mediterade,
och den var verkligen skrämmande.
Och eftersom den var så skrämmande sade jag till den att försvinna.
Och efter det så har jag inte upplevt någonting medvetet,
fastän jag litar på och tror att jag upplever Ljuset,
för jag tror verkligen på vad du lär oss.
Men den skamliga delen kommer in, när jag känner att jag kommer till retreaterna,
och fortfarande sitter här i meditationen
och fortfarande inte är medveten om vad jag upplever.
Men så har jag även drömmar, Mästare, där jag ibland inte
är säker på om det är vanlig dröm eller om det är en upplevelse.
Och jag har ofta haft dem med dig.
Så jag antar att jag bara vill få klarhet från dig kanske.
Vill du ha ett certifikat?
Examen eller något?
Femte nivån, sjätte nivån... Hur skulle det vara med sjunde nivån?
Mästare, vet du varför jag känner mig så dålig?
I Kapstaden läste jag i tidningen om syster som dog,
och hennes yngre syster talade med henne efter hennes död.
Och hon frågade om hon hade sett Ljudet och Ljuset när hon dog.
Och systern sade, "Egentligen inte, det var väldig dåligt." (Ja.)
Och då frågade den yngre systern den döda systern, "Men varför?"
Och då sade hon, "Jag var en mycket dålig praktiserande,
en praktiserande på låg nivå, när jag var i världen."
Och jag antar att det verkligen skrämde mig,
för efteråt talade jag med en messenger, (budbärare)
och han förklarade för mig om
att om vi fortfarande är fångade i astrala världen,
hur kan vi i själva verket inte kan bli befriade från den.
Man kan! Det kan man ändå. (Man kan, jaha.)
Inga problem. Mästaren finns överallt.
Kan fånga dig i astrala världen; "Ja! Jag fick dig!"
... och så kasta upp dig.
Så, kan du ändå ta med oss?
Säkert! Bussen är stor.
Mästare, så har jag en lite dum fråga.
Oroa dig inte, okej?
Så länge som du vill gå upp, är det allt jag behöver. Okej?
Okej, tack, Mästare.
Och om ni vill gå hit ner igen,
så är det, det enda jag behöver för att sända er tillbaka.
Inga problem. Ja? (Det vill jag inte göra.)
Det beror på.
Du förstår att det betyder att du redan är utvecklad,
för att om du inte vore det, så skulle du vara mera fäst vid den här världen,
och inte ens vilja gå nu!
Men du vill gå redan nu,
för att inte tala om när du dör, förstår du?
Så det här är den enda inpräntade önskan i ditt sinne,
att du vill bli befriad.
Så då kommer det att bli så. Okej? Inga problem.
(Okej. Tack Mästare.) Varsågod.
Och så har jag en lite dum fråga,
och jag frågar dig för
jag kämpar med balansen att kunna vara rättvis.
Jag har flyttat ut från mitt hem,
och jag har flyttat in i ett hem som jag delar med andra människor,
men de är inte initierade.
Och de är egentligen fina människor.
De är mycket ödmjuka, och de är inte dömande.
Men när de lagar köttet,
så finner jag verkligen att jag kämpar med det.
Lagar de kött? När lagar de? (När de lagar åt sig själva, ja.)
Jag lagar åt mig själv, och de lagar åt sig. (Ja.)
Och jag har svårt
att stå ut med lukten och att de steker.
Och ändå tycker jag att de är sköna människor. (Ja, ja.)
Så jag undrar bara, hur påverkar detta min andliga träning?
Förlorar jag en *** genom att göra det? Eller är det okej?
Eller bör jag hellre finna ett annat ställe som är bättre?
Om du kan okej? Om du inte känner dig bekväm,
då måste du ordna så att du känner dig bra, ja.
Folk är rara och ödmjuka,
men om de omedvetet förorsakar dig obehag av något slag,
så försöker du ordna ditt liv på ett bättre sätt.
Men ta tid på dig!
Det är okej! Det är normalt att du känner dig dålig när de lagar kött.
Det vore inte normalt om du inte kände dig obehaglig,
eller skulle vilja gå med på festen, du vet? Så det är all right, ja.
Okej. Tack Mästare.
Varsågod.
Och det är mycket svårt att praktisera i den här världen,
för man kommer i kontakt med alltför många människor,
och vi måste dela vad vi än har, andligt, ja?
Så det är okej, oroa dig inte.
Det är Kali Yugas sista tid och Gud är mycket, mycket generös. Ja?
Så all ansträngning, så länge som du är uppriktig och anstränger dig,
det är allt som behövs.
Det är allt som räknas, förstår du?
Kom ihåg att även i samma artikel stod det att systern sade:
"Allt Gud behöver är din flit, din uppriktighet."
Var flitig, det är det!
Och resultatet ligger inte under din kontroll, okej.
Var bara uppriktig, flitig,
gör ditt bästa hela tiden att meditera
och resten, kommer Gud att ta hand om.
Ja.
Jag kom just på att jag för åtta månader sedan,
började en kurs i Kun-da-li-yoga-
något sådant, jag minns inte det exakta namnet.
Men på den här kursen arbetar de med energi.
Så tycker du att jag ska fortsätta eller är det något...
Fortsätta med dem? (Ja.)
Varför? Vad gör du där? (Det är bara...)
Är det nödvändigt?
Nej, men det är bara normal yoga.
Men de rör sig i någon riktning för att få energi, också.
Kundalini Yoga? (Ja.)
Nå, om du trivs med dem, så gå till dem. (Nej, jag...)
Om du inte trivs så stanna bara hemma och gör din meditation.
Så är det inte bra att gå dit?
Jag säger inte att det inte är bra.
Det är inte bra för att du springer runt överallt
och strör omkring dina tankar och energi. Okej?
Du blir förvirrad
och det är därför som du tvivlar ibland.
Du är inte målinriktad.
Det är redan mycket svårt att meditera med en metod.
Redan att koncentrera sig på en sak i taget är mycket svårt.
Så hoppa inte omkring överallt, okej? (Okej.) ja.
Tack.
Ni andra, om ni är hungriga så kan ni gå och äta, okej?
Klockan är redan 11:30. Vill ni inte gå och äta?
Och komma tillbaka på eftermiddagen. Vi kan samlas igen i eftermiddag, okej?
Hur vore det? Okej!
Ja? Vill ni ställa era sista frågor,
eller spara dem tills jag kommer tillbaka?
(Spara dem!) Ja! Låt oss gå och äta, okej? Ja!
Ja, ni behöver vila också.
Ni har varit uppe sedan klockan 3 eller klockan 2
och gått hela vägen och köat och allt.
Jag förstår era ansträngningar. Ni behöver en liten paus, okej?
Och så kan ni bli bättre efteråt.
Ja, tack! Vi ses snart. På eftermiddagen!