Tip:
Highlight text to annotate it
X
Alla måste utrotas.
Gör vad allt krävs.
Sophias tåg åker österut och
skandiumet i hennes blod avger signal.
De kan spåra Sophia via isotoperna.
På kaféet användes
samma isotop som Sophias.
- Nån måste kontrollera er, agent Lee.
- Sterlings medhjälpare avslöjade mig.
- Jag vet inget om din syster.
- Var är Samantha någonstans?
- Om ni rör er, skjuter jag!
- Du ska få akten.
1944 störtade ett plan i Alaska.
Staten fängslade de överlevande.
- Vilka är de?
- Utomjordingar.
Där är Thomas.
Blås av det här.
- Du måste följa med oss nu.
- Tyvärr.
Simon!
Aaron!
- Vet du hur många oskyldiga du dödade?
- De var ute efter oss.
- Martinez vill låsa in oss.
- Det måste ha funnits ett bättre sätt.
Eller ville du visa dem vad du kunde?
Det är bra att de är rädda för oss.
Då tänker de sig för nästa gång.
Förstår du inte?
De kommer att jaga oss ännu mer.
Vad kul att träffas igen, Sophia.
Förstärkningar kommer från hela stan.
Vi måste ge oss i väg. Var är Simon?
- Han skulle vara med oss.
- Hans täckmantel är röjd.
- Vad har hänt? Var är han?
- Vi vet inte om han tog sig ut.
Hur många av våra män
var i den där byggnaden? Hur många?
Vi beräknar
att det var mellan 15 och 30.
Du låg steget före. Har något gått
som det ska i den här operationen?
Hur kunde katastrofen få inträffa?
Den inträffade för att Sophias folk
har en infiltratör i våra led.
Min medhjälpare berättade det.
- Varför har du inte sagt det till mig?
- Vi visste inte vem källan var.
- Gör ni det nu?
- Det är någon i teamen på fältet.
Dina mannar på fältet
som du handplockade till jobbet.
Mr Murphy
hoppades leta fram personen.
- Var är han nu?
- Vi har tappat kontakten.
Han sågs senast med agent Lee,
och när Lee är återställd-
- hoppas vi hitta Murphy och källan.
"Hoppas"? Du får göra bättre ifrån dig
än så. Källan finns på din avdelning.
Om du inte kan lita på ditt omdöme,
hur ska jag det?
Hitta källan, eller så letar jag
upp någon som kan det.
FJORTON ÅR TIDIGARE
I går sa jag till mina sjuor att de
skulle få prov på Gettysburg.
- Du är för snäll mot dem.
- Ändå misslyckades halva klassen.
De visste inte ens
var slaget om Gettysburg utkämpades.
Det är som om de är fysiskt närvarande
men medvetandet är nån annanstans.
Om du var min lärare
skulle jag lyssna andlöst.
- Jag önskar att jag känt dig i sjuan.
- Nej, det gör du inte.
Det här är verkligen gott.
Det är från vinodlingen i Barcelona.
Jag ringde ägaren
och bad honom skicka en låda.
Vet andra
vilken hopplös romantiker du är?
Vi har varit ihop tio månader,
tre veckor och två dagar.
Det vill jag fira!
Okej, svara du, jag ska fixa risotto.
- Hallå?
- Jag hoppas att jag inte stör, Blake.
Vi måste diskutera några saker.
- Kom till mitt kontor i morgon bitti.
- Tyvärr har jag möte då.
Ställ in det.
- Hur mår han?
- Mr Lee har en subduralblödning.
- När svullnaden...
- När kan han prata?
- Det kan ta timmar. Han har svåra...
- Tack, doktorn.
- Ska ni vänta?
- Så länge som det krävs.
Ni kan inte hålla kvar mig.
Jag har ett jobb.
Hjälp, jag är i bagageutrymmet.
Hjälp mig!
- Mr Murphy, ta det lugnt.
- Det är agent Lee.
- Han klarade sig och är på sjukhus.
- Nej, han är mullvaden.
Jag måste prata
med generaldirektör Sterling.
Ska vi tro att min familj har råkat ut
för det här på grund av utomjordingar?
Han upptäckte sanningen och det heter
utomjordiska biologiska väsen - UBV.
- Bara så vi vet...
- Det är svårt att ta till sig.
Om ingen har sett dessa UBV,
hur vet du att de finns?
Det finns topphemliga dokument
i akten.
- Ni kan läsa själva.
- Du tror väl inte på henne?
Din pappa och jag satt i ett plan som
flög till Arizona på några sekunder.
Pratar du om Avias flight 514?
Var Michael pilot där? Enligt ryktet
försvann planet vid ett mordförsök.
Presidenten skulle berätta
om Inostranka.
Om din pappa flyger in i presidenten
slår man två flugor i en smäll.
Presidenten kan inte berätta
om UBV:erna-
- och din pappa skulle hindras från
att tala om vad han visste.
- Vad var det?
- Kvällen innan han försvann...
...sa han att det fanns någon som
ville stoppa Martinez till varje pris.
Det låg inte politiska skäl bakom.
Den här personen ligger bakom
allt du har råkat ut för.
Vill du hitta din familj,
så hitta den personen.
Hoppas att svaren finns i akten.
Titta i din pappas akt.
Jag vet inte heller vad jag ska tro
om UBV: er och konspirationer.
Men just nu är det
den enda teori som förklarar det här.
- Jag vet inte...
- Inte jag heller.
Men akten är den bästa ledtråden-
- till vem den skyldige är
och var din familj finns.
Jag försöker hjälpa till.
Får jag titta?
Det här har jag sett, och det där...
Här är nya uppgifter. Titta!
Här är din pappas anteckningsbok
och det här är nytt.
Den här listan med namn och nummer...
De flesta är kvinnor, men numren är
för långa för att vara telefonnummer.
Om det är en kod kan jag knäcka den.
Har jag bara rätt hårdvara och en
CES-krypterad lina kan jag botanisera.
Jag har en kompis som kan hjälpa till.
Phalaenopsis blommar bara en gång
vartannat år, men inte den här.
Den är genetiskt styrd
att blomma varje må***.
Ni har telefon.
Till din fru.
En bukett värd två miljoner dollar.
- Var är du?
- I FBI:s häkte.
Er advokat säger att linjen är säker.
Du och din partner skulle säkra
pilotens dotter och hennes pojkvän.
- De kom undan, sir.
- Hur då?
- Jag vet inte, sir.
- Det svaret är oacceptabelt.
Var är de nu?
De fick veta
att hennes pappa valdes ut som pilot.
De kan ha åkt
till föräldrarnas hus i Atlanta.
Jag hittar dem. Det finns sätt.
Michael Buchanan
har lagt sig i fel saker.
Om de två gör samma upptäckter
kan det vara farligt för oss.
- Jag förstår, sir.
- Det var allt.
Du har gjort bra ifrån dig
de senaste 66 åren.
Våra värdepapper är i fin form.
Andra kan inte förutsäga ekonomin.
Med vår matematik kan vi det.
Vi köper billigt och säljer dyrt.
Är du inte orolig att någon
lägger märke till din framgång?
En man i Mellanvästern sköter allt.
- Han har gjort sig en förmögenhet.
- Vi måste prata.
Jag vill inte höra om
vad som hände med byggnaden.
Din order gick ut på att få oss hem.
Men du har förstört all vår tilltro!
- Utpressning och förgiftning...
- Jag ville göra det rätta.
Jag bestämmer vad som är rätt,
inte du.
Det måste du finna dig i
innan fler råkar illa ut.
- Är det ett hot?
- Det är en order.
Vårt folk, Aaron och Simon-
- och resten av er som är fria
ska lyda mina order.
Det vet du.
- Jag förstår.
- Gör du det?
Det var inte meningen
att vara respektlös.
Förlåt, mor.
Vi drar ett streck över det som varit.
Vi börjar om här.
En observatör säger att Simon
är på sjukhus. Han lever.
Men han anklagas för
att vara infiltratör.
Skulle ledaren för specialenheten
vara informatör?
- Utan tvekan.
- Men hur då?
När jag skulle mäta strålningen
angrep han mig för att skydda sig.
- Mät strålningen nu i så fall!
- Isotopernas halveringstid är kort.
Så lägligt! Jag kan inte bara
lyssna på det här.
Simon räddade livet på mig och andra.
- Det skulle ingen skyldig göra.
- Han vill övertyga er om motsatsen.
Det här leder ingenvart. Jag vill
titta på Lees personakt, Murphy.
Din protest är noterad. Men det kan få
konsekvenser för nationens säkerhet.
Då måste jag handla därefter.
Åk tillbaka till kaféet
och leta efter bevismaterial.
- Ska jag sätta dit min vän?
- Jag vill att du ska göra ditt jobb.
FJORTON ÅR TIDIGARE
- God morgon. Vill du ha kaffe?
- Nej tack.
Jag vill veta vad saken gäller.
- Hur är det hemma, Blake?
- Bra.
Pappa, jag har mycket att göra, så...
Kan vi komma till saken?
Det vore toppen.
Det handlar om Laura.
Har vi inte pratat nog om det?
Hennes riktiga namn
är Svetlana Agletinova.
Hon föddes i Moskva 1968
och är rysk underrättelseagent.
Vi har spanat på henne i månader.
Hon möter sin kontakt på tisdagar.
Hon har brevlådor över hela stan.
Det måste finnas... en annan förklaring.
Nej... tyvärr inte.
- Hallå?
- Är Bobby där?
Hejsan! Jag har äntligen hela akten.
Jag fick vänta tills han somnade.
- Vi kan alltid lita på dig.
- Kolla brevlådan om en timme.
Bobby Sergej Vneshnej.
Han är dubbelagent.
Hon kopierade akten om Oxford
från din dator.
Blake... Jag vet att du förstår
vad du måste göra.
- Du behöver inte mig till det här.
- Nej, det gör jag inte.
Men du vill åtminstone ta farväl
och rädda ditt yrkesliv.
Ta hit henne. I kväll.
ANHÖRIGA: AVLIDNA
- Ni frågade efter mig, sir.
- Det saknas kontrollerbara uppgifter.
Det är osannolikt...
Simons high school förstördes i orkanen
Floyd 1999, liksom hans middle school.
- Inga registeruppgifter... Så lägligt.
- Alla i släkten är döda eller borta.
Han har aldrig nämnt familjen.
Under mina tio år här har jag tappat
hälften av håret och blivit gråhårig.
Man blir sån av det här jobbet.
Men agent Lee...
...är lika fräsch
som när jag anställde honom.
Simon Lee kanske inte bara jobbar
för sovarna. Han kan vara en av dem.
Vi får ta blodprov och kolla DNA.
Snart vet vi hur det ligger till.
- Det måste vara svårt för er.
- Tvärtom.
Jag vill gärna avslöja honom om
det ger oss fler uppgifter om sovarna.
- Och om han vägrar prata?
- När identiteten bekräftas...
...tänker jag utsätta honom
för den sortens förhörsmetoder-
- som utskottet för tillsyn
aldrig skulle kunna föreställa sig.
Om infiltratören är Simon Lee...
...må Gud förbarma sig över honom.
- Ingen är hemma, kom!
- Han är här.
Ni ville ju veta vad listan och
namnen betyder. - Kom igen, Peter.
- Gå härifrån, Madeline.
- Jag lämnade ett meddelande.
Det här är viktigt.
- Vilka är de?
- Sean Walker och Leila Buchanan.
Hon säger att du kan ge mig
en krypterad lina och hårdvara.
- De behöver vår hjälp.
- Det är för farligt.
Jag vet inte vem du är,
men du är vårt enda hopp.
Min mamma... har blivit mördad.
Min pappa och syster
har tagits till fånga.
Snälla... hon är sju år gammal.
Töm fickorna. Gör det!
Alla kan bli spårade
genom det man bär på sig.
All personlig information
kan skannas på avstånd.
Allt sånt har man redan tagit.
- Vad behöver ni?
- Hjälp att förstå den här listan.
Det är namn på kvinnor, men det
kan finnas kodade uppgifter där.
Det kan leda till dem som tog hennes
familj och satte dit mig för mord.
Vad då?
Jag har fortfarande källor
i underrättelsevärlden. Vänner...
- Regeringen har honom.
- Han lever alltså?
Inte för att de skulle medge det.
- Hennes syster, då?
- Oklart. Hon går in på förlustkontot.
- Hon är död.
- Det vet han inte säkert.
Jag vet inte vem som tog din syster,
men jag vet vad de kan göra.
Det här spelet är riggat.
Man kan inte vinna!
Dra er ur medan ni kan.
Vi ger inte upp. - Vi behöver
bara några minuter vid datorn.
Sen försvinner vi.
- Hittade ni dem?
- Vi missade dem.
En kvinna i sällskapet
liknade Madeline Jackson.
Är vi säkra på det?
En vän använde
ett röstigenkänningsprogram.
Han sa att hon ringde
för en timme sen.
Hon sa att de var tre
och behövde hjälp.
- Vet du vart de skulle?
- Ja, vi är snart där.
- Hittade du något?
- Vi skapade ett sökprotokoll.
Det tar ett tag att gå igenom namnen.
Är allt bra med dig?
Jag... Jag har tänkt på
hur ojust jag har varit mot dig.
Jag har bett dig... utsätta dig
för fara för min familjs skull.
- Om något skulle hända dig...
- Leila!
Michael och Samantha... är min familj.
Tänk om det han sa är sant?
Tror du att Samantha lever?
Jag vet inte, ärligt talat.
Namnen på listan är småflickor.
De är anmälda saknade
och jämngamla med din syster.
- Vad har de att göra med kidnapparna?
- Och de andra uppgifterna?
- Bokstäverna och siffrorna?
- De tillhör skalbolag.
- Som gör vad då?
- Vet inte, men de finns i Los Angeles.
Vi måste sticka, Peter.
Det är någon här. Kom!
Jag skulle inte ha släppt in er!
Det här och det här...
Håll i er, nu gäller det era liv.
Gick det bra?
De är borta. Borta.
Vänta!
Tack.
Jag ska till bottenvåningen, tack.
Får jag fråga en sak?
- Råkar du ha en cigarett?
- Tyvärr, det var många år sen.
Samma här. Vilken dålig ovana.
- Men i dag är en sån där dag.
- Vet du vad jag gör?
- Mörk choklad.
- Jaså, choklad?
Det låter galet,
men det ger en serotoninkick.
Det dämpar suget.
- Tack för rådet.
- Visst.
FJORTON ÅR TIDIGARE
- Är du vaken?
- Du vet att jag inte somnar utan dig.
- Älskar du mig, Laura?
- Självklart gör jag det.
Vad är det, älskling? Är något på tok?
Jag vet.
Vad då?
Allt.
- Allt om vad då?
- Gör inte så där mot mig, snälla.
Ljug inte.
För jag vet.
Bara om vi är helt ärliga mot varandra
finns det hopp om att lösa det här.
- Du skrämmer mig, älskling...
- Hör på! Jag vet vem du är.
Det vansinniga är
att jag struntar i det.
Jag vet att det här började
som ett jobb... för dig.
Men på något sätt tror jag...
...att det vi delar...
...är äkta.
Jag älskar dig...
...på ett sätt jag aldrig hade kunnat
föreställa mig. Ett liv utan dig...
- Då... bleknar allt annat.
- Blake!
Sluta.
Jag har köpt två biljetter till oss...
...till Buenos Aires.
Vi åker i kväll och försvinner bara.
Det andra är ointressant.
Laura!
- Det fanns inget alternativ. Tyvärr.
- Herregud...
Här, ta det.
Vi säger att du sköt henne.
- Försvinn härifrån!
- Min son...
Det här kan bli slutet på din karriär
eller en verklig triumf.
Valet är ditt. Ta vapnet, Blake.
Kasta inte bort allt.
- Sterling.
- Agent Garret här.
Vi har hittat behållaren
som innehöll skandium-46-
- i en soptunna på kaféet.
Det finns två partiella fingeravtryck.
Ta bevismaterialet själv till labbet.
Har ni hört något
om agent Lees DNA-profil?
Nej, det tar tid. Men om avtrycken
är hans, behöver vi inte vänta.
- Kom nu!
- Vart är vi på väg?
Vi är något på spåren,
annars skulle de inte jaga oss.
Ska vi bli som de är
och jämt snegla över axeln?
Nej, jag ska reda upp det här,
så vi kan leva vanliga liv igen.
Vi ska åldras, men... Stanna!
Titta på mig...
Det ordnar sig.
Jag älskar dig så mycket,
och jag ska göra allt jag kan.
- Jag älskar dig.
- Och jag dig.
Vi tog ett blodprov
och gjorde ett gentest.
Varför gjorde ni det?
För att bekräfta Murphys påstående om
att du är en sovare.
Grattis, du är människa.
Trots det har vi många obesvarade
frågor och en infiltratör bland oss.
Som tur var hittades en behållare
med fingeravtryck.
Garret gjorde en sökning.
Han fick en träff.
Murphy är infiltratören.
Det var... oväntat.
Jag är skyldig dig en ursäkt.
Nej, det behövs inte, sir. Jag förstår.
Nej, Simon. Det kan du aldrig göra.
Jag har väntat i två timmar.
Följ med mig, mr Murphy.
- Vad pågår här?
- Ni är gripen.
Rör mig inte!
Det här är onödigt.
- Generaldirektör Sterling, sir!
Jag ber er, ett ögonblick!
Simon kommer att bli återställd, mor.
En annan man fick ta skulden.
Tack.
- Hur långt har du kommit?
- Med att föra hem alla?
Jag har hjälpt till
med kärnkraftsprogrammet.
De kan producera råmaterialet
vi behöver för att öppna portalen:
Uranhexafluorid och cesiumisotoper.
Jag förstod det, med tanke på portalen
du använde till planet.
- Tyvärr har det sina begränsningar.
- Hur då?
Vi förmår bara flytta ett plan
några hundra mil.
Det är långt kvar till
att kunna transportera alla hem.
- Varför det?
- Vi saknar viktiga beståndsdelar.
Men vi kan återskapa
och återfinna dem med din hjälp.
- Problemet är bristen på råmaterial.
- Vi har långt ifrån tillräckligt.
Det finns på anläggningar för
upparbetning och i kärnvapenspetsar.
Allt är noga bevakat.
Jag tror att jag kan ta mig in där.
Vita huset har gjort ett uttalande:
Passagerarna från Avias 514
håller på att tillfriskna.
De kommer att skrivas ut
när tillståndet är stabilt.
Kom in.
Presidenten...
Vi har hittat läckan, sir.
Justin Murphy. Jag hörde det.
Under åren har jag blivit försiktig.
Jag har slipat min intuition.
Jag kan identifiera dem
som jag verkligen kan lita på.
Det var länge sen
jag hade så här fel om någon.
Jag har svikit er, sir. Ursäkta.
Blake...
Försöker du säga
att du inte är perfekt?
Ärligt talat... är det en lättnad.
- Vill du ha öl?
- Definitivt.
Var är mamma?
Jag vill att mamma och pappa kommer.
När får jag träffa dem?
Det här är Samantha, tjejer.
Tjejer...
Översättning: Katarina Ohberg
www.primetext.tv