Tip:
Highlight text to annotate it
X
Översättare: Stephanie Green Granskare: Jenny Lillie
Alla behöver en coach.
Det spelar ingen roll huruvida du är basketspelare,
tennisspelare, gymnast
eller bridgespelare.
(skratt)
Sharon Osberg, min bridgecoach,
säger att hennes bakhuvud är det mest fotograferade
bakhuvudet i världen. (skratt)
Förlåt Sharon. För dig.
Vi behöver alla någon som ger oss feedback.
Det är så vi förbättrar oss.
Olyckligtvis finns det en grupp människor
som i stort sett saknar systematisk feedback
som hjälper dem att göra sitt jobb bättre.
Dessa människor
har ett av världens viktigaste jobb.
Jag pratar om lärare.
När Melinda och jag förstod
hur lite användbar feedback de flesta lärare får
blev vi helt tagna på sängen.
Fram till nyligen fick mer än 98 procent av lärare
bara ett enda ord av feedback:
Tillfredsställande.
Om allt min bridgecoach någonsin sade till mig
var att jag var "tillfredsställande",
skulle jag aldrig hoppas på att någonsin bli bättre.
Hur skulle jag veta vem som var bäst?
Hur skulle jag veta vad jag gjorde annorlunda?
Idag förbättrar skoldistrikt
sättet de utvärderar lärare
men vi ger dem fortfarande i stort sett ingen feedback
som faktiskt hjälper dem att förbättra sig i sitt yrke.
Våra lärare förtjänar bättre än så.
Dagens system är inte rättvist mot dem.
Det är inte rättvist mot studenter,
och det riskerar Amerikas globala ledarskap.
Idag vill jag prata om hur vi kan hjälpa alla lärare
att få de verktyg för förbättring som de vill ha och förtjänar.
Låt oss börja med att fråga vilka som gör bra ifrån sig.
Olyckligtvis finns det inte någon internationell rankingstabell
för feedback-system för lärare.
Därför tittade jag på de länder
vilkas studenter presterade bra akademiskt,
tittade på vad de gjorde
för att hjälpa sina lärare att förbättra sig.
Om vi tittar på graden av läskunnighet
är USA inte nummer ett.
Vi finns inte ens bland de tio bästa.
Vi ligger på femtonde plats tillsammans med Island och Polen.
Om vi tittar på de platser
som presterar bättre än USA när det handlar om läsning,
hur många av dem har ett formellt system
för att hjälpa lärare att förbättra sig?
Elva av 14.
USA ligger på en delad 15:e plats i läsning,
men vi är på 23:e plats i naturvetenskap och på 31:a i matematik.
Det finns bara ett område där vi ligger i toppen och
det är i att misslyckas att ge lärare
hjälpen de behöver för att utveckla sina kunskaper.
Låt oss titta på de som akademiskt presterar bäst:
Shanghaiprovinsen i Kina.
De ligger på första plats överallt:
i läsning, matematik och naturvetenskap.
En av nycklarna till Shanghais otroliga framgång
är sättet de hjälper sina lärare att bli bättre.
De försäkrar sig om att unga lärare
får möjlighet att se superpedagoger i arbete.
De har studiegrupper på veckobasis
där lärare samlas och pratar om vad som fungerar.
De kräver till och med att varje lärare observerar
kollegor och ger dem feedback.
Ni kanske undrar varför ett sånt system är så viktigt.
Det beror på att läraryrket rymmer
så många olika delar.
Vissa lärare är betydligt mer effektiva än andra.
Det finns faktiskt lärare över hela landet som hjälper
sina studenter att nå extraordinära framsteg.
Om dagens genomsnittslärare
kunde bli lika bra som de lärarna
skulle våra studenter sopa mattan med resten av världen.
Vad vi behöver är ett system som hjälper alla våra lärare
att bli lika bra som de allra bästa.
Hur skulle det systemet se ut?
För att ta reda på detta har vår stiftelse
arbetat med 3,000 lärare
i skoldistrikt i hela landet
i ett projekt kallat "Measures of Effective Teaching."
Observatörer såg på filmer
på lärare i klassrummet
och betygsatte hur väl lärarna presterade i ett vitt spektrum av kvalitéer.
Ställde de, till exempel, krävande
frågor till sina studenter?
Kunde de förklara ett koncept på flera olika sätt?
Vi lät också studenter fylla i enkäter med frågor som:
"Vet din lärare
när klassen förstår innehållet under en lektion?"
"Lärde du dig att korrigera dina fel?"
Det vi upptäckte var väldigt spännande.
Först och främst fick de lärare som presterade väl i observationerna
bättre resultat i studenternas enkäter.
Det säger oss att vi ställer rätt frågor.
Det andra är att lärare i programmet berättade
att filmerna och enkäterna
var väldigt goda diagnostiska verktyg,
för de pekade ut specifika områden
där de kan utvecklas.
Jag vill visa er hur filmdelen i projektet
ser ut i praktiken.
(musik)
(film) Sarah Brown Wessling: God morgon allihop.
Låt oss prata om vad som händer i dag.
Vi ska ägna dagen åt att granska varandras arbeten.
Målet är att du vid slutet av lektionen
ska kunna avgöra
om du behöver eller inte behöver förbättra din uppsats.
Jag heter Sarah Brown Wessling.
Jag undervisar på gymnasienivå i engelska
på Johnston High School i Johnston i Iowa.
Vänd dig till någon som sitter bredvid dig.
Berätta för dem vad du tror att jag menar när jag pratar om saker som kan förbättras.
Jag tror att det för lärare finns en skillnad
mellan hur vi teoretiserar kring vårt arbete
och den konkreta skolvardagen.
Okej, jag vill att ni tar upp era uppsatser.
Jag tror att filmer erbjuder oss
en viss grad av verklighet.
Det går inte riktigt att förneka det som syns på filmen,
och det finns mycket att lära av det,
att det finns många sätt som vi kan växa
som yrkeskår när vi faktiskt får se det här.
Jag har bara en webbkamera och ett litet stativ
och inuti en vidvinkellins.
I början av lektionen placerar jag den bara
längst bak i klassrummet. Den ger inte en perfekt bild.
Den fångar inte varje enskild sak som händer.
Men jag kan höra ljudet. Jag kan se mycket.
Och jag kan lära mig av det.
Det har verkligen varit ett enkelt
men kraftfullt verktyg för mitt eget reflekterande.
Så, låt oss titta på den långa först, okej.
När jag har filmat klart kopplar jag in den i min dator
och scannar den och tittar på den.
Om jag inte skriver ner saker kommer jag inte ihåg dem.
Att använda anteckningar är en del av min tankeprocess
och jag förstår vad det är jag ser när jag skriver.
Jag har verkligen använt den för min egen personliga utveckling
och mina egna personliga reflektioner kring undervisningsstrategier,
metodik, ledarskap i klassrummet
och alla de olika faktorer som finns i ett klassrum.
Jag är glad att vi faktiskt gjorde processen innan
så att vi kan jämföra vad som fungerar och vad som inte fungerar.
Jag tror att filmer visar oss lärare
vad som verkligen är väsentligt
på ett sätt som hjälper oss att lära och förstå,
och sedan kunna föra kunskapen vidare till större sammanhang
om vad vårt komplexa yrke verkligen handlar om.
Jag tror att det är ett sätt att exemplifiera och illustrera
saker som inte kan uttryckas i en lektionsplanering,
saker du inte kan uttrycka i kriterier,
saker som du ibland inte ens kan uttrycka
i en bok om pedagogik.
Okej allihop, ha en fantastisk helg.
Vi ses senare.
[Så skulle varje klassrum kunna se ut]
(applåder)
Bill Gates: Vi vill att alla klassrum i Amerika
ska se ut ungefär så här en dag.
Men det finns mer att göra.
Att diagnostisera var lärare behöver förbättra sig
är bara halva arbetet.
Vi behöver också förse dem med de verktyg de behöver
för att kunna arbeta vidare utifrån diagnosen.
Om du får veta att du behöver förbättra
ditt sätt att undervisa division,
så ska du kunna se en film om
den person som är världsbäst på att lära ut division.
Att skapa detta kompletta system före feedback
och förbättring kommer inte att vara enkelt.
Jag vet, till exempel, att vissa lärare
inte direkt är bekväma med tanken på
att ha en kamera i klassrummet.
Det är förståeligt men våra erfarenheter från projektet
visar på att om lärare kan hantera processen,
om de samlar in filmer från sitt eget klassrum
och väljer de filmer de vill skicka in så
kommer många av dem att vara ivriga att delta.
Att bygga upp detta system kräver också
en ansenlig investering.
Vår stiftelse uppskattar kostnaden till
uppåt fem miljarder dollar.
Det är en hög siffra, men för att sätta den i perspektiv,
det är mindre än två procent
av vad vi årligen lägger på lärarlöner.
Det skulle ha ett fenomenalt genomslag för lärare.
Vi skulle äntligen ha ett sätt att förse dem med feedback
och resurser att agera utifrån den.
Det här systemet skulle dock innebära
en ännu större och viktigare vinst för vårt land.
Det skulle göra att vi tog steg mot att säkra
att alla våra studenter får en god undervisning,
hittar en karriär som är givande och belönande
och får möjligheten att leva ut sina drömmar.
Det här skulle inte bara göra oss mer framgångsrika som nation
det skulle göra oss till en mer rättvis och schysst nation.
Jag är entusiastisk över att få tillfället
att ge alla våra lärare det stöd de vill ha och förtjänar.
Jag hoppas att ni är det också.
Tack.
(applåder)