Tip:
Highlight text to annotate it
X
Text hämtad från www.Undertexter.se
- Alltid nya texter
-Du använder för mycket ved.
-Ju mer ved, desto större eld.
Elden måste andas.
Ta bort den där stora stocken.
Du kan dina eldar.
Gjorde nån upp eldarna åt dig
när du var liten?
Det blir inte så kallt
nere på Vidden.
-Och så hade vi ju tjänare.
-Jag visste att du var högboren.
Jag hittade nåt
på Första människornas näve.
En begravd skatt.
Tusentals år gammal...tror jag.
Vad kan den göra?
Jag vet inte om den gör nåt alls.
Men visst är den vacker?
-Hur långt är det kvar?
-Inte så långt. Några dagar till.
-Är Muren så hög som det sägs?
-Högre.
Ibland ser man inte ens toppen.
Den är höljd i moln.
-Du skämtar med mig.
-Nej då.
Den är 700 fot hög. Byggd helt i is.
Varma dagar kan man se den gråta.
Men Castle Black är bekvämt nog.
Man håller en eld tänd i långa hallen
dag som natt.
Och Hobb lagar rådjursstek med lök.
Mycket god.
Ibland sjunger en av bröderna.
Dareon är den bästa sångaren.
-Kan du sjunga?
-Nej, nej. Inte speciellt väl.
Sjung nåt för mig.
Låt gå. Då ska vi se.
Fadern är båd' stark och stel
Han skiljer alltid rätt från fel
Han avgör allas väl och ve
Och älskar de små barnen
Modern ger oss all vår tid
Vaktar frun med blick så blid
Med vänligt smil förtar all strid
Och älskar de små barnen
-Så där flår man inte en kanin.
-Jag vet hur man gör.
Växer man upp norr om Muren
kan man handskas med viltet.
-Jag såg inget vilt innan jag kom.
-Med båge kunde jag skjuta massor.
Jag tillverkade den själv.
Lär man inte ut det norr om Muren?
-Man lär sig använda nävarna.
-För att slå ihjäl kaniner?
-Jag tänkte slå nån annan.
-Hon är här.
-Ni är båda bra på att flå kaniner.
-Vissa är lite bättre än andra.
Vissa bör säga tack
när andra ordnar frukost!
-Tackar man inte norr om Muren?
-Du har en stor käft, flicka.
Sluta! Ni har grälat
ända sen ni möttes. Sluta nu.
Lady Reed är så högfärdig
att fötterna knappt nuddar marken.
Du är elak mot henne varje dag.
Hon ger tillbaka.
Är det mitt fel?
Hon satte en kniv mot min strupe.
Du hotade mig med kniv.
Om vi slåss mot varann
når vi aldrig Muren.
Jag vill att ni sluter fred.
-Du flår kaniner snabbare än jag.
-Vad var det jag sa?
-Du är en duktig liten jägare.
-Tack. Det var väl inte så svårt?
Reta mig inte.
-Jag är hos dig.
-Vad händer?
Vad händer med honom?
-Synerna tar ut sin rätt.
-Har han en nu?
-Jag såg Jon Snow.
-Gjorde du? På Castle Black?
Han befinner sig på fel sida av Muren
- omringad av fienden.
Förr fanns det inga träd i närheten
av Muren. Kråkorna kom ut med yxor.
Din flock blir mindre
för varje år som går.
-Har du klättrat över den nån gång?
-Nej, men Tormund har. Många gånger.
Du är rädd.
-Är inte du det?
-Jo. Det är lång väg upp, och ned.
Men jag har väntat hela livet på
att se världen där uppifrån.
Här, jag tog med ett par åt dig.
De är för stora, men de är bra.
-Dödade du nån för att få dem?
-Nej...
Jag dödade honom inte.
Men han har nog ont i pungen än.
Han var inte lika snäll mot mig
som du är.
Han gjorde inte
det där du gör med tungan.
-Måste vi prata om det här?
-"Måste vi prata om det här?"
"Jag är Jon Snow. Jag dödade Qhorin
Halvhand, men är rädd för flickor."
-Verkade jag rädd häromdagen?
-Du skakade som ett asplöv.
Men bara i början.
Du är en god älskare, Jon Snow.
Och oroa dig inte.
Jag avslöjar inte din hemlighet.
Vilken hemlighet?
Tror du att jag är lika enfaldig
som de flickor du växte upp med?
Du är lojal. Och du är modig.
Du slutade inte vara en kråka
när du steg i in Mance Rayders tält.
Jag är din kvinna nu, Jon Snow.
Du kommer att vara lojal
mot din kvinna.
Nattens väktare bryr sig inte om dig.
Mance Rayder bryr sig inte om mig.
Vi är bara deras soldater
och de har många fler.
Det är du och jag
som spelar roll för mig och dig.
Bedra mig aldrig.
-Jag lovar.
-För då skär jag av din vackra kuk.
Stöt in metallen djupt så att
det håller innan du tar nästa steg.
Om du faller - skrik inte.
Det ska inte bli det sista hon minns.
Joffrey.
Cersei. Ilyn Payne.
Du är skicklig.
Du är inte så skicklig som du tror.
Ansikte, bröst, pung.
Jag träffade där jag ville.
Jo, men du tog
ordentligt med tid på dig.
Man strider inte mot halmdockor,
lilla damen.
Visa mig din skjutställning.
Håll armbågen högt.
Det är ryggen som ska arbeta.
Du håller kvar. Håll aldrig kvar.
-Vad?
-Då blir musklerna spända.
Dra tillbaka strängen till mitt på
kinden och släpp. Håll aldrig kvar.
-Men jag måste ju sikta.
-Sikta aldrig.
Ögat vet vart det vill att pilen går.
Lita på ditt öga.
Det är nån där borta.
Längre kommer ni inte!
-Vi är era vänner.
-Ursäkta, mylady. Det avgör vi.
-Valar morghulis.
-Valar dohaeris.
Man ser inte många R'hllor-prästinnor
i flodländerna.
Du är Thoros av Myr.
Högste prästen gav dig ett uppdrag.
Att omvända kung Robert
från hans avgudar till Ljusets herre.
-Vad hände?
-Jag misslyckades.
Du gav upp. Hedningarna slaktar
varann och du fortsätter dricka.
Ni tillber honom på ert vis
och jag tillber honom på mitt.
Talar ni allemansspråket?
Mina vänner talar inte högvalyriska.
Varför är ni här, mylady?
Förlåt mitt klumpiga sätt.
Jag träffar inte många damer numera.
-Hur många gånger har han dött?
-Sex gånger.
-Det är inte möjligt.
-Herren har lett emot mig.
-Du ska inte ha den makten.
-Jag har ingen makt.
Jag ber Herren om en ynnest
och han svarar som han vill.
Jag har alltid varit en dålig präst.
Jag drack för mycket rom.
Knullade alla horor i King's Landing.
Det är hemskt, men när jag kom till
Westeros trodde jag inte på Herren.
Jag beslöt att vi berättade om honom
för barnen för att få dem att lyda.
Jag bar skrudarna och läste bönerna.
Men bara för syns skull.
Som ett spektakel för invånarna.
Tills Berget drev en lans
genom hans hjärta.
Jag knäböjde bredvid hans kalla kropp
och yttrade de gamla orden.
Inte för att jag trodde på dem,
utan...
Han var min vän. Och han var död.
Och de var de enda ord jag kände.
För första gången i mitt liv
svarade Herren.
Berics ögon öppnades.
Och jag insåg sanningen.
Vår gud är den ende sanne guden.
Du har varit på den andra sidan.
Den andra sidan? Det finns ingen sån.
Jag har varit i mörkret, mylady.
-Han sände er till oss av en orsak.
-Ni har nån han behöver.
Bodkinspets. Tränger igenom
en rustning på 200 meters avstånd.
-Kan du tillverka såna?
-Ja då. Man behöver bara bra stål.
Jag skaffar stålet.
Jag tycker inte om den kvinnan.
-Det är för att du är flicka.
-Vad har det med saken att göra?
Förlåt mig, pojk.
Vad gör ni? Släpp honom!
Säg åt dem att sluta!
Han vill bli en av er!
Han vill gå med i Brödraskapet!
-Ljusets herre behöver den pojken.
-Sa han det eller gjorde hon?
Du gör det inte för din gud.
Du gör det för guld.
Vi gör det för båda, flickebarn.
Vi kan inte försvara folket
utan vapen, hästar och mat.
Vi får varken vapen, hästar eller mat
utan guld.
Ni sa att det var ett brödraskap.
Att jag kunde bli en av er.
Du är mer än de nånsin blir.
De är fotsoldater i det stora kriget.
Du kommer att få kungar att falla.
Du är en häxa.
Du kommer att skada honom.
Jag ser ett mörker i dig.
I det mörkret finns stirrande ögon:
Bruna ögon, blå ögon, gröna ögon.
Ögon du kommer att sluta
för alltid.
Vi kommer att mötas igen.
Stirrar du på min bak, Jon Snow?
Se upp!
Gick det bra?
Jag ville se
om du klarar en fullträff.
Förlåt. Sov du?
Va...?
Vatten? Vill du ha vatten?
Jag önskar att jag hade lite
att ge dig.
Låt oss leka en lek.
Vilken kroppsdel
har du minst behov av?
-Snälla...
-Det är ingen kroppsdel.
Jag avslöjar allt. Snälla.
Men...du har ju redan avslöjat allt.
Minns du det?
Pappa var elak mot dig.
Familjen Stark uppskattade dig inte.
Men det finns en god nyhet:
Pojkarna Stark. De lever fortfarande.
Vore inte det en jakt att minnas?
Du misslyckades,
men jag är en bättre jägare än du.
Då så. Vad sägs om lillfingret?
Det använder du väl inte till mycket?
Inte? Bra, då börjar vi med det.
Du undrar väl varför du är här?
Var du är, vem jag är,
varför jag gör så här mot dig.
Så gissa. Om du gissar rätt
kommer jag att berätta.
Det svär jag,
vid de gamla gudarna och de nya.
Du vinner leken om du kommer på
vem jag är och varför jag plågar dig.
Jag vinner om du ber mig
hugga av ditt finger.
Om jag vinner - släpper du mig då?
Om du tror att det här slutar väl
har du inte varit uppmärksam.
-Snälla.
-Om du säger det igen ångrar du dig.
Du börjar. Var är vi?
-I Norden.
-För vagt.
-I Deepwood Motte?
-Vilken dålig gissning.
-Nu då. Var?
-I Last Hearth?
Ser jag ut att vara nån jävla Umber?
Karhold!
Karhold.
Hur visste du det?
-Såg du några baner när vi kom?
-Nej, det var en gissning.
Mycket bra, lord Theon.
-Och vem är jag?
-Torrhen Karstark.
Han är död.
Han blev strypt av Kungadråparen.
Han var din bror.
Din far är lord Rickard Karstark.
-Du svor att berätta om...!
-Det stämmer.
Lord Rickard Karstark är Robb Starks
vasall. Jag förrådde Robb.
Det är därför du plågar mig.
Ja. Du vinner.
Men du glömde att ställa en fråga:
Du frågade inte om jag är en lögnare.
Jag är rädd att jag är det.
Allt jag har berättat är lögn.
Det här händer inte av en anledning.
Jo, förresten. För att det roar mig.
Snälla, skär av det! Skär av det!
Jag vinner.
Tack för att ni red hit i sån hast.
Att resa är inte lätt i dessa tider.
Vägarna är fulla av banditer. Men när
kungen i Norden kallar, kommer vi.
Vår far har bett oss meddela
att hans allians-
-med Norden kan fortsätta
om hans villkor uppfylls.
Lord Frey kräver en formell ursäkt-
-för att ni inte gifte er
med en av hans döttrar.
Självfallet, det förtjänar han.
Jag felade.
Som ersättning för sveket kräver han
att få Harrenhal med omgivande mark.
-Det är nog inte...
-Vi strider för Norden.
Harrenhal ligger inte i Norden.
Det blir hans när kriget är över
och vi inte har användning för det.
-Det är en sak till.
-Vi ger lord Frey vad han behöver.
-Inte "vad", utan vem.
-Vad?
Vår far kräver att lord Edmure äktar
en av hans döttrar - Roslin.
-Hur gammal är hon?
-Nitton.
-Får jag se henne?
-Och räkna hennes tänder?
Vi beger oss till Twins
i morgon bitti.
Vi vill se ett bröllop inom fjorton
dagar, annars är alliansen om intet.
-Inser er far att det är krigstider?
-Far är gammal.
Han får ro om han ser
att hon blir gift med en bra man.
Hans senaste erfarenhet gjorde honom
skeptisk mot långa förlovningar.
Det är hans rätt.
Vänligen ursäkta oss medan vi rådgör.
Varför ska den gamla vesslan
få välja min brud?
Jag borde åtminstone få välja
lika fritt som du.
-Vi har sårat hans stolthet.
-Inte jag. Svaret är nej.
Lyssna på mig och lyssna noggrant.
Du är...
I lagarna står det tydligt: Ingen man
kan tvinga en annan att gifta sig.
-Mina nävar kan tvinga dina tänder.
-Det räcker. Du hörde vad han sa.
Om du vägrar
är alliansen med Freys död.
Han har velat se mig äkta
en av hans döttrar sen jag var tolv.
Om jag vägrar kommer han
att erbjuda mig att välja dotter.
Vill du riskera våra liv
för att få en vackrare fru?
Vi vinner inte kriget utan dem.
Jag har inte tid att köpslå.
-Du ville ju gottgöra för Stenkvarn.
-Minns du den heroiska drabbningen?
Jag hade tänkt mig
nåt mindre beständigt.
Jag har vunnit varje slag,
men jag förlorar kriget.
Om vi inte gör det här nu
är vi förlorade.
-Jag gifter mig med henne.
-Du betalar för mina synder, farbror.
Det är inte rättvist.
Jag kommer att minnas det.
Mina män har tydligen hittat
lämpliga kläder åt dig.
Ja, de är mycket bekväma.
Ni är Starks vasall, lord Bolton.
Jag har lady Starks order att föra
Jaime Lannister till King's Landing.
När kung Robb lämnade Harrenhal
höll han sin mor fången.
Om hon inte vore hans mor
hängdes hon för förräderi.
-Jag borde sända dig till Robb Stark.
-Det borde du.
Men i stället sitter du här och ser
mig misslyckas med att äta. Varför?
Krig kostar pengar.
Många skulle betala dyrt för dig.
Vi vet båda
vem som skulle betala mest.
Eller få dig att betala, om du sänder
mig till Norden för att bli avrättad.
Det säkraste är kanske att döda
er båda och bränna kropparna.
Ja, om du verkligen trodde att
min far aldrig skulle få reda på det.
Kung Robb håller din far sysselsatt.
Han har inte tid för annat.
Han kommer att ha tid för dig.
Så snart du orkar resa
får du bege dig till King's Landing.
Som ersättning för de misstag
mina soldater begick.
Du får svära att berätta för din far
att jag inte lemlästade dig.
-Ska vi skåla på det?
-Jag dricker inte.
Förstår du hur misstänkt det låter
för vanligt folk?
Nåväl...
Mylady... Må vår resa fortsätta
utan fler incidenter.
Hon följer inte med dig.
-Jag har i uppdrag att...
-Du har medverkat till förräderi.
-Jag måste tyvärr insistera.
-Du har ingen makt att insistera.
Jag hoppades att du hade lärt dig
att inte överbetona din...ställning.
Omöjligt.
Min sonson är Highgardens stolthet.
Den mest åtråvärde ungkarlen
i de Sju kungadömena. Er dotter...
Är rik och vackrast
i alla de Sju kungadömena.
-Och kungens mor.
-Gammal.
Gammal.
Jag är lite av en expert på ämnet.
Hon går snart igenom förändringen.
Jag besparar er detaljerna om det.
Ni män har mage för blod och slakt,
men det här är en helt annan sak.
Åren straffar oss med.
Det kan jag intyga.
Men min mage är fortsatt stark.
Det enda som vänder den ut och in
är er sonsons nattliga eskapader.
-Förnekar ni dem?
-Inte alls. Han är en svärdslukare.
En pojke med den böjelsen
bör vara tacksam att få gifta sig-
-med kungadömenas vackraste kvinna
och få rentvå sitt namn.
Växte ni upp med manliga kusiner?
Vasallernas söner, stallpojkar?
Självfallet.
-Men ni har aldrig...?
-Nej.
-Inte en enda gång? På nåt vis?
-Aldrig.
En sån självbehärskning. Men det är
naturligt att pojkar umgås i sängen.
Highgarden har kanske tolerans
för onaturligt beteende.
Vi gör ingen stor affär
av lite diskret sodomi, men...
...bröder och systrar.
Där skulle den fläcken
vara mycket svår att tvätta bort.
Jag tänker inte blåsa nytt liv
i en lögn genom att diskutera den.
Lögn eller ej - många tycker
att det låter övertygande.
Övertygande nog att fatta svärdet-
-och vilja döda Lannisters och
Tyrells, tack vare vår anknytning.
Jag bryr mig inte om vad folk tror.
Och det gör inte ni heller.
Jag är av en annan mening.
Om ryktena om mina barn vore sanna
är Joffrey inte alls kung.
Och huset Tyrell
kastar sin främsta blomma i smutsen.
Om Cersei inte längre
kan ge Loras barn-
-kastar vi ännu en "blomma"
i smutsen.
-Den risken kan vi inte ta.
-Ni tycker inte om ovissheten.
Då ska jag avlägsna den.
Om ni vägrar låta Loras äkta Cersei
nämner jag honom för Kungsvakten.
Ni känner säkert till
Kungsvaktens löften.
Han kommer aldrig att gifta sig
eller få barn.
Namnet Tyrell bleknar och Highgarden
går till Joffreys och Margaerys barn.
Vill ni att er dotterson beskyddas
av nån som äcklar er?
Jag vill att han beskyddas av en god
krigare som tar löftena på allvar.
Ska jag skriva under ordern?
Eller går ni med på giftermålet?
Det är en sällsynt sak -
en man som lever upp till sitt rykte.
Nej!
Vi måste skära loss dem.
Ta min hand!
-Vilken vacker nål.
-Det är egentligen en brosch.
Men en brosch är väl
en sorts nål, så...
Jag gläder mig mycket åt...
Ja. Det gör jag också.
-Det känns som en dröm.
-Det tycker jag också.
Jag har alltid drömt om ett stort
bröllop. Om gästerna, maten, spelen.
Och om bruden, naturligtvis.
Världens vackraste brud i en klänning
med guld och grön brokad.
Har ni varit i Highgarden, mylady?
Nej, Jag hade aldrig varit
utanför Winterfell innan jag kom hit.
Men det låter underbart.
Jag är ivrig att få se det.
-Och att få resa härifrån.
-Visst är det fruktansvärt här?
Det finns ingen värre plats.
-Vi kan väl inte göra nåt åt det.
-Vi kan låta döda dem.
Det är svårt att säga vilken
av oss fyra det är mest synd om.
Förmodligen Sansa. Men Loras kommer
att få känna på en djup förtvivlan.
Far gör ingen åtskillnad.
-Vi skeppas alla iväg till helvetet.
-I en båt du byggde.
Tyrells intrigerade mot vår familj.
Jag gjorde det för att skydda oss.
Jag tillhör din familj.
Jag är en familjemedlem som har
bidragit till familjens överlevnad.
-Oavsett om du eller far medger det.
-Jag medger det.
Utan ditt trick med vildelden
skulle Stannis ha plundrat staden.
Att försöka lönnmörda mig är
ett märkligt sätt att tacka mig på.
Två personer i King's Landing
kan ge order till Kungsvakten.
Gav du ser Mandon order att döda mig
under slaget vid Svartvattnet?
Jag har förståelse för ingivelsen.
Han hatar mig, för jag är den ende
som säger vad han egentligen är.
Han vill alltså se mig död.
Men hans enfald? Han kunde ha
gett mig gift och ingen hade vetat.
Men att kungen skulle beordra
en Kungsvakt att mörda Kungens Hand-
-rakt framför hans egen armé?
Pojken är en idiot.
-Vad vill du att jag ska säga?
-Om mitt liv ännu är i fara.
Förmodligen. Men Joffrey skulle
inte göra nåt nu när far är här.
Sju kungadömen -
enade i fruktan för Tywin Lannister.
Inte Tyrells. Snart behöver de inte
frukta honom mer.
Joffrey kommer att tillhöra
horan Margaery.
Likaså hans barn och deras barn.
Historien går oss ur händerna.
Du kan i alla fall fly.
När Jaime är tillbaka kan ser Loras
få ett fall av svärd genom tarmarna.
När Jaime kommer tillbaka, ja.
Men när kan det bli?
Med eller utan Jaime
så är mitt liv förstört.
Vem ska berätta för henne?
-Kommer folk att tycka om det?
-De kommer nog inte att märka nåt.
Du har rätt.
Det är inte mitt bröllop.
Sömmerskorna i Highgarden lär vara
bättre än de i King's Landing.
De kommer inte att sy nåt så tråkigt.
-Loras tycker om grön guldbrokad.
-Det tror jag säkert.
-Får jag bjuda in min familj?
-Ingen har bett om min åsikt.
-Men tror du att jag får det?
-Nej.
-Lord Tyrion önskar träffa er.
-Ursäkta mig, mylady.
God eftermiddag. Jag provade en
klänning till kung Joffreys bröllop.
Ja. Det lär bli ett stort bröllop.
Jag behöver tala med er, lady Sansa.
I enrum, om det går för sig.
-Varför måste ni tala i enrum?
-Shae!
Förlåt henne. Hon är inte härifrån.
Men jag litar på henne,
trots att hon ber mig inte göra det.
Ibland tror vi att vi vill höra nåt,
men det är först när det är för sent-
-som vi inser att vi borde hört det
under andra omständigheter.
Det går bra, jag lovar.
Hur ska jag börja?
Det här är pinsamt.
Tusen klingor tagna ur händerna
på Aegons fallna fiender-
-smidda i Balerion den fasansfulles
glödheta andedräkt.
Det är inte tusen klingor.
Inte ens 200. Jag har räknat.
Det tror jag säkert att du har.
En hisklig gammal sak.
Men den har en viss dragningskraft.
Stolarnas Lisa Arryn.
-Synd att du måste ta det näst bästa.
-Än finns det tid.
Det är faktiskt smickrande.
Att du så fruktar
att jag skulle få det jag åtrår.
Att motarbeta dig har aldrig varit
mitt främsta mål, det lovar jag.
Men vem tycker inte om att se
sina vänner misslyckas då och då?
Så sant. När jag motarbetade din plan
att ge Sansa Stark till Tyrells-
-så kände jag en omisskännlig glädje.
Men din förtrogna, som försåg dig
med information om mina planer-
-och som du svor att beskydda...
Henne bringade du ingen glädje.
Och hon bringade inte mig nån glädje.
Hon blev en dålig investering
för min del.
Lyckligtvis har jag en vän-
-som vill prova nåt nytt och vågat.
Och han var så tacksam över att jag
gav honom denna nya upplevelse.
Det jag gjorde
gjorde jag för rikets bästa.
Vet du vad riket är?
Det är Aegons fienders tusen klingor.
En historia vi berättar om igen
tills vi glömmer att den är en lögn.
Men vad har vi kvar
när vi har övergivit lögnen?
Kaos. Ett gapande hål
som vill sluka oss alla.
Kaos är inget hål. Kaos är en stege.
Många som vill klättra misslyckas
och får aldrig mer försöka.
Fallet krossar dem.
Och vissa får chansen att klättra,
men vägrar.
De klamrar sig fast vid riket-
-eller gudarna, eller kärleken.
Illusioner.
Endast stegen är verklig.
Att klättra är allt som existerar.
Text: S. C. Gustafsson
Text hämtad från www.Undertexter.se