Tip:
Highlight text to annotate it
X
Här är parlamentet,
här är Europeiska rådet med ministerrådet,
och här är Europeiska kommissionen.
Alla institutionerna måste samarbeta och samverka.
Jag heter Martin Schulz. Jag är Europaparlamentets ordförande.
Jag heter José Manuel Durao Barroso.
Jag är Europeiska kommissionens ordförande.
Jag heter Eleni Mavrou. Jag är ordförande i rådet för rättsliga och inrikes frågor.
Jag var ordförande i rådet för ekonomiska och finansiella frågor. Det kallas Ekofin.
Jag heter Herman Van Rompuy,
ordförande i Europeiska rådet, stats- och regeringschefernas råd.
Europeiska rådet är en EU-institution
som består av stats- eller regeringscheferna i de 27 medlemsstaterna,
som snart blir 28 medlemsstater.
Vi sammanträder fyra gånger om året,
oftare under en krisperiod -- sex eller sju gånger om året.
Tillsammans måste vi få Europa att åter gå mot strukturell tillväxt och sysselsättning.
Det är vi som anger den allmänna inriktningen
för den ekonomiska politiken och utrikespolitiken.
Vi är i högsta grad en politisk institution.
Europeiska kommissionen företräder det europeiska allmänna intresset.
Det är så vi ser på vår roll.
Det är en unik överstatlig institution.
Vi kommer från alla medlemsstater
men vi företräder inte våra regeringar eller länder.
Vi är här för att försöka tolka
och företräda det gemensamma europeiska allmänna intresset.
Det är Europeiska kommissionen som har rätten,
man kan också säga skyldigheten, att lägga fram förslag till lagstiftning.
Därefter ska rådet, där regeringarna är representerade,
och parlamentet, godkänna förslaget. De är medlagstiftare.
Men initiativrätten är kommissionens.
Ministerrådet sammanträder i olika konstellationer.
Det är de 27 medlemsstaternas politiska mötesplats.
Det är där ministrarna från varje land sammanträder.
Varje gång deltar de ministrar som ansvarar för ett visst område.
När en kompromiss har nåtts,
på grundval av ett förslag från kommissionen,
förhandlar vi med Europaparlamentet.
Parlamentet företräder EU-medborgarna.
Här måste det pågå en kontinuerlig dialog.
Vi är, först och främst, den enda lagstiftande kammaren i världen
som antar bindande lagar för 27 länder och nationer.
Vem är för?
Vem är emot?
Vem lägger ned sin röst? Det är antaget.
Vi är ett parlament med över 700 ledamöter i sju politiska grupper,
som jag tror företräder totalt 300 partier.
Det är en stor utmaning att förena dem alla,
men det är också en symbol för det som är fascinerande med EU,
nämligen att vi är olika och samtidigt enade.
Jag skulle säga att min uppgift är att vara ordförande
men också medlare.
Någon som måste agera för att en överenskommelse till *** ska kunna nås,
eftersom Europeiska rådet måste nå en överenskommelse, en kompromiss, varje gång.
Man måste vara väl förberedd
så att varje rådsmöte blir produktivt.
Det finns en politisk vilja att bryta tabun och till *** komma fram till en överenskommelse.
Om en enda person inte är överens blir det ingen överenskommelse.
Så på många möten
har jag varit tvungen att hitta en speciallösning för ett enda land.
Europaparlamentets ordförande samordnar alla parlamentets uppgifter.
När jag är ordförande för en plenarsession har jag full överblick.
Det är inte lätt att ha ögonkontakt med så många ledamöter.
Kolleger, lyssna ett ögonblick.
Vi måste vara tydliga med en sak här i parlamentet.
Det här är en demokratisk institution.
Jag måste erkänna att jag ibland har svårt att hejda mig.
Jag skulle vilja delta i diskussionerna eftersom jag är politiker,
men ordföranden måste förhålla sig neutral.
Ordförandens uppgift är förstås
att ange den allmänna politiska riktningen och därefter att söka samförstånd.
I mitt dagliga arbete
tillbringar jag mycket tid med de andra kommissionärerna.
Jag behöver också tid för att företräda Europeiska unionen,
vid toppmöten, med Europeiska rådets ordförande,
från USA till Kina, Ryssland, Indien,
Japan och de andra toppmötena.
Det är en verklig strukturell lösning på krisen
men vi får ingenting alls!
Det här kan inte fortsätta. Montesquieu vänder sig i sin grav.
Parlamentet ska spegla verkligheten ute i samhället,
och samhället är stökigt. Människor är också stökiga.
Gå till en pub, gå till en restaurang
och lyssna på en politisk diskussion.
Det är också stökigt, där finns också konflikter.
Europeiska rådet arbetar bakom stängda dörrar. Det är en enorm skillnad,
eftersom vi kan prata öppet med varandra, ansikte mot ansikte.
Men jag blev förvå*** första gången jag deltog som Belgiens premiärminister.
Alla använde varandras förnamn!
Plötsligt skulle jag säga Nicolas och Angela, och de kallade mig Herman.
Det var en märklig upplevelse,
men jag såg att det finns en verklig laganda.
Man har personlig kontakt med varje rådsmedlem.
Det är viktigt att känna till bakgrunden till vars och ens ståndpunkt.
Det är mycket viktigt att höra vad andra säger,
att verkligen lyssna.
Inte bara ge dem ordet och säga tack,
utan att verkligen lyssna.
Att förstå den andras ståndpunkt
är avgörande när beslut ska fattas på EU-nivå.
Här finns ett stort oberoende och ett engagemang för Europa.
Min erfarenhet är, och det här är intressant,
att ideologiska skillnader inte räknas i Europeiska kommissionen.
Jag skulle säga att de nästan är irrelevanta.
Själv säger jag, som kommissionens ordförande, att mitt parti är Europa.
Jag menar det verkligen. Det är mitt parti.
Nu på 2000-talet kan identitet och säkerhet
inte försvaras enbart via nationella strukturer.
Vi behöver en maktfaktor som går bortom nationsnivån,
och den maktfaktorn måste vara Europa.
Europeiska unionen handlar inte bara om marknaden.
Det är ett fredsprojekt och ett projekt för frihet och demokrati.
I 2000-talets globaliserade värld är det viktigare än någonsin
att vi står enade.
Vi är den första generationen som inte har upplevt krig.
Det är ett arv som vi vill föra vidare till våra barn och barnbarn.
Det är därför vi kämpar hårt för Europa.
Inte bara av ekonomi- och valutaskäl, även om de är viktiga.
Vi kämpar också för att bevara idén om Europa.�