Tip:
Highlight text to annotate it
X
- Vi skulle ha börjat tidigare.
- Då hade vi kommit hem tomhänta.
Varför stannar vi?
Jag såg någon.
Hallå?
Det är ingen där.
Hallå?
Mår du bra, min vän?
Är du vilse?
ETT ÅR SENARE
Signalen blir starkare.
Vad är det här?
Den är kuslig.
Vi har hittat något!
Det är bäst vi kontaktar Atlantis.
Förstår inte att du åker.
Du blir frisk och åker iväg,
kommer tillbaka och nu åker du igen?
Tyvärr, men för stunden
är inte det här platsen för mig.
Som läkare kan jag inte bara se på
när människor lider i galaxen-
-speciellt när jag är skyldig.
- Du kan inte klandra dig själv.
Michael tvingade dig till det.
Jag hälpte till att förfina den.
- Precis i tid för att hjälpa mig.
- Det får vänta lite.
Fick meddelande från major Teldy.
De har hittat en av Michaels labb.
SSG - SweSUB Group ©
Barbie_on_Weed, taureane och TAZ
www.SweSUB.nu
Du glömde berätta
att vi skulle gå så långt.
Och att vi skulle klättra
ner från ett berg. Det var jobbigt.
Gör man inget på sex månader, så.
- Eller två månader i en kryokammare.
- Försök med åttahundra år.
Översten.
Major Teldy, dr Beckett.
Dr Beckett, major.
Det här är sergeant Mehra, dr Porter
och kapten Vega har du träffat.
- Jag trodde inte att...
- Att mitt team bestod av tjejer, sir.
Det var inte vad jag skulle säga.
- Men nu när du säger det.
- Jag skulle ju välja de bästa.
Rätt komiskt när man
ser hur det gick.
Ska vi?
Vi passerade genom området
när vi fick in en energisignal.
Vi lyckades låsa signalen som ledde oss
ner till de här katakomberna.
Det är en bit att gå.
Signalen ledde oss till det här.
Kryokammare.
Jag har tillbringa tid i flera
av Michaels labb när jag var fånge.
- Men den här känner jag inte till.
- Det har inte städats här på ett tag.
Sergeant.
- Ursäkta, översten.
- Kan vi låta bli att röra sakerna?
- Vill inte att det händer saker.
- Jag har stängt av säkerhetssystemet.
- Du kan göra det?
- Ja.
- Varför tänkte inte McKay på det?
- Han visste inte om det.
Men informationen han hade kunde jag
kringgå säkerhetssystemet.
- Vad har du?
- Data från experimenten han gjorde här.
- Det kan vara väldigt användbart.
- Att gå igenom det kan ta tid.
- Vi borde ta oss till byn.
- Den ligger en bit härifrån.
- De har kanske någon information.
- Det är bättre än att sitta här.
Du stannar här.
Se till att de håller sig i skinnet.
- Snyggt jobbat, doktorn.
- Tack.
- Vet du vad jag vill ha nu?
- En öl?
En hoppare.
Hade jag vetat att vi skulle gå
så mycket hade jag ordnat det.
För mycket skog för att landa.
Men det ger bra träning.
Några timmar av det här
så slipper jag min Cardiofunk-workout.
Är de vid liv?
De är nedfrysta.
Allt fysisk och kemiskt
har blivit avstängt, men de lever.
- Kan du väcka dem?
- Utan att förstå deras tillstånd-
-kan det döda dem.
- Då får de stanna tills du löser det.
Det har nog ingen betydelse,
deras familjer tror nog att de är döda.
Snacka om återförening.
Jag tar en *** på omgivningen.
Säg till om ni behöver mig.
- Jag ber om ursäkt.
- Det behöver du inte göra.
Inte hon heller.
Hon har rätt. En återuppståndelse
gör en återförening intressant.
Speciellt när den döde
inte visste att han var död.
Jag är ledsen.
Hur är det med dig, dr Porter?
Alison.
Några intressanta upplevelser
du vill dela med dig av?
Träffat på farliga rovdjur
eller blivit klonad?
Nej, men jag är ny i Pegasus-galaxen.
Tydligen blir man
klonad efter andra året.
- Vänta lite.
- Vad är det?
Är tydligen en tidig version av Michaels
mänskliga Iratushybrider.
Hallå?
Är det någon här?
Vi delar upp oss
och håller radiokontakt.
- Vega, har du något?
- Nej, byborna är borta.
Frågan är varför.
Otroligt. Tydligen var de tidiga test-
objekten inte mänskliga Iratushybrider.
De var en kombination
av flera livsorganismer.
Det var kanske därför
han slutade med forskningen.
- Det var för överambitiöst.
- Enligt det här lyckades experimenten.
- Vad betyder det?
- Att vi inte kan göra något.
För de sakerna här
är inte människor längre.
Var inte meningen att skrämma er.
Det blir snart mörkt.
- Kommer det att ta hela natten?
- Nej.
- Lugn.
- Vilka är ni? Och var kommer ni ifrån?
Från den stora runda saken.
Vi är upptäckare.
- Jag heter Mirellus.
- Berätta vad som hänt med folket här.
- Borta.
- Varför då?
Folk började försvinna
för ett och ett halvt år sedan.
Först var det skogen
sedan inifrån byn.
De försvann dag som natt,
utan ett spår.
Det fanns ingen orsak till det
som hände. Bara en förklaring.
Byn var förbannad,
så vi övergav den.
- Varför är då du kvar?
- Jag bor i byn intill.
Jag såg er komma ut från grottan
och kom för att varna er.
Vad kan du berätta om grottorna?
Enligt rykten är de farliga.
Att ni överlevde motbevisar det.
- Vad hittade ni där?
- Sheppard, hör du mig?
Redan klar?
Vi har laddat ner information
som vi ska gå igenom senare.
- Går det att övernatta i byn?
- Det gör det nog.
Då möter vi upp er.
- Lås om ni ska stanna.
- Vi är inte klara.
Kvällen närmar sig och det är
inte säkert. Jag måste gå.
Gör som du vill.
Du var tydligen på
SGC innan du kom hit.
Ja, men Pegasus
hade det jag letade efter.
- Vad är det?
- Skurkar som måste dödas.
Vintergatan är inte detsamma
efter att Ori försvann.
Vissa skulle säga
att situationen har blivit bättre...
- Vad är det?
- Tyckte att jag hörde något.
Vad?
Det var nog inget.
Vi ska prata med folket
i den andra byn. Vill ni ha något?
Passerar du ett kafé
så tar jag en kaffelatte.
- Inga problem.
- Jag sitter barnvakt, sir.
Vi är tillbaka om några timmar.
Det är som att vara tillbaka på college.
Jag vet vad du menar.
- Var någonstans?
Caltech, heja Beavers!
- Vilket år tog du examen?
- 1996.
- Så du är rena ungdomen.
- Tack.
Jag läste bara något roligt.
Det är väl uppenbart.
Hur som helst.
Vad för dig till Pegasus-galaxen?
Min äventyrslusta
och att utforska märkliga världar.
Att träffa nya intressanta människor.
Jag går och kollar omgivningen.
Jag är tillbaka om 20 minuter.
Om det inte är en socka
på dörrhandtaget.
- Hon är originell.
- Ja.
- Dimman kom snabbt.
- Är vi på rätt väg?
Mer eller mindre.
- Förbannat.
- Toppen, min också.
Dimman jäklas med ljuset.
- Får en att undra vad vi går genom.
- Eller inandas.
- Vad är det?
- Jag tyckte jag såg någonting.
Vad?
Jag såg absolut någonting nu.
Förbannat.
Läskigt.
- Det är nog bara ett djur.
- Som förföljer oss? Vilken lättnad.
Tyst. Jag hörde någonting.
- Vad är det som händer?
- Demoner.
- Vad pratar du om?
- De är i dimman.
- Demoner? Säkert.
- De är ute efter mig. Vi är i fara.
- Ta det lugnt.
- Vi köper inte det här, eller hur?
Var vaksam, Vega.
Vi åker tillbaka till Atlantis innan...
Vega!
Skit.
Fall tillbaka!
Jag är glad att vi fick möjligheten
att arbeta tillsammans, Carson.
Det är jag också, Alison.
- Vad var det där?
- Jag vet inte.
Överste, är allting okej?
Hör du mig, överste?
- Jag får inget från radion.
- Gå in. Jag går och kollar.
- Jag låter inte dig gå själv.
- Översten bad mig ta hand om er.
Ni stannar här långt från skjutandet.
Gå in och lås dörren.
- Du kan inte tala om för mig...
- Det är en order.
Carson, kom!
Kom!
- Jag är ledsen. Jag visste inte.
- Vad pratar du om.
Kapslarna har öppnats.
Det var jag.
Jag släppte ut dem.
- Varför?
- När du frågade om grottorna-
-visste jag att du hittat något.
Jag ville se själv.
- Varför?
- Min fru var bland de saknade.
När jag såg kropparna i de där sakerna
trodde jag att kanske...
...Jag visste inte.
Jag trodde jag kunde rädda henne.
12 kapslar betyder att det är
12 stycken där ute.
Minus den du slog ut.
Det betyder 11 kvar.
Beckett? Dr Porter?
Måste vara dimman. Den jäklas med ljuset
och förmodligen med radion också.
- Hur är ditt gengångarspråk?
- Lika bra som ditt.
- Vi behöver Beckett och Porter här.
- Vi hämtar dem.
- Demonerna är fortfarande där ute.
- Vi hämtar dig.
Vänta!
Det börjar bli rätt dimmigt ute.
- Hon skulle inte ha fått gå själv.
- Du blev beordrad.
- Jag skulle ha insisterat.
- Hon hade slagit ner dig.
- Du känner inte Dusty.
- Vad i helvete var det där?
Hon kanske är tillbaka.
Sergeanten?
Sergeanten, är det du?
Förbannat.
- Vad gör du?
- Jag går ut.
- Dusty sa att vi skulle stanna inne.
- Det är förmodligen inget-
-om det är någon...
Jag vill överraska dem-
-istället för tvärtom.
Alison, jag klarar mig.
Du är kvar, okej?
Sergeanten?
Sergeant Mehra?
Herregud...
- Kom!
- Tack, sergeanten.
Vad i helvete var det där?
- Var är Alison?
- Vad var det för saker?
Sänk rösten.
Jag tror de jagar via ljud.
- Ni vet vad som pågår?
- Var är kaptenen?
- Hon är borta.
- Var är Porter?
Vi vet inte.
Om baldrottningen och ungen i rullstolen
vandrar iväg så är det klart.
- Hon vet inte vad som finns där ute.
- Vad finns där ute?
- Michaels experiment.
- Vi har listat ut det.
Det är en tidig version av hybrid
som genetiskt förändrats att införliva-
-rovdjursdrag från olika varelser.
- Vilka varelser?
- Jag är inte säker.
Det jag vet är att de är blinda
och jagar via ljud. Dimman där ute-
-är inte ett naturligt väderfenomen.
Jag såg en utsöndra dimma
från gälarna i nacken.
- Som när en bläckfisk med bläcket?
- Det är en försvarsmekanism.
De använder dimman
som ett rovdjurs-redskap.
Det förklarar gasmasken i labbet.
Vad kan en långvarig exponering
av dimman kan göra med oss?
Jag har en bra idé.
Vi tar inte reda på det.
- Vi är säkra efter gryningen.
- De är inte nattvarelser.
- Dag eller natt spelar ingen roll.
- Vi måste hitta Porter.
Menar du allvar?
Tänker du gå ut där?
Försök ta reda på hur vi ska handskas
med de där sakerna.
Det finns en anledning varför Michael
gav upp forskningen.
Han kunde inte kontrollera varelserna.
Toppen.
- Klarar du dig här?
- Är vi tysta är vi säkrare här-
-än vad du är där ute.
- Vi delar oss för att täcka mer mark.
- Tillbaka om 20 minuter.
- Lycka till!
Var tyst.
- Det här var ett misstag.
- Sänk rösten.
Jag sa att det var för farligt.
Vi skulle ha gått till nästa by.
Vi är säkra där.
Nu har vi lagt alla våra...
- Ali, är du okej?
- Ja.
Överste.
Det är major Teldy.
Hon ser oss inte.
Täck bakåt.
- Jag trodde du var död.
- Ja, det trodde jag med för en stund.
Och de andra?
Tror du de klarade sig ut.
Antar att en av dem inte klarade sig.
Det finns blod här.
Carson?
Omöjligt att veta.
En av dem kröp upp från brunnen.
Det fick mig att fundera.
Katakomberna går miltals åt alla håll.
Så jag gissar på att en av dem går
till brunnen och till stadens centrum.
Det skulle förklara hur Michael kunde
fånga sina testobjekt utan att bli sedd.
Okej, vi såg tolv av kapslarna i labbet.
Jag dödade en i skogen, så...
Jag märkte två.
Vilket betyder att jag leder.
- Då är det nio kvar.
- Okej, så vad gör vi nu?
Några idéer?
Varelserna har en högt utvecklad hörsel,
som tillåter dem att jag i blindo.
Vi skulle kunna försöka utnyttja det.
Kanske lura in dem i ett bakhåll.
Vad har du planerat att locka dem med?
Den här.
Så här gör vi.
Ni tre intar en position högt upp.
Teldy och Porter här, Mehra här. Jag är
på marken och apterar sprängmedlen.
- Ska du spränga brunnen?
- Ja, det är planen.
Använd en timer. Om dimman stör radion
så fungerar kanske inte fjärrstyrning.
Okej, när jag kommer till
brunnen sätter jag på datorn.
Jag har programmerat den att sända ut en
ultraljudssignal som drar dem till dig.
- Men om den kommer nära dimman...
- Halvvägs ner räcker nog-
-för att hinna dra till sig alla.
Ni tre, inta position, vänta tills ni hör
en signal, skjut sen allt som rör sig.
- Vad är signalen?
- Brunnen som sprängs.
- Var kommer du vara?
- Så långt bort som möjligt.
- Tänk om sprängeffekten går sidledes?
- Var inte så negativ.
- Jag menar det, överste.
- Inta position, vänta på signalen.
Var tyst tills brunnen sprängs.
- Överste, tänk...
- Jag tror jag var tydlig, Sergeant.
- Vet alla vad som ska göras?
- Ja, sir.
Vad händer därnere?
Inte än.
Vänta på det.
- Är du okej?
- Ja.
- Alison?
- Hon är i säkerhet.
- Tappade du något?
- Ja, min C4:a.
- Överste, tror vi borde röra på oss.
- Jag tror det också.
Kom igen!
- Jag ser dem!
- Skjut inte nu, vänta på signalen.
Översten?
Är det alla?
Åtta...nio...
Plus de andra tre blir tolv.
Förlåt, det var nio.
Plus tre, blir tolv.
- Major?
- Överste, var är du?
I brunnen, i katakomberna. Med Beckett.
Jag vill att ni firar ner er till oss.
Vi är på väg.
Jag vill hem till Atlantis och sova.
Jag vet vad du menar.
Jag lovar att det inte tar så lång tid.
Alison, mår du bra?
Ja.
Gör det något om jag väntar här?
- Jag har haft vetenskap så det räcker.
- Ja, självklart.
Jag håller henne sällskap.
Vi skyndar oss.
Jag vill ha all data på det här
varelserna och slippa återkomma.
Vad var det?
Tyckte jag hörde något.
Slappna av, okej? Det var tolv kapslar.
Vi räknade tolv döda.
Vad är det?
- Skit också.
- Vi fick inte alla.
Det är ingenting.
Porter? Mehra?
Om de överrumplar oss, vill jag att ni
retirerar. Ta andra tunneln till ytan.
Vem är negativ nu?
- Fritt fram?
- Fritt fram.
Jag kan inte tro att du ska åka redan.
Du har varit här mindre än två veckor.
Jag är klar med forskningen om Michaels
testobjekt och gett dem till dr Lynch.
Nu är det dags att återvända till det
mer viktiga jobbet med att rädda liv.
- Hej, doc.
- Behövs min expertis nu igen?
- Ville bara se om du behövde hjälp.
- Det uppskattas.
Hur mår Porter?
Hon mår bra, planerar att ta några
veckor ledigt, sen kommer hon tillbaka.
Någon som hon kan vara
till stor nytta i mitt arbete.
- Vem är Porter?
- Något du borde nämna för mr Woolsey.
- Det fixar jag.
- Okej. Jag vill inte vet. Säg inget.
Okej, kom igen, berätta!
SSG - SweSUB Group ©
Barbie_on_Weed, taureane och TAZ