Spartacus S1E6 - Svenska Transcript

TIDIGARE I SPARTACUS Är det sant? Kommer Crixus och Spartacus att möta Dödens skugga? - Kan du överleva det här? - Jag bryr mig bara om min hustru. - Jag dör inte innan hon är i säkerhet. - Oddsen är en på tusen att de vinner. - Jag satsar på att de förlorar. - De försökte döda dig, en ärlig man. Jag står i skuld till dig, Ovidius. Jag har kommit för att återbetala. Ta hand om barnet. Det finns inget större än att vinna i arenan. Svensk text: SSG - SweSUB Group © FRiEND, memnock, Skaggs och Incubator Spartacus S01E06 - Delicate Things www.SweSUB.nu - Nulla dies sine linea... Vi har haft motgångar. Känt nederlagets smärta. Förödmjukelsen av en tom börs och med tomma magar. Vissa trodde att Batiatus hus aldrig skulle återfå sina tidigare glansdagar. Att vi skulle glömmas bort och överges av historien. Vi har bevisat att de har fel! Vi har bevisat att namnet Batiatus kommer att leva kvar långt efter vår död. Så stå stolta inför regnbäraren! Slaktaren av Dödens skugga! Capuas nya mästare! Spartacus! - Spartacus! - Spartacus! En titan! Hans seger överglänser alla andra! Han släcker vår törst! Tillfredsställer våra hopp och drömmar! Skåda mannen när han blir en legend! Det här är bara början. Jag ska skapa ett imperium med ditt namn! - Han stod inte själv mot Theokoles. - Crixus är inte bortglömd. Han har sin plats, om han överlever. Spartacus är namnet som publiken vrålar, som kommer att omtalas med ökad beundran. Jag besegrade en man som inte kunde besegras. Vad mer kan de förvänta sig? Allt! De har en stor aptit som ständigt måste matas med nya njutningar. Vi börjar med att byta din stridsstil. Två svärd, så som Theokoles stred. Dubbla intresset med en dubbelt så farlig hjälte och med en ny rustning som är... ...värdig en legend! Män ska känna sig små och kvinnor bli fuktiga vid åsynen! Men jag glömde... Han vill inte ha vem som helst, inte sant? - Vad han vill är inte mitt bekymmer. - Lyckligtvis känner gudarna annorlunda. De öser mer än regn och lovord över honom. De välsignar honom med nyheter som lyfter hans hjärta högre än molnen. - Sura? - Funnen! I de mörka delarna av Syrien. Var är hon? Mår hon bra? Håll tyst så får du veta. Hon såldes till en köpman med havet som älskarinna. Han har nyligen lagt till vid Neapolis kust. Din fru finns bland slavarna. - Två dagars ritt härifrån. - När ger vi oss av? - Är det klokt att tillåta det? - En av mina män är redan på väg. Hon närmar sig under tiden vi pratar. Du är en ärbar man. Jag kommer förevigt att vara tacksam. Jag också. Att återförenas med din fru är den första av många belöningar. Dominus. Hemligheter. Hemligheter på hemligheter... - Jag fick nyss höra att de hittat henne. - Den gode Ovidius och hans familj då? Varför sa du inget om planerna på deras massaker? - Allt för att kvitta några skulder! - Det hade inte med skulder att göra. Förutom en blodsskuld. Han låg bakom mordförsöket på mig i hålorna. - Ovidius? - Det var för Solonius räkning. Jag döljer inte av diskretion, utan av kärlek. Du ska inte befläckas av sånt. Vi är ju hetast i staden. Vi tar en paus och njuter av det. - Endast för dig. - Ska den inte delas? - Du förtjänade den genom en bra insats. - Med hjälp av dina instruktioner. Jag förberedde dig bara för uppgiften. Genom att beröva Theokoles livet... ...satte du punkt för min oavslutade strid. Ett *** på min skam. Jag överlevde så att jag kan träffa min fru igen, det var tack vare dig. - Det kommer jag aldrig att glömma. - Det finns inget att tacka för. Bara löftet om framtida ära. Är stearinljus tillåtna? Sura har alltid gillat dem. Du missförstår. Cellen är bara till för dig. - En hustru får inte bo bland oss. - Var ska hon då bo? I huset. Skyddad och välmående i utbyte mot goda tjänster för Domina. - Som en slav. - Som alla vi andra. Men du avancerar snabbt, olikt nån annan jag har sett. Fortsätt med dina framsteg och du kommer att uppnå frihet. För er båda. Ashur! - Barca! Jag skulle just tala med dig. - Behövs inte. Ge mig pengar istället. Theokoles fall är inget litet underverk. Din insats till fördel av den oväntade utgången, storleken på oddset... Det är inte enkelt att täcka en sån marginal. Jag skiter i marginaler. Tigg, stjäl eller döda för att täcka skulden. Annars får du två värdelösa ben och inget emellan för att stödja dig på. - Jag har talat med krymplingen. - Betalade han? Snart har vi pengar så att vi kan köpa vår frihet. Frihet... Ordet är främmande för tungan. - Den lär sig njuta av smaken. - Vad händer med fåglarna? - De flyger härifrån så som vi ska göra. - Jag ska packa ihop våra kläder. - Vilket håll ska vi resa och hur långt? - Så långt vi har ***. Den här manteln. Det var den du bar när gode Ovidius blev mördad. - Han var inte god. - Då var det du som dödade honom? - Alla hans slavar? Hans familj... - Jag gjorde vad som befalldes. Den unga pojken då, Ovidius son? Dödades han också? Så var mina order. Men du vet min kärlek till sköra saker. Pojken skonades och har gett sig av. Innan de hittar honom är vi fria. - Och dina händer? - Rena för alltid. Och din att styra... Spartacus seger tände staden. Beställningar kommer från alla halvnobla familjer som har lite pengar! - Enormt välstånd är inom räckhåll! - Det är även de som vill döda dig. Solonius ska få betala för det. Men vi får inte ha för bråttom. Jag ska njuta av varje svettdroppe från hans panna när snaran dras åt. - Jag skulle föredra att det gick fort. - Allt i sinom tid. - En mer pressande sak... - Återföreningen av thrakern och hustrun? Det var inte det jag tänkte på. Ta tjejen bakifrån så tittar jag på. Jag ska ge dina ögon njutning. Den thrakiska kvinnan bekymrar mig. Löftet om att hitta henne var det enda som höll honom i schack. Tänk om hennes närvaro får honom att återgå till hans thrakiska leverne. - Det gör han inte. - Hur kan du vara så säker? Såg du tårarna och tacksamheten i hans ögon? Tacksamhet är svagare än lojalitet. - Han är inte som Crixus. - Och Crixus är inte den han var. Han kanske aldrig blir det igen. Spartacus återförenas med sin hustru... ...och samtidigt binder jag honom till oss och den här gladiatorskolan... ...tills gud gör anspråk på oss alla. Hur ska du rädda oss? Från regnet? Din seger öppnade himlen. - Hur ska du stänga den i tid? - Så du tror på de andra idioterna? - Att jag är välsignad av gudarna? - Mirakel sprutar ju ur röven på dig. Jag har hört talas om fler gudomliga ingripanden. Sura... Är det sant? - Hon ilar till mig från Neapolis. - Och du har inte gudarnas gillande? Om det som Sura har fått genomgå är en tjänst, får de gärna vända mig ryggen. - Om de ens existerar. - Hon kommer, det är det viktigaste. Du levde en gång fritt här... Från vilket håll kommer hon? Neapolis port ligger däråt. - Några bergspass som leder österut? - Många. - Vilket används minst? - Det var en underlig fråga. Inte särskilt. Ja, vissa används sällan. Men inte så att du kan gå oupptäckt. När tror du att Batiatus låter mig köpa oss fria? Hur länge måste hon buga och fjäska? - Om du försöker fly, kommer du att dö. - Har aldrig nån försökt? - Nej! Det är en omöjlighet. - Det var en seger mot Theokoles också. - Så du har en plan? - Jag har en som börjar ta form. Är det din plan? Jag är rädd att den har sina brister. Du har inga vapen. - Vi är ju på en gladiatorskola. - Inlåsta. Ska gudarna ge dig nyckeln? Jag tror på möjligheter, och på makten att ta till vara på dem. Även om du skulle hitta ett vapen, så måste du även få tag på en häst. Dominus ger mig en... Sura kommer med häst och vagn. Det spelar ingen roll. Vapen och hästar är ditt minsta problem. - Vad är mitt största? - Mannen som kan stoppa dig. - Jag har inte tänkt på honom. - Liksom mycket annat. Avvakta. Nej, vi ska få vår frihet. Jag ska hålla om henne och hon ska säga mitt namn. Mitt namn! Inte det som romarna har givit mig. Jag kan inte hjälpa dig. Hade det inte varit för min familj... - Kan jag på nåt sätt hindra dig? - Nej. Må då gudarna du inte tror på vara dig nådiga. Är han inte en ståtlig figur? Jag har aldrig sett en så fin rustning. Med din tillåtelse, så har jag på mig den när min hustru kommer. - Ska du försöka imponera? - Hon kommer att älska det. En man måste alltid visa sin bästa sida för kärleken. Du kan bära den. Jag ska stå vid din sida när du välkomnar henne. Men svärden... Vad ska jag med svärden till? Kan det verkligen vara... legenden själv, här bland oss? - Magistrat Calavius! Kul att se dig! - Nöjet är helt på min sida. Min son Numerius kan inte sluta prata om Spartacus seger över Theokoles. Han krävde att vi skulle köpa nåt thrakiskt, i hans ära. Visa honom. Säljaren sa att det var en krigares vapen. Det stämmer. Ser du de här märkena? Thraker märker sina skaft, ett märke för varje död man. Hur många får du för Theokoles? Han måste vara värd minst tio. Om jag bara kunde svinga svärdet hälften så bra som du... Kom till vår mästares gladiatorskola... ...så ska jag lära dig slaget som fällde skuggan. - Ett strålande förslag! - Far? - Vi kanske kan titta in senare? - Varför låta honom vänta? Följ med nu. Sorg går alltid före nöjen. Jag syftar på mordet på min kusin. - Mitt hjärta värker av tanken. - Men sväller av hämndlust. Kom, Numerius! - Er gästfrihet kommer inom kort att nyttjas. - En inbjudan att lära magistratens son? - Ursäkta om jag erbjöd för mycket. Åt helvete med ursäkter! En listig manöver skulle jag kalla det! - Ska inte hans ögon öppnas? - Lugn behövs för att läka såren. - Jag håller honom lugn med örter. - Han återhämtar sig väl? - Han liv vilar i gudarnas händer nu. - Nej. Hans liv vilar i dina händer. Jag ser till att de slits från din kropp ifall han dör. Ser du hur alla stirrar på dig? Min far hade många mästare, men ingen var så stor som du. Man kan nästan förnimma mynten som ramlar ner i vår kassa. Hur mycket återstår av min del efter Suras transport? Ska du köpa nåt till din hustru? Den här marknaden är inte för slavar. Det är tänkt att vara till männen. Vin och kvinnor, för att fira min seger. En fin gest som kommer att uppskattas. Det är du som betalar, deras lycka är till min fördel. Vi säger väl så. Marcellus skulle vara ett bra val. Ska jag arrangera nåt? - Se till att det finns pengar kvar. - Dominus. Kom, låt oss förbereda inför magistratens ankomst. - Kommer du med fler hot? - Nej. Mynt, till vin och horor så att det räcker till min mästares alla män. Och en stor skuld till gladiatorn Barca...som jag behöver hjälp med. Jag har inget handlag för det här. - Ditt bälte och dekoration hindrar dig. - Du rör dig flinkt trots rustningen. Det kommer du också att göra med tiden. En sann krigare behöver bara sitt svärd. Nu förstår jag. En gång till. Du är Theokoles och jag ska få regnet... Ursäkta vår sena ankomst. Ärendet på min kusins ställe... - ...var förkrossande. - Hur hanterade du det? Som förväntat när man måste kliva på döda släktingar. - Din son lär sig snabbt med svärdet. - Han har gillat gladiatorer sen födseln. Hans födelsedag närmar sig. Han tjatar om att få en gladiatoruppvisning på festen. Jag hade tänkt anlita Solonius män, men hans varor verkar vara omoderna- -sen er seger över Theokoles. - Er son verkar uppskatta rätt saker. - Jag vill göra honom nöjd. - Nu diskuterar vi vad det kostar. Ursäkta, Dominus. Jag kommer med viktiga nyheter till magistrat Calavius. En viktig man som sällan får vara ifred för allmänheten! Nyheten är av en mer personlig art. Ovidius pojke lever! - Underbart. Hur kan det gått till? - Genom Jupiters välsignelse. - Han hittades på en väg norr om Capua! - Vad har han sagt? - Har han talat om sina upplevelser? - Detaljerna är ännu okända. Glöm inte dina saker. - Tack för lektionen. Det var en ära. - Numerius! Hur kan pojken vara vid liv? Bevittnade du det? - Nej. Jag överlämnade det åt Barca. - Våra liv också. - Vad ska vi ta oss till? - Ursäkta att jag inkräktar. - Varorna till festen har anlänt. - Skit i festen! Vi har förråtts av besten från Kartago och du snackar om vin och horor! - Barca? Han har alltid varit lojal. - Som en orm vid bröstet. - Ovidius son lever. - Det var olycksbådande nyheter. - Såg pojken ditt ansikte? - Nej, jag stod i skuggan. Men Barca har han säkert sett. Jag kan inte förstå att Barca skulle förråda dig. Förvisso... Om du vet nånting så fram med det. Barca spelade mot Theokoles och vann stora summor. Jag hörde honom viska till Pietros att de skulle köpa sig fria. Barca har aldrig uttryckt nån önskan om att lämna skolans murar. Han tänkte hinna ge sig av. Om pojken sett honom vet de att du ligger bakom. - Få hit Barca. Jag vill höra sanningen. - En pressad man tenderar att ljuga. - Avrätta honom och få det överstökat. - Jag vill se om svek finns i hans ögon. Det finns kanske en annan väg till upplysning. En väg som färdas av betydligt mer känsliga frågor... Imorgon kommer männen att vara slitna efter drickandet. Hälften av vakterna också. Där har vi en som inte deltar i dina festligheter... En man med starka principer som inte låter sig distraheras. - Hur är det ställt med Crixus? - Han befinner sig i drömlandet. Han hålls där av läkaren med förhoppning om att kunna få Crixus återställd. Jag ska visa honom min uppskattning. - Du dränker mig! - Med mer än vin... Pietros. Du är tillkallad. Vad gör du? Jag kom för att dricka med min medsegrare. Drick och gå härifrån, han behöver vila. Håll för fan vinet borta från hans mun. Utan dig, min broder, hade mitt blod i stället för regn spillts den dagen. Låt gudarna för evigt ära Crixus, den obesegrade gallen. Förlåt mig för smärtorna som jag åsamkar. Akta dig! Såret har gått upp. Ta hit den bruna burken! - Kommer det här att läka honom? - Nej, men han kommer att sova djupt. - Kommer han att klara sig? - Stick härifrån! - Jag har druckit vin så det räcker. - Det här är falerniskt, inte det ni har. - Det är en smak för gudarna. - Vinet för en närmare gudarna. - Hur är det ställt med Barca? - I gott sinnelag, som resten av männen. - Kan jag lita på dig? - Givetvis, Dominus. För några dagar sen var jag tvungen att hämnas på köpmannen Ovidius. Han försökte få mig dödad i hålorna. Jag var tvungen att vidta åtgärder. Nu ryktas det att fler än Ovidius dog. Hans familj dödades, även ett barn. De andra kan jag leva med men pojken lämnar inte samvetet i fred. - Om Barca bröt mina order och dödade... - Nej, han dödade inte pojken. Du säger kanske bara vad jag vill höra? Nej, han berättade det. Han svor på att han inte skulle skada ett barn. - Det kan stilla mitt samvete. - Han kommer att bli glad över det. Berätta det inte än. Jag vill inte förstöra de glada festligheterna. - Jag förstår. - Tack för din ärlighet. Barca sanna natur har visat sig. Det här hade jag aldrig trott om honom. Låt Barca dricka. När vinet har tagit ut sin rätt kommer hans lojalitet belönas. Dominus. - Du luktar vin. - Jag har med mig dryck för att fira. Jag ärar din seger med bön. Dina råd gjorde det möjligt med en återförening med min fru. - Jag vill höja muggarna som tack. - Det är en uppskattad gest. - Men jag har inte druckit på flera år. - Förbjuder dina gudar det? Nej... Det handlar om självkontroll. - Sura brukade förespråka det. - En klok kvinna. Betydligt klokare än sin make. - Om hon inte kommit in i mitt liv... - Nu kommer hon tillbaka. - Gudarna har sannerligen välsignat dig. - Så kommer Sura också att säga. - Du då? - Jag och gudarna är inte på samma nivå. Trots att hon vid flera tillfällen försökte få oss att börja om. Klok och förstående. Att älska en man trots hans brister... - Hon är anledningen till att jag lever. - Att finna en sådan kärlek... - En ovanlig och lycklig ynnest. - Talar du från egen vetskap? Min hustru. Jag tänker på henne ibland. - Är hon vid liv? - I minnet blott. Jag hade velat träffa henne. Berätta för henne om sin mans värde. - Ursäkta att jag störde dig i din bön. - Spartacus. Jag kan inte dricka för seger. Men för din fru och hennes glädjande återkomst. - Självkontrollen får stiga åt sidan. - Du hedrar oss. - Vad krävde Dominus? - Inget av vikt... - Du har ett syfte med din kyss. - För frihet... - Får jag tala? - Bara om det handlar om pengar. Jag kom hit för att tala om det. Jag har säkrat ett lån från Marcellus för att täcka dina vinster. Marcellus kommer med det när han hämtar upp sina horor i morgon. Stör du mig med tomma händer? Batiatus vet att du vill köpa dig fri och diskuterar det gärna. Din skicklighet i arenan kompenserar inte dina brister när det gäller förhandling. Jag kan erbjuda ett bättre avtal. Hälften av mellanskillnaden som kan dras av från min skuld till dig. Batiatus är på bra humör. Om vi skyndar oss... Ge dig av. Vi ger oss av och kallar honom Dominus för sista gången. Jag har hört rykten om att du söker frihet. Ashur representerar mig i förhandlingen. Förhandlingen? Det finns inget att tillägga. Bandet mellan mästare och slav har redan blivit upplöst... - Så blev det när du vägrade mina order. - Vägrade order? Ovidius son lever. - Det är omöjligt. - Magistraten ska hämta honom- -och vill gärna veta vem som utplånade hans familj. Det kan inte stämma. Jag kände hur livet lämnade honom när jag ströp honom. Din älskare säger nåt annat. Pietros? - Du sa väl att pojken levde? - Ja. Men bara för att lugna honom. - Om han visste att jag dödat honom... - Så du ljög för honom? Eller så ljuger han nu. Hursomhelst, vi har ett problem vad gäller tillit. Dominus, låt mig få... Stoppa honom! Nu blir du fri! Barca köpte sin frihet. Vi lyckönskade och eskorterade honom ut genom portarna. Förstår du? - Ja, Domina. - Förstår du! Öppna. Vad är det nu då? - Bered väg för magistraten. - Dra för draperierna! - Städa upp blodet, Santos! - Flytta på er! Du kommer oväntad. Jag var tvungen att komma hit. Vad är det som har hänt? - Jag bestraffade en olydig slav. - En till ska få sota för sina synder. Jag har precis återvänt från den tänkta återföreningen med Ovidius son... - Jag vill tala med en man som synts här. - Vem talar du om? Budbäraren som fyllde mitt hjärta med falskt hopp. - Budbäraren? - Ovidius pojke sågs inte på nån väg. Hans kropp hittades bland askan i min kusins hus. Budbäraren ljög... Jag vill veta varför och få hans tunga utskuren. Vi ska göra allt i vår makt för att avslöja fähunden. - Pengar. För att visa uppskattning. - Då hade budbäraren önskad effekt? Jag är inte längre bekymrad för Barcas vinsttörst. Magistraten kan väl inte utläsa källan av det här budskapet? Om inte Hades talar från dödsriket. Budbäraren har berövats sitt liv. Och du likaså om du nämner det här för nån. Jag sket på mig. - Ashur. - Pietros! Hur står det till? - Barca återvände aldrig. - Han fick sin frihet. Ja, köpt av Dominus. Jag kunde knappt hålla uppe tempot när vi visade honom vägen till portarna. - Jag skulle få följa med honom. - Priset för er båda var för högt. Men oroa dig inte. Barca hittar säkert en annan kelgris. En som är gratis. Mitt huvud. Jag kan knappt stå utan att spy. Du är i gott sällskap. Ingen är i stånd att lyckas hindra en man med ett mål. Doctore brukar vara uppe före gryningen med piskan i sin hand. - Kommer han att vakna igen? - Ja, men inte på ett bra tag. - Då har du en bättre chans. - Med säkerhet. - Vakterna kommer att jaga dig. - De blir beordrade att inte göra det. - Tror du att de ska lyda dig? - Nej, men att de lyder sin mästare... Släpp era svärd! Gör det! - Jag släpper honom när vi är i bergen. - Spartacus! Din hustrus vagn syns på vägen. Jag kommer ner. Tänk över det hela en gång till. Sura kommer att bli fri. I det här livet, eller i nästa... ...med sin make vid hennes sida. Må gudarna se till att ni får skåda Thrakiens slätter. Bassängen är ren. Som om det aldrig har hänt. - Ett beklagligt missförstånd. - Han var alltså lojal. - Han önskade frihet. - Ett svek i sig självt. Nu tänker vi på nåt muntert. Thrakerns fru närmar sig. Varför ska vi glädjas åt det? Det påminner honom om hans gamla liv. Varför förstår du inte det? Vårt hopp ligger i Spartacus händer. Jag lovade att han skulle få träffa sin hustru och jag tänker hålla mitt ord. De kom från ingenstans. De attackerade oss på vägen... Jag är vid din sida. Jag höll mitt ord. De har återförenats. Svensk text: SSG - SweSUB Group © memnock, FRiEND, Incubator och Skaggs www.SweSUB.nu - Välkommen in och hälsa på...