Tip:
Highlight text to annotate it
X
Kirsty Schneeberger, en internationell ungdomsdelegat
Tack så mycket för möjligheten att få tala i plenum.
Mitt namn är Kirsty och år 2050 så kommer jag att vara 66.
Jag är en av hundratals miljoner unga människor
över världen som är rädd för vår framtid.
Vi har läst vetenskapen, och vi förstår
att vi nu måste släppa "Business as usual"
och ta betydelsefulla språng framåt
för att greppa vår hållbara framtid med båda händer.
Till er industriländer: snälla, lägg fram era målsättningar på bordet -
- dessa måste vara en reduktion av växthusgaserna
med minst 40 % av 1990 års nivå framtill 2020;
klimatneutralisering framtill 2050;
och stabilisering av växthusgaserna
med långt under 350 ppm CO2-ekvivalent.
Något mindre är helt enkelt inte ambitiöst nog.
Vi berömmer AOSIS och LDCs ambition -
- länder vars överlevnad inte är förhandlingsbar.
Vi berömmer även Maldiverna för deras senaste uttalande
att de kommer göra sin nation klimatneutral
inom ett decennium till vad de än må kosta.
Vi behöver nu detta sorts ledarskap även i andra länder.
Till USA, Australien, Japan, Kanada, EU och Nya Zeeland -
- vi, ungdomar, tycker ärligt talat att era målsättningar
är en smula dumma
för att de kompromissar med vår framtid.
Ni har endast några månader att förbättra era ställningstaganden
och vi bönfaller er att jobba hårdare.
Till er utvecklingsländer -
vi uppmanar även er att ta er an ambitiösa,
för nationen lämpliga mildringsstrategier
och handla nu.
Vi kan inte lösa klimatförändringarna utan er.
Till sist,
jag skulle vilja fråga er alla här en väldigt viktig fråga,
något som jag hoppas att ni tar en stund att begrunda:
Hur gammal kommer du att vara 2050?
Jag sa tidigare att jag kommer att vara 66,
förhoppningsvis pensionerad efter fyra decennier
av arbete mot ett klimatneutralt samhälle.
Som ungdomar, förbinder vi oss nu att arbeta med er -
- och över åren - att uppnå denna omvandling.
Rättvisa mellan generationer är avgörande.
Men vi behöver även mer än det,
för att det är vi som kommer att genomföra dessa målsättningar.
Så vi efterfrågar alla nationer att formellt erkänna
ungdomars ställning inom Köpenhamnsavtalets ramar.
För att avsluta: Jag utmanar alla och var och en
att möta ungdomarna här i Bonn,
hemma i era länder,
och titta oss i ögonen och garantera att ni är säkra
på att vi fortfarande kommer ha en beboelig planet år 2050.
Vi behöver denna garanti för 2050 så kommer vi fortfarande att vara här.
Tack så mycket.
LCAs ordförande, Michael Zammit Cutajar, svarar:
Jag kan inte svara på din fråga på hur gammal jag kommer att vara 2050.
Jag hoppas ärligt att jag inte längre kommer att vara kvar.
Men andra i detta rum kan svara på den frågan
och jag tror att vi alla uppskattar din anhållan
och särskilt din idé, denna väldigt praktiska idé,
om att vad vi än bestämmer åt er kommer att genomföra beslutet -
- genomförande mellan generationer.
Tack för detta.