Tip:
Highlight text to annotate it
X
Go'kväll, mina damer.
Älskling, vi måste rusa.
Förbannat..!
Mamma sa inte det där.
Åh,.. Den kommer
att flyga iväg, stumpan.
Det är vår lyckodag, stumpan.
Här kommer det.
Jag hatade alltid
att du kunde göra det där.
Jag hatade alltid att du kunde
gå ut med 2 killar samtidigt.
Verkligen, Liv?
Vilken tid vaknade du?
- Är du okej?
- Tant Liv, jag ska vascineras.
"Vaccineras. " Kom här
stumpan, gå och klä på dig.
De sprutar in något dött i dig.
Dött! I ditt blod,.. ohygglit.
- Ella Jae, gå och klä dig.
- Ja.
- "Ohyggligt. "
- Ohyggligt?
- Det är ett bra ord.
Och våra andra nyheter, ett självmord
på New Yorks Tunnelbana igårkväll
fick morgonrushen att
sakta ner betydligt imorse.
Risa Pears, lärarinna i New York
och mor till en 18 månaders dotter
slängde sig själv framför ett inkommande
tåg igårkväll på hemväg från en circus.
Översättning: Dream_Theater.
Jag vill ha tillstånd att åka till
New York för att utreda ett fall.
- Vad är det för något?
- Ett självmord i tunnelbanan.
Jag läste om det i tidningen imorse.
Och hur får du det till ett fall?
Jag tror att kvinnan
kanske har blivit mördad.
Det har kanske varit under
extraordinära omständigheter.
Vilken slags
extraordinära omständigheter?
Jag är idel öra.
Det är allt jag kan
säga i detta ögonblick, sir.
Dunham, är du okej? Under de senaste
veckorna, har du verkat...
...distraherad. På helspänn.
- Jag har inte sovit så bra.
Jag skulle inte frågat
om det inte hade varit viktigt.
Dunham, du är en central
del av den här operationen.
- Du är väldigt värdefull för mig.
- Tack så mycket,..
24 timmar. Sedan vill jag ha dig
tillbaka på jobbet, klar i skallen.
Tack.
- Olivia, det var en mardröm.
- Det kändes som om jag var där.
- Nej, du låg och sov i din säng.
- Vänta lite.
Har du upplevt något illamående,
Agent Dunham? Utslag, tappat hår,..
- en slinga eller två på kudden?
- Nej.
- Urineringssmärtor, eller blod?
- Du är inte till någon hjälp,..
- Är det en,..
- Ja, en geigermätare.
Ingen stråIning.
Jag trodde att du kanske hade
teleporterat till New York
i sömnen och dödat henne.
Skulle inte det varit förunderligt?
Men även det mest kontrollerade
tillstånd inom energiomvandling
efterlämnar någon bakgrundsstråIning
så,.. Ergo, du är faktiskt inte där.
Bra, jaha, jag är glad
att vi klarade upp det.
- Astral,..
- Astrid.
Projicering.
En andlig övergång, egentligen.
Nej, nej, du skulle inte haft
tillräcklig fysisk form för att
interagera med den unga kvinnan.
Nu börjas det,..
Som att lyssna på en trasig skiva,
fastän texten ändras hela tiden.
- Hon hade en mardröm.
- Nej, jag luktade plattformen.
Jag såg hennes baby stirra på mig.
Jag såg hennes ansikte innan nyheterna.
- Hur är det möjligt?
- ***?
Det var inte
bara en dröm,.. eller hur?
Då blir det New York.
Jag älskar New York.
Vi kunde gå på en föreställning!
Pippin!
Walter, du stannar här.
Jag kompenserar dig sen.
Varför känns det som om jag
inte passar in vart jag än går?
Det är Jackson 5, visst?
Just precis.
- Hon sa vi skulle möta henne prick.
- Där är hon.
- Ehm, är ni de två?
- Dunham, Bishop. FBI.
- Du borde inte äta de där.
- 30 år för sent för det nu.
- Kan du visa oss var det hände?
- Japp. Låt oss gå.
- Är vi säkra?
- Ursäkta?
FBI kommer till mig. Det första
jag vill fråga är, "Är vi säkra?"
Jag vet inte om
vi nånsin är riktigt säkra.
Vi är lika säkra som någon annan.
Vad kan du säga om självmordet?
Precis som det stod i
tidningarna, Risa Pears, 28,..
Beslutade sig för att ta
ett huvudhopp framför 7-tåget.
Så vad får dig att tro
att det var ett självmord?
- Bevakningskameran har alltihop.
- Jag skulle vilja titta på det.
Vi förser dig med den, Agent.
Vad är det vi letar efter här?
Bara gör det.
Det kommer att vara en ballong
som sitter i taket,.. en röd.
Maken var iväg i affärer i
Seattle. Han flög precis tillbaka.
Han ger ett
vittnesmåI nere på stationen.
Kom igen, det passar inte
i profilen. Gift, ett barn.
Du tar inte ditt barn till circus
och sedan ger det första parkett
för att se dig göra självmord.
- Och sedan är det den där.
- Ja.
Det här stämmer inte.
Hon har väntat på
att gå till circusen.
Och hon är härifrån.
Vi möttes i Chicago.
Jag menar, hon tjatade om att
hon ville,.. ta Lucy till circus.
Okej? Hon brukade sjunga
den här sången om elefanterna.
Vi var lyckliga.
Hon skulle inte ta livet av sig.
Du måste tro mig.
Hon skulle aldrig begå självmord.
Agent? Bevakningsbilderna
som ni ville ha är klara.
Tack.
Ho,.. hon skulle inte göra det.
Hon skulle bara inte.
- Tack.
- Detta är den digitala backupen.
Den primära disken är bevis.
Kan du ta detta långsammare?
Bara börja från början.
Kan jag få en kopia på det här?
Men, det stämmer alltså inte.
Jag minns saker från brottsplatsen.
- Jag minns att jag knuffade henne.
- Drömmar är inte alltid exakta.
Kanske, så dödade
du den här unga kvinnan,..
- på något mindre direkt sätt.
- Nej, nej, nej,..
Vi såg henne ju
precis ta livet av sig.
Kanske befallde du henne att
hoppa med hjälp av dina tankar.
Har du någon anledning att vilja ha
henne död? Romantisk rival, kanske?
- Vadå!?
- Jag kände henne inte ens.
- Varför dödade du då henne?
- Jag vet inte.
Sluta, båda två. Lägg av.
Ingen dödade någon alls.
Du förvånar mig, Peter.
Agent Dunham är din vän.
Du litar på henne.
Hon sa att hon dödade den flickan.
Och du vill bara tro på henne
när hon säger det du vill höra?
Din mor var lite likadan.
Överväg den här frågan.
Vad är mänsklighetens äldsta dröm?
- Världsfred?
- Åh, knappast, det är
en social skapelse påtvingad av
kännedomen om vår egen dödlighet.
Skulle passat bra ihop med
"Bra smak, lite fyllning," huh?
Vad är de svaga och de
underkuvades högsta önskan?
Från mannen vars eld är stulen
av en motståndare vars enda övertag
är lyckan av överlägsen storlek.
- Stjäler vi eld?
- Vi är grottmän i storyn, tror jag.
Vars kvinna slits
iväg med brutalitet och tvång.
- Sexistiska grottmän isåfall.
- Enkelt. Att döda med tanken.
Att önska någon död.
Att mörda med tankarna.
- Kom igen, det är ju löjligt.
- Du har förstås rätt,..
Om inte, såklart, det händer igen.
- Varför skulle du göra det?
- Vad då? Kom igen,..
Tror du att det är okej att
bara flirta med henne sådär?
- Älskling, snälla du.
- Vad är det, är jag inte ung nog?
Älskling, är någonting fel?
- Är jag inte sexig nog längre?
- Älskling, kan du lugna dig?
- Vad gör du med mig?
- Kan du lugna dig?
- Vad är det med dig?
- Din jävel!
- Lugna bara ner dig.
- Din otrogne jävel!
Jag står inte ut med hur du
tittar på henne. Din otrogne jävel!
Charlie. Charlie, det är jag.
Uh,.. ett mord har begåtts.
Jag försökte att döda honom.
Jag har ett halvdussin vittnesmåI
som säger att hon knivhögg sin make.
- Ja, jag var där.
- Nej. Du var 30 mil därifrån.
På något sätt, så dödar jag de
här människorna i mina drömmar.
Hallå. Uh, Agent Olivia Dunham.
- Det här är Peter Bishop.
- Hej.
- Så vad kan ni berätta, Doktorn?
- Skadorna var ganska svåra.
Tunntarm och tjocktarm
var båda strimlade.
Hon,.. förstörde i själva
verket honom. Han kommer att dö.
Det är anledningen till att de
gav henne tillstånd att vara här.
- Så ditt namn är Mouse?
- Smeknamn. Från college.
- För att jag är tyst,.. tror jag.
- Om du,.. berättar vad du minns.
Vi var på middag.
På tisdagar, så går vi ut.
Vi bestämde oss för Italienskt.
Jag vet inte vad som hände.
Jag bara,..
Det stämmer inte alls.
Billy var mig trogen.
Plötsligt,.. så visste
jag att han tänkte lämna mig.
Jag var övertygad om det.
Och jag blev så,.. rädd.
Jag blev så arg.
Hur kunde jag göra det här?
Kanske,.. du inte
menade att skada honom.
Jag menar, att kanske
någon fick dig att göra det.
- Liksom, befallde dig.
- Agent Dunham?
Kändes det som om någon annan i
ditt huvud fick dig att hugga honom?
Jag försökte att döda min make, va?
- Hur kan det här hända mig?
- Agent Dunham.
Agent Dunham, jag måste
tala med dig, nu meddetsamma.
Det var inte du.
Olivia, precis vad tror
du att du håller på med?
Jag fick henne att göra det, Peter.
Du kör på, utan någon sömn.
Och om jag har rätt, koffeinpiller.
Jag fuskade mig igenom
universitetet, minns du?
Du måste lugna ner dig.
Du tänker inte klart, och
jag förstår mig inte på dig.
Peter,..
Vad händer med mig?
- Hallå! Vi har stängt.
- FBI.
Storartat. Glada tider.
Vad kan du berätta för mig om
vad som hände här igårkväll?
- Jag har inget nytt för er, FBI.
- Vi får väl se.
Visst. Mitt under middagen,
knivhugger en subba sin make.
- En subba? Har vi ett problem här?
- Problem? Ja, vi har ett problem.
Folk rusade ut igårkväll under
middagen, och ingen betalade.
Idag, helt tomt under lunchtimman.
Och, visst ja, jag är med
på förstasidan i tidningen.
Vem satt här?
Frun, detta är inte The Palm.
Vi har ingen platsbokning.
Vem var det?
Var jag där? Var det jag?
- Agent Dunham.
- Bara någon snubbe.
Han kommer in då och då.
Blont hår. Har ett ärr i ansiktet.
- Jag vet vem det är.
- Vad är det för fel på dig?
Tror du att du kan göra vad du vill?
Är du galen? Jag ska stämma er,..
Olivia, stanna. Vad står på?
Mannen som hn beskrev,
jag har sett honom förut.
Vadå..? Var?
Det var ett egendomligt ord.
Så det har ingenting att göra
med att vara under vattnet?
Nej. "Unsub"
betyder oidentifierat objekt.
Faktiskt, borde det mer logiskt
betyda att vara ovanför vattnet.
- Och ändå inte.
- Jag hoppas att vi hittar honom.
- Vem letar vi efter?
- Jag tror att det är efter detta.
Anmärkningsvärt.
Det här är ju helt nytt.
- Du talar om kaffet.
- Mm, ja. Vad är det för något?
- Kanel?
- Ja.
Det är ganska gott.
Verkligen förtjusande.
- Där..!
- Blont hår, ett ärr.
- Han var på båda brottsplatserna.
- Så han är vårt samband.
Intressant. Nej, nej, inte kaffet.
Fastän, undrar jag om vi kunde,..
- Walter? Snälla.
- Tja,..
Du sa att han var vid bordet
där du drömde att du satt,..
Och han var på plattformen
där du drömde att du stod.
Och i dina drömmar så har du
många av detaljerna korrekt.
- Stämmer det?
- Ja.
- Men du såg inte honom i drömmarna.
- Nej, det gjorde jag inte.
Jaha, kanske är
det för att du var honom.
Som jag sa, så är
drömmar inte alltid exakta.
Tänk om du
inte drömde om dig själv,..
Utan du drömde
om honom,.. Herr Unsub?
Så det är han som har gjort detta
mot dessa människor, och inte jag?
Det är en möjlig förklaring.
Men varför skulle jag drömma
om honom? Jag menar, vem är han?
Regeringens
Armédatabas är inkopplad.
Interpol och Statens
Folkhälsoinstitut är inkopplat.
Vi kan matcha en
ofullständig från restaurangen,..
Med en från skyddsräcket
på tunnelbanestationen.
Kör igenkänningsprogrammet,..
Agenter!
Precis vad är det som pågår här?
- Sir,..
- En misstänkt som kanske
dödar människor med sina tankar
medan Olivia ser det i sin dröm.
- Uh, förresten,..
- Sir.
Jag tror inte maskinen fungerar.
- Agent Dunham.
- Vi har en träff.
Den misstänktes namn är Nick Wayne.
Tidigare adress är
St. Judes Mentalsjukhus.
Ja, jag åker inte dit.
Jag har ett måI från en
restaurangägare i New York.
Jag har otillräckligt med
verkningstid och resurser.
Jag har tillgång till regeringens
databas för personligt bruk.
- Vad är det som pågår?
- Nån har tagit sig in i mina drömmar.
Och han har antingen gjort så
att jag dödar människor eller,..
har han dödat människor och
jag har tvingats att se på.
Du hör hur det här låter?
Dessa saker,.. dessa
saker som vi ser varje dag,
dessa saker som vi utreder,..
... De händer mig nu.
Dunham, du förstår vilken
granskning vi står under?
Du står under?
Om Sanford Harris inte
hade varit i Washington,..
- Jag vet.
- Du kan inte utanför tjänsten
utreda ett fall
där du själv är objektet.
Jag är ledsen.
Dunham,
varför kom du inte till mig?
Det borde jag ha gjort.
Men jag ville inte verka galen.
Så kanske,.. kanske är det
bättre om jag bara tar ledigt.
Några dagar för att reda ut det här.
Kanske någon kort tjänsteledighet.
Jag måste göra det här.
Agent Francis,
vi har en situationsändring.
Jag öppnar ett nytt fall.
Objektets namn är Nick Wayne.
Agent Dunham dirigerar. Ge
henne all assistans hon behöver.
Tack ska du ha.
- Dunham. Ta hand om dig.
- Det ska jag.
Fram till i år, så har jag
aldrig varit på ett mentalsjukhus.
Lära sig att gilla nya saker.
Jag kanske aldrig tänkte igenom
det,.. vad Walter fick gå igenom.
Jag bara såg det
utifrån mitt eget perspektiv.
Att han blev galen var
något som han gjorde mot oss.
Mot min mor och mig,..
Det var inget som hände honom.
- Men du var ung,..
- Jag är inte ung nu längre.
Måste vara fruktansvärt att
inte kunna lita på sig själv.
- Ja,..
- Du,..
- Är ni två de Federala agenterna?
- Eh, ja. Agent Olivia Dunham.
- Detta är Peter Bishop.
- Dr. Miller. Följ med mig.
Jag minns Nick väldigt väl.
Han var redan en boende patient
när jag kom hit,
vilket är runt fem år sedan nu.
Han hade en väldigt omfattande
försäkringspolicy. Ganska gammal.
Jag har aldrig sett någon som den.
- Vilken sort?
- Militär.
För fyra månader sedan,
så kom en advokat hit med
ett papper där det stod att Nick
hade ärvt en stor summa pengar.
De möttes två gånger till, och
sedan skrev Nick ut sig själv.
Han var ju här
trots allt frivilligt.
Nick var en intressant person.
Han hade en slags klarhet i sig.
- Intelligent.
- Ja, ganska, men det menade jag inte.
Han hade en känslobetonad klarhet.
Var han glad,
så kunde han lysa upp rummet.
Dyster, så var han som ett svart
håI som kunde suga dig in i sig.
Hyperemotiv är den kliniska termen.
I enkla ord, hans
påverkan var väldigt smittsam.
- Var han farlig?
- Nej.
Nej, om något, så tenderade hans
idéutformning mot självförakt.
Mot det självmordsbenägna.
Även om han genomgick några psykoser
när hans föreställningar blomstrade.
- Vad för slags föreställningar?
- Typiska paranoida turer.
Nick var övertygad om att
han som barn blivit rekryterad
till en serie
av topphemliga experiment.
Att han skulle förberedas
för att tjäna som soldat
i det förestående kriget mot
invånare i ett parallellt universum.
"Det kommer ett krig.
Inte ett krig av hat och vrede,"
"utan en strid för överlevnad. "
"Många av den oundvikliga
konfrontationen är bland oss nu. "
"Men innan de kan bli soldater,
måste de betraktas som rekryter. "
Den är okej här. Han kan
ju likaväl ha ZFT:n memoriserad.
Men detta är ett manifest från
en terroristcell i Tyskland.
Ja, ZFT,.. Det översätts som
"tillintetgörelse
av teknologins avancemang. "
- Det är deras måIsättning.
- Ja, det är det jag menar.
Du sa att Nick Lane hade suttit
på sjukhuset i åratal, eller hur?
Ja, akterna går tillbaka
till mitten av 90-talet.
Så han kan ha citerat
n åtminstone lika länge.
- Så när rekryterade de honom?
- Hur gammal är han?
- Vadå?
- Nick Lane. Vilket år föddes han?
- 1979.
- Var?
I Jacksonville, Florida.
Är inte du från Jacksonville?
- Vi måste tala med din far.
- Varför, vad tror du att du vet?
Vi måste tala med honom nu.
Var brinner det? Jag älskade alltid
det uttrycket, vilket är underligt,
eftersom min labbassistent
dog i en eldsvåda.
Vad kan du berätta
för mig om Cortexifan?
Åh, det tar mig tillbaka.
Jag minns att Belly vispade
ihop en peyotemos,..
Walter!
Cortexifan var i
hög grad experimentell drog.
William teoretiserade att det
kanske förbättrade vissa förmågor,
på mottagliga barn.
Låt mig gissa,..
Du experimenterade på folk.
Åh, nej, nej, inte jag. William.
Vi hade skilda meningar om det.
- Vilka förmågor?
- Det drevs med varseblivning.
Carlos Castaneda, Aldous Huxley,
Werner Heisenberg,..
Allt fokuserades på
en enda elementär sanning.
Varseblivning är
nyckeln till förvandling.
Verkligheten är
både subjektiv och formbar.
Om du kan drömma en bättre värld,
så kan du skapa en bättre värld.
- Eller kanske resa mellan dem.
- Vad var det du just sa?
Så om Nick Lane behandlades
med Cortexifan, så
kunde han förändra
verkligheten med sina tankar.
Han kunde få någon att göra
någonting bara genom att tänka det.
Inte hans tankar. Det är hur du
mår som avgör din bild av världen.
Du säger att
Cortexifan drevs med känslor.
Det är reduktivt,
men i huvudsak, ja.
Om nu Nick Lane,.. inte
påverkade folk med sina tankar?
Om han nu istället påverkade
dem med sina känslor?
Psykiatern sa att han var
självmordsbenägen, eller hur?
Uh, de sa att hans
sinnesstämning smittade av sig.
Om han var på plattformen för
att han tänkte begå självmord?
Oh, my...
Och på restaurangen, bara glada par.
Det utlöser hans
egen rädsla för att överges.
Och den kvinnan
fångade hans sinnesstämning.
För diskussionens skull, så låt
oss säga att Nicks känslor smittar,
som ett virus.
Kanske gör han detta ovetandes.
Men det förklarar inte hur
du kan se honom i dina drömmar.
Om William hade följt de vanliga
procedurerna,.. Ni förstår,..
- Ofta när vi experimenterade på barn,..
- Okej, kan vi bara stoppa där och
- analysera den meningen ett ögonblick?
- så brukade vi sätta dem i par.
- Som kompissystemen på sommarläger.
- Bara lyssna på honom!
Han jämför mänskliga
experiment med sommarläger!
Denna parning hindrade dem ifrån att
bli rädda eller känna sig isolerade.
Och ibland, så kunde ett
intensivt band ta form.
E- ett band,.. som kunde förstärkas
i hög grad av en drog som Cortexifan.
Okej,., sluta upp, båda två.
Ni får det att krypa i mig.
Olivia behandlades
aldrig med Cortexifan.
Är det sant, Agent Dunham?
- Det kanske jag har blivit.
- Vad?
- Men, det var goda nyheter.
- Hur kan det vara det, Walter?
Din, den där Nick Lane,.. Det betyder
att jag vet hur jag ska hitta honom.
Han är sexuellt upphetsad,..
Hans upphetsning har smittat
dansösen. Hon är också upphetsad.
De lämnar klubben tillsammans.
Vadå, är du knäpp, Ginger?!
Du är ju mitt i ditt skift!
Vad håller ni på med?
Jag stimulerar
hypnotiskt ett R.E.M-tillstånd
för att förhöja hennes
sinnliga koppling till Nick Lane.
Vi ställer in hennes
antenn, så att säga.
Olivia kan känna det Nick Lane
känner. Hon kan se vad han ser.
- Åh,..
- Vad händer? gör han henne illa?
- Åh.
- Åh,..
Vadå?
- Åh.
- Vadå?
- Åh!
- Åh, jag förstår.
Han känner skuld,.. Skam.
Han känner sig smutsig.
Han hatar sig själv.
Han önskar att han var död.
Dansösen,..
Han infekterar henne.
Hon smittas av det.
Hans känslor hoppar till henne.
Så mycket han hatar sig själv.
Flickan,.. Han infekterar henne.
- Hon är död. Jag dödade henne.
- Nej, det gjorde du inte.
Du måste stanna under. Agent Dunham,
du måste försöka att stanna under.
- Hon måste försöka stanna under.
- Vad står på?
Dödade han precis någon?
Dödade han den där dansösen?
Dessa är drömmar. Pojken
är i huvudsak en omvänd empat.
Hans känslor dödar folk. Enkelt
uttryckt,.. Agent Dunhams sinne
känner igen effekterna av
hans känslor på sina offer och
omvandlar dem till bilder som
det drömmande sinnet kan känna igen.
Enkelt uttryckt.
Peter,.. Hjälp henne.
Hjälp henne att bli lugn.
Sätt igång, min son.
Agent Dunham,.. Var är ni?
Var är ni? Vad kan ni se?
Vad kan ni se?
Agent Dunham,.. Var är ni?
Jag vet var han bor.
- Klart!
- Klart.
Kom över hit. Jag tror att
du borde ta en *** på det här.
Torre Attacken. Någon har
hållit sig väldigt sysselsatt.
Kolla datumen på de här papperen.
Snubben har samlat på dessa länge.
Jag har alltid
velat ha en tvåhövdad get.
Vilken tidning är det här?
Kan jag få en prenumeration?
- Walter.
- Varför nu?
Han fick Cortexifan för
över 20 år sedan, eller hur?
Varför händer det här nu?
Advokaten dyker upp på mental-
sjukhuset med ett magiskt arv,
och helt plötsligt blir Nick
Lane en emotionelll atombomb?
Verkar lite väl tillfälligt för
att vara en tillfällighet i min bok.
Så vad säger du?
Tror du att han blev aktiverad?
"Vad som skrevs kommer att hända. "
- Vadå?
- Det står här på väggen.
Jag fick ett samtal
från en vakt nere i stan'.
Vi har en identifiering på Nick
Lane när han går in i ett hus.
Han är inte ensam.
Nick Lane kanske förvandlas
till en gående epidemi.
När hans känslor blir intensivare,
så kanske han blir mer smittsam.
Fint. Varför kan aldrig "mer vred"
omvandlas till "mindre farlig"?
Och vad ska vi egentligen
göra när vi hittar honom?
Jag menar, att om vi kommer för nära,
kommer inte vi med att bli infekterade?
Ja,..
Men kanske inte Agent Dunham.
- Varför det?
- Du blev med behandlad med Cortexifan.
Det kanske erbjuder dig någon
immunitet från Nicks förmågor.
Varför får jag en känsla av att
du inte berättar allting för oss?
För att jag inte vet allting.
- Konstapeln, vi är från FBI.
- Dit upp vill ni inte gå.
Vi har redan skickat upp en
kille, och nu står han också där.
Vi vet inte vad
fan som pågår där uppe.
- Det är okej, konstapeln.
- Olivia,..
Jag kommer att klara det fint.
Nick..? Nick Lane?
Olive. Du hörde mig.
Du hörde mig. Du kom.
Du var alltid starkast.
När jag blev rädd, så
kunde du få mig att må bättre.
- Kommer du ihåg, Olive?
- Jag beklagar, nej, tyvärr.
De-det är okej. Jag tror
att det var menat att glömmas.
Jag kunde bara inte. Jag gjorde vad
de sa åt oss. Jag väntade, Olive.
Den kommande soldaten
är både fysisk och icke-fysisk.
Jag väntade på att bli kontaktad.
Man håller sig i form,
fokuserad, och beredd.
Jag bar kamouflagekläderna. Jag
smälte in. Men samtalet kom aldrig.
Det kom aldrig. Och sedan,
mannen med glasögonen,..
Han dök upp på sjukhuset.
Han yttrade alla de gamla orden.
Han sa; "De kommer. "
Han behövde krigare.
Han sa;
"Vad som skrevs kommer att hända. "
Han visste hur jag skulle väckas.
Jag borde inte ha lyssnat på honom.
Ibland när vi väcker något,
så kan det inte somna in igen.
- Nick. Du behöver inte göra såhär.
- Jag vill sluta skada folk!
Ta den,.. Ta den.
Skjut mig. Snälla, Olive?
- Jag kan inte kämpa emot längre.
- Lyssna på mig. Lugna ner,..
Kanske 8 mil, det,..
Hoppas att Agent Dunham
menade att göra det där.
Skjut mig,.. eller så hoppar
jag, och alla hoppar med mig.
Skjut mig, Olive. Jag måste dö, för
annars fortsätter jag att skada folk.
Snälla. Vi gjordes inte för detta.
Få inte mig att ta alla med mig.
Snälla..?
Jag är ledsen.
Olive,..
Du kommer att önska det,..
Du kommer att
önska att du hade dödat mig.
Nick Lanes föräldrar dog för
många år sedan. I en bilolycka.
Hans advokats identitet
verkar att vara förfalskad.
Vi har upprepat vår
begäran till Massive Dynamic
om information angående
Cortexifanprotokollen.
Men enligt Nina Sharp, så raderades
namnen på deltagarna från registret.
Och du har fortfarande
inget minne av försöken?
- Ha blivit behandlad med drogen?
- Nej.
- Nej.
- Men han har.
- Ja.
- Hur kan det komma sig?
Jag vet inte.
Du räddade hans liv. Han hålls
kvar i en drogframkallad koma.
- För hur länge då?
- På obestämd tid.
Han sa att ibland när vi väcker
något, kan det inte somna in igen.
Jag undrar om han hade rätt.
- Är du okej, Dunham?
- Ja.
- Hej.
- Tant Liv,..
Det som de sprutade in
i mig är inte dött längre.
Det blev levande igen.
Kan det verkligen hända?
Det är bara mardrömmar, stumpan
lilla,.. det är bara mardrömmar
Kom,..
Ååh, du har blivit så stor.
Jag lägger tillbaka dig i sängen.
Jag bryter ungefär mot 1000
lagar genom att göra det här.
- Här är Nick Lanes akt.
- Jag vet.
Jag uppskattar det verkligen,
Charlie. Tack ska du ha.
- Är incidenten innesluten?
- Ja, Dr. Bell.
- Hur illa?
- Illa.
- Förluster?
- Inte säker än.
Vi kan inte lokalisera Brenner.
- Är hon okej?
- Hon mår fint.
Vet vi vad som utlöste det?
Uppenbarligen,
så var hon upprörd, William.
Det är okej. Allt är bra nu.
Ingen är arg på dig.
Du gjorde ingenting fel.
Det är okej, Olive.
Allting kommer att bli bra.
Översättning: Dream_Theater,