Tip:
Highlight text to annotate it
X
Robert Gould Shaw, son till en
rik slaverimotståndare från Boston -
- tog 23 år gammal värvning för att
kämpa i amerikanska inbördeskriget.
Han skrev till föräldrarna om
livet som soldat i Potomac-armén.
Kära mor! Jag hoppas
att mor inte oroar sig för mig.
Frukta inte, ty vår armé är så stark
att ett anfall mot oss vore vansinne.
Det känns storartat att få möta män
från stater i när och fjärran -
- som slåss för sitt land,
såsom våra förfäder i frihetskriget.
Denna gång måste vårt land enas -
- på det att alla må tala fritt.
Före kriget hade många soldater
aldrig sett en neger.
Nu är vägarna fulla
av frisläppta slavar.
Vi slåss för män och kvinnor
vars saga inte är all -
- men som kommer att bli storslagen
och berömd som någon.
Trots besked om nederlag
är stridsmoralen hög.
Jag är stolt över kompaniet
och över att ha blivit kapten.
Kan mor föreställa sig mig
ge order till äldre män än jag?
Tack för volymen av Emerson.
Hans ord håller jag för sanning.
"Den djupsinnige tror att ondskan
förbleknar, att hjärtats sår läker" -
- "och att kärleken övervinner allt."
Mina käraste hälsningar till far.
Er son, Robert.
Håll rättningen!
Framåt!
Raska på, för Guds skull!
- Robert, vi måste slå till reträtt!
- Nej. Morse!
Är kapten välbehållen?
Snälla, inte mitt ben!
Nacken? Fältskären har fullt upp
men jag tar hand om er.
Säg till om det gör ont. Bara en skråma.
Har ni hört senaste nytt?
Jag hörde det av en ordonnans
som hört det på krigsministeriet:
Lincoln utfärdar en emancipations-
proklamation. Han friger slavarna.
- Vad?
- Inte de i gränsstaterna, men några.
- Min skapare!
- Han inväntade en stor seger.
En seger som denna.
Skär inte mer! Jag ber!
Gör jag er illa, kapten?
Förlåt.
Robert... Kapten Shaw.
Jag är stolt över dig.
- De tar vem som helst. Alla är döda.
- Och Forbes?
Odräglig, som vanligt.
Han är här nånstans. Och du?
Jag arbetar åt din far.
Vi ordnar bostäder åt de frigivna.
Robert, hur står det till?
Käre Robert, det är någon
som vill träffa dig.
General Hunter samlade förrymda
slavar i läger, precis som boskap.
De gavs pikar i stället för gevär.
Inte undra på att de deserterade.
- Guvernören har träffat min son...
- Ett nöje att åter råkas, Robert.
Det här är Fredrick Douglass.
Mr Douglass.
- Du lär ha varit vid Antietam.
- Ja.
En stor men fasansfull dag.
- Vi behöver dig, Robert.
- Guvernören värvar svarta soldater.
Det var inte bara min idé.
Mr Douglass...
Vi ger värdighet åt dem
som endast känt förnedring.
- Färgade soldater. Kan du tänka dig?
- Fantastiskt.
Du blir överste vid Massachusetts
54:e infanteriregemente.
Tack, guvernören.
Det är en strålande idé.
Ursäktar ni mig?
- Bra gjort, Shaw.
- Duktigt, unge man.
Bravo, Robert.
För mycket dricka?
Jag vet att du vill bli överste,
men ett färgat regemente...?
Att förse tusentals färgade med vapen
blir knappast populärt.
Robert...
Vad är det?
Jag tänker göra det.
- Du menar inte allvar.
- Jo.
Jag vill ha med dig.
Jag... med dig?
Kan du tänka dig mig
föra befäl över ett regemente?
- Kan jag föra befäl alls?
- Det vore en ära att ha med dig.
Då är du en dåre.
Rob, är det sant?
Blir det ett färgat regemente?
Det verkar så.
Här är er förste frivillige!
Skyldra gevär!
- Ser vi ut att kunna slå sydstatarna?
- Får vi nån blå dräkt?
- Nu ska vi klå rebellerna.
- När får vi kriga?
TILL VAPEN, UNIONENS MÄN!
Givakt!
God morgon.
God morgon, mina herrar!
Jag är överste Robert Gould Shaw,
er befälhavare.
Det gläder mig att se er samlade här.
Jag hoppas -
- att samma tapperhet,
gnista och hederskänsla -
- som fört oss samman
ska återupprätta unionen en dag.
Gud välsigne oss alla!
- Kompanier?
- Indelning i kompanier!
Kompaniofficerarna tar befälet!
Nya rekryter anmäler sig
till sina befälhavare -
- i enlighet med kompanibokstaven -
- som återfinns i vänstra hörnet
av mönstringssedeln.
Bra bok, broder?
- Mycket. Jag heter Thomas Searles.
- Jupiter Sharts. Vad handlar den om?
En essäsamling: Fourier, Anderson...
Alla transcendentalisterna.
- Några bilder?
- Nej.
- Lär du mig läsa?
- Gärna.
- Har ni sett vad som kommer här!
- Hellre svin än niggrer!
- Svin kan man alltid äta!
- Vad mörkt det blev!
Platsen vid öppningen är min, ***.
Ursäkta, men jag föredrar lite läsljus.
- En *** som pratar som de vita.
- Jag lär dig gärna.
Det vore ett nöje.
- Jag kan inget lära av en husslav.
- Jag är fri precis som min far var.
Jaså, du är fri? Då kan du
flytta på ditt fria svarta arsel.
- Sluta upp!
- Lägg dig inte i!
Det blir bra här borta...
- När får vi den blå uniformen?
- Den får bara vita soldater.
- Vi är ju soldater nu.
- Varifrån kommer du, bonngrabb?
- Syd-Carolina.
- Då borde du fatta.
Sluta upp med det där trummandet!
Vad heter du?
- Vad heter du, sa jag.
- Förstår du inte att han är stum?
Han är stum.
Kan han inte prata?
Kom hit, pysen.
- Drängar och idioter. Vilken samling!
- Var kommer du ifrån?
Från Tennesseetrakten.
Jag rymde när jag var tolv.
- Vad har du gjort sen dess?
- Deltagit i presidentvalet...
Men jag vann inte.
Major! Är det du, Forbes?
Hej, Thomas.
Du känner väl Charlie Morse?
Det här är Thomas Searles.
- Hur smakade maten?
- Remouladen var aningen sur...
- Men sufflén uppvägde det hela.
- Och dina kamrater?
- Charmerande, mycket konversanta.
- Major Forbes!
- Jag vill tala med er.
- Ursäkta, Thomas.
- Inget umgänge med manskapet.
- Det är bara Thomas.
Han är menig.
Du har rätt.
Jag har kallat på hjälp.
Mannarna behöver en instruktör.
Ni marscherar som halta getter!
Vi ger oss inte förrän ni kan det här!
Halt! Helt om!
Era djävla mexikansk-afrikanska
fula luder!
Vi får hålla på i dagar och nätter.
Halvsteg, framåt marsch!
Är det sant
att de skär ballen av er vid födseln?
Jag ska nog fan få fason på er!
Halt!
- Kan du skilja på höger och vänster?
- N-n-nej, sir...
Vilka kan inte
skilja på höger och vänster?
Du milde tid!
Det här är fram och det här är bak!
Det här är höger och...
Du börjar lära dig.
Kompani, framåt marsch!
Era djävla infödingar, skärp er!
Vi tar om det från början!
Ta händerna ur fickorna, för bövelen!
Vänster, höger... Har ni sett lillprinsen?
Är du herreman, kongressledamot
eller kanske prins från Afrika?
Se inte på mig. Se rakt fram!
Jag ska piska skiten ur dig.
- Irländare gillar inte färgade.
- Har ni hört något om uniformerna?
- Inte ett ord.
- Och gevären?
Ordna det.
Kära mor. Mannarna lär sig raskt.
Ja, raskare än vita soldater.
De är allvarsamma och sansade
och de lägger band på sig.
Men då exercisen är till ända, talar
de glatt och ler sina vita leenden.
Då tror man inte
att det är ett soldatläger.
De måste ha lärt sig det
efter timmar av omänskligt arbete.
Förmågan att frigöra sinnet
ger dem stor styrka.
Vi kommer att avmarschera såsom
det ypperligaste av regementen.
Er tillgivne son Robert.
De gjorde det.
Ställ upp mannarna.
På president Lincolns begäran -
- meddelas ni att de konfedererade
har utfärdat en proklamation.
Den lyder:
" Den neger som tar till vapen
mot konfederationen" -
- "återsändes omedelbart
för att tjäna som slav."
" En neger som påträffas
i federal uniform"-
- "avrättas utan dom och rannsakan."
" En vit officer som tillfångatas
förande befälet över negersoldater" -
- "anses sporra och leda slavuppror" -
- "och skall därför också avrättas."
Begäran om avsked för dem
som så önskar godtages i morgon.
Höger, vänster om, marsch!
Om du inte är kvar i morgon bitti
så har jag förståelse.
Längtar du fortfarande efter uniformen?
God morgon, major.
- Soldaterna är uppställda, sir.
- Hur många är kvar?
Givakt!
Lov och pris.
Halt!
Upp med dig!
Du lämnar ledet på order - inte förr!
Upp, sa jag!
Sergeanten!
- Sir?
- Manöver!
Mulcahy, ni är säkert en rättvis karl.
Men är ni inte lite väl hård?
Håller ni inte med om det?
Ni kan vara uppriktig.
- Är pojken er vän?
- Vi växte upp tillsammans.
Låt honom växa upp lite till.
- Jag förstår...
- Var det allt, sir?
Ja. Återgå!
Kaliber.57, Enfield-musköt...
Världens bästa.
11911.
- Kan du sköta den, pojk?
- Nu blir det pangpang.
Trip!
12192.
Robert...
Äntligen.
Det ryktas att vi ska brukas
endast till kroppsarbete. Otroligt!
Vi ska väl få gå ut i strid?
Mannarna lever för den dagen.
Det gör jag också.
Strunta i honom. Han vet inte bättre.
Kom igen!
Gör om det där. Ge mig geväret.
Gör om det.
Jag slår vad om att han missar.
Jag vann. Fram med slantarna!
Givakt!
Manöver!
Kom fram hit.
- Soldaten är en god skytt.
- Tack, sir. Jag har jagat ekorre.
- Har soldaten nånsin dödat någon?
- Nej, sir.
Men ni är flink med bössan.
Ladda om.
Raskare!
Raskare!
Raskare!
Fyra av!
Fyra av!
Verkställ!
Gör om det, men låt det gå undan!
En god soldat
fyrar av tre skott i minuten.
Major Forbes, räck mig er revolver.
Ert vapen...
Ge hit den.
Fortare. Ladda om!
Snabbt!
Fortare. Ladda!
Fortare!
Verkställ!
Verkställ!
Lär dem ordentligt, major.
Givakt!
Lägg an, färdiga... Eld!
- God morgon, major. Ni är uppe tidigt.
- Jag vill prata med dig.
Visst.
Skulle du vilja sitta av?
- Bättre nu?
- Varför behandlar du dem så där?
- Hur borde jag behandla dem?
- Som män.
Varför är du så hård mot Thomas?
Han är ingen vidare bra soldat.
- De ska förberedas för strid.
- De är lika goda som 7:e regementet.
- Inte är det tack vare dig.
- Vafalls?
Vem tror du att du är,
nån högfärdig överste?
Du glömmer att jag känner dig.
Och det gör Thomas också.
Forbes...
Om du inte tror på det vi gör
borde du kanske inte medverka.
Medverka till vad?
"Vänster, höger,
fingrarna längs byxsömmen"!?
De får nog aldrig göra mer
än att marschera.
Mitt uppdrag är
att få dessa män stridsklara.
Och så ska det bli.
De riskerar livet
och de har offrat sin frihet.
Jag är skyldig dem samma sak:
Min frihet, mitt liv, om så krävs.
Du är kanske också skyldig dem det.
Jag tror det.
Det här är ingen vals. Av med skallen!
Milda makter, vad är detta?
Lillprinsen och hans leksaksbajonett?
Du sitter inte med näsan i böcker nu.
Stick mig... Stick mig!
Kittla inte, stick!
Kom an, din lilla skolflicka!
Du är kompaniets sämste soldat!
Inget att skämmas för. Res på dig.
- Upp med dig, sa jag!
- Niggern glömde ducka bara.
Ge soldaten en tillrättavisning.
Det enda du behöver lära dig är
att hålla käften.
Tygla dig.
Fortsätt, sergeant.
Robert...
Får jag tala med dig i enrum ett slag?
En soldat som önskar tala med befäl
skall ha gjort anhållan om detta.
Förstår soldaten det?
Ja... sir.
Oj, oj... somligt förändras inte.
Hela världen hatar niggrer.
- Håll upp med trummandet.
- Vännen min, gå ut och trumma, du.
Överste Shaw är en hård man.
Han är en negerhatande sprätt.
Vi sitter i samma båt.
Sydstatarna skulle döda honom också.
Inte en sprätt som han.
Han är bara grabben.
En vek vit grabb som ger sig på
svartingar för att känna sig stark.
Är det inte så, Snövit?
Inte har han varit vid West Point.
Han är befäl bara för att mor
och far hans ordnade det.
Du trodde han var annorlunda, va?
Vad säger du nu?
Du trodde du var så klyftig.
Men nu har du fått lära en läxa.
Tänker du ta till lipen?
Nu har han lärt sig sin läxa.
Satan.
Det ligger en gård ett stycke bort.
Fruntimret där lär ha gett en karl
kakor och sås.
- Det är väl bara att gå dit...
- Det är ingenting att tänka på.
Kakor och sås låter gott.
Jag kan skaffa ordentliga skor.
- Kommer de på dig så skjuter de dig.
- Är du karl eller kärring?
Grönkål...
Majskakor...
Kom, sköna drömmar.
Jag väntar på er.
Kära mor.
Nytt nederlag vid Fredricksburg.
Fortsätter motgångarna, slutar jag
väl som ett slags rövarbandsledare.
Med all vilja i världen
förstår jag inte dess män.
Deras musik och kamratskap
är inte som vårt.
Vore jag en stark man
kunde jag uträtta mycket.
Men jag fruktar
att jag är av ringa betydelse.
Min svaghet får inte vara till hinders.
Jag saknar juletiden på Shaw Island
och doften av havet.
Robert... Det är Thomas.
Jag ville bara säga...
Jag ville säga...
God jul, Robert.
God jul, Thomas.
Shaw, förmodar jag? God Jul.
Kendrick, kvartersmästaren.
Den här stackaren heter Haggis.
Han sköter papperen.
- Hur har ni det?
- Bra, tack.
Tala fritt, överhögheten är upptagen
med att ordna nästa katastrof.
Det sägs att svartingarna
deserterar i massor...
- Det är fel. Ingen har deserterat.
- De har väl aldrig haft det bättre.
Mat och logi, och de vet
att de aldrig får kriga. Eller hur?
- Naturligtvis.
- Behöver ni nåt, en flaska kanske?
Ja, jag rekvirerade skor
för två veckor sen... utan resultat.
Tillgången på fotbeklädnad
är tyvärr ytterst begränsad.
Såna persedlar förbehålles de enheter -
- vars stridsberedskap överstiger er.
Det förstår ni säkert.
Jag förstår...
- Ursäkta.
- Kom i morgon.
Jag har kommit över några burkar sylt.
- Blåbärssylt.
- Trevligt att råkas, Shaw.
Tölp.
- Vad står på?
- Vi har fångat en desertör.
Gode Gud, det här var illa.
De tänker väl inte skjuta honom?
Nej. Det är inte så farligt... Eller hur?
Uppställning!
Tyst i ledet!
Tyst i ledet!
Lossa händerna, ta av rocken.
- Fången är på plats, sir.
- Vad är det där?
- Fången skall slita spö.
- Använd inte piskan på dem.
- Ursäkta oss, sergeant.
- Som ni behagar, överste.
Lfrågasätt aldrig min auktoritet
inför andra.
Förlåt, husbonn bestämmer.
Småfolket ska bara lyda...
Major Forbes. Givakt!
Sergeant Mulcahy.
Börja.
Fortsätt.
Mr Rawlins...
I morse...
Det vore till hjälp om jag fick
tala med er om mannarna då och då.
Det var allt.
Skor, sir.
- Mannarna behöver skor, överste.
- Jag har talat med kvartersmästaren.
Det behövs nu, sir.
Grabben försökte få tag i skor.
Han vill kriga, precis som vi andra.
Mer, till och med.
- Ser allas fötter ut så här?
- De flestas.
God middag, överste.
Har ni ändrat er angående flaskan?
Jag vill ha 600 par skor
och 1200 par strumpor.
Och allt annat ni undanhållit oss,
ditt avskum.
- Vi har tyvärr inget.
- Inte för niggrer, menar ni?
- Inte för någon.
- Så synd.
Jag tar mig en *** ifall ni förlagt dem.
Förbannade tölp!
- Ni kan inte...
- Jaså? Jag är överste, åsna där.
Undanhåller ni 700 soldater skor
bara för att det behagar er?
- Vad ger er den rätten?
- Seså... lugna er.
Ta ett glas.
Hör upp, barfotamän.
Har har vi ett par...
Behöver ni någonting?
- Nej, sir.
- Håll mig underrättad.
Från krigsministeriet.
- Vad kan göras?
- De har familjer.
Vi kan anföra besvär
den officiella vägen senare.
Kommendera givakt.
Givakt!
Ni tog värvning vid detta regemente -
- med löfte om sedvanlig soldatlön:
13 dollar i månaden.
I morse fick jag veta -
- att då ni utgör ett färgat regemente,
får ni endast 10 dollar.
Verkställ avlöningen.
- Vart ska du?
- 10 dollar är mycket pengar.
Går du också med på det här?
- Har du ingen stolthet?
- Sätt ditt märke här.
- Jag kan skriva.
- Gör det, då.
En svart soldat stoppar kulor lika bra
som en vit, och för mindre lön.
Gubben Lincoln kommer billigt undan.
Just det.
Nu får slavarna sina slavlöner.
- Ställ upp er nu, svartingar.
- Riv sönder den.
Riv sönder den.
Riv sönder den!
Riv sönder den!
Riv sönder den!
Om ni inte vill ta emot lönen,
så gör ingen av oss det!
Leve översten!
Givakt!
- Jag hade glömt hur hett det är här.
- Välkommen hem, " boy".
Det gamla är ett minne blott
när nordstatarna tagit över.
När vi tagit över.
Överste Shaw!
Edward Pierce från Harper's Weekly.
Vi har läsare i hela landet.
En miljon läsare vill veta
hur det går när 54:e går ut i strid.
En miljon och en.
Titta på det här.
Givakt!
- Rawlins, stig fram.
- Sir!
Från början beslutades det att endast
vita officerare får leda regementet.
Det nämns dock inget
om underofficerare.
Som ett erkännande av initiativ
tagna å regementets vägnar -
- tilldelas ni härmed fanjunkares grad.
Gratulerar.
Gratulerar.
- Jag vet inte om jag vill, sir.
- Jag vet precis hur ni känner er.
Det är ingen dröm.
Slavarna återvänder som soldater.
Berätta för era föräldrar
att drömmen ska bli sann.
- Vad är det här för trashankar?
- Slavar som gått med unionisterna.
- Var kommer ni från?
- Massachusetts.
- De' ä te å marschere som vite.
- Förlåt?
- Vi marscherar som vita, sa han.
- Han prat' som vitt folk å.
- Var kommer du från?
- Härifrån.
Vi ä slavar
som Yankeen tatt te soldater.
- Hur är det i armén?
- Riklig spis och granna kläder.
- De' ä som på självaste jula.
- Som självaste julen.
Det är till dig, mitt land
O, frihetens land
Till dig vi sjunga
Våra anfäders hem och härd
liksom land för pilgrimens färd
Från berg, utöver dal och fjärd
låt frihetsklockor ringa
- Utmärkt.
- De har övat i veckor inför er ankomst.
En glädje att ta emot er, Shaw.
Lincoln anställde folk
för att lära våra svarta läsa och skriva.
Folk av ert slag. Ert regemente
finner sig väl tillrätta hoppas jag.
Säkerligen.
Men vi är inte här för att roa oss.
Det blir inga större insatser.
De färgades blotta närvaro har
skrämt vettet ur rebellerna.
Får jag föreställa doktor Thorpe
från Salem...
Ett sant nöje, överste Shaw.
- Doktor Rogers från Philadelphia.
- Jag beundrar era föräldrar.
Tack, sir.
Överste Montgomery, er brigadchef.
- En ära, sir.
- En sann slaverimotståndare.
- En armé av f.d. Slavar är hans idé.
- Trodde ni era svarta var de enda?
- Det gjorde jag faktiskt.
- De är nog dugliga. Har de fått strida?
- Nej, sir.
- Vi drar mot Georgia-kusten i morgon.
Vi ska proviantera och behöver
förstärkning. Klarar era män det?
- Utan tvivel, sir.
- Utmärkt. Förträffligt.
- God natt.
- Rapportering, överste...
- Nattkvarter är inrättat.
- Bra, korpral.
Meddela kompani A
att vi drar i fält i morgon.
Ska ske, sir.- Era män marscherar stiligt, överste.
- Tack, sir.
Ni har förvånansvärt god hand
med dem.
I Kentucky ägde vi själva slavar,
så jag är van att handskas med dem.
- Ni kommer visst från Boston?
- Ja.
Det går inte att föreställa sig
Boston med slavar.
Inga upprorsmän, sir. Bara kvinnfolk.
Hörde ni det, grabbar? Plundra stan!
- Vad tar ni er till?
- Befriar staden i republikens namn.
- Får jag skjuta lite, översten?
- Tja, varför inte?
Skjut på tösen där.
Skjut inte!
- Karln är ju civil.
- Alla sydstatare är pack.
Se på dem. Tror ni att nån skulle
våga gå ut i strid med dem?
Gör ni det?
De är som apungar
som man måste leda och styra.
Begriper ni? Barnungar.
Låt bli den vita kvinnan!
Det här hade inte behövts
om inte sydstatarkvinnan hade bråkat.
Sydstatarna ska utplånas
för Guds hand, precis som judarna.
Nu ska stan brinna.
Niggersoldater!
- Beordra era män att antända husen.
- Ingalunda.
Det är en order.
Om ni vägrar ställs ni inför rätta.
Jag är inte skyldig
att lyda omoraliska order.
Säg det i krigsrätten -
- sen jag tagit befälet över era män.
Första grupp, andra pluton...
Placera ut facklor...
Gör klart att bränna staden.
Första grupp, andra pluton, verkställ!
Vad glor du på?
Tror du att du är finare än jag, din nolla?
Käre far, jag behöver hjälp.
Det förefaller som om vi endast
ska användas till kroppsarbete.
Moralen är låg. Manskapets sinnen
förmörkas av gagnlöshet.
Till vilken nytta tjänar exercisen
om de aldrig får visa sin duglighet?
Jag har skrivit till guvernör Andrew
och till generalstaben -
- men jag fruktar att endast ett brev
från far till Lincoln hjälper.
Någon annan utväg ser jag inte.
Låt oss hoppas
att allt icke varit förgäves.
Vi verkar gå åt fel håll...
Se så, gaska upp er, pojkar.
En vacker dag sätter de in 54:e,
och då är era bekymmer ur världen.
Muntra upp er.
- Vad sa du, " boy"?
- " Boy"?
- Håll mun, Trip.
- Lägg av, Snövit.
Jag ska tala om en sak.
Så här ligger det till...
Kriget får ett snarare *** -
- om ni vänder om och fortsätter
åt det hållet och låter oss kriga.
- Folk dör längre upp på vägen.
- Bara rebeller, om vi fick strida.
Återgå, Trip!
- Fortsätt marschen.
- En *** med streck.
Som en tjur med spenar.
Jag har högre grad än ni, korpral,
så ni lyder order.
- Vad tusan pågår?
- Givakt!
- Ert namn. Det blir rapport.
- Det behövs inte, sir.
- Vad menar fanjunkaren?
- Bara ett soldatbråk, sir.
Fortsätt framåt. Seså... sätt fart!
Tillbaka till arbetet.
- Vi stöter nog ihop igen.
- Fortsätt med latrinen, du.
Jag ska ha vakten.
Får jag låna spegeln?
Knäpp knappen.
Dra in magen.
Gör läpparna mindre,
blek din hy och gör näsan mindre...
Svamla inte, nu.
- Vart ska du?
- Släpp förbi mig.
Släppa förbi dig... Minsann.
Låt mig säga dig en sak:
Du kan gå och tala som en vit man...
Du kan bära likadana kläder
men du kommer alltid att förbli -
- en ful apa i blå uniform i hans ögon.
Det passade inte herrn?
Vad gör vi åt saken?
Vill du ge mig stryk?
Vad ska du göra?
Du vill ge mig ett kok stryk, va?
- Bort med tassarna.
- Förstår du bara stryk?
- Släpp mig, ***.
- Här finns inga niggrer!
Den vite mannen ger dig några streck
och sen kan du spela herre.
Du går i de vitas koppel.
Du är så full av hat att du slår mot alla,
bara för att du fått lida.
Det är varken att leva eller dö.
De vita har dött i tre år nu.
De har dött i tusental.
De har dött för din skull, idiot.
Jag har grävt deras gravar.
Och jag undrade
när det skulle bli vår tur.
Snart är det vår tur.
Och vi ska strida som riktiga män!
Så säg aldrig " ***".
Enda niggern här är du.
Uppkäftiga, dumma arsel till ***.
Passa dig, annars förblir du sån.
Fortsätt med ert...
Shaw.
Sätt er.
Kan jag stå till tjänst, överste?
Sätt in mitt regemente i striderna.
Tyvärr.
Ni är oumbärliga för mitt företag här.
Får jag sätta mig? Tack...
Major.
Jag har i brev bett min far att tala
med guvernören och presidenten.
Men behöver jag vänta...?
Överste Montgomery, ta hit askfatet.
Oumbärliga för ert företag, sa ni?
Er plundring, er skövling?
Jag är bekant med "ert företag".
34 gårdar skövlade och brända
på Montgomerys företag längs floden.
4000 balar bomull smugglade norrut
utan att någon vetat om det...
...förutom ni.
Falska rekvisitioner.
Forbes har sett kopiorna.
Ja, och värdeföremål som tagits
i beslag har skickats norrut.
- Skall jag fortsätta?
- Kan ni det?
Jag kan rapportera er till ministeriet.
Det skulle jag kunna göra.
Låt mig sätta in ert regemente i strid.
Det är väl det ni vill?
Visa vad de går för?
- När?
- Ni är verkligen het på gröten.
När!
Låt mig bara utfärda ordern.
Major.
På skyttelinje.
Skyttelinje här.
Främre ledet knästående!
Håll ställningarna!
Bataljonsvis eldgivning!
Färdiga!
Eld!
Eld upphör!
Här kommer de!
Ladda om!
Lägg an!
Färdiga!
Eld!
Ladda om!
Enskild eldgivning!
Framåt!
Sätt in jägarna, kapten.
Thomas.
- Översten.
- Gör det ont?
Jag avundas dig. Snart sitter du hemma
i Boston och läser framför brasan.
- Med en riktig kopp kaffe...
- Jag far inte hem.
Thomas, du har blivit skjuten.
Du måste fara hem.
Robert, lova mig...
...att du inte skickar hem mig.
Lova mig det.
Nåväl... nåväl.
- Överste Shaw.
- Vad står på?
Lee har stoppats i Gettysburg.
Och Grant har intagit Vicksburg,
och allt detta den 4 juli.
Det kan nog vara över till jul.
Hur gick det för er?
- Några döda?
- 42.
Berätta mer, så telegraferar jag.
Men vi hinner inte få med det
i tidningen. Adjö, så länge.
Lediga.
- Hette ni Trip?
- Ja.
Ni stred tappert i går, Trip.
Rawlins föreslår en utmärkelse.
Ni får bära regementets fana.
Det är ett hedersuppdrag.
Varför inte?
Jag vill säga något, men...
Säg det.
Jag är inte med i det här kriget
för er skull...
- Jaha?
- Vad tjänar det till?
Det är ingen som vinner kriget.
Det bara fortsätter...
Nån kommer att segra.
Vilka då?
Översten far hem till Boston
och sitt stora hus...
Men vi... Vad vinner vi?
Inget, om vi förlorar.
- Vad önskar ni er?
- Jag vet inte, sir.
- Det är en sabla dynga alltihop.
- Det är det...
Och den står oss upp över öronen.
- Vore skönt att torka dyngan av sig.
- Hur då?
Genom att slåss, sir.
Men jag vill ändå inte bära er fana.
För att inta Charleston
måste man först ta forten i hamnen.
Det första som måste tas
är Fort Wagner.
Wagner har en Columbiad-kanon
och tre 32-pundiga kanoner.
En 42-pundig karronad,
en tiotums mörsare och fyra haubitsar.
Dessutom ungefär tusen män...
Vår flotta har försvagat Fort Wagner
med ständig eld i fyra dagar.
Staben har fastställt tiden för anfallet.
Vi anfaller framifrån
vid skymningen i morgon.
Det svåra är framryckningen.
På den smala sandremsan -
- kan endast ett regemente åt gången
rycka fram.
Täten måste uppehålla rebellerna
så att förstärkningarna hinner fram.
Förlusterna för regementet i täten
kan bli enorma.
General Strong.
Massachusetts 54:e anhåller om äran att
få gå i täten i attacken mot Fort Wagner.
- Överste Shaw?
- Ja, sir.
- Era män har inte sovit på två dagar.
- Det stämmer, sir.
Orkar era män leda anfallet?
Vila är inte allt, sir.
Det krävs karaktär.
Viljestyrka.
Ni skulle ha sett oss i aktion
för två dagar sen.
Det var nåt, det!
Vi kommer att vara redo, sir.
När behövs vi?
Med djur i par arken fylldes hel
känguru, struts och kamel
Så tätt i arken alla satt
att ingen kunde sova denna natt
Noas söner Ham och Sem
Gud Fader sätter sin tro till dem
I morgon går vi ut i strid.
Herre, låt mig strida med geväret
i ena handen -
- och den Heliga Skrift i den andra.
Och skulle jag dö för en gevärskula -
- till sjöss eller till lands -
- så vet jag att Du, Gud Fader,
den Allsmäktige, är med mig.
Och jag fruktar icke. Amen.
Herre, vi står inför Dig
denna afton för att tacka Dig.
Vi tackar Dig, Fader,
för Din nåd och Din välsignelse.
Jag lämnade mina barn
och mitt folk som slavar.
Nu står jag här, Fader,
och ber om Din välsignelse.
All din välsignelse...
Så att om morgondagen...
...blir dagen för vår himmelsfärd...
Gud Fader i Himmelen, låt vårt folk veta
att vi dog framför fienden.
Säg att vi stred tappert ihop med dem -
- som kämpar mot vårt förtryck!
Att vi dog för Frihetens sak.
Vi ber om välsignelse
i Jesu Kristi namn. Amen!
Amen!
Kom igen, nu.
Säg bara vad du känner...
Se så.
Fram med det, nu.
Jag är inte mycket för att be...
Jag har ingen familj...
Min mor dog i barnsäng...
Jag kan inte...
Det går bra.
Jag vill bara...
Alla ni...
- Ni är den enda familj jag har...
- Gott och väl.
Och jag älskar 54:e...
Det spelar ingen roll vad
som händer i morgon, för vi är ju män.
Vi är män, eller hur?
Fan också.
Kompani, givakt!
Vi är redo, överste.
Ge dem vad de tål, 54:e!
- Rena uppvisningen.
- Jag sitter på första parkett.
Vill ni göra mig en tjänst?
- Jag har några brev... Privata.
- Självfallet, överste.
Skulle jag stupa...
...bär denna dag i minnet.
Ni är avlösta. Anmäl er
som bårbärare bakom linjerna.
Verkställ!
I väg med dig.
Vi kommer snart tillbaka.
Om denne man stupar,
vem övertar då fanan?
Jag.
Vi ses i fortet, Thomas.
Bajonett på!
På axeln gevär!
Bajonett klar till strid!
I rask takt...
Framåt marsch!
Med språng... framåt marsch!
Rättningen!
Anfall!
Framåt!
Håll rättningen!
Ta betäckning i sanddynerna!
Kompanibefäl! Vi avvaktar här
och rycker fram när det blir mörkt.
Ner, där borta!
Beordra mannarna att vänta här!
Fanjunkare Rawlins.
Skicka vidare:
Framåt på mitt kommando!
Avvakta fanan!
Framåt!
Framåt!
Framåt, soldater!
Framåt!
Framåt, soldater. Stanna inte upp!
Kom an, 54:e!
Robert!
Kom an!
Framåt!
Skyttelinje!
Eld!
Framåt!
54:e förlorade mer än halva styrkan
vid anfallet mot Fort Wagner.
De vita understödsstyrkorna
led stora förluster och gav upp.
Fortet intogs aldrig.
Ryktet om dessa mäns
tapperhet spreds -
- och kongressen godkände bildandet
av svarta trupper i hela unionen.
Lincoln menade att dessa män
bidrog till att ändra krigets utgång.
Översättning:
Lars-Olof Thornsell
Bearbetning:
GELULA & CO., INC.