Tip:
Highlight text to annotate it
X
Översättning: Calvin
Synkronsering: Nezo
www.undertexter.se
Baserad på en verklig historia.
Dags att stiga upp, grabben.
Jag borde nog skriva en lista.
-En önskelista till din födelsedag?
-Ja.
Du vet väl att du bara får några saker?
Jag vet. Men det är lättare
att välja om man gör en lista.
Det låter smart. Gör en lista.
-Kan du stava till alla sakerna?
-Jag tror det.
Bra.
-Hur är det hos dagmamman?
-Okej.
Kan vi ta en sväng i parken efter skolan?
Jag vet inte riktigt. Vi får se.
Ge mig en ***.
Vi får prata mer senare.
När skall någon göra rent här?
Den där bokstaven är fel.
Det stavas med "i", inte "y".
Jag heter Chris Gardner. Jag träffade min
pappa första gången när jag var 28 år.
Redan som ung bestämde jag
mig för att den dagen jag fick barn-
-skulle de veta vem deras far var.
Det här är historien om mitt liv.
Den här delen kallas:
"Att åka buss".
Vad är det där?
Det är en tidsmaskin, eller hur?
Det ser ut som en tidsmaskin.
Det är en tidsmaskin.
Den här maskinen i mitt knä...
-...är ingen tidsmaskin.
Det är en bärbar röntgenmaskin.
Jag arbetar som försäljare av
medicinsk utrustning.
Tack så mycket för att du
tog dig tid att träffa mig.
Vi behöver den helt enkelt inte.
Den är både onödig och dyr.
Maskinen ger en något bättre röntgenbild,
men till den dubbla kostnaden.
-Hur är läget?
-Jag kan inte hämta Christopher idag.
-Du vet att jag börjar klockan sju igen.
-Jag måste åka till Oakland.
Så jag skall hämta, mata och lägga honom
innan jag börjar här klockan sju igen?
-Ja.
-Såg du att skattebeskedet kom idag?
-Vad skall du göra åt det?
-Vi måste göra så här.
Ser ni den där bilen med den
där vackra gula skon på?
Det är min. Det är ont om
parkeringar vid sjukhuset.
Så är det när man alltid är stressad.
Tack i alla fall.
-Kanske nästa gång?
-Kanske det.
Jag behövde sälja minst 2 maskiner i
månaden för att betala hyra och dagmamma.
Och en till för att betala
parkeringsböterna på min vindruta.
Problemet är att jag inte
sålt någon alls den senaste tiden.
-Sedan när gillar du inte ostmakaroner?
-Sedan födseln.
Vad är det här?
-Vad är det?
-Det är en present till Christopher.
-Från vem?
-Cyntiah på jobbet.
Hon visste inte att den är för vuxna.
Chris kan inte använda den.
-Vad gör man med den?
-Alla sidor skall ha samma färg.
-Har du betalat skatten?
-Nej. Jag har bett om uppskov.
-Du har redan bett om uppskov.
-Då kan jag väl be om ett till.
Det är 650 dollar,
jag har det nästa må***.
-Är det inklusive ränta och straffavgift?
-Ja.
Låt mig sköta det här.
Slappna av, okej?
-Lugna ner dig.
-Jag måste gå tillbaka till jobbet.
Är du klar att gå och lägga dig?
Ställ undan din tallrik.
För ett par dagar sedan fick
jag en rapport jag begärt-
-som innehåller en omfattande
genomgång av landets finanser.
Ni kommer inte att gilla den.
Jag gillade den inte.
Men vi måste inse sanningen,
och sedan göra något åt det.
Och missta er inte. Vi kan göra något.
Den federala budgeten har löpt amok.
Vi har under detta budgetåret
underskott på 80 biljoner dollar.
Det avslutas den 30 september.
Det underskottet är större än
hela 1957 års hela statsbudget.
Jag har två frågor till dig.
Vad gör du och hur gör du det?
-Jag är aktiemäklare.
-Aktiemäklare?
Behöver man gå på college för att bli det?
-Nej. Det behövs inte.
Det räcker med att vara bra på siffror
och kunna hantera människor.
Ha det bra. Du kan låna min bil
men jag behöver den efter helgen.
Kolla mätaren.
Jag minns fortfarande det ögonblicket.
Alla såg så förbaskat lyckliga ut.
Varför kunde inte jag
se ut på det sättet?
Jag är nog hemma klockan sex. Jag skall
titta in på en mäklarfirma efter jobbet.
-Varför?
-Jag skall se om jag kan få jobb där.
Vad för jobb?
Jag sa att jag kunde lära mig en mattebok
på en vecka, så de skulle se vad de hade.
Vad är det för jobb?
Aktiemäklare.
-Aktiemäklare?
-Ja.
Inte astronaut?
Prata inte med mig på det sättet, Linda.
Jag skall gå dit och prata med dem idag.
Du borde nog ringa dina säljsamtal istället.
Tjata inte om mina samtal. Jag har ringt
tre samtal innan kontoret ens har öppnat.
Vet du om att hyran skall betalas
nästa vecka? Vet du det?
Vi ligger redan två månader efter och
nästa vecka är det tre månader.
Jag har jobbat dubbla
skift i fyra månader nu.
Sälj det du har kvar i ditt kontrakt
och lämna den där branschen.
Det är ju just det jag försöker göra.
Det är ju det jag försöker göra,
för din och Christophers skull.
Vad är det för fel på dig?
Linda. Linda.
Den här delen av mitt liv kallas:
"Att vara korkad".
Kan du passa den här
för mig i några minuter?
Jag skall på ett möte och jag ser
så fånig ut när jag bär runt på den här.
Här har du en dollar och så får du
lite mer när jag kommer tillbaka. Okej?
Den är värdelös och går inte att sälja.
Inte ens jag som är säljare kan sälja det.
-Chris?
-Tim Broker, personalavdelningen.
Följ med mig.
Jag försöker hitta en ansökningshandling
för vårt traineeprogram.
Det här är bara ett fillialkontor.
Ansökningarna behandlas på huvudkontoret.
Jag är bara assistent.
Som du ser har vi fått många ansökningar.
Vi brukar låta de sökande fylla i ett CV-
-men jag kan inte hitta blanketten.
Tack så mycket. Jag måste tyvärr gå.
Jag återkommer med den här.
Okej.
Lämna apparaten hos en hippietjej.
Varför gjorde jag det?
Som jag tidigare sa
kallas den här delen:
"Att vara korkad".
Stanna.
Stanna!
Stoppa tåget!
Endast 20 personer antas till
programmet var sjätte må***.
En av dessa får en anställning.
Det fanns tre tomma rader för att
fylla i eftergymnasiala utbildningar.
Jag behövde inte så många rader.
Försök sova nu. Det är sent.
Kuben mäter 7,5 cm på varje sida.
Den består av flera färger som skall hamna
på samma sida genom att man vrider kuben.
Denna kub är 1981 års
populäraste present.
Det är inte enkelt. Vi lät en professor
visa oss sin lösning och det tog 30 minuter.
Så här långt har jag kommit på min kub
och som ni ser har jag en bit kvar.
Detta är Jim Poroty på KGSF i Richmond.
Vakna nu. Ät!
-Hej då mamma!
-Hej då älskling.
-Kom inte tillbaka med den där.
-Det kommer jag inte att göra-
-så passa på att säga hej då till den.
-Hej då och god hädanfärd.
-Det där menade du inte.
Hej då mamma.
Hej då.
Det står "ppy" men det skall vara ett "i"
i ordet"Happiness".
-Är det ett adjektiv?
-Nej, det är ett substantiv.
-Är "JÄVLAR" rättstavat?
- Ja, men det står inte i den meningen.
Det är ett vuxenord som du inte skall
lära dig. Det betyder att man är arg.
Du skall inte använda det ordet. Okej?
-Vad står det på din väska?
-Mitt smeknamn.
-Vi hittar på smeknamn.
-Vad är ditt?
Hade du ett smeknamn?
Vadå?
-'10 Liters' huvudet.
-Vad är det?
Jag växte upp i Louisiana och
där hade alla stora cowboyhattar.
'10 Liters' hattar var stora hattar och
eftersom jag var så smart kallades jag det.
Hoss hade en stor hatt.
Hoss i Bröderna Cartwright.
-Hur känner du till Bröderna Cartwright?
-Jag har sett det hos fru Chu's.
-Ser ni på det hos dagmamman?
- Ja.
När ser ni på det?
Efter sovstunden?
Efter att vi sett på "Love Boat".
Jag har gjort min önskelista
till min födelsedag.
-Vad har du önskat dig?
-En basketboll och en myrfarm.
-Han säger att han tittat på TV?
-Bara ett program om historia.
-"Love Boat"?
-Om flottans historia.
Det handlar inte om flottan.
Han kan se på TV hemma.
Vi betalar 150 $ i månaden. Om ni bara
sitter och tittar på TV byter vi dagmamma.
Ni kan betala mer hos någon annan om
ni inte gillar program om flottan.
Jag får ju ändå aldrig betalt, så du
skall minsann inte klaga.
Kan du åtminstone ta
upp hunden i ditt rum.
Hej då.
Jag väntade på personalchefen Jay Twistle,
ett namn som kändes som om det tillhörde-.
-en person som skulle ge mig både ett
jobb och en stor kram.
Jag behövde bara visa honom att jag hade
en fallenhet för siffror och människor.
Mr Twistle, Chris Gardner.
Jag ville bara överlämna detta
och träffa dig personligen.
Jag skulle gärna diskutera det som
kanske ser lite tunt ut i min ansökan.
-Vi börjar med den här, så hör jag av mig.
-Okej. Ha en bra dag.
Du med.
Hur står det till? Det är Chris Gardner,
som söker doktor Delcy.
Jag är lite sen till ett säljsamtal.
Det stämmer, STO National...
Tror du att det går...
En halvtimme... Jättebra.
Tack så mycket.
Den här delen av mitt liv...
Den här delen kallas:
"Att springa"
Vänta!
Det var min stulna maskin!
Om hon nu inte var med en kille som
också sålde sådana-
vilket var ytterst osannolikt eftersom jag
var den enda säljaren i detta området.
Jag har spenderat alla mina besparingar
på den här prylen.
Det var en revolutionerande maskin.
-Härligt va?
-Det är ju jag som gör allt jobbet.
Vad jag inte visste var att läkare och
sjukhus tyckte maskinen var onödig lyx.
Jag bad till och med hyresvärden
att ta ett fotografi.
Så om jag förlorade en maskin, så var
det som att förlora en månadslön.
-Har du glömt?
-Glömt vadå?
-Du skulle inte ha med dig den hem.
-Jag vet.
Du har två nu.
Hej mamma.
Ett...två...tre!
Det är en basketboll!
Du kan inte veta att det är en basketboll.
Det kan vara en myrfarm.
Det kan vara ett mikroskop
eller vad som helst.
Öppna det nu.
-Det är ordentligt inslaget, eller hur?
-Ja, men jag kan öppna det.
Du skulle sett mig där ute idag.
En tjej hade stulit min maskin och...
Jag bryr mig inte.
-Va?
-Jag bryr mig inte.
Vad är det där för jävla attityd.
Vadå "jag bryr mig inte".
Varje dag är det någon ny jävla historia.
Roy! Kan du inte piska mattorna när
ingen annan är ute. Det yr som sjutton.
Ta det lugnt. Vi kommer ur det här.
Det kommer att ordna sig.
Det sa du när jag blev gravid också.
"Allt kommer att ordna sig"
-Så du litar inte på mig nu?
-Jag bryr mig inte.
-Taxi!
-Mr Twistle.
-Chris Gardner.
-Hej, vad kan jag hjälpa dig med?
Jag fyllde i en ansökan till ett trainee
program för en må*** sedan och jag...
Jag är på väg till Noi Valley.
Ha det så bra.
Jag är faktiskt också på väg dit.
Skall vi dela taxi?
Okej.
När jag låg i flottan arbetade jag för en
läkare som spelade golf hela dagarna.
Jag utförde faktiskt medicinska ingrepp
när jag var själv på mottagningen.
Jag är van att vara i situationer där
jag måste ta beslut och...
-Mr Twistle, det här är viktigt.
-Ursäkta mig.
Det här är omöjligt.
-Jag kan klara det.
-Nej det kan du inte. Det är skitsnack.
-Jag är säker på att jag kan klara det.
-Det kan du inte.
Låt mig prova. Ge mig den.
Du har verkligen snurrat till det.
Det verkar som om den roterar runt
en axel, så mittbiten rör sig aldrig.
Så om den mittersta biten är gul,
så skall hela den sidan vara gul.
-Du kan sakta ner.
-Vi kan köra omkring hela dagen.
-Jag tror inte du klarar det.
-Jag kommer att klara det.
Det var så långt jag kom.
Det skall vara samma färg på alla
sidorna. Det är det enda som räknas.
-Där var det nära.
-Jag klarar det snart.
Du har nästan klarat det.
Det blir 17,10.
-Det här är jag.
-Bra jobbat.
-Hej då.
-Vi ses snart.
Vart vill min herre åka?
-Vart skall du?
-Ett par kvarter härifrån.
Vart är du på väg?
Stanna! Kom tillbaka!
Ge mig mina pengar.
Han skulle ha betalat.
Förlåt!
-Jag är jätteledsen!
-Jag skall ge dig stryk!
Idiot!
Jag skall döda dig!
Jag skall döda dig!
Nej!
-Hallå?
-Förlåt att jag inte kom hem i tid.
Chris, jag missade mitt pass.
Jag vet. Jag är på väg hem nu.
Har det gått bra med Christopher?
Jag tänker lämna dig, Chris!
Hörde du vad jag sa?
Jag har packat mina saker.
Jag går nu och tar vår son med mig.
-Jag lägger på luren nu.
-Vänta Linda.
Det var precis då jag började tänka
på Thomas Jefferson.
På självständighetsförklaringen.
På delen om vår rätt att leva,
vår frihet och vår jakt efter lyckan.
Jag minns att jag funderade
över hur han visste-
-att han skulle he med
det där om "jakten".
Att lyckan kanske är
något vi bara kan jaga-
-men faktiskt aldrig kan fånga.
Hur det än är,
hur kunde han veta det?
Linda... Linda?
-Hallå.
-Chris? Det är Jay Twistle.
-På Dean Witter.
-Javisst.
-Hur står det till?
-Har du fortfarande *** att träffas?
-Självklart.
-Kan du komma förbi imorgon eftermiddag?
Vi skall ha intervjuer för trainee
programmet. Har du papper och penna?
Vänta ett ögonblick.
Ring min sekreterare på det här numret så
ger hon dig all information du behöver.
415-864-0256
Riktnummer 4796.
-Ring henne imorgon.
-415-864-0256.
-Tack så jättemycket.
-Vi ses.
-Har du sett Linda och Christopher?
- Nej. Såg du matchen igår?
Va? Missade du den?
Ursäkta. Har Linda och
Christopher varit här?
-1,19... 1,20... Andra förlängningen...
-Wayne, jag kan inte prata om nummer nu.
Vad är det för fel på nummer nu då?
Du är skyldig mig pengar.
Du är skyldig mig 14 dollar.
Du skall få dem.
Jag behöver mina pengar!
14 är ett nummer.
Ta aldrig min son ifrån mig igen.
Förstår du?
-Lämna mig ifred.
-Tag aldrig min son ifrån mig igen.
Förstår du vad jag säger?
Gå inte iväg när jag pratar med dig.
-Vill du verkligen lämna mig?
-Ja det vill jag.
Dra åt helvete, Linda.
Dra åt helvete.
-Christopher stannar hos mig.
-Det är du som har ställt till det!
-Du är så svag.
- Nej. Jag är helt enkelt inte lycklig.
Gå och bli lycklig då, Linda.
Bli lycklig.
Christopher skall bo hos mig.
Det blir som jag säger.
Christopher skall bo hos mig!
Kom nu så går vi. Hej Chu.
-Var är mamma?
-Hämta dina saker nu.
Hon sa att hon skulle komma
och hämta mig idag.
Jag har pratat med mamma.
Allt är bara bra. Okej?
-Var skall jag sova i natt?
-Får jag fråga dig en sak?
Är du lycklig?
Jag är nämligen lycklig och om både du
och jag är lyckliga så är det en bra sak.
Du skall sova hos mig.
Du skall bo hemma som du brukar.
Jag vill ha hyran nu.
Jag kan inte vänta längre.
-Jag skall ordna det.
-Varför tar du bara inte in på motellet?
Det kostar bara hälften så mycket.
Du skall vara härifrån imorgon bitti.
Hur fan skall jag hinna flytta till dess?
-Jag har målare som kommer.
-Jag behöver mer tid.
Jag kan ta hand om målningen.
Jag behöver mer tid.
Jag har min son här.
Om en vecka skall den vara färdigmålad.
-Chris Gardner?
-Vad gäller det?
Skall betalas till staden San Francisco.
-Måste jag betala hela summan?
-Alla böterna måste betalas.
Det här är allt jag har.
Vi bekräftar betalningen 9:30 imorgon bitti.
-Va?
- Du måste stanna tills allt är ordnat.
Nej, jag kan inte sova här.
Jag måste hämta min son.
Det bekräftas 9:30 imorgon bitti.
Jag skall på en arbetsintervju
imorgon klockan 10:15.
-9:30 imorgon bitti.
-Vad skall jag göra med min son då?
-Finns det någon annan som kan...?
-Jag tar hand om det!
Vi kanske skall ta kontakt
med socialtjänsten?
Kan jag få ringa ett samtal?
Hallå?
Vad vill du?
Du måste hämta Christopher
hos dagmamman.
Han får bo hos dig i natt.
-Bara en natt.
-Vad har hänt?
Jag hämtar honom imorgon om
du lämnar honom.
Nej.
-Snälla Linda?
- Nej. Jag tar med honom till parken.
"Golden Gate" parken.
Efter dagmamman imorgon.
-Hur mår han?
-Han mår bra.
Okej. Ta med honom till parken
och lämna honom sedan hos mig.
Jag vill bara ha min son tillbaka.
Jag lämnar honom klockan sex.
Tack.
Ursäkta mig.
Mr Gardner?
Den här vägen.
Chris Gardner.
Chris Gardner.
Hur står det till? God morgon.
Chris Gardner, trevligt att ses igen.
Jag har suttit där ute i en halvtimme
försökt fundera ut hur jag skall förklara-
-varför jag kommer hit och ser ut
på det här sättet.
Jag försökte komma på en förklaring
som demonsterar de egenskaper som jag-
-är säker på att ni sätter värde på.
Som uppriktighet, flit eller lagspelare.
Men jag kunde inte komma på någonting.
Så sanningen är att jag blev arresterad för
att inte ha betalat mina parkeringsböter.
Parkeringsböter?
Jag sprang hela vägen
hit från polisstationen.
Vad gjorde du innan du arresterades?
Jag målade min lägenhet.
-Är den torr nu?
-Jag hoppas det.
-Jay säger att du är ganska målmedveten.
-Han har väntat utanför i en må***.
-Han säger att du är smart
-Jag vill i alla fall tro det.
-Och du vill lära dig den här branschen?
-Absolut.
-Har du börjat lära dig på egen hand?
-Absolut.
Jay. Hur många gånger
har du träffat Chris?
Jag vet inte. En gång för
mycket verkar det som.
-Har han någonsin varit klädd så här?
-Nej.
Kavaj och slips.
-Bäst i klassen. Var det på gymnasiet?
-Ja.
-Hur många var det klassen?
-Tolv. Det var en liten stad.
Men jag var även bäst i radarutbildningen
i flottan. I den klassen var det tjugo.
Får jag säga något?
Jag är den typen av människa som om
ni skulle ställa en fråga till mig-
-som jag inte vet svaret på,
så svarar jag att jag inte vet.
Men en sak lovar jag er. Jag vet hur man
finner svaret och jag kommer att göra det.
-Är det gott nog?
- Chris...
Vad skulle du säga om en kille kom på
en intervju utan att ha skjorta på sig?
Och om jag anställde honom?
Vad skulle du säga?
Han måste haft väldigt fina byxor.
Chris.
Jag förstår inte hur du bar dig åt, men
du gjorde bra ifrån dig. Trots klädseln.
Hädanefter kallar du mig Jay.
Vi hörs av.
-Jag lämnar besked snart.
-Vad menar du?
-Jag ringer dig imorgon.
-Vad menar du?
-Du har ju tjatat på mig om det här.
-Jag får ju ingen lön.
Jag var inte medveten om det. Vissa
omständigheter har förändrats och jag...
Du har till ikväll på dig.
Annars ger jag platsen till någon annan.
Om du backar ut nu, förstår du hur
det skulle framställa mig?
-Ja. Som en idiot.
-En riktig jubelidiot.
Du är verkligen speciell.
Ikväll.
Det var ingen lön. Inte ens något
löfte om en riktig anställning.
En av de tjugo på programmet
skulle få en anställning.
Och om du inte var den personen skulle
man behöva börja om hos en annan firma.
Det enda levebrödet jag skulle
ha var mina 6 maskiner-
-som jag trots allt kunde försöka sälja.
Om jag sålde allihop skulle
vi kanske klara oss.
Jag tar honom.
Jag skall flytta till New York.
Min systers kille har öppnat en restaurang
och kunde kanske fixa ett jobb åt mig.
Jag flyttar till New York, Chris.
Christopher stannar hos mig.
Men jag är ju hans mamma.
Han borde vara hos sin mamma.
-Han borde vara hos mig, eller hur?
-Du vet att du inte kan ta hand om honom.
Hur skall du försörja dig?
Jag har varit på intervju för ett
traineeprogram på en mäklarfirma.
Och jag fick platsen. Så jag får försöka
visa framfötterna under programmet.
-Känns det inte som ett steg tillbaka?
-Nej, det gör det inte.
Jag måste gå.
Hälsa honom att jag älskar honom.
Jag vet att du kommer ta väl hand
om honom, Chris. Det vet jag.
Hej. Jag skulle vilja lämna ett
meddelande till Mr Jay Twistle.
-Ert namn?
-Jag heter Chris Gardner.
Meddelandet lyder: Tack så väldigt mycket
för att jag fick en plats i programmet.
Jag uppskattar verkligen erbjudandet
och tackar gärna ja till platsen.
-Var det allt?
-Ja. Det var allt.
-Okej.
-Tack.
-Var försiktig med den där.
-Va?
-Är vi framme?
-Ja.
Vet du vad det är för dag idag?
Vilken dag är det då?
-Lördag.
-Vad händer på lördagar?
-Basket.
-Vill du gå och spela lite basket?
Och sedan går vi och försöker
sälja en av mina maskiner.
-Vill du göra det?
-Nej.
Där satt den.
Jag vet inte riktigt...
Du kommer säkert bli ungefär lika bra
som jag var. Och jag var inget vidare.
Så vänj dig vid sådana där kast.
Du kommer att bli bra på många saker,
men inte på basket.
Så släng inte bort all din tid på basket.
Okej.
Låt aldrig någon säga till dig vad
du kan eller inte kan göra.
Inte ens jag.
-Förstår du?
-Okej.
Om du har en dröm så måste du skydda den.
Om någon inte klarar av en sak, så kommer
de att säga att du inte heller klarar det.
Vill du ha något så ta det.
Punkt ***.
Pappa, varför har
vi flyttat till ett motell?
Det är för att jag skall få ett bättre
jobb. Du måste lita på mig. Okej?
Jag litar på dig.
När kommer mamma tillbaka?
Pappa! När kommer mamma tillbaka?
Jag vet inte Christopher.
Lyssna på det här pappa.
En dag låg en man i vattnet
och höll på att drunkna.
En båt kom och frågade om han behövde hjälp.
Han svarade: Nej, Gud kommer att rädda mig.
En annan båt kom och frågade samma sak.
Svaret blev detsamma.
Sedan drunknade han och for till himlen.
Han frågade gud varför han inte räddades?
Jag skickade ju två stora båtar,
din dumbom.
-Tyckte du om den?
-Ja, den var väldigt rolig.
Tack så väldigt mycket.
Faktura och bruksanvisning ligger här.
Det var trevligt att göra affärer med dig.
100-200...20-40
45-46...7-8-9-10.
-Vill du ha en sådan?
-Det behövs inte.
Du får en. Välj vilken du vill.
-Vad kostar den?
-45 cent.
Den här delen av mitt liv kallas:
"Trainee programmet".
Byggnaden på andra sidan
gatan är Leeray Shipping.
Snart kommer ni att få listor med
telefonnummer till anställda-
-på de mest lönsamma företagen i
de finansiella distriktet.
Ni kommer att få listor till 60 företag.
Ni skall främst kontakta dem per telefon.
Men om det krävs, så ät lunch med dem
eller till och med sitt barnvakt hos dem.
Gör allt i er makt för att de skall
bli bekanta med våra produkter.
Ni behöver maximera deras vinst med
hjälp av vår produktlinje.
Sammanfattningsvis:
Ni håvar in dem och vi sköter resten.
En del av er är här för att ni känner någon.
En del av er för att ni tror att ni är någon.
Men bara en av er kommer att bli någon.
Det kommer att vara den personen som
lyckas förvandla det här...till det här.
800.000 dollar i provision.
Hjälp mig att dela ut det här.
Det här kommer att vara er bibel.
-Ni skall alltid ha den tillgänglig.
-Det hela var enkelt.
X antal samtal = X antal möjliga kunder.
X antal möjligheter=X antal kunder.
X antal kunder = X antal dollar
i bolagets kassa.
På förra årets examensprov hade vi en
deltagare som hade resultatet 96,4 %.
Han blev inte den utvalde!
Så lätt går det inte.
Det är bara ett utvärderingsinstrument
vi använder för att separera de sökande.
Vill ni vara säkra skall ni ha 100%.
Nu tar vi rast i tio minuter.
Mr Frohm, jag heter Chris.
-Hej Chris, hur står det till?
-Bara bra. Och själv?
-Alldeles utmärkt tack.
-Det är första dagen idag. Jättespännande.
Du skall väl inte sluta redan?
Vi har bara en kort paus, så jag tänkte
ta något snabbt att äta.
Jag minns själv hur det var.
Programmet var inte alls lika omfattande
då, vi behövde inte läsa skatterätt-
-och sådant, men det var väldigt jobbigt.
Jag minns en vacker flicka i klassen.
Jag minns inte vad hon hette...
Jag såg en gammal kompis därborta.
Går det bra om jag...
Det var trevligt att pratas vid.
Gick det bra, din idiot?
Vad sjutton tänkte du på?
Jag kunde ha dödat dig.
-Jag gick bara över gatan.
-Är du okej?
Var är min sko?
-Körde du över min sko?
-Jag vet inte var din sko är.
-Var är min sko?
-Jag vet inte.
-Har någon sett min sko?
-Tyvärr.
Vart skall du? Vi måste vänta på polisen.
-Jag måste till jobbet.
-Du måste till sjukhuset.
Jag går på ett viktigt traineeprogram.
-Du har tappat en sko.
-Oj då. Tack.
Pappa, du har bara en sko.
-Jag vet. Vill du veta vad som hände?
-Ja.
-Jag blev påkörd av en bil.
-Påkörd av en bil?
-Var?
-Precis utanför kontoret.
-Skadade du dig?
-Jag fick lite ont i benet bara.
Sprang du över gatan?
Du får inte göra det. Du kan skada dig.
Tack för tipset.
Jag skall tänka på det nästa gång.
Och här var jag nu igen.
Jag var tidigt på jobbet.
Kvalificerade personer vill investera
sina pengar och har pengar att investera.
Chris, kan du hämta lite kaffe till mig?
Jag fick utföra små tjänster åt
avdelningschefen... hela tiden.
Jag heter Chris Gardner, och ringer
på uppdrag av Michael Anderson.
Nästa gång då. Jag kommer ihåg dig.
-Okej. Tack så mycket.
-Kan du hämta en donut, Chris?
Det skall bli.
Jag känner mig nedvärderad
och ouppskattad.
Mr Robert? Godmorgon. Jag heter Chris
Gardner. Jag ringer från Dean Witter´s.
Jag har lite värdefull information...
Sedan tar jag bussen klockan fyra till
stället där de inte kan stava till "lycka".
Sedan tvärs över hela stan,
... linje 22 hem.
-Hallå där Chris.
-Hej Roy.
-Jag väntar.
-Jag lovar att ordna det Roy.
Den som dragit in mest pengar efter sex
månader fick vanligtvis jobbet.
Vi jobbade oss igenom listorna
för att skaffa nya kunder.
Från botten till toppen.
Från vaktmästaren till VD´n.
De andra slutade klockan 7, så jag var
tvungen att göra 9 timmars arbete på 6.
Goddag, jag heter Chris Gardner.
För att inte förspilla någon tid, la jag
aldrig på luren mellan samtalen.
Genom att inte lägga på luren
sparade jag 8 minuter per dag.
Godmorgon, jag heter Chris Gardner.
Jag drack inte något vatten, så jag
behövde inte gå på toaletten hela tiden.
Okej. Inga problem alls.
Tack och hej.
Men trots detta, hade jag efter två månader
inte lyckats arbeta mig igenom listan.
Walter Ribbon´s kontor.
Goddag, jag heter Chris Gardner.
Jag ringer på uppdrag av Walter Ribbon.
-Vad gäller saken?
-Jag ringer från Dean Witter´s.
Mr Ribbon. Jag heter Chris Gardner.
Jag ringer från Dean Witter´s.
Jag skulle gärna vilja träffa dig och
berätta lite om våra produkter.
Kan du komma om 20 minuter?
-20 minuter? Inga problem.
-Jag fick precis en lucka i schemat.
-Vi hinner precis innan fotbollen.
-Okej. Tack så mycket.
Hej då.
Hej Chris. Läget? Har du 5 minuter?
Tyvärr. Jag har ett möte med Mr. Ribbons.
Jag har bråttom till en presentation.
Kan inte du hjälpa mig att flytta bilen?
Den står bara ett kvarter bort.
Ställ den bara på andra sidan gatan.
Behåll de här så länge.
Jag har ett par till på kontoret.
Du måste lirka med den.
Du måste lirka med nyckeln.
Den andra dörren är fortfarande olåst.
Du måste lirka.
Kom igen nu. Öppna dig.
Nej!
Kom igen nu!
-Här är dina papper mr Ribbons.
-Tack.
Tack så mycket.
Kan du stänga av min telefon?
Jag heter Chris Gardner.
Jag är här för att träffa Walter Ribbon.
Du missade honom precis.
Tack ändå.
-Vad är det där?
-Det är en check. Jag fick en p-bot.
-Du har ju ingen bil längre.
-Jag vet.
Du måste följa med mig till några
läkare den här helgen.
-Jag har bokat några säljmöten.
-Okej.
Och kanske kan vi gå på en fotbollsmatch.
-Verkligen?
-Kanske.
Ät upp nu.
-Är du säker?
-Kanske.
Verkligen?
-Skall du ta med den till matchen?
-Ja. Jag vill inte lämna den.
Och vi skall kanske gå på matchen.
-Vart skall vi gå nu?
-Vi skall träffa någon från mitt jobb.
Jag förstår inte.
-Vad förstår du inte?
-Skall vi gå på matchen, eller?
-Vet du vad kanske betyder?
-Som troligtvis?
Nej. Det betyder att det är stor chans.
Kanske betyder att det finns en möjlighet
-Vad betyder troligtvis?
-Att det finns en god chans.
-Vad betyder kanske?
-Jag vet vad det betyder.
Det betyder att vi inte
skall gå på matchen.
-När blev du så smart?
-Jag brås på dig.
-Är vi framme?
-Ja.
-Mr. Ribbon?
-Det är jag som är Chris Gardner.
-Från Dean Witter´s.
- Jaha. Hej.
-Det här är min son Christopher.
-Hej.
-Vad gör ni här?
-Jag är här för att be om ursäkt för mötet.
Du hade inte behövt komma.
Vi var ändå i området och besökte några
vänner, så jag ville gärna passa på att-
-komma förbi och säga tack för att du tog
dig tid. Du fick säkert vänta ett tag.
Jag vill att du skall veta att jag
verkligen uppskattade att du tog dig tid.
-Vad är det där?
-Det är en slags röntgenmaskin.
Jag sålde sådana för ett
företag jag jobbade på tidigare.
-Vi har ett möte efter matchen
-Skall ni gå på matchen?
Kanske.
Vi skall också gå.
Jag skall ta med min tolvårige son.
Vi skall lämna er ifred nu. Jag hoppas
att vi kan ha ett möte senare i veckan.
Tack så mycket. Ha det så bra.
-Säg hej då, Chris.
- Hej då Christopher.
Har ni *** att gå med oss?
-På matchen?
-Vi skall gå nu. Var har ni era platser?
De är... högt uppe på de övre läktarna.
Vi har platser i lådan.
Vill du sitta i lådan?
Det är ingen riktig låda.
Det är mer som en loge. Jättebekvämt.
-Vill du gå.
-Okej.
Okej, barnen i baksätet.
Sätt den där i din bil.
-Visst.
- Vi har ingen bil.
-Vad hände?
-Jag tror jag fick ett getingstick.
-Jag är okej.
-Är du allergisk?
Den stack mig i bakhuvudet.
-Mår du bra?
-Ja, jag mår bra Christopher.
-Gör det ont?
-Nej det är okej, Christopher.
-Låt mig titta.
-Sätt dig ordentligt nu, Christopher.
Thomas Jefferson nämnde lycka ett par
gånger i självständighetsförklaringen.
Det kan tyckas vara ett konstigt ord att
använda i den typen av skrivelse, men...
...han var en slags konstnär.
Han kallade engelsmännen för de som
störde vår harmoni.
Och den dagen funderade jag på vilka det
var som störde min harmoni.
Jag ställde mig frågan huruvida
allt som hände var bra?
Och om jag skulle klara det.
Walter Ribbon, mannen som kontrollerade
pensionsfonder för flera miljoner.
Han var någon helt annanstans nu.
Det är så här man skall se en match.
Tack så väldigt mycket.
Det var bara trevligt, Chris.
Jag vill också tacka för att du ger mig tid
att berätta om de förvaltningstjänster-
-vi har att erbjuda på Dean Witter´s.
Som vi dessutom tror är överlägset mer
förmånliga än de villkor ni har i nuläget.
Jag tror ni kommer bli överväldigad.
Dean Witter´s vill helt enkelt ta över-
-förvaltningen av era pensionsfonder.
Chris, jag visste inte att du var ny
på den byrån, men jag kan lova att vi i-
-nuläget inte har några planer
på att byta förvaltare.
Så slappna av och njut av matchen.
-Ha det så bra.
-Det var trevligt att träffas.
Hej då.
4 månader senare hade jag
sålt alla maskinerna.
Det såg ut som om vi skulle klara det.
Vilket är världens snabbaste djur?
Snurre Sprätt.
Vi hade det riktigt bra.
Tills en dag... Den dagen...
Det brevet tog ner mig på jorden igen.
Den här delen av mitt liv kallas:
"Att betala skatt".
Om du inte betalade, kunde skatteverket
gå in på ditt konto och ta dina pengar.
Helt utan förvarning.
Det kan inte vara för sent.
Det där är mina pengar.
Ni kan inte bara gå in och ta mina pengar.
Lyssa nu. Det är allt jag har har.
Ni kan inte bara gå in på mitt konto...
Det var den 25:e september.
Jag minns den dagen-
-för det var dagen som jag upptäckte att
jag bara hade 21 dollar på mitt konto.
Jag var pank.
-Är du påklädd?
- Nej.
-Försöker du blåsa mig Chris?
-Nej. Jag försöker inte blåsa dig.
-Jag behöver pengarna nu. Inte senare.
-Du får dem så fort jag har dem.
Jag behöver mina 14 dollar nu.
-Jag är inte skyldig dig det längre.
-Va? Varför då?
-Vad får dig att tro det?
-Jag hjälpte ju dig att flytta.
Du körde mig två kvarter.
Det var 200 meter.
Det har gått fyra månader nu. Jag behöver
mina pengar. Jag behöver dem nu!
Wayne, gå och hämta mina pengar.
Gå nu.
-Det är bara 14 dollar.
-Men det är mina 14 dollar!
Hämta mina pengar.
Titta på mig pappa.
-Skall jag åka?
-Visst. Varför inte?
Stanna där Christopher.
Stanna där.
Hör du vad jag säger?
-Vart skall du?
-Kom ihåg vad jag sa.
Pappa! Vänta!
Jag måste åka tillbaka till 60-talet.
Jag vill se Jimi Hendrix spela gitarr.
Ge mig min tidsmaskin tillbaka!
Ge mig min tidsmaskin tillbaka!
-Vart skall vi gå?
-Var tyst.
Gå och hämta dina saker.
Läkaren kan tyvärr inte träffa dig nu.
Vart skall vi åka nu?
Vi skall träffa någon annan.
-Jag är trött.
-Jag vet.
Den verkar inte riktigt fungera just nu.
-Jag måste gå nu.
-Ge mig några sekunder bara.
-Chris, lugna dig nu.
-Jag måste bara laga den.
Jag har ändå inga pengar på kontoret.
Jag måste gå nu, Chris.
-Tack för att du tog dig tid.
-Vi får ses snart igen.
Varför ligger våra saker här?
Pappa?
-Nu går vi.
-Vart?
-Iväg härifrån.
-Varför?
-Vi kan inte bo här inatt.
-Det kan vi visst. Öppna dörren!
-Hörde du vad jag sa?
-Öppna dörren!
Sluta nu!
Sluta!
Kom nu.
Wayne!
Wayne!
Wayne!
Res dig upp. Kom nu.
Vart skall vi?
-Pappa. Vart skall vi?
-Jag vet inte.
Det är ingen tidsmaskin.
Det där är ingen tidsmaskin.
Killen sa att det var en tidsmaskin,
men det är det inte.
-Vilken kille?
-Killen i parken. Han sa det.
Det är det visst.
Det är det inte alls.
-Det är det.
-Det är det inte alls.
Det enda man behöver göra är att
trycka på den här svarta knappen.
Vill du trycka på den?
Okej.
Kom hit.
Kom hit, grabben.
Precis här.
Vänta... vart vill du åka?
-Till någonstans från förr.
-Okej. *** nu dina ögon.
Du får blunda. Jag vill se.
Tryck nu på den igen.
Du måste blunda.
Det tar några sekunder.
Åh herregud...
Öppna dem. Öppna dem.
-Wow...Vad är det?
-Dinosaurier.
Ser du dem inte?
Se dig omkring.
Alla dessa dinosaurier.
-Ser du dem?
-Ja.
-Kom nu. Se upp!
-Vad är det?
Trampa inte i elden. Vi är grottmän och
behöver elden för att hålla värmen.
-Se upp!
-En T-Rex. Ta med dig dina saker.
-Vi måste hitta ett säkert ställe.
-Var?
-Som en grotta.
-En grotta?
Vi måste hitta en grotta. Kom nu.
Se upp där bak.
Här är en grotta.
Snabba dig.
Gå in. Skynda dig.
-Är vi säkra?
-Jag tror det.
Hej.
-Hur är det?
-Bara bra. Hur är det själv?
Det är bara bra.
Jag mår jättebra.
Vart skall du?
Jag skall iväg till Sacramento och träffa
några killar från Pacific Bell.
Jag skall försöka få dem att låta oss
förvalta deras pensionsfonder.
-Vi skall spela golf.
-Fantastiskt. Vi hörs senare.
Det är någon som vill prata med dig.
Han står utanför.
Hej.
Får jag fråga en sak?
Vi behöver ett rum. Bara tills jag
reparerat den här så jag kan sälja den.
-Jag önskar att jag kunde hjälpa dig.
-Det här är min son Christopher.
Han är 5 år gammal och behöver
någonstans att bo.
Jag skulle gärna hjälpa er, men vi tar
inte emot män här, bara kvinnor och barn.
Han får gärna stanna här,
men du måste hitta något eget ställe.
Vi måste vara tillsammans.
Försök vid Glibe Memorial. De öppnar
klockan 5. De har en kö, så skynda er.
-Var ligger det?
-Vid Elison Jones.
Hallå allihopa.
Vi har bara 4 platser kvar.
Vad gör du?
Det där var min plats.
Gör inte så här emot mig.
Lägg av nu! Båda två!
Gå ur kön! Båda två!
Jag var här först. De sa till oss att vi
var tvungna att vara här i tid.
Jag var här i tid! Jag stod i kön!
Vi har stått här hela tiden!
-Killen framför ljuger.
-Vem?
Lägg av nu. Gå härifrån.
-Vilken är din favoritfärg?
-Grön.
-Grönt... vad gillar du som är grönt?
-Träd.
-Och mer?
-För granarna.
-Granarna?
-Sådana man har på julen.
Julgranar ja.
Vad hände?
De vill nog att vi skall
gå och lägga oss.
Nu skall vi se till att den här lille
tuffingen håller sig varm.
Kan du andas?
Känns det bra?
Jag måste reparera maskinen nu.
Jag är precis utanför dörren.
Jag lämnar dörren på glänt.
-Jag hör om du ropar på mig.
-Jag vill åka hem.
Det är därför jag måste
reparera maskinen.
Jag går nu. Jag lämnar dörren på glänt.
Jag går bara upp för trappan.
Jag hör om du ropar. Är det okej?
Du måste lita på mig.
-Du måste lita på mig.
-Jag litar på dig.
-Jag hör inte.
-Jag litar på dig.
Ge mig en ***.
-Jag kommer om en liten stund.
-Okej.
Jag är här.
Hör du mig fortfarande?
Hör du mig? Litar du på mig?
-Blev det bra?
-Vad tycker du?
Nu går vi. Ta dina grejer.
-Varför lämnar vi det inte?
-Det går inte. Vi skall få ett annat rum.
-God morgon, mr Frakesh.
-Vad händer?
Tjänsteresa.
Din fru jobbar väl här också?
Har ni tänkt pensionera er samtidigt?
Vi har tänkt pensionera oss och leva ett
gott liv utan att betala en *** skatt.
Du vill med andra ord inte att någon
annan rotar i din plånbok.
Känner du till skattefri...
Jag lärde mig att få jobbet gjort fort.
Jag var tvungen till det.
För att hinna till kön klockan fem.
Kom nu. Kom nu.
Stoppa bussen!
Jag tappade min leksak!
Tyst nu!
Akta dig!
Min leksak!
Vi måste klara bergen.
Bergen som reser sig högt framför oss.
Bergen som sänker sig ned.
Vi vet vilka berg dessa är!
Vi sjunger om dem.
-När är din examen?
-Imorgon.
Är du redo?
Självklart.
Hann du skriva klart, eller var
du tvungen att sticka iväg någonstans?
Jag var tvungen att gå.
Men jag hann skriva klart.
-Du också?
-Ja.
-Hur tyckte du graferna var?
-Enkla.
Jag höll på länge med essäfrågan?
Vad skrev du?
-Essäfrågan?
-Den på baksidan.
Chris!
-Jeff heter du va? Vi sågs på matchen.
-Du skulle ju slå mig en signal.
Jag fick aldrig ditt nummer.
-Här är mitt nummer. Du ringer väl?
-Självklart. Tack så mycket.
Chris, har du 5 dollar?
Jag glömde min plånbok däruppe.
Jag kan kila upp och hämta den.
Det hinner jag inte.
Jag är redan sen till ett möte.
-Räcker det med 5 dollar?
-Det räcker bra. Tack så mycket.
Det var dagens kvot.
Nu finns det inga fler platser.
Kom tillbaka imorgon.
Alla rum är fulla.
Var det gott?
Här är lampan och här är reservdelen.
-Vad kostar det?
-8 dollar.
Vad är det?
-Den är till reparationen.
-Får jag titta?
Visst. Gör inte sönder den bara.
Såvida du inte vill sova i ett rum
tillsammans med mig resten av ditt liv.
-Det går bra för min del.
-Det kommer du inte tycka om några år.
-Försök sova nu.
-Okej.
-Är du tillräckligt varm?
-Ja.
Var det mitt fel att mamma åkte?
Var det mitt fel att mamma åkte?
Tänk inte ens den tanken.
Mamma åkte för att hon ville åka,
och det har inget med dig att göra.
Okej.
Du är en bra pappa.
-Sov nu. Jag älskar dig.
-Jag älskar dig med.
Det verkar lovande Chris.
-Den fungerar.
-Tack så mycket.
250 dollar. Fyra veckors uppehälle.
Hundra. 20-40-60-80...
Tvåhundra, 20-40-50.
-Inget annat?
-Det är bra tack.
Skall vi till kyrkstället?
-Nej.
-Vart skall vi då?
Vi skall bo på ett hotell. Bara en natt.
Vi kan flytta tillbaka
till grottan om du vill.
-Nej tack.
-Aldrig någonsin?
-Jag hoppas inte det.
-Varför inte?
Därför att vissa saker är bara roliga
första gången man gör det.
-Som att åka buss?
-Precis.
Dagen därpå,
åkte vi till stranden efter jobbet.
Långt bort från allting.
Bort från allt.
Bara Christopher och jag.
Bort från bussar och ljud.
Bort från ständiga besvikelser
över mitt "10 liters huvud".
Och bort från mig själv.
-Tack så mycket Chris.
-Du gjorde helt rätt.
Tack Chris.
När jag var ung och hade MVG på ett
historiaprov, fick jag alltid den där-
-känslan av att jag kunde bli vad
som helst när jag blev stor.
Men sedan blev jag inget av det.
Hej, Jay.
Hur är läget?
Jag hörde att du ordnat 31 konton
till oss från Pacific Bell.
Jag träffade några killar på en match,
fick lite visitkort och så rullade det på.
Bara en dag kvar.
Är du nervös?
Det är okej.
Vad som än händer, så vill jag bara säga
att du gjort ett fantastiskt jobb här.
Jag menar det verkligen.
Sköt om dig.
Chris Gardner här. Jag ringer bara
för att tacka för ditt stöd senast.
Javisst. Absolut.
Det var allt. Tack så mycket.
Chris...Följ med.
-Hej, Chris.
-Hej, mr Frohm. Kul att se dig.
Snygg skjorta.
-Chris.
-Hej Jay.
Chris, slå dig ner.
Jag tog på mig skjortan idag eftersom
det är sista dagen.
Tack. Det uppskattar vi.
Men ta på dig en imorgon också,
för imorgon är det din första dag-
-om du nu vill jobba kvar
här som mäklare?
Vill du det, Chris?
Ja tack.
Det är vi mycket glada för.
Så... välkommen hit.
-Var det så enkelt som det verkade?
-Nej. Det var det inte.
-Lycka till Chris.
-Tack.
Chris.
Jag hade nästan glömt av det.
Tack.
Den här delen av mitt liv...
...den här lilla delen...
...kallas: "Lycka".
Efter att ha startat sin karriär på
Dean Witter-
- grundade Chris Gardner mäklarfirman
Gardner Rich 1987.
-Hur många planeter finns det?
-Eh... Sju.
Nio finns det.
Vem är jungelns konung?
-Gorillan.
-Gorillan?
-Nej. Det är lejonet.
-Ja just det. Lejonet.
Pappa. Lyssna på den här.
Knack, knack.
Vem är det?
-Shelby.
-Shelby, vem?
-"Shelby coming ´round the mountains...".
-Knack, knack.
-Vem är det?
Ingen.
Ingen?
Den var kul.
År 2006 sålde Chris Gardner en minoritets-
andel i sin firma för ett mångmiljonbelopp.