Tip:
Highlight text to annotate it
X
Alltid nya texter på
- www.UNDERTEXTER.se -
Svensk text:
Memnock
En gång för länge sedan,
mitt i den djupaste vintern-
-beundrade en drottning snön,
när hon plötsligt såg en blommande ros.
När hon sträckte sig efter den, stack
hon sig och fällde tre droppar blod.
Då hon beskådade blodet, tänkte hon:
"Om jag ändå hade ett barn som var vitt
som snö, med läppar röda som blod"-
-"ett hår svart som korpens vingar
och en styrka likt denna ros."
Kort därefter födde hon en dotter
som fick bära namnet "Snövit".
Hon beundrades i hela kungariket för sin
trotsiga själ liktväl sin skönhet.
Vi hittade den i skogen.
Den är skadad, mor.
Den måste ha brutit vingen.
- Oroa dig inte, den läker med tiden.
- Jag ska se efter den.
Du bär på en sällsynt skönhet, min kära.
Här inne.
Låt den aldrig försvinna. Den kommer dig
väl till hands när du blir drottning.
- Akta så att du inte faller!
- Jag ska bara ge dig ett äpple.
Tack. William!
Den kommande vintern var den värsta
i mannaminne, och Snövits mor gick bort.
Kungen var otröstlig.
Ur hans sorg skapades en mörk armé,
som drev honom ut i strid.
- Vilken djävul skapade denna armé?
- Skicka tillbaka dem till helvetet!
Den mörka armén var besegrad,
men än mörkare saker var att vänta.
En fånge.
Räds inte, vi ska inte göra dig illa.
Vad heter du, min dam?
Ravenna, Ers majestät.
Förtrollad av hennes skönhet,
föll hans brustna hjärta i glömska-
-och nästkommande dag
skulle hon komma att bli hans hustru.
- Du är så vacker.
- Det var vänlig, mitt barn.
Speciellt när det sägs att du är den
sanna skönhetens ansikte i kungariket.
Det här måste vara svårt för dig.
Jag förlorade också min mor i unga år.
Jag kan aldrig ersätta din mor.
Men jag känner att
vi är bundna till varandra.
Jag känner det där. I ditt hjärta.
- Du kommer att fördärva mig.
- Så sant, min Herre.
Jag blev fördärvad
av en kung som du en gång.
Jag ersatte hans drottning.
En gammal kvinna.
Med tiden blev jag också ersatt.
Män utnyttjar kvinnor.
De fördärvar oss,
och när de är färdiga med oss...
...kastar de ut oss, likt soppor.
När en kvinna förblir ung och vacker
för alltid, tillfaller världen henne.
Först ska jag ta ditt liv, min Herre.
Sen tar jag din tron.
- Välkommen, broder.
- Min drottning.
Hon lurade sig in med en fantomarmé.
Nu välkomnade hon en högst verklig.
- William!
- Ge dig av, Snövit!
Jag kan inte!
Prinsessan!
Ge er av härifrån!
- Lämna mig inte, William!
- Vi måste vända om, far!
- Nej!
- Hon är förlorad!
Ut.
Ut!
Spegel, spegel på väggen där...
...säg vem som skönast i landet är.
Ni, min drottning.
Ännu ett kungadöme faller till din ära.
Finns det inget ***
på din makt och skönhet?
Vad gör vi med de överlevande,
min drottning?
Döda dem.
Finn!
Lås in henne. Man vet aldrig
när kungligt blod kan komma till hands.
Ravennas härskardöme var så grymt-
-att naturen förgjorde sig själv
och folket vände sig mot varandra.
Landet dog, och med det även hoppet.
Hela tiden höll hon Snövit inlåst,
högt upp i det norra tornet.
"Fader vår, som är i himmelen,
helgat varde ditt namn."
"Vårt dagliga bröd giv oss idag,
och förlåt oss våra skulder."
"Inled oss icke i frestelse
utan fräls oss ifrån ondo. Amen."
Hallå?
Hallå?
- Vad heter du? Vad hände?
- Greta. Alla byns flickor rövades bort.
Jag försökte att nå Hertig Hammonds
slott när jag fångades.
Lever han?
Strider han fortfarande i min fars namn.
Du är kungens dotter. När kungen dog
sa de att alla i slottet dödades.
William, då? Lever Hertigens son?
Jag vet inte.
Vad kommer de att göra med mig?
Minns du när vi var barn och tiggde
efter smulor, likt de här kräken?
- Ja, syster.
- Är jag inte snällare?
Jo.
De här två fångades när de planerade
att råna vår varutransport.
Är det din son? Stilig.
Uppenbarligen ärvt från din mor.
En gång i tiden kunde jag ge
mitt hjärta till ett ansikte som ditt.
Du hade garanterat krossat det.
Nej, Iain!
Skulle du döda din drottning?
Sådant mod. Sådan skönhet.
Men hur starkt är ditt hjärta?
Nej... Min son.
Min son!
Släpp honom.
Han ska återvända till Hertigen för att
berätta om drottningens barmhärtighet.
Ut!
- Magi har ett högt pris.
- Det blir bara högre.
Du ser...trött ut.
Min kraft...tonar bort.
Jag har nåt mot dina plågor.
Greta?
Greta!
Spegel, spegel på väggen där,
säg vem som skönast i landet är.
Min drottning, denna dag
har en flicka blivit skönare än du.
- Hon är orsaken till din försvagning.
- Vem är hon?
Snövit.
Snövit?
Är det hon som fördärvar mig?
- Jag borde ha dödat henne som barn.
- Var försiktig.
Hennes oskuld och renhet
kan förgöra dig.
Men hon är även din frälsning.
Ta hennes hjärta i din hand och du
behöver aldrig mer förtära ungdom.
Du kommer aldrig mer
att försvagas eller åldras.
Odödlighet.
Odödlighet...för evigt.
Finn!
Broder, hämta kungens dotter.
Väckte jag dig?
Är du alltid vaken då jag beskådar dig?
- Du har aldrig kommit in tidigare.
- Min syster tillåter det inte.
- Hon vill ha dig för sig själv.
- Hon skrämmer mig.
- Gör inte jag det?
- Nej.
Var inte rädd, prinsessan.
Du ska aldrig mer bli inlåst.
Vad vill hon mig?
Hon vill ha ditt bultande hjärta.
Släpp ut mig!
- Nej!
- Greta?
- Spring.
- Släpp ut mig härifrån!
Spring!
Stoppa henne!
Fånga henne!
Grip henne!
Mot porten!
För henne tillbaka till mig!
Hur lyckas en ung flicka
göra min bror till åtlöje?
Beväpnad endast med en ***.
Om hon hade haft ett svärd,
hade hon tagit hela mitt kungarike.
"Hämta kungens dotter", sa jag,
men du lät henne rinna...
-...mellan dina taniga fingrar.
Hur gick det till?
Du svor på att du skulle skydda mig!
Du svor!
Nu finns det ingen som jag kan lita på.
Det finns ingen lojalitet.
Inte nån! Inte ens från dig!
Var är hon?!
Hon jagades in i Mörka Skogen,
där de tappade bort henne.
Där gör hon mig ingen nytta!
Jag behöver hennes hjärta!
Du svek mig, Finn!
Har jag inte givit dig allt?!
Har inte jag givit dig allt?
Jo, min syster.
Tyst.
Jag har inga krafter i Mörka Skogen.
Du måste hitta någon åt mig.
Någon som känner till skogen.
Någon som kan jaga fatt henne.
Du är skyldig mig pengar!
Jag har visst druckit upp allt, men du
får dem gärna när de kommer ut igen.
Du har gått för långt.
Jag vill ha mina pengar!
Här är dem!
- Drottningen kräver din närvaro.
- Ser du inte att jag är mitt i badet?
Lita på mig den här gången, syster.
Min bror säger att du är änkling.
Ett fyllo.
Men en av få som vågat sig in
i Mörka Skogen.
- En av mina fångar har flytt dit.
- Då är hon garanterat död.
Hitta henne och för henne till mig.
- Jag återvänder inte dit.
- Du blir rikligt belö***.
Vad ska jag med guld till när jag är död
med kråkor ätandes på mina ögon?
- Varför är hon så viktig?
- Bekymra dig inte över det.
- Jag bestämmer vad som bekymrar mig.
- Du ska göra det här, jägare!
Om jag vägrar?
- Gör det jag bad dig om.
- Ner på knä.
Så du vill återförenas med din älskade?
Tala inte om min hustru!
Du saknar henne.
Vad skulle du göra
för att få träffa henne igen?
Du känner till mina krafter.
Ge mig flickan,
så får du din hustru tillbaka.
- Inget kan få henne tillbaka.
- Jag kan.
Ett liv...mot ett annat.
Hon kan inte ha kommit långt.
Gör exakt som jag säger.
Det här är en dålig idé.
Stanna här.
- Kom hit!
- Nej!
Kan du hjälpa mig?
Snälla, drottningen kommer att döda mig.
- Det stämmer.
- Hon kommer att slita ut mitt hjärta.
Snabbt jobbat!
Bra gjort, jägare.
Ge mig henne.
- Vad tänker ni göra med henne?
- Varför bryr du dig?
Om ni vill ha henne,
så ge mig vad ni lovade.
Du har gjort ett bra jobb.
Håll nu ditt ord.
- Han kommer att döda oss båda.
- Håll käften!
Jag håller mitt ord när drottningen
gör det. Var är min hustru?
Han kommer att lura dig.
Min syster har många krafter.
Hon kan ta liv och hon kan
upprätthålla dem-
-men hon kan inte få din hustru
att återuppstå, din idiot!
Jag vill ha henne tillbaka!
Jag kommer att hitta dig!
Tyst. Förstått?
Vad är det som pågår? Vem är du?
Varför vill drottningen döda dig?
- Varför är du så värdefull?
- Det borde väl du veta.
Strunt samma.
Jag skulle aldrig ha blandat mig i
drottningens affärer.
Vart ska du?
Bort från dig.
Du ställer bara till besvär.
- Det finns en armé vid Hertigens slott.
- Du menar Hertigens armé?
En hop bönder och mjölpigor
med högafflar.
- Jag vet får som har mer kämparglöd.
- Jag är värdefull.
Det är väl därför du är här?
Om du återvänder utan mig, är du död.
Om du lämnar mig, är jag död.
- För sakens skull, hur mycket får jag?
- Hur mycket vill du ha?
- Minst 30 guldmynt...
- Du får 100.
Hjälp mig.
- Vem är du?
- Du skulle kanske ha tagit reda på det.
Jag litar inte på dig.
Men vi har ett avtal.
Ge mig den där,
innan du skär fingrarna av dig.
Hon dödade min lain med sin handflata-
-sedan drog hon ut en dolk ur sin kropp
utan en droppe blod. Hon kan inte dödas.
Men det är inte nog med det...
Prinsessan lever.
Var är min son?
Det sägs att prinsessan är vid liv.
Hon har hållits inlåst i alla år.
Lever hon?
Hon flydde från slottet,
in i Mörka Skogen.
- Jag rider efter henne.
- Vi vet inte om hon överlevde.
Du var utan för slottsmurarna igen.
Det är bara vi kvar, förstår du?
- Jag har inte råd att förlora fler män.
- Jag ger mig av ensam!
Jag tänker inte förlora min enda son.
- Du känner inte till Mörka Skogen.
- Då hittar jag någon som gör det.
Jag tänker inte överge henne igen.
Skogen får sin kraft från din svaghet.
Dricker du för att dränka dina sorger?
- Varför bryr du dig om det?
- Jag antar att sorgen är endast din.
Vad vet en ung flicka som du om sorger?
Bli inte smickrad.
Håll dig nära mig.
Känner ni till Mörka Skogen?
Gör er redo för avfärd.
Ni får 50 guldmynt.
Bär det dig inte emot att tjäna henne?
Drottningen?
Jag tjänar inte någon.
Särskilt inte den gamla skatan och
andra kungligheter. De är alla fördömda.
- Inte kungen och den äkta drottningen.
- Kungen?
Det var han som släppte helvetet lös.
Det är hans fel att det är som det är.
- Du vet ingenting.
- Och det gör du?
Varför bryr du dig om kungen? Du är
knappt gammal nog att minnas honom.
Landet är sjukt, naturen är uppochned.
Det här är arvet av din kära kung.
Behöver ni en bågskytt?
Jag har en bågskytt.
Döda honom.
Jag frågade om du behöver en bågskytt.
Jag vill visa dig något.
Är du höger- eller vänsterfotad?
Om någon kommer emot dig,
höjer du din arm och blockar.
Använd deras styrka emot dem.
Du är liten, så vänta till de är nära
och kör den sedan genom deras hjärta.
Förstår du? Tveka aldrig.
Se dem i ögonen och dra inte ur den
förrän du se deras själ.
Det skulle jag inte klara.
Du har kanske inget val.
Vi är dem i spåren.
Öka!
Vänta.
- Är det här skogsbrynet?
- Ja.
Vad är det?
Troll!
Spring!
- Jag sa ju åt dig att springa.
- Då hade du varit död.
Endast demoner och andar
tar sig igenom Mörka Skogen. Vad är ni?
- Vi är på flykt från drottningen.
- Vi vill er inget illa.
Var är alla män?
Borta.
Har ni något att dricka?
Ni har rest långt
och burit på en stor börda.
Jag har haft värre arbeten.
Hursomhelst, är hon inte
någon vidare börda.
Du vet inte vem hon är.
Vad menar du?
Vem är hon?
Hon behöver nog en kjol eller klänning.
Så fint. Vad gör vi med ansiktet?
Din mor vill att du kommer.
Varför sa du inget?
Trodde du att jag skulle ha sagt nej då?
Då trodde du rätt.
Jag litade inte på dig.
Förlåt.
Våra ärr skyddar oss. Utan skönhet
är vi till ingen nytta för drottningen.
Det var en uppoffring vi gjorde...
...så att barnen kan växa upp i fred,
medan deras fäder är i krig.
För dig...
...väntar din uppoffring.
Du måste vila.
Hur kan du överge henne
när du känner till sanningen?
Det är just därför jag ger mig av.
Jag förlorade allt jag brydde mig om.
Det ska inte få ske igen.
Hon är säkrare här med er.
Kom, Lily!
Spring, era råttor! Spring!
Hitta henne!
Ner i båtarna!
Ner i båten, hjärtat.
Nej!
- Kom, vi måste härifrån!
- Nej, vi måste hjälpa dem!
Din skönhet är allt
som kan rädda dig, Ravenna.
Den här trollformeln gör din skönhet
till din kraft och ditt skydd.
Av renaste blod blev den till...
Drick!
Men ha i åtanke att av renaste blod
kan formeln brytas.
Hämnas oss!
Jag är ledsen.
- Jag är ledsen.
- Nej, det är du inte. Du lämnade oss.
Vi skulle aldrig kommit dit.
Se på mig.
Jag tar dig till Hertig Hammonds slott.
Det har du mitt ord på.
Nej, vänta!
- Det är visst vår lyckodag.
- Nej, inte dvärgar.
Den jag avskyr mest i världen,
springer rakt i famnen på mig.
- Är det så här du behandlar en vän?
- Inte alls, din stropp.
Så här behandlar jag en vän.
- Hon är söt.
- Vem har vi här, då?
- Är det en lärling eller en fånge?
- Han hjälper mig.
- Vi dödar båda två.
- Han ställer bara till problem.
- Jag gillar inte att döda flickor.
- Det gör jag.
- Bra.
- Låt henne var, Duir.
Han har ingenting.
Ett silvermynt och en tom pung.
Satt vi här i två dagar för ingenting?
- Vi skulle ha stannat vid floden!
- Släpp oss, jag har gömt guld i skogen.
Håll truten, din gamle jägarfjant.
Du har väl gjort av med allt på mjöd?
Skär ner oss, så visar jag er.
Säg som det är, vi har ont om tid.
Jag måsta ta henne till Hammonds slott.
Hon är inte säker här.
Det är verkligen hjärtskärande.
- Vi ger dem till vargarna.
- Vem är hon?
- Hon är värd mycket guld.
Som jag gladeligen delar med
er dumma små dvärgar.
Guld är till ingen nytta om ni är döda.
Drottningens män jagar oss.
- De är väldigt nära!
- Håll klaffen!
- Är ni drottningen trogna?
- Verkligen inte!
- Tänker ni då strida mot henne?
- Ingen strider mot drottningen.
Vi slåss bara för oss själva!
Min far var Kung Magnus.
Talar hon sanning, Muir?
Ja, hon har hans blod.
Det här är menat att hända, Beith.
Jag ser ett *** på mörkret.
- Ryttare!
- De har hittat oss!
- Skär ner oss, annars dödar de oss.
Jag gillar inte det här, Beith.
Ni får er vikt i guld om ni släpper oss!
- Håll tyst, prinsessan!
- Drottningens ryttare!
De kommer hitåt!
Ta med henne, men inte honom.
- Nej, ta med oss båda!
- Skär ner dem båda, Gort! Vi sticker.
Rör på er!
De är i närheten.
Nedrans älvmusik!
Tur att det finns gott om mossa.
Var är vi?
De kallar det "Fristaden".
Det är här älvorna bor.
Älvor...
- Det är grönt!
- Coll?
Det är grönt!
Slå läger! - Gus och Quert gör upp eld.
Din mugg, Gort.
Spela högre, korkskalle,
jag kan fortfarande höra älvorna.
- Hade du verkligen dödat henne, Duir?
- Ja. Självklart.
Platsen är inte upptagen,
om det var det du tänkte fråga.
- Jag vill tacka dig.
- Det är bara en stock.
- Det finns inget att tacka för.
- Jag menar för tidigare.
För att du skyddade mig.
Din far var en bra man.
Kungariket blomstrade.
Vårt folk blomstrade.
- Ni var fler då.
- Ja.
De du ser framför dig och många därtill
gick djupt in i gruvsystemen.
Vi var nobla guldgrävare
eftersom vi kunde se ljuset i mörkret.
Gus?
Du var bara en pojke, men du minns
nog när vi återvände till ytan...
...och ingenting fanns kvar.
Landet var mörklagt.
Allt och alla var borta.