Tip:
Highlight text to annotate it
X
Prinsen av Persien - Tidens Sand
Översättning: Dream_Theater.
För länge sedan,..
i ett avlägset beläget land,
sprudlade ett imperium,.. som
sträckte sig från Kinas stäpper
upp till Medelhavets stränder.
Det imperiet var Persien.
Oförskräckt i strid,..
förståndigt i sina segrar.
Varthän det Persiska svärdet än
gick, efterföljdes det av ordning.
Den Persiske Kungen Sharaman
regerade med sin broder Nizam,
med principer byggda på
lojalitet och broderskap.
Kungen hade två söner som
gav honom stor glädje.
Men i Gudarnas ögon, så var den
kungliga familjen inte ännu komplett.
Inte förrän den dagen han bevittnade
en enkel gärning av tapperhet
av en föräldralös pojke från
gatorna i Nasam.
Ur vägen!
Sluta!
Sluta!
Spring!
Spring, Dastan! Spring!
Stanna här.
Han kommer undan!
Släpp mig!
I Kungens namn!
- Vad är ditt namn, pojk?
- Dastan,.. sir.
Och dina föräldrar?
Pojk...
Broder, ta upp honom.
Rörd av vad han sett, så adopterade
Kungen pojken Dastan till sin familj.
En son utan kungligt blod, och
utan någon trå*** efter tronen.
Men kanske så fanns det andra
krafter i rörelse den dagen.
Något som låg bortom kraften
för mänskligt förstånd,..
den dagen som en pojke av
obestämda rötter,
blev en Prins av Persien.
--- 15 år senare ---
Den Heliga Staden Alamut
Legendariska Alamut! Den är
mer betagande än vad jag trodde.
Skönhet är bedräglig, Prins Tus.
Det är en stad som alla andra.
Ett vekt landskap odlar veka män.
Vi blev förödmjukade och förrådda,
och nu ska de få betala.
Min far var tydlig.
Alamut skulle inte röras.
Vissa anser att den är helig.
Eftersom vår vise fader inte är
här, så vilar beslutet på mig.
Ett sista råd från min noble
farbror och mina två brödrar,
Garsiv och,..
Var är Dastan?
Kom igen! Jag har satt alla pengarna
på dig. Det här är ju genant!
- Varför försöker du inte själv!
- Kom igen nu!
Är det allt du har?
Prins Dastan!
Var är Prins Dastan?
Prins Dastan är inte här.
Ers Höghet, var så snäll.
Prins Tus kallade till en
krigsrådplägning.
Jag är på väg.
Vår bästa spion hejdade
en karavan
som lämnade Alamut.
Svärd,.. av den bästa kvalite',
stålspetsade pilar.
Och en utlovad likvid
från Krigsherren Kush till Alamut.
De säljer vapen till våra
fiender, Dastan.
En pil som den här dödade min
häst i Koscan.
Deras blod kommer att flyta på
Alamuts gator för det här.
Eller, så kommer våra soldater
att falla från stadens murar.
Våra order var att kuva Koscan,
och inte att anfalla Alamut.
Visa ord, lille broder.
Ord kommer
inte att stoppa våra fiender,
när de väl har mottagit
sådana här klingor.
Vi anfaller i solnedgången.
Om det här är ert beslut, så
låt mig gå in först.
- Det gäller att dela, Garsiv.
- Jag leder den Persiska armén,
och Dastan leder ett gäng med
gatuslödder.
De kanske inte är mycket för hyfs,
men de är väldigt händiga i strid.
Hedra att det första spillda
blodet måste vara av mig.
- Garsiv, nu är dina händer
på ditt svärd igen.
- Det är var de borde vara.
Mina brödrar,.. alltid lika ivriga.
De säger att Alamut's prinsessa
är en enastående skönhet.
Låt oss marchera till hennes palats
och se efter själva.
Ingen betvivlar ditt mod, Dastan.
Men du är inte redo för det här.
Garsiv's kavalleri ska visa vägen.
Prinsessan Tamina, den Persiska
armén har inte marcherat vidare.
Deras tro har en knapp kärlek för
någon sanning förutom deras egen.
Kanske skulle det vara säkrare
om ni inte stod så nära,..
Vad deras tro än är, så är deras
bågar inte lika starka,.. som målet.
Samla ihop Rådet.
Säg dem att jag sitter i det Höga
Templet. Jag måste be.
Höga Templet... Alamut har inte
blivit överträtt på tusentals år,..
Allting förändras med tiden.
Det borde vi veta bäst av alla.
Säg mig, varför trotsar vi din
broders order?
För att Garsiv vill attackera
i soluppgången.
Det kommer att bli en massaker.
Alamuterna kommer att vara upptagna
vid huvudporten.
Vi smiter igenom vidsidanom.
Har du druckit?
Det är vår väg in.
Det finns två stycken portar.
Den yttre är enkel,..
det är den inre som är omöjlig.
Öppningsmekanismen är skyddad av
två bemannade vakttorn.
Det finns alltid en väg in, Bis.
Du tar hand om den yttre porten,
och lämnar den omöjliga till mig.
Du blir säkert inte nöjd förrän
du får oss alla dödade.
Vilket underbart tal, Bis.
Slå larm!
Hjälp!
Håll den här.
Akta ryggen!
- Östra porten är öppen.
- Det är Dastan's män. Han kom in.
Dastan klarade det.
Rid till den östra porten.
Omgruppera vid den östra porten!
De har brutit igenom den östra porten.
Låt passagen till kammaren rasa in.
Prinsessa,..
Gå nu! Allihop!
Du vet vad du måste göra.
Framför allt annat,
så måste den hållas säker.
Ut ur min väg!
Enfaldiga visor och doftande rök
hjälper inte dig mycket nu!
Jag tror att du kommer att upptäcka
att det ligger mer än det bakom.
Här Garsiv.
Så,.. alla
överväldigande historier är sanna.
Vi vet att ni har tillverkat vapen
i hemlighet till Persiens fiender.
- Och visa oss nu var.
- Vi har ingen smedja här.
Och vilka vapen vi än hade,
så har ni tagit dem.
Våra spioner säger anderledes.
Ni kan bespara er mycket smärta,..
All smärta i världen hjälper er inte
att hitta något som inte existerar.
Talar som en klok nog att
överväga
en politisk lösning.
Ingå kompanjonskap med Persiens
framtida Kung.
Förr, så dör jag.
Det kan vi säkert ordna.
Prins Tus!
Lova mig att folket i Alamut blir
behandlade med barmhärtighet.
Persiens Lejon!
Persiens Lejon!
De kallar dig för Persiens Lejon!
Du klarade aldrig av att
följa orderna, Dastan.
- Jag kan förklara, Tus. Jag,..
- Nej. Nej.
Nej, vi har saker att fira!
Men det finns hursomhelst en tradition.
Eftersom du tog äran för första anfallet,
så är du skyldig mig en gåva,
som en tribut.
Vilken vacker dolk!
Han gav dig staden och prinsessan,
det tycker jag är tribut nog.
Jag förmodar att det är det.
Ett snabbt bud har precis anlänt,
min Prins. Väldigt goda nyheter.
Din far har avbrutit sina böner
i det Östra Palatset
för att träffa oss.
Utan tvekan anbefaller han det
här efter vår stora seger.
Vi har indikationer om att Alamut
beväpnar våra fiender.
Indikationer? Ni måste ha mer
än indikationer för att
ockupera en helig stad!
Med mina trupper!
Det här missödet kommer inte att
falla väl hos våra allierade.
Men jag antar att du inte tog
med det i dina beräkningar.
Se inte efter din farbror, pojke.
Beslutet och konsekvenserna
vilar på mig.
Jag vet att du är ivrig att
få bära kronan,
men tro mig när jag säger dig,
att du är inte ännu redo.
Ingen borde
veta det bättre än du, Far.
För ditt förtroende är något som
jag starkt beaktar. Jag kommer att
tillse sökandet efter vapnen själv.
Jag lovar att jag kommer inte
att stå framför dig,
förrän jag har bevis för
Alamut's förräderi.
Det tredje steget är det svåraste!
Broder! Broder!
Vi har hittat vissa tecken på
tunnlar vid östra gränsen på staden.
- Och jag är på väg dit nu.
- Men då missar du banketten.
Du och Garsiv kan hantera far
under min frånvaro.
Ni har ju en gåva att hedra
honom med.
Javisst.
- Bis, gåvan.
- Vadå?
- Den är tillfälligt felplacerad.
- Jag visste att du skulle glömma!
Ämbetsdräkten från Alamut's Regent.
Det heligaste i Österns land.
En gåva som en Kung uppskattar.
Du slogs som en förkämpe till
mig, Dastan,
och jag är
glad att återgälda tjänsten.
En sällsynt juvel.
Presentera henne för Kungen åt
mig ikväll, Dastan.
Är du säker på att du verkligen
vill ha ännu en hustru, broder?
Lyssna på mig Dastan.
Ett giftermål med prinsessan
försäkrar hennes folks lojalitet.
Obunden till oss, så är hon en
farlig belastning.
Om vår far inte
samtycker angående vårt förbund,
så vill jag att du avslutar
hennes liv för egen hand.
Så jag blir eskorterad av prins
Dastan, Persiens Lejon.
Måste kännas fint att ha en sådan
*** att förstöra en oskyldig stad?
Men jag hade *** att träffa er
också, prinsessa.
Och tillåt mig att utfästa,
att om straffa min Kung's fiender
är ett brott, så är det
något som jag gladeligen upprepar.
Då är du en sann Prins av Persien.
Brutal, och utan någon heder.
Ta nu inte miste, och tro att
ni känner mig, prinsessa.
Åh, och vad mer finns det?
Vänta här med Ers Höghet.
Om ni tror att ni kan klara det,..
så föreslår jag en gnutta ödmjukhet
när ni blir presenterad för Kungen.
För ert eget bästa,..
Har ni faderliga känslor, farbror?
En dag,.. så kommer du att ha nöjet
att bli Kungens bror, Dastan.
Så länge du kan minnas, så kommer
en av dina plikter att bli
att uppföra dig väl.
Verkligen? Och hur gör man då?
Man ser till så att hans vinglas
håller sig fullt.
Det blev sagt mig, att ännu en
av mina söner
hade anslutit sig till följet av
stora Persiska krigare.
Vi saknade dig, Far.
Jag bad för
dig och dina brödrar, Dastan.
Familjen,.. bandet mellan brödrar,
det är själva svärdet som försvarar
vårt imperium.
Jag ber om att detta svärd
förblir starkt.
Jag hoppades att mina handlingar
skulle skona män i våra förluster.
En bra man skulle ha gjort som
du gjorde Dastan,
handla modigt för att få en seger
och rädda liv.
Men en stor man skulle ha förhindrat
attacken, från att hända alls,..
en stor man skulle opponerat sig
mot beslutet att invadera,..
Vem som än hade beordrat.
Pojken,..
som jag såg på det där torget,
han var kapabel att bli mer än
bara god,..
... utan att bli stor.
Ja,.. till råga på allt, så
har jag en gåva till dig.
Några kristna tvivlade på mitt
beslut att ta in en pojke från gatan
till min familj, men jag såg en
pojke vars blod inte var nobelt,
men vars karaktär var,..
en Kung i anden.
Tack, Fader.
Jag tackar er, Fader.
Får jag lov att presentera;
Ämbetsdräkten från Alamut's Regent.
Vad kan jag ge dig i gengäld?
Braham!
Får jag presentera prinsessan Tamina.
Tus önskar att skapa ett förbund
med hennes folk genom giftermål.
Det är min högsta önskan, att
det blir med er välsignelse.
På alla mina resor,..
så har jag aldrig sett upp på en
vackrare stad,.. Ers Höghet.
Ni skulle sett den innan era horder
av kamelförare skräpade ner den.
Säkert är det att ni kommer att
bli en utmärkt Drottning.
Men,.. Tus har ju
redan tillräckligt med hustrur.
Du Dastan, kanske skulle ta dina
chanser med en sådan juvel
väntande i din kammare.
Prinsessan av Alamut skall bli
din första hustru.
Vad säger du, Dastan?
Han rusar in framför hundra bågar
utan eftertanke,
men framför ett giftermål, så
är han stelfrusen av skräck.
Jag är nog en av dem som skulle
säga att han inte ännu blivit vis.
Jag behöver en drink.
Flytta er! Ur vägen!
Far!
Någon förgiftade dräkten!
- Snälla, rädda honom!
- Dräkten som Dastan gav honom!
- Varför?
- Snälla rädda honom!
- Grip mördaren!
- Ni måste hjälpa honom!
- Grip honom!
- Vänta!
- Bis!
- Kom med mig!
- Vad tror ni att ni gör?
- Jag vet hur man tar sig härifrån.
Ni behöver min hjälp.
Hoppa upp!
- Stäng porten!
- Den vägen!
Stäng porten!
Konungamördare!
Det är min häst! Han stal min häst!
Mina lojala undersåtar,
hela världen sörjer vår
älskade Kung's bortgång.
Vi är alla slagna av förlusten.
Och att han blev dödad av
prins Dastan,
gör bara vår smärta värre.
Jag dödade inte min far.
Dräkten gavs till mig av min bror.
Tus gjorde det här.
Nu står han
för att bli krönt till Kung.
Jag dödade inte min far.
Jag tror dig.
Du borde inte vara här. Jag skulle
inte ha lå*** dig följa med.
Men det gjorde du.
Jag lovade min bror att jag skulle
döda dig om han inte kunde få dig.
Lösningen skulle vara att först
kyssa mig, och sedan döda mig.
Men jag har en bättre lösning,..
Jag dödar dig!
Så är ditt problem löst!
Vi kunde hitta en annan lösning.
Lösningen skulle vara att först
kyssa mig, och sedan döda mig.
Men jag har en bättre lösning,..
Jag dödar dig!
Ge tillbaka vad du stal, Persier!
Nej!
- Såg du det där?
- Såg vadå?
Försök ta svärdet igen, och jag
svär på att jag bryter din arm.
"Igen?"
- Du använde all sanden!
- Vad?
Vad är det här?
Otroligt!
Att frigöra sanden,.. det skickar
en tillbaka i tiden.
Och bara den som håller i dolken
är medveten om vad som händer.
Vi kan ändra på händelser, genom
att gå tillbaka i tiden. Och det
är bara han som vet.
Vad är den maximala tidsperioden?
Svara mig, prinsessa.
Ni förstörde min stad!
Invasionen handlade inte om att ni
smidde vapen. Utan om den här dolken.
Efter slaget, krävde Tus en tribut.
Jag tänkte inte så mycket på det,
men nu så förstår jag.
Han kunde ändra på vadsomhelst.
Han kunde ändra utgången på ett
kritiskt ögonblick i ett slag,
han kunde förutse en klingas hugg.
Han skulle inte bara vara Kung,
han skulle bli den mest kraftfulle
härskare som Persien någonsin sett,
till och med större än min far.
Allting handlade om den här dolken!
Min förrädiska broder måste
bli dragen inför rättvisa.
Och för det har jag dubblat
belöningen för hans infångande.
Under tiden kommer jag att sträva
efter att skydda vårt imperium,
såsom min far skulle ha fordrat.
Ett nytt välde har börjat.
- Vad gör du?
- Garsiv kan inte vara långt bakom.
Hon är en ökänd häst i Imperiet.
Det här kommer att dölja spåren.
Spåren till vardå? Vart ska du rida?
Till Abrat, där min far ska begravas.
Du är efterlyst för mord på
Kungen, och tänker marchera
rakt in på hans begravning
- med tusentals Persiska soldater?
- Men, Nizam kommer att vara där.
Han är den ende jag kan lita på.
Vi får se om Tus har riggat något.
Gå åt sidan, prinsessa.
Varenda väg till Abrat kommer att
vara full av Persiska soldater.
Jag ska inte använda några vägar,
jag ska rida genom Slavarnas Dal.
Ingen vågar närma sig den öknen,
den är full av mördare och banditer.
- Ja, de säger visst det,..
- Hela din plan är självmord!
Min bror dödade min far och
fläckade mina händer med hans blod.
Och om jag måste dö för att bli
rentvådd, så må det bli så!
Tänker du bara lämna mig här
mitt ute i ingenstans?
Den noble Dastan överger en
hjälplös kvinna ute i vildmarken.
Vad säger din dyrbara heder om det?
Gud,.. giv mig styrkan att inte
döda henne.
Sitt upp.
Vi kan inte vara långt bakom honom.
Utan den rätta sanden, så är den
bara som vilken kniv som helst.
Och inte ens särskilt vass.
- Sanden, finns det mer av den?
- Så klart inte.
Men,.. var kan jag få tag i nån'?
Genom att stå på huvudet
och hålla andan.
- Ser ni vad ni söker efter, Prins?
- Börja att gå.
Om ni inte kan bevisa för er
farbror hur dolken fungerar,
varför i hela världen skulle
han då tro på dig?
Det är inte ert problem, prinsessa.
Ni ska veta att ni går verkligen
som en. Huvudet högt, bröstet ut,
långa stolta steg,.. Gången hos
en självbelåten Persisk prins.
Ingen tvekan om att det kommer
av att från födslen fått höra
att; " hela världen är din ".
- Och faktisk tro på det.
- Jag föddes inte i ett palats, som ni.
Jag föddes i sandens slum,
där jag kunde leva om jag slogs
och kämpade för det.
- Och hur blev du en Prins?
- Kungen var på marknaden en dag,
och han,.. Jag vet inte,.. han...
Han uppdagade mig.
Han tog in mig, och gav mig en
familj och ett hem.
Vad du såg var gången hos en man,
som just hade förlorat allting.
Välkommen till Slavarnas Dal,
Ers Höghet.
Jag är desperat
efter en droppe vatten.
Det är mer än vad vi har, eftersom
du tömde vår kantin för timmar sedan.
Jag föddes inte i öknen som ni
Persier, hoptorkade och arga.
Min fysik är mycket ömtåligare.
Jag tror att du är bortskämd.
Alamut källor är kända för sitt
rena, kalla vatten.
Om du spenderat mindre tid med
att beundra källan, och mer tid
med att bevaka dina murar,
så skulle du inte varit här.
Ett mirakel!
Jag har fått tyst på prinsessan!
Tamina.
Tamina!
Kan du höra mig?
Ja, Dastan, jag kan höra dig.
Vet du var du är, Persier?
Och ändå, så sitter du inte stilla?
I hjätat av Sudan finns en
krigarstam som kallas för Al-Bakr.
De sätter fruktan i hjärtat på
alla som de stöter på.
Al-Bakr är mästare med kastkniven.
De handhar klingor som sägs vara
gåvor från skaparen själv.
Deras träffsäkerhet är så dödligt, att
de kan halshugga tre män med ett kast.
Jag skulle inte ens bry mig om
att göra det om jag var du,..
Och vet du varför?
Det här är Seso. Han är en Al-Bakr.
Jag hade turen att rädda hans liv,
och det betyder att han alltid
kommer att stå i skuld till mig.
Så säg mig, Persier, finns det någon
anledning att jag inte ska be Seso
att sätta nästa kast lite högre?
- Så? Det är den här?
- Ja.
Du hade rätt, hon var inte dålig.
Hon kunde dock luktat lite bättre,
men ändå,.. vi har ett avtal.
- Slipad prinsessa.
- Avtal? Vilket då avtal?
- Vilken vacker prins...
- Vilken kärvänlig prinsessa...
Jag fick dig på fall med mitt
svimningsskådespel,
att i ett språng undsätta en
fallen skönhet...
- Vem sa' att du var vacker?
- Det måste finnas en anledning
till att du
inte kan slita blicken från mig?
Du är,..
Jag... jag litar inte på dig.
Och du är inte min typ.
Jag är ingen desperat slavflicka,
och är faktiskt själv kapabel
- att säga vad jag tycker.
- För mycket, enligt min smak.
Ja, hon kommer att bli ett väldigt
fint tillskott.
Vad har du
för avsikt att göra med henne?
Ja, berätta för honom. Kan ni
inte se hur bekymrad han är?
- Ge mig ett ögonblick.
- Visst.
Det är svårt för mig att medge,
men du hade rätt.
Jag såg faktiskt vad jag
letade efter.
- Dastan, lyssna på mig.
- När min Farbror ser
kraften i den här dolken, så
kommer han att tro mig.
Dastan, jag vet att,.. Jag har
inte varit helt ärlig mot dig.
Jag vet,..
dina lögner är så klyftiga.
Jag är den Gudomliga Paktens Väktare.
- Jaha,.. ja.
- Det där är en helig dolk.
Den skulle smugglas i säkerhet
när du stal den.
- Om den faller i fel händer,..
- Jag ska ta hand om din kniv.
Du vill inte missa det här.
Du inser inte vad som står på spel!
Det här är en angelägenhet för
Gudarna, och inte för människor!
De är dina Gudar, och inte mina.
Kom nu!
Kom igen!
- Strutskapplöpning.
- Ja, varje Tisdag och Torsdag.
Det som de saknar i skönhet vinner
de tillbaka i,.. kämparanda.
Och det är
enkelt att ordna ett race.
Jag har hört många hemska
historier om det här stället.
Att de blodtörstiga slavarna
mördade sina herrar?
Det är en bra historia!
Den är välberättad. Den utvecklas,
men den är dessvärre inte sann.
- Men skeletten som jag såg,..
- Dem köpte jag av en Zigenare.
Jag tillverkade vårt luriga rykte
i avsikt att avvärja den mest
försåtliga ondska som har smugit i
de mest övergivna delarna av vårt land.
Vet du vad jag talar om..?
... Skatter.
De här Persierna...
Deras Arméer, Forten, och vägar,..
Vem betalar för alltihop?
De små affärsmännen.
Det var därför jag startade en
kampanj om falsk ryktesspridning.
Det sprids som en könssjukdom
i ett Turkiskt harem.
Skåda de mäktiga strutsarna!
Kom igen, mina skönheter!
Jag älskar det här!
Håller sig skattmasarna borta från
mig och mina kunder blir alla glada.
Få igång flickorna! Iväg med flickorna!
Kom igen nu! Trängselkontroll!
Stå inte bara där!
Spring! Gå inte.
Tappar ni något, betalar ni det.
Från er egen lön.
Titta inte på mig så där.
Du vet vad jag snackar om.
Gör ert jobb! Trängselkontroll!
Tack så mycket.
Jag börjar att tro att vårt avtal
kommer att fungera riktigt bra.
Hon var mig en stingslig en,
var hittade du henne?
På slavmarknaden i Lurea.
Jag var på väg till Irak för att
byta henne mot en kamel när hon
attackerade mig.
Kameler är stabila.
Jag uppskattar er gästfrihet, ni
bedriver ett fint establissemang,
men om ni
kunde ge mig anskaffningen,..
Vet ni någonting, Persier?
Ni har en anmärkningsvärd likhet med
den vanärade Prinsen som flydde...
efter att han hade mördat Kungen.
- Berättade jag för er om Al-Bakr?
- Ja, ni berättade.
Inget slår en bra historia,
men er hursomhelst,..
Byta henne mot en kamel.
Jag menar bara, se på henne.
Hon är värd åtminstone två.
Och vad gäller er. Ni visste att er
bror hade utfäst en belöning för er.
Och helt frankt - mellan oss -
är den på gränsen till vansinne.
Jag skulle byta bort min egen mor
för den kvantiteten av guld.
Vadå? Du har ingen aning om
hur hon var.
Ta honom till den Persiska utposten.
Nej, vänta! Vänta!
- Det är en fin kniv.
- Det är inget.
- Nej, den är helt värdelös.
- Verkligen?
Smält ner den för juvelerna.
Vad gör pojken för något?
Nej! Ni pojkar kunde döda en fågel.
Hej! Här borta!
- Jag skulle inte göra det
där om jag var du.
- Spring mot tunneln!
Titta på det här! Nu räcker det!
Inga fler bud efter det tredje,..
Kom igen!
Ta honom! Stopp!
- Lyft spaken. Öppna porten!
- Ge mig dolken.
- Fel tidpunkt. Lyft spaken.
- Ge mig dolken!
Tro inte att
tanken inte föresvävade mig.
Flytta på er, prinsessa!
Ta honom!
Dastan!
Ta honom!
Letar ni efter de här?
Nycklar?
Nästa gång, era,..!
De kommer alla att komma till
min far's begravning.
Det finns hundra Persiska soldater
som bevakar porten.
Kanske till och med fler.
Om du vill hålla dig nära dolken,
så hjälp mig att komma in i Abrat.
Alla de här främmande dignitärerna.
Jag antar att du känner några få?
Kunde du inte hittat någon lättare?
Kush Vith är nobelt folk, så
du borde känna dig hedrad.
Ja, fruktansvärt,..
Dastan, var är dolken?
Du får väldigt gärna leta, men
du måste vara väldigt diskret.
Tus är inte här. Han måste
fortfarande vara i Alamut.
Sanden som är i dolken. Det finns
mer av den gömd i Alamut, väl?
Det är därför som Tus stannar där.
Det är därför som han har sin
armé till att söka efter den.
Jag måste få iväg ett budskap till
min farbror om att träffa mig.
Men det är omöjligt.
Svårt, men inte omöjligt.
- Bevisar bara att du är galen.
- Varför ser du då så imponerad ut?
Ur vägen! Lämna plats!
- Vänd dig! Vänd på dig!
- Vad?
Du brukade köpa dem till mig
när jag var pojke.
Och du brukade spotta fröna
på Garsiv.
- Du skulle inte tagit hit mig, Dastan.
- Jag hade inget val, Farbror.
Följ mig.
Jag dödade inte Far.
- Du vet att jag aldrig skulle
göra någonting sådant.
- Ditt handlande säger något annat.
Men jag hade inget annat val
än att fly.
Tus gav mig dräkten. Det måste
vara han som har förgiftat den.
- Dastan...
- Men han är inte här, eller hur?
På sin far's begravning,..
Istället, så stannar han i Alamut.
Våra allierade kommer att förstå
att invasionen var befogad.
Sökningen efter Alamut's
vapensmedja är viktigt.
Ja, men inte ifall det inte
finns någon.
Invasionen av Alamut var en lögn.
Tus är ute efter krafter.
Det var därför han mördade far.
Och nu söker han inte efter vapen,
utan efter sanden,..
- som driver en mystisk manick.
- Därför kallade du hit mig, Dastan?
För mystiska manicker?
Minns du att efter striden, så
hindrade du Tus från att ta en
dolk som han ville ha?
Den dolken är anledningen till
att han invaderade Alamut.
- Denna dolk, har du den med dig?
- Ja.
Den har otroliga krafter.
Är det här
någon sorts skämt, Dastan?
Vadå? Nej, den var däri.
Var är nu ditt så-kallade bevis?
Tamina...
Jag,.. Den...
Dina händer är brända.
Ja,.. från att försöka dra av den
förgiftade manteln från din far.
Är någonting fel, Dastan?
- Nej. Nej,..
- Är det säkert?
För du vet att du kan lita på
mig, pojke.
Bara att... Tus är ju min bror.
- Hur kunde han förråda mig så här?
- Det vet jag inte, Dastan,..
Kanske så respekterade han aldrig
dig som du förtjänade,
och såg dig bara som någon som
han kunde utnyttja.
Någon som kunde
hålla hans vinglas fyllt,..
Mina tjänster till din far
var annorlunda.
Vi delade samma blod, Dastan.
Far berättade många gånger att du
räddade honom från det där lejonet?
- Det var hans favorithistoria.
- En av många, visst.
Nej, det var hans favorit.
Jag är rädd för att du talar
i gåtor, Dastan.
Vänta, Dastan!
Mördare!
Jag dödade inte min far!
Ur vägen! Ut ur min väg!
Ta honom!
Och vad ska du göra nu?
Prins Garsiv!
Var är han?
Var är han?
Garsiv.
- Jag dödade inte Far.
- Då kommer Gud att benåda dig.
Efter att ditt huvud har rullat.
Vi slåss inte med pinnar nu
längre, lillebror.
Är det allt du kan åstadkomma?
- Ers Majestät, jag trodde att
ni hade stannat kvar i Alamut.
- Berätta för mig om Dastan, farbror.
Dastan kom till Averat för att
döda mig. På marknadsplatsen.
Jag kunde knappt ta mig därifrån.
Tus, min död skulle försvaga
ditt unga välde.
Dastan hoppas på att kunna
starta ett uppror.
- Är han ute efter tronen?
- Jag fruktar det, min Herre.
Att dra Dastan inför rättvisa,
det skulle bara ge dem en scen
för att höra honom på.
Mitt råd,.. det skulle vara att
undvika en rättegång.
Ta honom inte tillbaka till Nasaf
för att leva.
Vad Dastan's gärningar än må vara,
så skulle en offentlig rättegång
bäst förmedla vad för sorts Kung
jag har för avsikt att vara.
Stark,.. värderar lagens regler.
Vi är inte vildar.
Du växer som Kung för varje dag.
Dastan måste bli funnen, och
dragen inför rättvisa.
Jag måste tala med våra gäster.
Deras övningar är mycket ovanliga.
Tjänarna har sett saker,
- och hört konstiga ljud.
- Och förra veckan, så
försvann en av hästarna.
Se bara till så att tjänarna
håller sina munnar stängda,
annars så lovar jag er,.. att
de också kommer att försvinna.
Jag har ännu ett uppdrag för er
Hansansin, men ni måste vara snabb.
- Er bön har en gravsten.
- Har ni med er det jag bad om?
De här övningarna kommer väl inte
i vägen för era färdigheter?
Det finns en chans att vi kan se
visioner av framtiden,
visioner av död,..
... ett öde,..
och även en förbannelse.
Och en chans att vi kan hitta
någonting,..
till och med er brorson,
prins Dastan.
Då hoppas jag att vi får se
mer död,.. snart.
Sitt ner!
Det är en Persisk patrull.
Garsiv...
Varför berättar du inte för mig?
De har försvunnit,..
Kanske de är trötta på dina ständiga
lögner och att få knivar i ryggen.
Jag hade inget val förutom att
lämna dig.
Kanske det var din farbror som
inte lyssnade?
Det var inte Tus som dödade min far.
Utan det var Nizam.
- Din Farbror?
- Hans händer var brända.
Han sa att det hände när han försökte
dra av klädet som dödade min far,..
jag har gått igenom det i mitt huvud
igen och igen, han rörde inte dräkten.
Antagligen, så måste
han ha rört vid den tidigare.
Det var Nizam som förgiftade den.
Vad nytta gör det att gå tillbaka i
tiden några ögonblick för min farbror?
Ingen.
Han mördade min far för mer än
bara en dolk.
Varför berättar du inte för mig?
Du har snabba händer.
Och så även jag...
Om du vill ha den tillbaka, så
berätta allting för mig.
Inga fler lekar eller lögner.
Kan vi komma härifrån?
Bara en prinsessa kunde tänka
ihop en sandstorm.
Nazim kommer för att döda oss.
Han vill ha mig död.
Jag måste få veta varför.
I Alamut vilar det bultande
hjärtat till allt liv på Jorden.
Gudarnas Sandglas.
För länge sedan, så kom
Gudarna ner till människan,
och såg inget annat än girighet
och trolöshet.
Så de skickade en jättelik sandstorm
för att förstöra allt och utplåna
allt liv från Jordens yta.
Men en liten flicka bad Gudarna
att ge mänskligheten ännu en chans.
Och erbjöd sitt eget liv i utbyte.
När de såg hennes inre renhet,
så mindes Gudarna den mänskliga
potentialen för godhet,..
... så de svepte in sanden
i Sandglaset.
Dolken gavs till flickan som
räddade mänskligheten.
Hon blev den första Väktaren.
Dolkbladet är det enda som kan
tränga igenom,..
... Sandglaset och tömma ut
tidens sand,..
men handen
kommer bara att hålla i en minut.
Och om någon placerade dolken i
samma glas och höll inne juvel
-knappen på samma gång,..
Sand skulle flöda igenom oupphörligt.
Det kunde skruva tillbaka tiden
så långt som du ville.
Ja, men det är förbjudet.
När min far var bara en pojke, så
räddade Nazim hans liv under en jakt.
En dag, så förföljde de två
Prinsarna en vacker hjort.
Men de sprang iväg när ett lejon
började att jaga dem.
Nazim räddade Sharaman.
Min far berättade historien för
oss om och om igen.
- Jag förstår inte.
- Nazim vill gå tillbaka i tiden,
och göra det han gjorde ogjort.
Han kommer inte att rädda min far,
utan istället låta honom dö.
Han kommer att bli kung för en livstid.
Mina brödrar kommer aldrig bli födda.
Stormen har blåst förbi.
Dastan, sanden som finns i
Sandglaset är otroligt kraftfull.
Att öppna dolken medan den är
inuti glaset bryter förseglingen.
Det förstör Sandglaset och får
det att spricka och splittras.
Tidens Sand kommer inte längre
att vara innesluten.
Det kommer att medföra Gud's
vrede, som återigen kommer
att förstöra allt i sin väg.
Och hela mänskligheten kommer att
få betala för sitt svek.
Det här är vad som kommer att
bli kvar av oss.
Det dolda Väktartemplet utanför
Alamut är en fristad.
Den enda platsen, där dolken
kunde gömmas säkert,
kan vara enda sättet att stoppa
den här katastrofen.
Det är hela sanningen, Dastan.
Ge mig tillbaka dolken,..
så att jag kan ta den dit.
Det kan jag inte göra.
Jag följer med dig.
Så du tänker hjälpa mig?
Vi kan sitta här och snacka, eller
så kan du hoppa upp på hästen.
Vår resa är välsignad.
Vi svänger av och försöker ta oss
till bergspasset innan kvällningen.
Du tänker inte berätta för mig
vad du ska göra?
Bara för att du är så bra på
att följa order.
Utmana nu inte ödet,..
Ta henne!
Du försvann under sådana oroliga
omständigheter, så vi fick inte
en chans att ta farväl.
Vi har spårat dig i en vecka!
Kaoset som du orsakade, det
varade i tio dagar!
Min älskade kapplöpningsbana...
Alla bortspolade som fotspår
i sanden.
Ser du strutsen där borta?
Se på henne.
Det är allt som finns kvar av
mitt spelimperium,..
Och hur bra dina färdigheter än är, så
kan man inte organisera en kapplöpning
med bara en struts!
Har jag rätt?
Ja, sir. Kom med mig.
Visste du om att strutsar har
självmordstendenser?
Se på den här stackaren.
En gång var hon en stor segrare, och
nu måste jag bevaka henne natt och dag
för att se till så att hon inte
hittar på någonting dumt.
Så jag kom på att enda sättet att
återfå mina oturliga förluster,..
... var att
finna de två unga älskande,..
... som bringade detta tunga
moln över mig.
Ja, jag kommer att behöva priset
som är satt på ditt huvud.
Din bror kommer att bli väldigt
nöjd med att få återse,..
Sandvirvlar.
De rullar ner som kamelskit,..
- Shejk, lyssna på mig!
- Helst inte.
- En fin kniv.
- Noble Shejk,
vi är på en helig resa till
templet,..
Tempel? Templet? Det finns inget
heligare än Persiskt guld.
- Ge mig dolken.
- Det är för många av dem.
- Du kan inte döda alla. Vill du leva?
- Ge mig dolken!
Ge mig dolken!
Persier, hur gjorde du det där?
Instinktivt.
Vi måste ut härifrån.
- Vad,.. vad hände igår kväll?
- Ormarna kontrollerades av Hansansins.
- Hansansins?
- I många år, så var de mördare
som tjänade de Persiska Kungarna,
men min far beordrade
att de skulle försvinna.
Nizam måste ha trotsat min fars
order och,.. hållit dem intakta.
Det är en hemlig, statlig
lönnmördarverksamhet.
- Därför betalar vi ingen skatt.
- Vi kan inte stanna.
Ni kan det kanske inte, men vi kan.
Vi kunde behöva er hjälp, med
att ta oss till templet.
Med att gå över Hindu-Kush bergen
under tiden stormen drar förbi?
Ni drar till er problem som en
mango attraherar flugor,
- ni är helt galna!
- Det finns guld i templet.
Mer än vad tio hästar kan bära.
Skattefritt.
Sir!
Har ni någon
aning om vart ni är på väg?
Jag memoriserade
den här stigen som barn.
Det är varenda prinsessa tvungen
till. Den är helig.
Den är här.
Fristaden, den enda plats var
dolken kan förvaras säkert.
Jag förväntade mig gyllene statyer
och vattenfall.
Ge mig tillbaka dolken, så att
jag kan ta den dit.
Gör er nu inte illa, prinsessa.
Hej..! Här!
De har inte varit döda så länge.
Sedan igår kväll kanske.
- Knivhuggna först,..
- Hansansins?
Nizam känner till den här platsen.
Alla döda.
Hela byn.
- Allt mitt guld...
- Vart ska du gå?
- Det finns bara ett sätt att
stoppa allt det här.
- Vad?
Att försäkra så dolken är säker.
Templet innehåller stenen som
dolken kom ifrån.
Vilket då tempel? Det här är bara
en hög med stenar på klipporna.
Det första vi får lära oss om
allt annat misslyckas, är att
sätta tillbaka dolken i stenen.
Stenen kommer att omsluta den.
Dra in den i berget, och
återbörda den till Gudarna.
Det ursprungliga
löftet,.. måste återgäldas.
Vilket löfte?
Gudarna måste ta tillbaka
livet som de skonade.
Då kommer du att dö.
Stanna där! Stanna där!
- Lyssna på mig!
- Ge mig ditt svärd!
Ge mig ditt svärd, eller förvägrar
du mig den äran?
Det finns kroppar där nere,
mördade av Hansansins.
På Nizam's order! Det är
han som är förrädaren!
- Hansansins existerar inte längre.
- Du trodde alltid du var smart.
Det här är inget knep, Garsiv.
Alla är döda därinne sir,
och fler nere i byn.
Stanna där!
Nizam vill ha mig död,.. tystad.
En rättegång skulle bli för offenlig.
Vet du redan det här?
Så han berättade så mycket, eller hur?
Jag vet att det inte har varit lätt
mellan oss, Garsiv, men ändå,..
- Vi är ändå bröder!
- Det var rörande ord
med mitt svärd mot din hals.
Du har ofta ifrågasatt varför vår far
spenderade så mycket tid med att be.
Innan han dog berättade han för
mig att brodersbandet var det
svärd som försvarade imperiet.
Han bad om att det svärdet
skulle förbli starkt.
Varför skulle jag närma mig
vår fars begravning, när jag
visste hur farligt det var?
Nizam rekommenderade din död.
Tus ville ha dig tillbaka levande.
Nizam vill ha mig död,
och han håller Hansansins dolda
för att försäkra
sig om att det kommer att hända.
Han är rädd för
vad jag kanske kommer att säga.
Och vem jag talar om det för.
Säg mig, broder.
Garsiv.
Garsiv!
Garsiv...
Hansansins!
Håll tyst, var tysta!
Skydda dolken!
Persier! Bakom dig!
Tamina!
Tamina! Glöm dem. Prova de här!
Hitta henne!
Du, här borta!
Vet du vad de säger om avsevärt
stora svärd?
- Tamina!
- Låt mig göra det.
Endast väktaren får lov att
återbörda dolken.
Det här är inte någonting som
du kan utföra, Dastan.
Jag är redo för det här.
Det är inte jag.
Tamina!
Ut! Det är nog! Ut!
Garsiv!
- Garsiv!
- Dastan, jag är ledsen.
Rädda Imperiet.
Broder,..
Broder...
- Var är dolken?
- Den är borta.
Att skydda
dolken förutsättningslöst.
Det var mitt heliga kall.
Det var mitt öde.
Vi skapar vårt eget öde, prinsessa.
Vi skaffar tillbaka den.
Vi kommer att behöva en häst till.
- Vart skall ni bege er?
- Till Alamut.
Nizam kommer att använda dolken
till att tränga igenom Sandglaset.
- Och han måste stoppas.
- "Måste stoppas. Måste stoppas."
Vadå?
En knivkastare med ett samvete?
Våra vänner i palatset säger att
Persierna har passerat det första
golvet i tunneln.
De kommer att
nå Sandglaset inom några timmar.
Nizam har dolken i det Höga Templet.
Den är bevakad av någon sorts
demon,.. skyddad av spikar.
Hansansins dödade min bror.
Det är det enda som står emellan
oss och dolken.
Inget som kommer inom 20 meters
avstånd från den överlever.
Vissa behöver inte komma så nära.
Ge mig lite vatten, sire.
Är du säker på det här?
- Jag är skyldig pojken.
- Men du är en Al-Bakr.
En tarvlig gödselhög, och jag,..
en ohederlig entreprenör,..
och de här nobla åliggandena,
är inte alls vår stil, min vän.
- Skynda på!
- Min vän, har ingen nånsin sagt,
att du pratar för mycket?
Kom nu.
Berättade jag för er om Al-Bakr?
Ja, det gjorde du.
Jag hoppas att din bror kommer
att lyssna på dig, Persier.
Han är här. Stäng alla portar!
Finn honom!
- Den är fri.
- Dastan!
- Jag tycker inte du borde göra det.
- Är det oro som jag hör?
- Försiktighet.
- Blandat med lite oro.
- Ni smickrar er själva, prins.
- Och ni brukade vara en bättre
lögnare, prinsessa.
Jag har inte fått mycket övning,..
Detta kommer inte att vara sista
gången som vi är tillsammans.
- Var är dolken?
- Persiske jävla byråkrater,..
har såna mjuka händer,..
- Det har blivit funnet, ers nåd.
- Sandglaset?
Men jag har inte dolken.
Lämna mig.
Hej, Tus.
Dastan!
- Vi måste prata.
- Prata då!
- Ensamma.
- Vänta utanför kammaren.
Nu!
Vi är brödrar, eller hur?
Dräkten som dödade min far blev
förgiftad av Nizam.
- Nizam? Du är galen!
- Vem gav dig dräkten, Tus? Vem?!
Litar du på honom?
Det gjorde jag också.
Men Alamut förser inte våra
fiender med vapen.
- Nizam ljög för oss.
- Varför skulle han göra något
sådant? Vad hade han att tjäna?
Lyssna nu noga. Under stadens
gator, så ligger en
forntida kraft,.. en behållare
i vilken Tidens Sand finns.
Nizam vill använda den till att
korrumpera släktträdet.
Han vill gå tillbaka i tiden
för att kunna bli kung.
Tidens Sand?
Det är ju kätteri, Dastan!
Det är hedniskt vansinne!
Jag har sett den kraften med
mina egna ögon, Tus!
Nizam har upptäckt dess viloplats.
Om vi inte stoppar honom, så
kunde det bli slutet för vår värld.
Om du har tänkt att döda mig,..
så är det bäst att du gör det nu.
Det här är ingen vanlig dolk.
Tryck på juvelen på dess fäste,
så får du själv se.
Jag skulle haft styrkan att göra
det här innan du invaderade staden.
- Vad talar du om?
- Att agera som jag vet är rätt,
oavsett konsekvenserna.
- Soldaterna ska stanna utanf,..
- Stanna där du är!
Han tog sitt eget liv.
Då visar Gud en förrädare nåd för
att han valde en ynkryggs utväg.
Vi vet båda att Dastan var många
saker, men absolut ingen ynkrygg.
Det här är ingen vanlig dolk.
Tryck på juvelen på dess
fäste, så får du själva se.
Oavsett konsekvenserna.
Stopp!
För ett ögonblick sedan, så
dog du framför mina ögon.
- Du tryckte på den,..
- Hur visste du att jag skulle?
För att vi är brödrar.
Den dagen vi åkte ut i krig,
så sa vår far att en sann Kung
överväger rådgivarens råd, men
alltid lyssnar till sitt hjärta.
Du hade inte behövt gå så långt
för att få mig att tro dig.
Ers Majestät, soldaterna sade att,..
Jag ser att
Dastan i sanning har återvänt.
Tus, kom ihåg vad jag sade!
- Nej!
- Ett ögonblick!
Stackars Tus...
han var så ivrig efter kronan.
Och du, Dastan, försöker alltid
desperat att bevisa
att du är mycket mer än vad
Kungen släpade in från gatan.
Vilken storartad röra vi är!
Det verkar som om brodersband inte
längre är svärdet som skyddar imperiet.
Ja!
Han var en av oss.
Han var en av prästerna i templet.
Då har Nizam fått reda på
Sandglasets existens.
Han korrumperade vakterna,
och infekterade oss.
Vi är inte längre rena.
Vi måste skynda oss.
Sluta att dra,..
Sluta att dra! Nu!
Väktarna har byggt tunnlar under
hela staden för en hemlig åtkomst
till Sandglaset.
Om vi är snabba nog, så kan
vi nå dit innan Nizam.
Det borde vara vägen till
Sandglaskammaren.
Det finns bara en säker väg.
Fortare!
Följ efter i mina fotspår.
Ingenting får röra ytan förutom
där jag har trampat.
Spring, Dastan! Spring!
Dastan!
Nizam!
Du mördade din egen släkting.
Sharaman var din bror!
Är jag förbannad?
Jag såg upp till dig.
Dastan!
Jag förstod aldrig varför min bror
tog med sig slödder till palatset.
Ha så mycket nöje i rännstenen,
Dastan.
För där kommer du
att få stanna under mitt välde.
Tamina!
Nizam!
Använd inte dolken.
- Den kommer att lösgöra,..
- Lösgöra vad då?
Gör inte det här.
Stoppa honom.
Om glaset spricker, så dör
världen med det.
Det är inte mitt öde, utan ditt.
Och har alltid varit.
Låt mig falla.
Det gör jag inte.
- Låt mig falla.
- Jag kan inte låta dig falla!
Jag önskar att
vi hade fått vara tillsammans.
Nej!
Nej! Nej!
- Dastan!
- Nej!
Tamina!
Nej!
- Dastan!
- Tamina!
Prins Dastan!
Prins Dastan!
Bis?
- Du är här.
- Klart att jag är här.
Vi har omringat Alamut's palats.
Striden är över.
Inte än.
Vänta!
Vänta!
Vänta!
Soldater av Persien!
Vi har blivit vilseledda till
att attackera denna heliga stad.
- Alamut har ingen vapensmedja,..
- Dastan!
Har du blivit galen?
Jag kan inte hålla tyst inför
trolöshetens ansikte.
Detta krig iscensattes av någon som
jag litade mer på än någon annan,..
Vår Farbror Nizam.
Dastan kämpade väl idag,
kanske alldeles för väl.
Vad han behöver nu, är att komma bort
från solens varma strålar för att vila.
Och samla sina sinnen.
Vapnen vi fann var bara en slump!
Det finns inga vapen
här farbror, och det vet du.
Och den här spionen som tursamt
skulle ha spårat upp dem,..
var anställd av dig för att övertyga
oss alla om att invadera Alamut!
Vad är det här, Dastan?
Samvetskval efter segern?
Du ledde ju själv attacken, och
bringade oss denna stora triumf.
Jag skulle aldrig ha lå***
anfallet ske.
Jag visste
i mitt hjärta att det var fel.
Det kommer aldrig att bli,..
Du kommer aldrig att bli Kung.
Du har inte en kungs hjärta.
Du kommer att dö i skuggorna,..
av en storslagen man.
Ta ner honom därifrån innan han
gör sig till ännu mer åtlöje.
Tus...
Innan vi for så sade vår far
det här:
En sann kung tar alltid sin
rådgivares råd under övervägande,
men lyssnar
alltid till sitt eget hjärta.
Min far och jag var ensamma.
- Hur kunde du veta det här?
- Han hade rätt.
Han känner oss, och han vet
vad vi är kapabla till.
Bara lyssna till ditt hjärta.
Han trotsade dina order.
- Han attackerade, och nu,..
- Tus,..
Lita på mig.
Spionen känner till sanningen.
Leta upp spionen och för honom
till mig!
Vi pressar det ur honom.
Du hade det som varje man
drömmer om.
Kärlek, respekt och en familj.
Men det var inte tilräckligt
för dig, va?
Prinsessa av Alamut,..
jag blev missledd
till att attackera er stad.
Förlåt mig, Ers Höghet.
Tillåt mig att försöka rätta
till det misstaget.
Det skulle vara
till ömsesidig fördel för
våra Nationer att bli förenade
i ett band starkare än vänskap.
Äktenskap.
Ert äktenskap med en som är både
erövrare, och er stads frälsare.
Dastan.
Kungligt blod eller inte,
Han är med vartenda uns en
son till vår far.
Och med varje uns en bror,
till Garsiv och mig.
En sann Prins av Persien.
Gå nu upp där, innan jag
tar din plats.
Hejsan, prinsessa.
Det är brukligt att ett frieri
åtföljs av gåvor,..
men jag blev överraskad och är
oförberedd.
Så jag har ingenting till er.
Förutom,.. det som redan är ert.
Gå med mig, Prins Dastan.
Hur ska jag kunna lita på en man
som bräckte mina stadsmurar?
Med att tänka att jag inte längre är
densamme man som bräckte era murar.
Är det inte kort tid för en man
att förändras så mycket?
Kanske det.
Det låter som om du har upptäckt
någonting här.
Och vad skulle det kunna vara?
En andlig medvetenhet,..
- Ett öde.
- Ja. Precis.
Jag tror att vi skapar vårt
eget öde, prinsessa.
Ni har en
olycklig avsaknad av nyfikenhet.
Utan tvekan en av mina
många skavanker.
Var snäll och
pricka mig inte, Prins.
Jag tror knappast att vi känner
varandra väl nog för det, prinsessa.
Men jag ser fram emot den dagen
då vi gör det.
Översättning: Dream_Theater.