Tip:
Highlight text to annotate it
X
SPARTACUS
BLOOD AND SAND
THE RED SERPENT
Svensk text: SSG - SweSUB Group ©
memnock, FRiEND, Incubator och Skaggs
www.SweSUB.nu
- För bättre texter
Kom igen!
- Vad vet du om det?
- Tysta!
Låt romaren prata!
Thrakien och Republiken
har inte alltid varit vänner.
Men låt oss förbise det.
Vi måste enas av en ädel orsak.
Ni har erövrat vårt land,
och nu ber du om hjälp?
- Erbjuder du oss din hand?
- Jag erbjuder ingen hand.
Jag är här för att informera.
Mithridates och grekerna attackerar
från öster via Svarta havet.
- Det är långt från våra byar.
- Det stämmer.
Geterna drar fördel av distraktionen.
Deras barbarer samlas i norr,
en halv veckas marsch från era byar.
- Hur många är det?
- Tusentals.
Alliera er med Rom.
Anslut er till vårt fälttåg.
För vilket ändamål?
För vilket ändamål?!
- Seger.
- Hur ska vi kunna mäta det?
Geterna har angripit våra byar förr.
Våldtagit våra kvinnor...
Mördat våra barn.
Varje gång har vi drivit dem tillbaka,
endast för att se dem återvända.
Han talar utan att bli tillfrågad,
men ändå säger han sanningen.
Ska vi alliera oss med Rom...
måste syftet vara solklart.
Geterna måste dö...
...allihop.
Döda...allihop.
Har rådet bestämt sig?
Vi ska ut i krig.
Jag har bett gudarna
att välsigna din själ.
När geterna är borta finns det
inget skäl att ta upp det igen.
Vad skulle min man ha
gjort utan det i sina händer?
Odlat grödor. Fött upp getter.
Skaffat barn.
- Skulle du sluta att slåss?
- För alltid, för att vara nära dig.
- När ger ni er av?
- I gryningen.
Följ med och lägg dig.
Om vi bara har den här natten kvar...
...vill jag göra det bästa utav den.
- Jag väntade mig min fru bredvid mig.
- Hon gick upp tidigt för att be.
Att hennes man
skulle stanna hos henne.
- Hade inte vi en överenskommelse?
- Det hade vi.
Gudarna kom till mig igår,
när jag sov...
- Vad visade de?
- Min man på sina bara knän...
...som bugade för en stor röd orm.
Livet tömdes ur hans ådror.
- Hur tolkade du det?
- Som en varning.
Om du går ut i krig,
kommer det att hända olyckliga saker.
Geterna dyrkar bergsvargen.
De tror inte på ormar.
Det var bara en dröm.
- Om det inte var det, då?
- Jag lovade, Sura.
Blod och ära.
Det är det som gör mannen.
Ingenting kan hindra mig från
att återvända till din famn.
Inte geterna, inte romarna...
inte ens gudarna själva.
Nätterna kommer att vara så kalla.
Vad ska jag göra utan dig i sängen?
Lyft på din klänning.
Håll mig nära dina lår.
Tanken kommer att värma oss båda.
Döda allihop.
För din skull.
Håll linjen!
Vi ska knulla era kvinnor!
Vi ska knulla allihop!
Var fan är romarna?
Visa ingen nåd!
Romare, framåt!
Vart ska ni ta vägen?
- Lite sent.
- De är bara i vägen.
- Min skit skulle smaka bättre.
- Jag lagar det de ger oss.
Inälvor och ben. När Glaber
och hans romare festar på kött-
-får vi mat sist av alla.
Vi får dela på resterna.
Men vi skickas alltid först
till de barbariska fittorna!
Glaber kanske rullar ur sitt varma tält-
-och märker att sina thrakihundar
har återvänt till vildmarken.
Har du nåt att tillägga?
- Ett ord.
- Vad skulle det vara?
Det jag gav romarna och
min kropp och blod. Alla gjorde det.
- Vi kan försvara vårt egna land!
- Vi gav ett löfte.
I min by betyder det nåt.
Din by? Är det därför du är här?
För att försvara din by?
Eller försöker du imponera på bruden
du alltid pratar om, med krigshistorier.
Det ligger nåt i det, va?
Löften och heder, så fan heller!
Allt handlar om ett par bröst,
och ett trångt litet hål.
Legaten är här.
Legaten behöver frivilliga
till att reka bortom frontlinjen.
Du! Taktiskt rapport vid soluppgången,
annars får du gå utan ranson.
- "Snälla" hade räckt.
- Vi avslutar det här senare.
- Om vi inte lever då?
- Då spöar jag dig i livet efter detta.
Tänk om jag hade varit en lönnmördare.
Då hade jag varit änka nu.
Jag hade respektfullt sörjt ett tag
innan jag hade gift om mig.
- Kvinnor får inte vistas i lägret.
- Jag var diskret.
En av din män hjälpte mig, efter hot
om att springa naken genom lägret-
-skrikandes att han hade antastat
Legatens hustru.
Vet din far om att du är i Thrakien?
Han är upptagen med att fiffla
med de andra döingarna i senaten.
Han tror att jag slöar i Capua.
Det är för torrt där.
Det har inte regnat där på en evighet.
- Du skulle ha skrivit.
- Då hade jag inte fått komma.
- Jag är mitt uppe i ett krig.
- Jag har en present till dig.
- Det får dig att minnas Rom.
- Sestii-vin...
Låt mig hälla upp,
medan du berättar om ditt lilla krig.
För att göra en lång historia kort...
Mithridates och hans armé pressar
legionen i öster vid Svarta Havet.
Här är jag. Jag skyddar norra gränsen
till landet av *** och skit-
-från simpla barbariska angripare.
Mithridates... En seger mot honom skulle
få varenda romare att prata om dig.
- Cotta leder anfallet.
- Han stjäl äran från dig.
Det är en förmån han har som konsul.
Min far kommer att bli besviken.
Det var meningen att du skulle glänsa.
- Men här sitter du...i skymundan.
- Jag gör vad jag kan.
Det är klart att du gör. Jag bara...
önskar att du var hemma.
Min far planerar en heldag
med skådespel och gladiatorer.
- Det är huvudsamtalsämnet i Capua.
- Jag visste inte att det var val snart.
Det är aldrig för tidigt för en kampanj.
Om saker hade gått bättre,
kunde du ha stått vid hans sida.
Om...
Så allvarlig...
Det är dåligt för ryktet.
Kom...
Du har inte smakat på din gåva än.
- De river lägret.
- De flyr med svansen mellan benen.
En reträtt bör föra dem norrut,
men deras facklor rör sig åt väster.
De tar en omväg för att attackera byarna
nedanför bergspasset.
- Våra byar.
- De hala små fittorna.
De passerar bergspasset här. Det tar dem
högst fyra dagar att nå byarna.
Mat, materiell, kvinnor...
Allt är helt oskyddat.
Det är enkelt att attackera
i bergen under natten.
Jag kanske ska skicka romare istället.
Skicka gudarna själva,
de är ju likvärdiga.
- Utgå.
- Om vi går på dagen...
Utgå!
Barbarerna rör sig västerut.
Än längre bort från Mithridates
och grekerna...och äran du förtjänar.
Återvänd till Capua.
Och min far?
Vad ska han tycka om mannen
som han välsignat åt sin dotter?
En koloss...
reser sig över Roms fiender.
Uppblåsta, arroganta,
romerska pojkälskare!
Varför säger du så?
"Attackera i bergen under natten".
Som om vi vore barn.
Hur vet du att han tycker om pojkar?
- Det är nåt som kittlar i halsen.
- Det måste vara Glabers kuk.
Låt honom sända
sina egna män om han vill det.
Glaber är den farligaste typen
av idiot. Den med en titel.
Sant! Men kanske har han
bättre smak när det gäller vin.
- Stal du hans vin?
- Jag fyller på med *** sen igen.
Upp med dig.
- Romarna har kallat.
- Skit i dem och deras jävla horn.
Ditt fyllesvin.
Legaten har återfått förståndet.
- Finns det nåt vin kvar?
- Din mage innehåller det mesta.
Det kan nog komma upp igen snart.
Hur långt är det till bergspasset?
Tre dagar till fots...
om vi går med beslutsamhet.
En drink skulle öka min beslutsamhet.
Min by är bara en bit till åt väster.
Mitt vin är ditt efter att vi...
Vi ska marschera österut
för att utmana Mithridates.
- Har Legaten sänt egna spejare?
- Hur fan ska jag veta det?
De blåser i hornen, de romerska hundarna
skäller och gudarna skiter på mig.
Välkommen till romerska hjälptruppen.
Får jag tala, Legat?
- Formera er. Vi rycker fram österut!
- Du menar väl väst? Geterna avancerar.
Mithridates och grekerna
är av brådskande karaktär.
Ni har allierat er med Rom.
Jag är Roms kropp och röst.
Vi marscherar österut, mot Svarta havet.
Formera er.
Formera er!
Nej.
- Vägrar ni att följa order?
- Jag svor att strida mot geterna.
- Inte att attackera Mithridates i öst.
- Ni ska marschera dit ni är beordrade!
Döda dem!
Vänta!
Kasta!
- Vad har du gjort, din idiot!
- Han gjorde vad som krävdes!
Ta er härifrån! Västerut, om det är
där ni bor. Gör vad fan ni behagar.
Vad gör vi med Legaten?
Vi lämnar honom i gyttjan.
Sätt fart.
Nej!
Herregud.
Vår by...
Vi måste ge oss av...nu.
De har inte följt efter oss.
Du hade rätt.
Jag skulle aldrig ha lämnat dig
Du gav ditt ord.
Felet är att romarna inte höll sitt.
- Du är skadad. Låt mig se.
- Sura...
- Din ton är oroväckande.
- Det borde du vara van vid.
- Jag klarar mig.
- Givetvis gör du det. Sitt still...
Den är väl borta?
Vår by. Alla som vi känner.
Vi reser söderut.
Jag hade släkt där. Geterna kommer
inte att ta sig så långt.
De riskerar inte
att förlora så många män.
Romarna, då?
Deras bekymmer är Mithridates,
som kommer öster ifrån.
Söderut blir det.
Jag önskar att jag vore 1000 män.
Du gjorde vad du kunde.
Du kom tillbaka...för mig.
Trots att det kunde kosta dig livet.
Jag har inget liv utan dig.
Min tribun är död. Halva hjälptruppen
har deserterat. Rom har hemkallat mig.
- Allt tack vare dig.
- Jag tar ansvar, men min fru...
...har dömts till slaveri,
på grund av hennes make.
Nej!
Roms skugga är mäktig.
Du kommer att dö i den.
Vad trevligt att du är med oss.
Jag trodde att du var död.
- Han luktar som om han vore död.
- Din dumme jävel.
Ta det lugnt.
Du har varit avsvimmad i dagar.
- Är vi till havs?
- Adriatiska havet, på väg mot Capua.
- Sura...
- Din kvinna?
Romarna tog henne.
Det är lika bra att du glömmer henne.
Tänk om jag hade varit en lönnmördare?
- Far är i stan. Han kommer snart.
- Hur snart?
- Han är inte speciellt nöjd med dig.
- Hans dotter, då?
Hon har saknat sin make, men räds
att hans återkomst kom för tidigt.
- Spelen som din far skänker Capua...
- De inleds imorgon.
- Är festen ikväll?
- Det är därför han är här.
Jag måste tala med honom.
Det kommer att krävas mycket
för att återfå hans tillit.
I senaten viskas det om...
din tidiga återkomst.
Åskådarnas jubel kommer att tysta dem.
Jubel? Hur ska du lyckas med det
när du inte återvänt med en seger?
Genom att ge dem
nåt de aldrig har fått se.
Thrakiskt blod ska spillas på arenan.
När åskådarnas hjärtan vinns...
...kommer Senaten på andra tankar.
Försvinn ur min åsyn!
Inavlade jävlar. Jag borde
sälja er till gruvorna.
- Far är tillbaka. I ett gott skick.
- Om han nekar mig mina intentioner...
Han nekar aldrig sin dotter
när hon ber med tårfyllda ögon.
Kära medborgare av Capua!
Ärade gäster!
Ett stort tack för att ni närvarar
i firandet av släkten Albinius.
Albinius!
Er närvaro hedrar minnet av de äldre,
bortgånga för tidigt från de levande.
Och för glädjen av en dotter,
fortfarande full av liv.
Jag belönar er vänlighet med
vattnets gåvor.
Hitburet från Rom
där gudarna förhindrade torka.
Och gåvor av blod...
att utgjutas på arenan.
Quintus Lentulus Batiatus, stig fram!
Presentera dina gladiatorer.
För att hedra senator Albinius,
och Capuas folk...
...ger jag er Barca.
Odjuret från Karthago.
Men hans grymhet bleknar...
i jämförelse med arenans Titan...
Guden över blod och sand...
Crixus, den obesegrade galliern!
Vi tackar Batiatus!
Och nu...
till Marcus Decius Solonius...
...och hans utbud!
För att hedra Senator Albinius,
och Capuas folk...
...erbjuder jag sex av mina finaste män!
Skåda Arkadios!
Atenarnas gissel!
Skrytsam skitsnackare.
Ett hån mot yrket.
- Ett hån säger du?
- Misstycker du?
Låt det vara.
Vi är senatorns gäster. Vi är inbjudna
till att sitta på terrassen imorgon.
Som tröst.
Bara två av mina män får slåss imorgon.
Solonius har 6 otränade människoapor.
Han har fingrarna i de rätta rövhålen.
Han vickar på dem och alla skiter guld.
Vi tackar Solonius!
Men vatten och spel är avlägsna priser
för staden som har hållt namnet-
-Albinius som sitt eget.
Det förtjänar mer!
Gudarna har sett till att leverera det
i form av min dotters man...
Legat Claudius Glaber.
Nyligen hemkommen från
det barbariska Thrakien!
Mer gåvor åt Capuas folk!
Sex thrakiska sjakaler!
Desertörer från kriget mot
de barbariska geterna!
De ska avrättas "genom svärdet"
i morgondagens spel!
Nå?
Han är väl mottagen.
Det var den sista tjänsten
du bad om för honom.
Mer musik nu, och dryck!
Thrakier. Mellan dem och Solonius under-
lägsna utbud, är ett hån att räkna med.
Glaber nämnde avrättning.
Våra män kanske kan få den uppgiften.
- Den platsen är upptagen.
- Goda Solonius.
Jag undrade just över dina varor.
- Och jag över dina...
- Du smickrar.
Nej, jag uppskattar.
Kul att ses, gamle vän. Jag var rädd
för att du inte skulle vara med.
Spelen utan Batiatus är som
en solnedgång utan sol!
Crixus och Barca. Det är en bra start.
De borde utgöra distraktion mellan
de mer viktiga kamperna.
Senatorn vinkar. Om du inte
är på spelen imorgon, Lucretia...
- Vi är inbjudna till terrassen.
- Terrassen? Med senatorn?
En stor ära.
Det blir ett nöje att ha dig där.
Jag ska bevittna hans hjärta en dag...
åtskilt från hans bröst.
Och jag ska hålla i kniven.
Jag har aldrig skådat nåt sånt här.
Det kommer du aldrig att göra igen.
- Publiken gillar hans gåvor.
- Det gör vi alla.
Jag har sparat nåt åt den sista.
Redo, thrakiska fitta?
Oddsen är inte populära.
- Han vållade Rom stor skada, far.
- Hans feghet ledde till massflykt.
- Är inte hans liv ersättning nog?
- Han måste förnedras som ett exempel.
Solonius var snäll nog att
erbjuda sina tjänster för det här.
Ge kommandot.
- Ett hån.
- Lugna dig.
Döda dem alla...
Döda, döda!
Leva, leva!
- De här försvårar det hela.
- Dödsdomen ligger kvar.
Det är oklokt att trotsa
publikens vilja. Även för en senator.
Han gav mig olägenheter,
jag vill inte se honom friad!
En lösning, kanske...
Om du vill underhålla, Legaten?
Thrakiern är lovande på arenan
mot Solonius underlägsna underlag.
Det anländer nya rekryter imorgon.
Om jag skulle köpa den här mannen-
-och träna honom till gladiator.
I hans tillstånd...tvekar jag på att
han överlever till kvartsmånen.
Leva, leva!
Ska vi vara barmhärtiga?
Och därmed förtjäna den
tjänsten du sökte.
- Vad heter han?
- Jag brydde mig aldrig om att fråga.
Sättet han strider på...
Som legenden om thrakierkungen.
Spartacus kallades han.
Capuas folk!
Den här mannen, den här Spartacus.
Han har visat sig värdig i arenan.
För det...ska Legat Claudius Glaber
och jag bevilja honom...
...liv.
Spartacus, Spartacus!
Svensk text: SSG - SweSUB Group ©
memnock, FRiEND, Incubator och Skaggs
www.SweSUB.nu
- För bättre texter