Tip:
Highlight text to annotate it
X
Godmorgon, miss Prescott.
Godmorgon, miss Prescott.
Lystring!
Jag kan inte publicera det här!
Det är det sämsta numret
under Quality Magazines 60 år!
Utgivning vore ett svek
mot kvinnan!
Åh nej, miss Prescott.
Den nakna amerikanska kvinnan-
-som väntar på
att jag ska klä henne!
Den talar inte!
Inte till mig,
och därför inte till någon!
En tidskrift
ska vara som en människa.
Dra sitt strå till stacken.
Den kan inte ligga och lata sig.
En tidskrift ska ha-
-blod, intelligens och flärd!
Enbart papper-
-är ett svek mot Amerikas kvinnor!
Säg inte så, miss Prescott!
Jo! D för dålig!
D för dyster!
D för dammig och för deprimerande!
Dum och dödlig!
Ahh! Här har vi det!
Här har vi vårt tema - skärt!
Flickor!
Ta det här till alla designers!
Klänningar i den nyansen!
Meddela Delmont!
Skära skor och strumpor!
Laura! Allt ska bli skärt!
Skärt! Hela numret! Hela landet!
Lettie, ta diktamen:
Till Amerikas kvinnor...
Till hela världens kvinnor!
Släng svart!
Bränn blått!
Begrav det beiga!
Från och med nu!
Dovitch, kom hit!
Fortsätt.
- Det räcker, mina herrar!
Ett skärt tåg ska komma-
-ut på spåret!
TWA återkommer om flygplanet.
Alla kvinnor man ser
har skära kläder.
- Varför inte ni?
- Jag? Aldrig i livet.
Jag måste berätta om min idé
för nästa nummer!
Mitt nya projekt!
Du kommer att svimma!
Vad har ni hittat på nu?
*** Avery ska fotografera!
Han är enormt inspirerad!
Kläder för kvinnan
som är ointresserad av kläder!
Ge mig en lång blick, Marion.
Längre.
Kan du sänka fondbelysningen
lite grann, Steve?
Stopp! Beethoven fungerar inte.
Försök med Brahms.
Hör på, Marion.
Jag vill att vi försöker igen.
Försök koncentrera dig nu.
Du ska vara en tänkande kvinna.
Det är en skulptur
av Itsabuchi.
Jag vill att du ska titta på den
som om ni förstod varandra.
Nej, så ser man inte ut
när man tänker på Itsabuchi.
Reagera på det. Säg det.
ltsabuchi, hmm?
Nja, det är nog nåt som saknas.
Lyssna noga nu.
Du är på
Museum of Modern Art.
Du tänker djupa tankar, Marion.
Den här skulpturen säger dig nåt.
Du tänker. Intellektuellt.
Vad tänker du på?
Att det här drar ut på tiden.
Jag hinner inte
hämta tvätten åt Harold.
Om Harold inte får tvätten i tid...
Blir inte bilden klar, kan du glömma
både Harold och hans tvätt.
Den tänkande kvinnan
måste ändra sin syn på mode.
Skönhet och intellekt kan förenas.
Se nästa sida.
Hur ser den ut?
Sidan ser lika intellektuell ut
som en snigel.
Trams. Marion kan vara djup.
Titta. Hon läser.
Kära Marion, vad är det du läser?
Milis från Mars.
Ska vi tröska på,
eller ta nån annan?
- Lucy Brand?
- På smekmå***.
- Betty Hayes?
- I finkan.
Har vi nån både snygg och smart?
Vi kan ge Marion en ny bakgrund.
Något intellektuellt.
En bokhandel!
Nåt skumt ställe
nere i Greenwich Village.
Fort! Vi kan plocka upp
Harolds tvätt på vägen.
Där är en.
Stanna här!
Lagom skumt.
Hjälp mig med lampan, Melissa!
Jag har händerna fulla!
Så dystert - vi kunde inte
ha gjort det bättre själva.
Marion ser smartare ut.
Förlåt, jag såg er inte där uppe.
Är ni oskadd?
Ja, tack. Kan jag hjälpa er
med något? Söker ni en bok?
- Här borta, Marion!
- Vilka är det där?
Kan jag hjälpa...
Nej tack, vi har allt vi behöver.
Vad gör ni här?
Vi ska ta några bilder.
Vilka bilder?
- Är ni ägaren?
- Nej.
Men jag har ansvaret!
Jo Stockton. Kan ni hjälpa mig?
Jag heter *** Avery.
Bilder, sa ni?
Modebilder-
-till tidskriften Quality.
Nej!
Ägaren skulle aldrig tillåta det!
Hon hatar modetidningar.
De hotar kvinnornas självuppfattning!
- Vi har problem. Hon tänker.
- Och talar.
Nu måste ni gå...
Var barmhärtig!
Har vi inte rätt att försörja oss?
Jag bad er att gå!
Utan respekt-
-för individen, dör gruppen.
Vad sa hon?
"Bemöt andra
som du vill bli bemött".
Det tar inte lång tid-
-och vi brukar
bemöta varann likadant.
Flytta om böckerna!
De står för prydligt.
Blanda dem lite.
Nej, blanda dem inte!
De här handlar om empirism!
Och de där om
psyko-fysisk parallellism!
Ställ tillbaka dem! - Säg till henne!
Ingen ger Maggie Prescott order.
Vi bör nog ha med henne på fotot.
- Kom med här.
- Jag?
- Ni får sälja en bok till henne.
Till henne?
Låtsas att hon kan läsa.
Nej, hörni!
Börja, Marion.
Det här går emot
alla mina principer!
Jag vill inte låna mig till...
Jag beklagar...
Prata om böckerna
så vi kommer härifrån!
Epifenomenalism
är läran om medvetandet-
-som enbart biologisk biprodukt-
-vars närvaro eller frånvaro...
inte har nån betydelse...
Vad håller ni på med?
Håll posen!
Bra. Sätt på henne andra kläder!
Ni fattar visst inte
att ni inkräktar här!
Jag kan faktiskt sätta er i fängelse!
Nu börjar ni bli tröttsam!
Vad gör ni?
Släpp! Släpp min arm!
Tyvärr, men ni är faktiskt i vägen!
Det går fort.
Släpp in mig!
Frisk luft gör henne gott.
Hon var blek.
Kör i gång!
Vänta! Färdig!
Bra. En till, tack!
Kör i gång!
Vänta! Nu!
Bra, Marion. Bara en till nu.
Då kör vi!
Nu!
Vänta! Färdig!
Så där ja. Det borde räcka.
- Är ni klara nu?
- Tack.
Vi nämner affärens namn.
Våga inte!
Taxi!
Åh nej!
Hej igen.
Jag tänkte hjälpa er.
Vi stökade verkligen till.
Var är materialism-hyllan?
Räck dem bara till mig.
Åh nej!
Ni borde skämmas.
Ja, vi var buffliga.
Hur kan ni slösa bort er talang-
-på dumma klänningar och kvinnor?
De flesta tycker att de är vackra.
En syntetisk skönhet.
Träd är vackra.
Ni borde ta bilder av träd.
Jag arbetar för mitt uppehälle.
Efterfrågan på trädbilder
är minimal.
En förtjänst med jobbet-
-är Paris-resorna.
Det avundas jag er.
Jag önskar att jag hade råd.
Ni skulle må.
Fina fester varje kväll-
-och nya kärlekshistorier
varje timme.
Jag skulle gå på
Emile Flostres föredrag.
Föredrag i Paris?
Professor Flostre är filosof.
Empatikalismens fader.
Jaså? Vad är empatikalism?
Den förnuftiga vägen
till förståelse och sinnesfrid.
Men vad är det?
Det är empati.
Vet ni vad ordet betyder?
Nej, där är jag tyvärr nybörjare.
Är det släkt med sympati?
Det är mer än det.
Sympati är att förstå känslor.
Empati innebär att man-
-verkligen känner
vad en annan person känner.
Man är i den andres ställe.
Förstår ni vad jag säger?
Varför gjorde ni så där?
Empati.
Jag kände att ni ville bli kysst.
Ni kände fel, är jag rädd.
Jag vill inte bli kysst
av er eller nån annan.
Alla vill bli kyssta.
till och med filosofer.
Vi har inte boken ni söker,
mr Avery.
Jag öppnar.
Inget besvär.
Jag kastar ut mig själv.
Adjö.
Nå, vad tycker du?
Bra. Vad har du tänkte dig?
En strålande idé!
Och jag är först med den!
Vi ska ha en Quality-kvinna.
Flickan ska representera våra ideal.
Bra gimmick! Nån av de här blir bra.
Det räcker inte med bra -
hon måste ha nåt extra!
Paris främste modeskapare
ska klä upp henne!
- Paul Duval?
- Ja, Paul Duval.
Vi ska få fotografera kollektionen
före premiären!
Det blir tidernas scoop!
- Fint, va?
- Otroligt!
Då blir han bojkottad
av alla andra modemagasin.
Äsch! Om det fungerar,
så gynnar det oss alla.
Vänta ska ni få se!
Jag har hittat Quality-flickan!
Marion...
Nej. Det är den andra jag menar.
Bokvarelsen?
Hon är ny, Maggie.
Hon är fräsch.
Du är förryckt.
Men hon är ovanlig. Vem är hon?
Fråga inte.
Blotta tanken får mig att rysa.
Om det är ett skämt...
Nej.
Med lite smink blir hon fantastisk.
En katastrof.
- Maggie!
- Se på henne!
Hon ser lustig ut.
Quality ska ha
grace, elegans, flärd.
Du förvånar mig verkligen.
Alla våra flickor
har de egenskaperna.
Vad är det för fel på intelligens?
Det skulle vara nåt nytt.
Jag bjuder på en drink.
Gör du förstoringar?
Ta vårt mörkrum.
Jag ska studera möjligheterna.
- Inga löften.
- Det behövs inte.
Han tycks tro
att han äger tidningen!
Minns du bokvarelsen?
Ta hit henne!
Beställ dyra böcker
så att hon kommer.
För 50 dollar, om det behövs.
Vi lär nog få söva henne
för att få henne till Paris.
Eh...miss Prescott, tack.
Jag har hennes böcker.
Modigliani och Braque.
Hennes sekreterare
får ta hand om er.
Jaså, det är ni. Kom in, för all del.
Kom in.
Böckerna är här.
Varsågod.
Det blir 52,75 dollar
plus 1,20 för taxi.
53,95.
Släpp böckerna!
Nå, släpp dem!
- På golvet?
- Ja, just det.
Sträck på er!
Om ni visste hur viktigt det är
med god hållning.
Jag tänker inte ta värvning!
Jag vill bara ha 53,95 dollar.
Modigliani, 12,50.
Braque och
Hieronymus Bosch, 22,75.
Postimpressionism, 7.
Plus 10,50 för egyptierna.
Totalt 52,75,
och så blir det 1,20 för taxin.
- Babblar.
- Snygg kropp.
Den bli bättre när vi är klara.
- Klara med vad?
- Hon kanske kan bli nåt.
Kan bli vad?
Fin benstruktur.
Strunta i mina ben
och ge mig mina 53,95.
Upp med ögonbrynen.
Rouge.
Hon behöver en underbar mun.
Hemskt hår. Måste klippas.
Vad är det ni håller på med?
Babs, ta av henne
den där gräsliga saken!
Vänta lite! Vänta, säger jag!
Låt bli! Stopp!
Jag vill inte veta av er galningar!
Våga inte röra mig mer!
Komma med en leverans
och bli antastad!
Sluta nu!
Mitt hår ska inte klippas!
Och mina ögonbryn ska vara där de är!
Och jag ser ingen praktisk fördel
med en underbar mun!
Nu går jag, och om nån stoppar mig-
-så är det inte mitt hår som ryker!
Ta hit henne!
Skynda er!
Fort! Där borta!
Såg du inte lampan utanför?
I desperation
tar man första flyktväg.
Jaså, det är ni.
Det var synd på er bild.
Det gör inget.
Varför är ni så desperat?
De där typerna.
De bryr sig inte om
folks känslor.
Dra i kläderna och klippa håret...
Har du sett flickan?
Avslöja mig inte.
Om ni ger dem en chans...
Här var tomt när jag kom.
Fånga henne om du kan.
Javisst.
Det är mitt fel. Jag trodde
ni kunde bli en bra modell.
Var det er idé?
Ja, ni får stämma mig.
Skulle jag bli modell?
Jag vet att mitt ansikte
ser lustigt ut.
Maggie sa det.
Tyvärr har hon rätt.
Lustigt, tycker ni.
Intressant, tycker jag.
Det är alldeles för befängt.
- Det är helt omöjligt.
- Låt mig bedöma det.
Jag tar er inte till Paris
om jag inte tror på er.
- Paris?
- Ja. Se på det så här...
Är inte modellyrket kul-
-är ni ändå i Paris,
och kan hälsa på professor...
...Flostre?
Ni kan gå på hans föredrag.
Få ut nåt av resan.
Ett gott ***.
Eller en god början,
om det artar sig bra.
Nu ska vi se.
Så där.
- Åh nej...
- Vad är det för fel?
Hur kan det där bli en fotomodell?
Ni skämtar.
Ni blir vacker som...
Vad är vackert för er?
Ett träd. Vacker som ett träd.
Mina damer - skåda
Quality-kvinnan!
Underbar!
Förlåt, jag visste inte...
Nej, kära barn.
Det var jag som uppträdde ohyfsat.
Nu vill hon åka till Paris.
Underbart!
Men tro inte att jag
har mist min integritet...
Det där får vi prata om senare.
Då så, flickor. Nu sätter vi i gång.
Mot Paris!
Vill ni ta en guidad tur genom Paris?
Ser vi ut som turister?
Vi är ju är för att jobba.
Vi åker till våra hotell och vilar.
- Jag är ***.
- Jag också.
Jag orkar inte ens instämma.
Hej då. Jag hör av mig!
Nå, hur var det?
Allô?
Snälla Duval, jag kan inte
ens höra mina egna tankar.
- Maggie!
- Jag ringer igen.
Jag borde inte ha lovat dig!
Jag riskerar mitt rykte
hos alla andra.
Flickan kom inte.
Du är Paris viktigaste designer.
Koppla av. Hon kommer snart.
I morse, klockan tio, sa du!
Nu är klockan fem!
Vi måste ta nån annan!
Omöjligt!
Kampanjen är redan i gång!
Var är hon!
På Eiffeltornet, på Seines botten...
Hur ska jag kunna veta hon är?
En dopfest för
Quality-kvinnan.
*** hittade en deli i Paris.
Importerad ända från Kalifornien.
Och Florida.
Hur ser hedersgästen ut?
Var är hon?
Är hon här, syns hon inte.
Dök hon inte upp?
Herrarna ska göra henne klar.
Var fan är hon nånstans?
Jag kan inte svära på det, men...
För all del, berätta inget!
Hon är här
i morgon bitti klockan tio.
Till dess - ta för er!
Strike.
Här måste det vara.
Tack.
Gigi vill dansa med er, monsieur.
Jag är Gigi!
Jag ska bara hämta frun och ungarna.
Allt som är delikat
är inte nyttig mat.
Fientliga vibrationer...
Från mig. Förlåt.
Pågår det länge?
Tre timmar. Total koncentration.
Så skönt att sluta.
Inom mindre än tio år-
-är empatikalismen erkänd.
Endast den kan skapa fred.
Fred genom förståelse är den enda...
Hej, hur står det till?
Bra, tack. Och själv?
När kom ni till Paris?
Mr Avery.
- Mina vänner.
Hur är läget, grabbar?
Ursäktar ni om jag talar med damen?
- De fattar inte.
- Ni talade engelska.
Ja, men det är en del
av empatikalism.
Därför behöver vi inga ord.
De förstår mig genom känslor,
och mitt tonläge.
- Som en hund.
- Ni förstår tydligen inte.
Vem betalar?
- Jag.
- Då förstår jag.
- Säger ni att vinet...
- Låt mig visa en sak.
Mina herrar, ni liknar
en samling daggmaskar.
Inte bara liknar,
ni är en samling daggmaskar.
Ni sitter här i alla år-
-för att inte tas för lösdriveri.
- Bravo!
- Försvaret vilar.
Ni hör inte hemma här.
Inte ni heller. Vi var överens...
Ni dansa med Mimi?
Nej tack. Sa inte Gigi det?
Det är mycket ohyfsat att neka Mimi.
Hemma brukar mannen bjuda upp.
Rena stenåldern.
Här är vi fria. Om en kvinna
vill dansa, bjuder hon upp.
Vi struntar i
gammalmodiga konventioner.
Jag förstår.
Bjuder ni också upp män?
Inser ni inte-
-att dansen bara är
en uttrycksform, en befrielse?
Man behöver inte ta det så formellt.
Faktum är, att jag känner
för att uttrycka mig nu-
-och att befria mig!
Ni har verkligen fått nya vänner.
De är empatiker.
Ni pratar mycket om empati.
Gör ni nånting åt det själv?
Vad menar ni?
- Varför inte rikta lite mot mig?
- Hur menar ni?
Ni kom inte. Ert jobb här-
-är mitt ansvar.
Ser ni inte min arbetslöshet nalkas?
Kom inte vart?
De har väntat på er
hos Duval hela dan.
Det har ingen talat om för mig.
Vi har ringt er i flera timmar.
Jag har varit på caféet hela dan.
Jag är hemskt ledsen.
Jag vill inte låta trist-
-men ni borde gå hem nu -
kameran är grym.
Jag vill slippa retuschera er.
Ni får sitta på café
och kallprata senare.
Kallprata? Ni tycker förstås
att urringningar-
-är ett viktigt samtalsämne.
Allt ni inte förstår är kallprat.
- Hur var Flostre?
- Byt inte ämne.
Jag har inte träffat Flostre.
Inte? Jag trodde att ni två
var kompisar nu.
Flostre besöker bara caféer
undantagsvis.
Han tar inte emot alla.
Alla amerikaner-
-får ju inte träffa presidenten.
En inbjudan från Flostre
är en ära.
Lika ovanlig som en till...
Vita huset.
Jag uppskattar inte era skämt.
Men låt oss bli vänner,
för jobbets skull.
Det räcker med att vara bekanta
för att jobba ihop.
Ska jag gå till Duval nu?
Halv elva i morgon.
Lovar ni?
Det har jag ju sagt.
Här ska jag vika av. God natt.
Vänta, var inte arg på mig.
Kan vi inte ta en promenad
och bekanta oss lite mer?
Jag måste gå och lägga mig.
Ni ska inte behöva
retuschera mina bilder.
Ni är arg...
Jag är inte arg.
Jag är sårad och besviken och...
...arg!
Vad gör de så länge?
De har mycket att göra.
- De ser inte glada ut.
- Och inte sura.
Verkar de nöjda?
De ser inte missnöjda ut.
Jag börjar bli nervös.
- Självklart.
- Sitt ner!
Mina vänner, ni såg henne
komma hit som en eländig larv...
...men det blev ingen fjäril
som kom ut.
- Inte det?
- Nej, det blev en paradisfågel!
Ljus!
Ridån!
- Jag tror inte mina ögon!
- Sa jag inte det?
Du är underskön! Hur känns det?
Bra, men det är inte jag.
Håret, klänningen - perfekt!
Du ser vad vi kan åstadkomma.
Försök att stanna ett tag.
Visningen är på fredag.
På torsdag bjuder vi in pressen.
Det kommer att bli din kväll.
- Du kommer väl?
- Ja!
Fotografera hela veckan!
Ta underbara bilder!
Massor av flärd!
Och släpp henne inte ur sikte nu!
Gör nu bara som jag säger!
Håll upp ballongerna,
och när jag säger "spring"-
-springer du fort!
Håll i ballongerna.
Springa, med ballongerna.
Är du beredd?
Lyft huvudet. Du är så glad...
Spring!
Spring!
Va? Åh, varför...
Vart skulle jag springa?
Däråt!
Förlåt, det här är nytt för mig.
Det blir bra! Du är i Paris.
Du är i Tuilerierna.
Du har ballonger. Det regnar.
Du är så glad.
- Varför då?
- Jag säger det!
Det är allt du behöver veta,
Spring!
Jättebra!
Stanna nu!
Underbart!
I dag är du inte glad.
- Sårad...
- Tragisk...
Nedbruten.
Du är Anna Karenina.
Kasta mig för tåget?
Vi får se, men nu gäller det
nobel självuppoffring.
Din älskare kysste dig farväl.
Kärleken kan vara över för evigt.
Ge henne tårar, Marcel!
Hon har tårar!
Bra, du är skådespelerska också!
Hör på, Jo! Ge mig rubbet nu -
krossat hjärta, längtan, tragedi!
Fukta läpparna.
Bra. Och nu - ånga!
Ånga!
Bra! Precis som i filmen!
Stackars Anna.
Mindre ånga!
Mindre ånga!
Det var underbart! Vi är klara!
Bra. Ge henne blommor nu!
Blommor! Stora fång!
Me, mer, mer...
Det är vår och du är kär.
Vänd dig om nu! Fantastiskt!
Du lämnar operan-
-till musik ur
Tristan och Isolde.
- Du är olycklig.
- Varför?
Ett möte. Två stolar.
Han uteblev. Du rasar!
När jag säger till kommer du ner,
med mord i sinnet.
Fukta läpparna.
Du är Isolde, du är en drottning.
Gå nu! Gå, gå!
Du är rasande på Tristan.
Jättebra!
I dag är du en enkel flicka.
Du bor vid Seine.
Du vill ha fisk till lunch.
Meta, Jo.
Försök se ut som om du metar.
Jag har aldrig gjort det förut.
Ja, det syns lång väg.
Det behöver du inte säga.
Se trovärdig ut!
Du metar inte!
Jag har fastnat i nånting!
Låtsas att du har fått napp!
Dra upp den!
Fantastiskt!
- Nu ska du föreställa...
- Jag vet, en prinsessa på bal-
-och fågeln är en förtrollad prins-
-men vi dansar vidare-
-som om ingenting hade hänt.
Nu är du vuxen.
Okej. Ge honom en kyss nu.
Är han inte din drömprins?
Bli glad!
Där satt den!
Okej, Marcel - ljus!
Var är du, Jo?
Säg "gå" när du är redo!
Vad tänker du göra?
Strunta i vad jag ska göra.
Säg bara "gå"!
Okej... Gå!
Milde Moses! Det är strålande!
Stanna!
Stanna!
- Jag kan inte stanna. Ta bilden!
- Stanna!
- Stanna!
- Jag vill inte. Ta bilden!
Det är ditt livs lyckligaste dag.
Klockor ringer,
och änglarna sjunger.
Mannen du älskar så högt
väntar på dig inne i kyrkan.
Vad är det?
Det känns så falskt
att stå så här.
Det är inte min lyckodag
och ingen väntar på mig.
Du var inte Anna Karenina.
Fågeln var ingen prins.
Men jag förstår inte.
Jag vet det.
Vi ska inte gifta oss.
- En vacker brud.
- Det är inte min klänning.
Vi ska ta bilder.
Vi borde ha bett om tillåtelse först.
Inget bröllop?
Jag vet inte vad det är med mig.
Glöm det. Koppla av.
Vi har jobbat för hårt.
Vi ska väl åka hem snart?
Du längtar hem.
Vi ska bara ta en bild till,
och sen är det klart.
- Och vad händer sen?
- Vi åker hem.
Och sen...?
Vad menar du?
Får jag träffa dig?
Vill du bli modell,
kan jag hjälpa dig.
- Då kan vi jobba ihop.
- Det vill jag.
Bra. Då gör vi det.
Ställ dig där borta.
Det är en bra plats.
Jättefint.
Vrid lite på huvudet.
Bra. Och ett litet leende.
Ja?
Något är fel!
Nej, hur så?
Du är en sorgsen brud.
Som om du fått korgen.
Det är din bröllopsdag.
Dagen du har drömt om.
Du ska få den du älskar.
Han som älskar dig.
Den ende...
...och du är...
Jag trodde aldrig
att det skulle ske.
Jag vill inte åka hem!
Jag älskar Paris!
Jag älskar kläderna, kyrkan,
och jag älskar dig.
Vad var det du sa?
Jag älskar Paris!
Jag hörde nåt annat.
Det var som...
Tänka sig...
Fläkta på träden, Armande.
Inte för mycket, ingen cyklon!
Härligt,
det påminner mig om Södern.
Pakistaniern tackar ja.
Och reportern från Madrid kommer.
Mannen från lstanbul kommer senare.
Var är Jo, nu då?
Här är hon.
Skönt. Jag var orolig ett tag.
- Och bröllopsbilderna?
- Bra.
Han är skicklig.
Du ska bara sitta där.
Jag håller mitt tal-
-ridån går upp,
och du bländar dem!
Jag ska försöka.
Jag presenterar dig.
Svara på deras frågor.
- Vilken sorts frågor?
- Det är så lätt.
Jag har skrivit om det!
Oss damer emellan...
Först måste du bli en dam.
De frågar var du klipper dig.
Vad du äter, vilka lakan du gillar.
Du ska bli expert på ljuvlighet.
Vad ska jag säga?
Lyssna, och upprepa...
Så vacker!
Kläderna är inte mina.
De är lånegods.
Jag ska visas för pressen.
Får ni er bild i tidningarna?
O, ja.
De ska fråga mig en *** saker.
Ni borde kanske stanna här hos mig.
Minns ni mig - Jo Stockton?
Vad sa de för något om Flostre?
Att han talar på caféet,
och att de är sena.
Mr Avery kommer strax.
Be honom hämta mig på caféet.
Je suis...
hemskt ledsen.
Ingen fara, mademoiselle.
Välkommen.
Jag trodde att ni skulle vara äldre.
"Filosof" och "professor".
Det låter så gammalt, så moget.
Ni är besviken.
Inte alls. Man kan ju vara
briljant även om man är ung.
Jag har ett bekymmer...
Ni vet vem jag är...
...men frånsett er charm
så vet jag inget om er.
Jag glömde visst att presentera mig.
Jag har sett fram emot
att få träffa er.
Jag kom från New York för er skull.
Ingen kan vara mer lojal
empatikalist än jag.
- Än vem?
- Förlåt mig. Jag heter Jo Stockton.
Angenämt, miss Stockton.
Och eftersom ni har rest så långt
för att få prata med mig-
-låt oss för all del prata.
Ni kan lära oss så mycket.
Kanske nästa år.
Ni måste se Greenwich Village.
Där tänker folk,
och gör nyttiga saker.
- Bor ni i Greenwich Village?
- Ja.
Då kommer jag.
Vi kan vara nyttiga tillsammans.
Ingen annan
empatikalist i USA kan vara-
-så charmig.
Jag vill ogärna störa...
Du kan aldrig gissa vem det här är.
- Din bror?
- Professor Flostre.
- Det här är *** Avery.
- Jag trodde att ni var äldre.
- Jag med. Är du inte förvå***?
- Om!
Min kära,
jag lovar er att aldrig bli gammal.
- Kom nu, Jo.
- Vad är det?
Duval väntar oss.
Men jag har inte lärt känna er än.
Kan jag inte få stanna lite till?
- Han har inget nytt att säga.
- Är du galen?
- Det talar vi om sen.
- Vad gör du?
Hur kan du förödmjuka mig så!
Har du nån som helst aning om...
Du var så ohyfsad.
Genera mig inför professorn!
Hur ska jag förklara det?
Grubbla inte på det.
Du ska inte träffa honom mer.
- Inte träffa honom?
- Just det.
Ett ögonblick...
Jag genomled alla dessa dumheter-
-för hans skull.
Jag dyrkar hans idéer,
hans sätt att tänka.
Be mig hellre att sluta äta!
En svensk reporter kommer hit.
Ju fler desto bättre.
Jag kommer strax!
Ser man Flostres blickar
behövs ingen fantasi...
Om du inte menade allvar
skulle det vara komiskt.
Jag kollar ljuset före mitt tal.
Var redo!
Flostre må vara vis.
En Aristoteles jämlike.
Men han är en man.
Mer man än filosof.
Utan något intellektuellt uppsåt?
Inte mer än vad jag har.
Mina damer och herrar. Mina vänner.
Ni ska möta kvinnan
som valts att representera-
-världens mest mondäna
tidskrift - Quality.
Låt oss glömma det här nu!
Glömma det?
Du angriper alla mina principer!
Tur att det kom i dagen redan nu!
Ni blir inte besvikna.
Hon är unik - speciellt utvald-
-för utstrålning,
grace och hållning...
...och sin outsägliga charm.
Våra åsikter är för olika.
Vi kan inte samsas.
Vi kan inte diskutera olikheter nu.
Nu gör vi oss klara.
Showen framför privatlivet, va?
- Sätt dig ner, är du snäll!
- Låt mig vara!
Här kommer
Quality-kvinnan!
Vad står det i den där?
De säger samma sak.
Att hela Paris skrattar.
- Inte jag.
- Fattas bara, det är ditt fel.
Jag sa nånting
som upprörde henne i går.
- Lite kärleksgnabb.
- Lite vad?
- Menar du att ni...?
- Varför inte?
Du tillhör modevärlden!
Vi är cyniska och känslokalla.
- Kan du vara kär?
- Jag är ett svart får.
Jag då? Utan henne ingen visning.
Klänningarna är måttsydda!
Hon kommer, hon har integritet.
ldel goda sidor, va?
Men vi får inte se dem.
Hon är inte på caféet.
Var är hon?
Hon har låst in sig på hotellet.
Portieren lät mig kopiera
telefonmeddelandena.
"*** Avery ringde 10.30."
"*** Avery ringde 11.30."
"Professor Flostre ringde 12.16."
Den eländige uslingen!
"Soaré med internationell
filosofi, poesi"-
-"och meditation hos mig i kväll."
"Jag skulle uppskatta er närvaro.
Emile Flostre."
Då är hon där i kväll.
Då är jag är ruinerad!
Jag hämtar henne hos Flostre!
Ta med nån som är opartisk -
som jag.
Omöjligt.
Empatiker känner
"fientliga vibrationer".
Vi byter till goda vibrationer.
Om du inte kan klå dem, bli vänner.
- Lagom sjaskig?
- Ja. Och skägget?
- Stiligt!
- Kom då.
Där.
- Florida.
- Ja. Från Tallahassee.
- Kom, sötnos.
- Ja, raring.
Jag undrade bara.
- Vad är det?
- Sången är så komisk.
Hon högg sin hatade älskare.
Och nu
när den stackarn är död...
Han är död, hon älskar honom.
Hon är lite förvirrad.
Nu ska hon hämnas.
Hon ska ta livet av sig.
Det kan man lugnt säga.
Upp för trappan.
Vi är på fel våning.
De äkta Barkers är här.
Vad är det här?
- De är inte från Tallahassee!
- Inte ens från Miami.
Vi har aldrig sett den förut-
-och jag känner mitt
Tallahassee.
- Är det nån sorts skämt?
- Jag vet vem han är!
- Il est un photographer de fashion.
- Fashion?
Hon är moderedaktör. De ska ut!
Fort, innan mr Flostre ser dem.
Vi är andliga sångare ute på turné.
Ska vi försöka igen?
Ni kan uppträda nu!
På begäran!
Då ger vi järnet!
Läget, mr Tallahassee?
Våra vibrationer
är de vänligaste man kan se.
Vet ni varför hönan korsar vägen?
Nej, varför gör hon det?
För att komma en trappa upp!
Här är det.
- Där är ni, Flostre!
- Vi behöver er!
Vad gör ni här?
Ni ser väldigt fåniga ut.
Maggie och jag behöver hjälp.
professorn.
Vi har levt ytliga liv.
- När insåg ni det?
- I dag. Vid tvåtiden.
- Efter lunch.
- Tro inte på dem.
Vi har så mycket att lära av er.
Vi sitter framför era fötter.
Låt bli det.
De försöker driva med er.
- Driver du med Flostre?
- Jag?
Ni äger faktiskt inte empatikalismen!
Den är allmän egendom.
- Varför tror du dem inte?
- Jag känner dem.
De kom inte hit för att få råd.
Hon är bara ett barn.
De ville träffa
mig.
Låta mig visa Duvals kläder.
Ni skulle ha hört vad han sa i går!
Hade vi kommit senare,
hade du märkt det själv.
Färdigpratat!
Jag har inte sagt vilken bluff ni är.
- Ut ur mitt hus!
- Jag är inte färdig än.
Jag kan nog åtgärda det.
Ta lyra!
Åh! Åh, nej!
Titta vad du gjorde!
Vilka gangsterfasoner!
- Inte alls.
- Försvinn!
Det är dags att inse ditt ansvar.
Gå er väg!
Duval kan inte ha visning utan dig.
Du kan inte svika de andra!
Hundratals.
Ni struntar i mina vänner.
- Din empati är lite ensidig.
- Försvinn härifrån!
Okej!
Du menar mig också.
Det klär dig, raring.
Det gjorde du bra!
Kan man inte klå dem, *** fred.
Eller tvärtom!
Hälsa Duval att jag beklagar.
Jag ska ta
22.30-planet till New York.
Det kan du inte! Kom tillbaka!
Hur vågar du lämna mig
ute på gatan så här? Taxi!
- Har de gått?
- Ja, det har de.
- Och du är kvar?
- Jag är kvar.
Hur är det fatt?
Jag mår faktiskt strålande bra.
Jag är så ledsen.
Jag visste inte att de var på väg.
Och vad flög i ***?
Ta inte på dig skulden för något
som var oundvikligt, kära du.
De har gått.
Men du är kvar.
Det är allt som betyder nåt nu.
Det var snällt, men om inte jag...
Din blick är genomträngande.
Den finns kvar när jag blundar.
- Professorn?
- Emile.
Vill ni att jag kontaktar filosofer-
-i städer som Omaha och Detroit-
-och pratar om empatikalism?
Din mun har bourgognevinets färg.
Dr Post på bokhandeln
har kontakter på universiteten...
Jag ber.
Säg inget mer.
- Jag kom för att prata.
- Det ska vi.
- Senare.
- Ska jag komma tillbaka då?
Stanna hos mig.
Jag ville diskutera med en filosof.
Ni talar som en man.
Jag är man, och du är kvinna.
Det ville jag inte prata om.
Min kära.
Ett magiskt ögonblick väntar oss.
- Kom inte närmare.
- Varför gör du så här?
- Du bor i Greenwich Village?
- Jag ska flytta till Yonkers.
Men först...
Nu måste jag göra ett uttalande.
- Vad ska jag säga?
- Att allt var mitt fel.
Var är ***?
Han reser tillbaka
till New York i kväll.
Åh nej!
Så bra att du kom!
- Du måste stanna.
- Först ska jag hitta ***.
- Vi är sena!
- Jag ska hjälpa dig!
Tro mig, jag vet precis
hur du känner dig!
Det är empati, Maggie.
Jösses, varför sa du inte det
på en gång?
Jag tar hand om ***. Lita på mig!
Vad heter *** Averys hotell?
- Le Savoyard.
- Ge mig numret.
- När kan vi börja?
- Vi är klara.
Paul Duval ska visa
sin nya kollektion:
Quality-kvinnan-
-som representerar
den amerikanska modetidningen.
Först: Hors d'oeuvre.
- Er räkning är klar, monsieur,
- Jag vet - 352 428 franc.
- Välkommen tillbaka.
- Tack.
Han svarar inte.
Ni ska få receptionen.
Monsieur Avery? Han gick just.
Hämta honom, det är bråttom!
Oui, madame.
Tyvärr, det var för sent.
- Fick du tag i honom?
- Vi tar honom vid flyget.
Jag hittar inte numret.
- A-U-L-Y?
- Orly. O-R-L-Y.
- Du var där!
- Jag är nervös.
- Är du redo?
- Snart.
Färdig.
Ni kan gå ombord nu. Trevlig resa.
Tack.
UTGÅNG
Några nyheter?
De lovade att meddela honom
innan han gick ombord.
För sent.
Han har bara inte fått
meddelandet än.
Det har han nog.
Han vill inte prata med mig.
Jag sårade honom djupt.
Och nu finalen - "Bröllopsdag".
En vacker brud.
Men inget bröllop.
Professorn!
Rör mig inte!
Jag anmäler det till er ambassad!
Jag vill be om ursäkt.
Hon var inte värd det.
- Gjorde jag det där?
- Ni?
Ni gav mig inte huvudvärk.
Men hon!
Med en statyett värd 200 000 francs.
- Gjorde hon det?
- De fick sy 18 stygn.
Och en fläskläpp!
Och 6 stygn i örat.
Jag älskar alla era brutna ben!
Ursäkta, Duval. Var är Jo?
Du skulle ha sett henne!
- Var är hon, då?
- Hon var här nyss.
Har du sett Jo, Lettie?
Nej, men hon var strålande!
Har du sett Jo, Maggie?
Hon försvann nyss.
Sa hon vart hon skulle?
Hon satte sig i ditt ställe.
Tänk så!
Då träffas ni nånstans!
Maggie, du borde bli president!
Är jag inte det?