Tip:
Highlight text to annotate it
X
OFFICERSMÄSSEN
FLOTTBASEN FORD ISLAND
Pearl Harbor, 6 december 1941
Liz Eddington är på lyran.
Där är hon.
Är du glad?
Nu räcker det.
- Låt Paul ta hand om sin fru själv.
- Han är på skjutövning ute till havs.
Spela nåt annat.
- Tack och lov...!
- Varför slutade de?
- Kom, de har sett tillräckligt.
- Jag vill inte.
- Kom.
- Vill inte!
Det är bara tråkmånsar här,
vi sticker.
- Vi borde skjutsa hem henne.
- Mac, jag vill dansa en sista dans.
- Hon fick ju sällskap av en officer.
- Vad ska hennes make säga?
Han vet hurdan Liz är.
Vill han ha det så, är det hans ensak.
- Jag älskar dig.
- Va?
- Jag sa att jag älskar dig.
- Varför?
Glöm det.
Om du har lugnat ner dig,
kan vi gå nu.
- Jag vet inte om jag vill.
- Du ska ju tjänstgöra i morgon bitti.
- Löjtnant J.G. McConnel.
- Ja?
Du ska leka fartygschef
klockan sex i morgon bitti.
Liz!
Hoppa i, det är toppen!
Kom då!
Jag är vaken, Leary.
Säg åt min sekond
att äta frukost med mig i min hytt.
Leary?
- Bacon och ägg, tack.
- Uppfattat.
Eddington!
Vakna, Paul.
Samtliga pjäser
ska vara bemannade 08.30.
Pricka mig då.
Din tjänsteförteckning
är redan fullklottrad.
En bock till, så kan du
säga ajöss till marinen.
Det vore inte mer än rätt.
Jag är lika sliten
som din gamla kryssare.
Vi vet var skon klämmer båda två.
Det hjälper inte med sprit.
- Vad vet du om det?
- Jag provade en gång.
Du? Självaste "Klippan"?
Jag tror dig inte.
Jag måste tydligen
säga åt dig på skarpen.
Ta dig i kragen
eller packa dig härifrån.
Jag begär förflyttning.
Du har redan fått förflyttning
en gång, från marinflyget.
- Du får nog inte fler chanser.
- Det skiter jag i.
Det var inte det svaret
jag ville höra.
Förlåt.
Då så.
Om du kan hålla i en rakkniv,
kan du gott raka dig först.
- Ska ske, fader Torrey.
- Din slashas!
- Sluta.
- Jag vill hem.
Jag behöver bada.
God morgon.
Skulle du klä dig så där
om chefen var ombord?
Knappast.
På med uniformen, vi är inga pirater.
Ska ske, mr McConnel.
15-2, 15-4...
Dubbel svit, 8 till 12, din krubba.
- Nåt intressant?
- Tre i rad.
- Hangarfartygen la ut i fredags.
- Vart?
Söderut. Lahaina Roads, kanske.
Jag dechiffrerade lägesrapporten.
Ge den till fartygschefen:
Löjtnant McConnel.
- Fler skojiga nyheter?
- Nej.
Jagaren "Ward" fällde sjunkbomber -
- mot en ubåt i skyddsområdet.
Nån stackare får det hett om öronen.
Anfalla en av våra egna ubåtar...
Undanmanöver i sicksack.
- Avdela extra utkikar.
- Ska ske.
- God morgon.
- Hur står det till i dag?
Bara bra. Vad står på?
"Ward" fällde sjunkbomber,
de tror att det var en ubåt.
- 15 distansminuter härifrån.
- Ännu en val utan späck.
- Spanar vi efter flygplan också?
- Jajamän.
Jag ser en formation norr om ön.
De övar visst tidigt i dag.
Märkligt ställe att samlas på.
Varför är de inte vid Diamond Head?
Det finns en formation där också.
Det bådar inte gott,
larma besättningen, skarpt läge.
Detta är ingen övning.
Klart för strid,
alle man till sina poster.
På däck. Observera flaggan.
Bryggan.
Mr McConnel?
- McConnel.
- Vi får in konstiga signaler.
Flygplanskommunikation
på japanska.
- Japaner...
- Va?
Japaner!
Japanerna är här, sätt fart!
Utrymningssignal från tornet.
Maskinrummet? Värm alla fyra
pannorna, gör klart för avgång.
- Rapportera om fem minuter.
- Tänd samtliga brännare.
Koppla ur spärrarna.
Öppna ventilerna, på med elen!
Klart för strid!
Alle man till sina poster!
- Kan du få ut oss, Quoddy?
- Inga problem.
- Vänta på kommendörn.
- Så fan heller.
- Varva upp för 20 knop.
- Uppfattat.
- 20 knop genom hamnen?
- Han sa ju det.
Lägg ut, trycket räcker
och det stiger snabbt.
Rodret tio grader styrbord,
kurs 1-2-0.
- Kommendör Harding är ombord.
- Vänta!
Vi kan inte stanna,
det skulle ta 20 minuter.
Har nån sett nåt akterut?
Låt oss komma ombord!
Om nån såg nåt, ska jag se till
att han inte ser nåt mer.
Full fart!
Håll mig underrättad.
Hur många fartyg la ut?
Jagaren "Cassiday".
"Harkness", "Ballard".
Kryssarna "Greely" och "Jackson"...
Slagskeppen!
Inget.
- Av nio slagskepp?
- Inget, sir.
En av jagarna har tagit sig ut.
Anropa alla som tar sig ut,
be dem att ansluta sig till oss.
Uppfattat.
- Inga fler?
- Inte enligt kommendör Torrey.
Tre lätta kryssare, åtta jagare
och Torreys tunga kryssare.
- Inget av skeppen har radar.
- Tolv blinda fartyg...
Vad föreslår ni?
Formera dem för att slå tillbaka
en invasion.
- Ni menar avvakta, amiral Broderick.
- Vi har inget val.
Slå tillbaka, om möjligt.
Vad kan tolv fartyg göra
mot japanernas flottstyrka?
Det vore meningslöst.
Det kan ge oss tid att få
hangarfartygen inom räckhåll.
Om Torrey inte hittar japanerna, då?
Tänk om de smiter förbi.
Han har bara ett spaningsplan.
Det är för riskabelt
att lämna öarna utan försvar.
- Vi måste avvakta.
- Tack, amiral Broderick.
Beordra Torrey att ta befälet
över fartygen -
- och söka stridskänning med fienden.
- Är dina personliga problem lösta?
- De känns inte så viktiga längre.
Meddelande från högkvarteret.
- Burke?
- Från flottchefen.
"Japanerna har troligen retirerat
för att bunkra."
"Fortsätt till 18 grader nordlig bredd
och 162 västlig längd."
"Sök stridskänning. Lycka till."
- Det var som...
- Det var som...
Ta in bränslerapporter från fartygen.
Bryt radiotystnaden. Kräv att de
skickar ett tankfartyg i gryningen.
- När du vet var vi befinner oss då.
- Uppfattat.
Det blir kärvt att få ut
en tanker från Pearl.
Får vi ingen, har vi bara luft
i tankarna i morgon kväll.
Styrbords utkik har siktat ett skepp,
ett tankfartyg, tror han.
Hon ligger högt, hon är tom.
Hon är på väg in,
om hon slipper ubåtar.
Vi måste vända inom tio timmar.
Lägre fart sparar bränsle.
Skulle vi krypa fram i 10 knop?
Då hittar vi inga japaner.
- Om vi slutar gå i sicksack...
- Ubåtskaptenerna skulle jubla.
Det kanske inte finns
några ubåtar här.
Oavsett om det finns några eller inte -
- skulle vi vinna sex timmar
om vi höll rak kurs.
Sätt rak kurs.
- Räta upp oss, kommendörkapten.
- Uppfattat.
Du gav fasen i reglementet!
Hur länge tänker Torrey fortsätta?
Det är snart snustorrt i tankarna.
Han löper linan ut,
sen skarvar han i ett snöre.
- Var lärde du känna honom?
- Han var lärare på sjökrigsskolan.
Vi kallade honom "Klippan".
Marinen är hans enda intresse.
Han lämnade aldrig skolan,
han hade väl ingenstans att ta vägen.
Hydrofonkontakt, bäring 0-2-0.
Avstånd 2000.
20 knop, full stridsberedskap.
Stäng alla vattentäta dörrar.
- Rapportera avståndet hela tiden.
- 1800, minskande.
- Är du där, Cline?
- Självklart!
Signalera till flaggskeppet
att vi anfaller.
"Cassiday" har upptäckt en ubåt.
Beordra alla skepp att återgå
till sicksack-kurs.
- 0-1-5.
- Klart för sjunkbombsfällning.
Fäll ettan.
Fäll tvåan.
De anfaller.
Kryssaren är träffad!
- Skaderapport.
- Vi rör oss inte ur fläcken.
- De svarar inte midskepps.
- Ska jag gå ner?
- Säg till när du har sett skadorna.
- Armen är bruten.
- Vad är det?
- Dörren sitter fast.
Anropa Pearl: "Träffad av två
torpeder." Ange vår position.
- "Skaderapport följer."
- Ska vi bryta radiotystnaden?
Tror du inte att japanerna vet
var vi är, Burke?
Uppfattat.
Dörren slits loss, akta er!
Hämta madrasserna, Griggs!
Klart för nästa fällning.
Beordra jagarna att gå mot Pearl
i högsta möjliga fart och i sicksack.
- "Cassiday" har sänkt ubåten.
- Ett ögonblick.
Samtliga fartyg går mot Pearl
i 20 knop, utom "Cassiday".
Be dem stanna här
i fall vi måste överge fartyget.
- Hälsningar från Eddington.
- Ut med språket.
Han säger att skorven
håller sig flytande.
- Manöver.
- Tack.
Rapport.
Branden i fören
efter första träffen är släckt.
Läckan vid lucka 26 är tätad.
Eddington bad mig hälsa gubben...
Förlåt, kommendörn -
- att det blir nödvändigt att bogsera.
Kommendörkapten Eddington
är förbannat duktig.
- Några förluster?
- Minst 40 man blev instängda.
- 40 man, kanske fler.
- "Cassiday" lägger sig långsides.
Ta hand om honom.
Bra gjort, Harding.
Du fick in en fullträff på ubåten.
Tack, men jag är inte Harding.
- Var är han?
- I land.
- Vem har befälet?
- Jag, löjtnant J.G. McConnel.
Hörde jag "löjtnant"?
William McConnel, utexaminerad -38.
- Kan du ordna bogsering?
- Jajamän.
- Kan du skicka över några pumpar?
- Jajamän.
Sätt i gång.
Jajamän...
Hej, Klippan.
Vi är tydligen i krig igen.
Ett sjuhelvetes sjökrig.
Det verkar så,
kommendörkapten Eddington.
Kommendör Torrey,
amiralen tar emot.
Tack.
- Slå er ner.
- Tack.
Jag visste inte att ni var skadad.
En liten fraktur,
den hindrar mig inte.
Ni har en enastående meritlista.
- Tack.
- Tacka inte.
Ni är entledigad i väntan på
undersökningsnämndens beslut.
Varför då?
Ni sicksackade inte
när ni blev torpederade.
Jag sparade bränsle.
Varför återvände ni inte
om ni hade ont om bränsle?
Jag hade fått order att angripa
en överlägsen flottstyrka.
Jag tolkade det som att
mina fartyg kunde offras.
Jag tvivlar på att nämnden
godtar det.
Ni har hamnat i skarven
mellan fred och krig.
Snart befordrar de
modiga kommendörer till amiraler -
- men just nu reagerar de på
Pearl Harbor genom att straffa folk.
Ni behöver inte finna er i
vad utredningsnämnden säger.
Ni kan begära krigsrätt, skaffa några
advokater och bestrida anklagelsen.
Det vill jag inte.
- Varför inte?
- Min far var också marinofficer.
Jag förstår.
Jag tänker också avstå från krigsrätt,
och jag förlorade en hel flotta.
Vi får väl ta vad de ger oss båda två
och hoppas att vi kan göra nytta.
Ja, amiral.
- Lycka till.
- Tack detsamma.
Han lever nog fortfarande.
Det måste vara ett misstag.
Kam, puderdosa...
- Ett barn kan väl inte...
- Två ringar, handväska.
- Polisen vet nog var han är.
- Skriv på.
Han var min ende son,
jag älskar honom.
- Kan ni inte hjälpa mig?
- Följ med och identifiera.
- Gå tillbaka till polisen.
- Jag vill ha hjälp av er!
Han var min ende son,
ni har säkert ingen son!
Åtgärd?
- Hur vill ni ha det?
- Jag skickar hit nån.
Karln som kom hit samtidigt, då?
Arméflyget hämtade kroppen
för ett par dar sen.
...vilket fint namn.
- Varit här länge?
- Jag är från Hawaii.
Jag gillar Hawaii.
- Var är min drink?
- Jag blandade en ny.
Bourbon.
- Vi har bara öl, det är ju krig.
- ÖI, tack.
- Varför fick flygarna starksprit?
- De hade flaskan med sig.
Är det tomt i glaset?
Låt mig förgylla ölet åt er.
Vi delar gärna med oss,
kriget drabbar alla.
Lite till? Blir det bra så?
Vill ni göra oss sällskap?
Bara två brudar, men vi kan dela...
Skicka poliser till Blue Lagoon!
Kom in.
Jag har nyheter om
kommendörkapten Eddington.
- Vad då?
- Han sitter i finkan i Honolulu.
- I finkan?
- De sa så.
Be nån packa mina kläder -
- och skicka dem
till ungkarlsförläggningen.
Behöver ni hjälp?
- Är det allt?
- Jag reser med lätt packning.
Kommendörkapten Burke...
Sir...
- Adjö, sir.
- Adjö.
Er kommendör
tar över ansvaret för er.
Sergeant.
Era saker.
Jag följer dig till båten,
de har entledigat mig.
Svin!
Beklagar sorgen.
Du ställde till det rejält,
slagsmål på allmän plats.
Skit samma.
Ett nytt luftvärnsfartyg
på väg till Halsey.
En tiger, ett snabbt fartyg
på väg mot fienden.
Det är för jäkligt, Eddington.
För jäkligt.
Stilla.
Bra. Den här vägen.
Ge dem till dr Lyons
så fort de är klara.
- Doktorn?
- Ja?
Frakturen är tre månader gammal,
röntgenbilderna kommer strax.
Sätt er.
KOMMENDÖR TORREY
KOMMENDÖRKAPTEN POWELL
Ett härligt ljud att vakna till.
- Varför är Vicki Marlowe så speciell?
- Det står inte där.
Det speciella är att hon tjänar
en halv miljon dollar om året -
- men hon kräver mig på underhåll
ändå, trots att jag har det knapert.
Nåja...
Hon har inte gjort en enda bra film
sen jag slutade skriva dem.
Ett gott råd: Gift dig aldrig
med en filmstjärna.
- Du har varit gift med tre.
- Det är som jordnötter.
Börjar man äta, kan man inte sluta.
Ser man på!
Två händer, grattis.
- Ska vi fira?
- Hur då?
Det är fest i Moanalua.
Nej tack.
När gör ni underrättelseofficerare
det som ni har i uppdrag att göra?
Du sover ju hela dagarna
och festar på nätterna.
Vi civilister behöver mer vila
och nöjen än ni sjöbussar.
Du skulle behöva lite sånt.
Det är hög tid att du kommer ner från
Mount Rushmore och ser dig om.
Det har faktiskt hänt en hel del
de senaste hundra åren.
Kvinnorna har börjat röka,
dricka whisky -
- och dansa så man blir alldeles vild.
- Jättekul.
- Kom igen, Klippan.
Nej tack.
Kör till, du har nog rätt.
Jag sitter ju bara vid skrivbordet
och räknar fläckarna på läskpapperet.
- Vems fest är det?
- Det kvittar, nån med gott om klöver.
- Är du säker på att du är bjuden?
- Alla sjömän ser likadana ut.
Egan Powell!
Kommendör Torrey. Mrs...
- Nu står det still.
- Henderson.
Angenämt.
Följ mig.
Hej, Paula.
Ser man på! Tack.
Vi går däråt,
det är viktigt att se avspänd ut.
- Hur är det, Paul?
- Hej, Egan.
- Presentera mig.
- Det här är Egan.
- Så trevligt.
- Får man...
Håll glaset.
- Har ni roligt, kommendör Torrey?
- Ja, trevlig fest det här.
- Tycker ni?
- Absolut.
Tack.
- Lustigt...
- Vad då?
Lustigt och lustigt,
ni är så olik er son.
- Min son?
- Fänrik Jere Torrey.
Han säger att hans far
är kommendör, jag gissade på er.
Min son heter så - Jeremiah.
Han uppvaktar min rumskamrat,
jag är lite orolig.
En oerfaren tjej från Vermont
och en slipad Harvard-kille.
Hon blir nog kär i honom,
det är det som oroar mig.
- Är han pålitlig?
- Det hoppas jag.
Det lät vagt.
- Hur är det med armen?
- Hur sa?
- Armen!
- Jaha, bara bra.
Syster Haynes,
det var jag som röntgade er.
- Förlåt.
- Tack för att ni inte kände igen mig.
Jag ville inte se ut
som en sjuksköterska.
Oroa er inte för er son,
han är säkert en bra karl.
Jag seglar under falsk flagg,
jag känner inte min son.
Jag skilde mig tidigt, han växte upp
hos sin mor och hennes familj.
Jag visste inte ens
att han var i flottan.
Jag lovar att inte fråga mer.
Jag måste tyvärr åka till sjukhuset.
Jag vill bara härifrån.
Ska vi dela en taxi?
Jag kan skjutsa er,
jag fick låna en bil.
Tack, miss Haynes.
Maggie, om ni vill vara
mindre formell nån gång.
Tack för det också.
Men vänta inte för länge,
vi blir omgrupperade snart.
- Kommendörn.
- Maggie.
TORPEDBÅTSDIVISIONEN
HONOLULU
- Fänrik Torrey?
- Nej, sir.
Jag fick veta att fänrik Torrey
hade vakten ombord.
Det stämmer.
- Jag hämtar honom.
- Tack.
En höjdare frågar efter dig.
- Hör du dåligt?
- Kommer strax.
- Jag skulle inte ha tagit din vakt!
- Lugna ner dig.
Fänrik Torrey, sir.
Vad gäller saken?
- Jag är din far, Jere.
- Ja, sir.
- Du är lik din mor.
- Ja, sir.
- Mår hon bra?
- Mycket bra, sir.
Sätt dig.
Tack.
Brukar du tillbringa vakten i hytten?
Fänrik Farris avlöste mig
ett par minuter.
Torpedbåtstjänst,
hur trivs du med det?
Inte alls, sir.
Varför valde du det, då?
Det är ju frivilligt.
Jag lydde ett gott råd, enheten är
underställd amiral Broderick.
Jag får kanske förflyttning
till amiralens stab.
Vem gav dig rådet?
Kommendörkapten Neal Owynn,
amiralens pressofficer.
Jag blir hans assistent.
Ni vet väl vem Neal Owynn är?
Nej.
En välkänd kongressledamot.
Han avgick till förmån för marinen.
Din mammas släkt vet
hur man får som man vill.
- Har ni invändningar?
- Du är utbildad på de här båtarna.
Du gör mycket större nytta här
än på nåt PR-kontor.
Jag läste journalistik
på universitetet.
Om jag måste hjälpa till med det här
onödiga kriget, passar jag bättre där.
Sa du "det här onödiga kriget"?
Det är ju Roosevelts krig.
Du både ser ut och låter
som en Cunliffe.
Jag minns att de sa
att förra kriget var Wilsons.
- Vad har ni för slags tjänst?
- Jag dirigerar konvojer.
Jag blir placerad långt fram,
men knappast i stridszonen.
Amiral Broderick är ansvarig för
en viktig offensiv: "Skyhook".
Det vet jag inget om.
Det väntade jag mig inte heller,
Owynn berättade det för mig.
Ska ni ge er av?
Ja, innan jag lyfter upp dig
och slänger dig i sjön.
Jag var fyra när ni lämnade mamma,
jag minns er inte ens.
Ni har inte brytt er om
att minnas mig på 18 år.
Varför kom ni hit?
Vi nöjer oss med att säga att jag kom.
God natt, fänrik.
- Hej!
- Egan!
Var har du varit på sistone?
Jag kanske inte får fråga.
Nej, men det snöade
i Washington.
Har du planerat resten av kriget?
Bjuder du på lunch,
får du veta vilken dag vi vinner.
Kör till.
Rita in de här rutterna
på den stora kartan.
Vi försäkrar oss om
att all information -
- gynnar krigföringen och marinen.
Och Broderick.
Det som är bra för honom
är bra för marinen.
Och för Neal Owynn?
- Hur går det med sköterskan?
- Vi ska ut i kväll.
Följ med, vet jag.
Hennes rumskamrat ser bra ut.
Vad vet du om en operation
som heter Skyhook?
- Var fick du det ifrån?
- Är den viktig?
Det är bara 20 mellan oss
och Vita huset som vet om det.
Nu är det 21, eller 22 eller 23.
Jag fick det indirekt från den
f.d. Kongressledamoten Owynn.
Brodericks PR-chef,
han borde ha blixtlås i käften.
Det är topphemligt,
jag får inte säga ett ljud om det.
Sa du "indirekt från Owynn"?
Ser du fänriken
som tänder en cigarett?
- Det är Owynn han pratar med.
- Det var han som sa det.
- Fänriken?
- Han är min son.
Honom skulle jag vilja träffa.
Knappast.
Han fick chansen att bjuda ut mig,
tio dagars väntan fick räcka.
- Han ringde inte, då ringde jag.
- Att du bara vågade!
Över en viss ålder får karlarna svårt
att agera när det gäller kvinnor.
Då får kvinnorna göra nåt
innan det är för sent.
Det blir för sent snabbt numera.
Jag tycker om honom,
jag vill att han ska förstå det - nu.
Tänk om de träffas,
Jere har svårt för sin far.
Låt dem träffas, det vore intressant.
- Det är nog Jere.
- Det sköter jag.
- Hej, fänrik.
- God dag, löjtnant.
- Hon kommer alldeles strax.
- Tack.
Löjtnant...
Det vore trevligt om ni följde med,
kommendörkapten Owynn bjuder.
Tack, men jag väntar på en vän.
Det gör inget om hon följer med,
eller han.
Vi får väl se om min vän kommer i tid.
Jag ska träffa en sköterska.
Vad ska du göra?
Träffa en sköterska.
Då har vi nåt gemensamt trots allt.
Jag är väl min far upp i dagen.
Miss Haynes.
Kommendör Torrey.
Fänrik Annalee Dorne.
- Miss Dorne.
- Du har träffat min vän.
Miss Haynes och hennes väninna
är bjudna på middag av Owynn.
- Hoppas att ni tackar ja.
- Det var hyggligt...
...men vi har andra planer.
Eller hur?
Just det.
- I så fall...
- Adjö.
Miss Dorne.
- Du är hård i nyporna.
- Han ser inte illa ut, eller hur?
Nej, det gör han inte.
Jag tog med mig nåt åt dig.
- Vad är det?
- Konfekt.
Konfekt...! Tackar.
- Ska vi äta hos kinesen?
- Nej.
Vi äter här,
om du inte har nåt emot det.
- Jag vill inte...
- Snälla!
Jag har inte lagat mat
åt en karl på länge.
Häll upp.
Om jag kan få ugnen varm,
får vi färskt bröd.
- Vill du ha vatten i?
- Ja, men dränk inte whiskyn.
Jag är ingen dam, jag var en armé-
jänta som liten, och det är jag än.
Skål.
- Sa du "armén"?
- Pappa var general.
Han var både en ängel och en djävul,
jag var tokig i honom.
Så tokig att jag gifte mig
med hans adjutant.
Öppnar du burken åt mig?
Hans adjutant?
- Han var inte mycket till karl.
- Öppnaren är trasig.
Varken klipsk eller modig.
Jag trodde att han var som pappa.
Det var ingen dålig kniv!
Konservöppnare, skruvmejsel,
knivblad, t.o.m. Ett blad att flå med.
Så bra. Vad flår du för nåt?
Löjtnanter som driver med mig.
- Var var jag?
- Nygift.
Jag lämnade honom här i Honolulu,
han träffade en brutta från Kauai.
Det var för åtta år sen. Han tog
avsked och gifte sig med henne.
Jag behövde nåt att göra
för att inte gå ner mig totalt.
Jag blev sköterska
och tog värvning i marinen.
- Nu är det din tur.
- Marinen.
Far var sergeant,
jag kom in på krigshögskolan.
- Var det allt?
- Om du inte vill se min tjänstebok.
Din son...
Aloha.
- Hej!
- Blev det bara ni två?
- Miss Haynes hade förhinder.
- Otur.
- Det här är fänrik Dorne.
- Så fint ni har det!
Min kamrat lämnade inte
många flaskor -
- när han bestämde sig för
att åka hem.
Jag kan bjuda på... Pernod...
...gin... eller en skvätt konjak.
- Konjak.
- Miss Dorne?
Vet inte... Gin, men bara lite.
Gin, men bara lite.
Ordern kom i dag.
Vi ska till ComSoPacSub Area 3,
vad nu det betyder.
Sektor 3, sydvästra Stilla havet.
Imponerande namn.
- Har ni fått marschorder?
- Nej, bara placering.
Området lyder under
amiral Broderick.
- Jeres amiral?
- Ja.
Jag blir visst aldrig av med
er Torreys. Nu kan vi sätta oss.
- Sluta!
- Ingen ser.
- Var är Owynn?
- Ingen fara.
Var så goda.
- Ska vi inte vänta på Owynn?
- Han blev kallad till staben.
Då blir det bara vi två.
- Har du nånsin hört namnet Cunliffe?
- Ett förmöget New England-namn.
Hon hette Cunliffe, Jeres mor.
Jag mötte henne
på en officersbal 1917.
Hon var vacker,
jag begriper inte varför hon tog mig.
- Jag var ju bara fänrik.
- Du var säkert stilig.
Jag trampade i klaveret stup i ett.
När jag kom tillbaka från kriget
hade jag en son.
Familjen Cunliffe hade
stora planer för mig.
Jag skulle begära avsked
från marinen -
- och göra nåt nyttigt: Aktieaffärer.
De satt och drack te med teleprinter-
papper strömmande ur öronen -
- och jag sa nej.
Stor skandal.
Sen sa Athalie, hon hette så:
"Jag tänker inte följa dig
från bas till bas."
"Du kan ju alltid hälsa på när du inte
är upptagen med dina båtar."
Så blev det, jag hälsade på.
Sen skickade de mig till Filippinerna,
då tog det ***.
Du hoppade över en detalj,
du var kär upp över öronen.
Du är bra på att laga mat...
...och du är så vacker
i det här ljuset.
- Du har knappt sagt ett ord.
- Kanske det.
- Vill du dansa?
- Nej.
Sätt dig här.
- Låt bli.
- Vad är det?
Jag vill gå hem,
jag tycker inte om det här.
- Sen när då?
- Sen din chef försvann.
Saknar du honom?
Du gör mig svartsjuk.
Du vet vad jag menar,
jag känner mig tarvlig.
Ta det lugnt,
han kommer inte på länge.
Jag vill gå härifrån.
Det finns inget tarvligare än tjejer
som lockar först och säger nej sen.
- Är det inte det du gör?
- Nej!
Jag trodde att vi... att du...
- Vänta!
- Släpp!
Jag vet mycket om manskap
och skepp och hur de fungerar i strid.
Jag trivs inte bakom ett skrivbord.
Jag känner mig som ett fartyg
i en torrdocka.
- Nåja...
- Tack.
Tack?
Du har nog inte öppnat dig för nån
på länge, kanske aldrig.
- Det är nog Annalee och din son.
- I så fall...
- Tack ska ni ha.
- Ingen orsak.
Det var oundvikligt.
God natt.
God natt, Maggie.
- Säg bara till, Klippan.
- Tack, Maggie.
Kommendörkapten Powell
väntar på er.
- Hejsan!
- Vad har du att vara glad över?
Det här! Stäng dörren.
Jag har ett specialuppdrag åt dig
och ingen annan.
Tre konvojer ska till
den här ön: Toulebonne.
- Paul Eddington är stationerad där.
- Det är Brodericks nya bas.
Skyhook, va?
Här är skeppslistan.
- Massor av ton.
- En bristvara.
De ska komma fram i tid
utan förluster.
Första konvojen är lastad, personalen
kommer på torsdag, resten sköter du.
- Jag fattar.
- Vad då?
Skyhook.
Låt höra.
Japanernas linjer är nog rätt glesa
söder om Cape Titan.
Broderick kan anfalla
Lalatea, Muk eller Gavabutu.
Från vilken som helst av de öarna
kan han anfalla...
...Levu-Vana.
- Varför just Levu-Vana?
Högplatån är tillräckligt stor
för ett flygfält för B-17-plan.
Placerar vi några B-17 där, behärskar
vi 1000 sjömil åt alla håll.
- Maggie!
- Hej, sjöman!
Så trevligt.
Du är svår att nå per telefon,
så jag la mig i bakhåll.
Kliv in.
- Trivsamt.
- Sätt dig.
- Får jag bjuda på ett glas?
- Nej tack.
Vi ska anmäla oss på Ford Island
klockan sex i morgon bitti.
Mer sa de inte,
men det kan bara betyda en sak.
Ni är till sjöss före tolv.
- Visste du att jag skulle iväg?
- Bara att en konvoj ska lägga ut.
Vart ska vi?
Det får jag inte säga,
de berättar när ni har lagt ut.
- Är det långt härifrån?
- Ja.
I så fall ses vi inte
inom "överskådlig tid".
Stämmer.
Ska vi nöja oss med det?
- Kommendörkapten Powell, tack.
- Ett ögonblick.
Telefon.
- Kommendörkapten Powell.
- Egan?
- Kan du slagga nån annanstans?
- Visst.
Tack.
Maggie?
Ja...?
Får man komma ombord?
- Ärende?
- Eddington. Toulebonne-basen.
- Jag söker syster Maggie Haynes.
- Kom ombord.
Är det amiralens harem?
Löjtnant Maggie Haynes!
- Här.
- Hälsningar från Rockwell Torrey.
Paul Eddington. Jag kallar dig Maggie
för det gjorde Klippan.
"Hälsa Maggie välkommen
när hon kommer till Toulebonne."
Välkommen, Maggie Haynes.
Så fint!
Det ligger en flaska konjak
under bananerna.
Man blir väldigt törstig på havet.
Ursäkta.
Soyez la bienvenue.
- Det här är Annalee Dorne.
- Hej.
- Har du varit här länge?
- Sen i januari.
Jag försöker rusta upp
den här gamla franska basen.
Har ni logement åt 50 sköterskor?
Vi har varit ombord i tre veckor.
- Har du inte hört?
- Nej.
Konvojen fortsätter i kväll,
300 sjömil till Gavabutu.
- Där kommer ni att behövas.
- En offensiv?
Antagligen.
- Ska du också till Gavabutu?
- Nej.
Marinen behöver mig här,
ön sjunker utan mig.
Trivs du inte?
Det är som att jobba på en
bensinmack och se bilarna susa förbi.
Hej då, Maggie Haynes.
Skriv till Klippan att jag var nykter.
Han kommer inte att tro dig,
men gör det ändå.
Hej då.
LUFTBEVAKNINGSPOST
Luftbevakningspost 26.
Jag ser honom,
PBY-plan närmar sig från sydväst.
Uppfattat,
spaningsplan på avvägar.
- Post 26.
- 26.
Formation nordost om dig,
bör vara F4F-plan.
Det stämmer
Tre F4F-plan från nordost...
...mot sydväst.
- Uppfattat.
- Ni känner igen planen snabbt.
- I början såg de likadana ut allihop.
Jag har dåliga nyheter,
mrs McConnel.
Er make har rapporterats
saknad i strid.
Det officiella telegrammet
kommer om ett par dar.
Jag läste det i en rapport i morse.
Säg åt dem att ge dig ledigt,
jag skjutsar hem dig.
Ingen fara.
Var hände det?
Hans jagare var ute på
ett solouppdrag vid Gavabutu.
Två torpedplan träffade den,
sen upphörde kommunikationen.
De spanade från luften dan därpå,
men hittade ingenting.
- Inga överlevande?
- Inte enligt rapporten.
Post 26.
- Är du där?
- 26.
Oidentifierat plan i söder.
Ser du det?
AT-6, cirka 3000 meter.
- Hör du mig?
- AT-6.
Skolflygplanen irrar omkring
som fladdermöss.
Klart ***.
Tack.
Blev Mac offrad?
Offrad? Hur så?
Jag vill att ni läser
vad Mac har skrivit.
"Vi är hårt ansatta av japanskt flyg
från baser på Gavabutu."
"Jag vet inte mycket
om landstigningar" -
- "men amiral Broderick
vet nog inte ett dugg."
"Det har varit rörigt
ända från början."
Det förvånar mig att Mac skrev det.
Det skulle han inte ha gjort
om han inte var uppgiven och arg.
Visa inte det för nån, Beverly.
Jag lovar. Är det sant?
Om det är så illa,
ändrar de säkert på ett och annat.
Är det så illa?
Ja, jag är rädd för det.
Post 26.
- 26 här.
- Identifiera planet i nordost.
Uppfattat.
Litet skolflygplan i nordost
på väg mot sydväst.
Stillahavsflottans chef söker er.
Ni är bjuden på middag
på 10 Makalapa.
Redan kl. 18.00,
ni hinner nätt och jämnt klä om.
Kör hem mig.
Mina herrar, hög tid att ta itu
med kvällens ärenden.
Jag kunde ha sparat tid och sprit
genom att göra det i mitt rum -
- men vi har nåt att fira.
Har du telegrammet, Powell?
"Från marinens personalchef
till kommendör Rockwell Torrey."
"Presidenten har godkänt
er befordran" -
- "till konteramiral
den 1 augusti 1942."
Angående hälsoundersökning...
...godtagande av utnämningen
och så vidare.
Det hade aldrig hänt -
- om inte civilisten bredvid er
hade nästlat sig in i min stab.
Han hade fräckheten att påstå
att marinen hade felbedömt er.
Som ni vet har marinen aldrig fel -
- men i det här fallet
hade marinen inte helt rätt.
- Gratulerar, amiral Torrey.
- Tack.
- Var så god, Powell.
- Tack.
Skål för konteramiral
Rockwell Torrey.
Må lycka och välgång
följa er i kölvattnet.
Jag är ytterst tacksam.
Om ni tillåter...
Skål för vårt land och marinen
och allt det goda de står för.
När gratulationerna har klingat av -
- följer ni och Powell med
till mitt rum.
Vi ses senare, mina herrar.
Grattis.
De var de goda nyheterna,
dags för de dåliga.
Amiral...
Vet ni vad det är?
Jag känner igen formen på öarna.
Gavabutu, Levu-Vana,
Toko-Rota och Pala-sundet.
Skyhook.
Ni anade strategin
för flera månader sen.
- En vild gissning.
- Vild, men korrekt.
- Vad tycks?
- Teoretiskt är det sunt.
Och praktiskt?
Vi har förlorat
överraskningsmomentet.
Hur långt har Broderick
ryckt fram på Gavabutu?
Han har hejdats vid de här bergen,
han har suttit fast i fyra veckor.
Han måste ta hela ön,
annars kan ni glömma Skyhook.
Han måste anfalla Levu-Vana
innan japanerna är redo.
Det blir er uppgift.
Ni ska sopa rent på Gavabutu
och leda anfallet mot Levu-Vana.
Amiral Broderick, då?
Nån klok människa har sagt
att även på världens finaste tron -
- sitter man på sin egen rumpa.
Broderick är ett problem.
Jag kan inte avskeda honom
över en natt.
Våra allierade klagar, fienden jublar.
Det enda jag kan göra
är att ge er det taktiska ansvaret.
Lincoln var i samma situation
med George B. McClellan.
McClellan var en stor organisatör,
men han drog sig för att anfalla.
Obeslutsamhetens virus
kan drabba en hel armé -
- och förstöra dess vilja att segra
eller ens överleva.
Lincoln vände sig till Grant.
Han var sämre på att organisera -
- men immun mot viruset.
Han pekade ut den rätta
marschriktningen och satte fart.
Ni ska bli min Grant.
Hur ni hanterar Broderick
är er ensak, bara jobbet blir gjort.
- Hur långt får jag gå med Broderick?
- Ni får inte döda honom.
Får jag utse min stabschef?
Eddington, min gamle sekond.
Ta med er Powell, han känner
Broderick, och jag vill slippa honom.
- Jag är allergisk mot reservister.
- Tack.
De här stjärnorna var mina
tills jag steg i graderna.
Jag tror att de gav mig tur.
Sätt dem i kragen.
Jag hoppas att de för tur med sig,
det lär ni behöva.
Tack.
Saree?
Saree?
Måste du störa mitt i arbetet?
Brådskande order,
ni ska till staben direkt.
- Varför då?
- Ingen aning.
Jag måste gå dit.
Klart jag kommer tillbaka,
oroa dig inte.
STABEN FÖR
S YDVÄSTRA STILLA HAVET
Jag tänker inte finna mig i det,
inte en enda minut.
Jag har svettats floder
över den här erbarmliga operationen.
Jag kan inte göra underverk
med det jag har blivit tilldelad.
Jag ska skälla ut
Stillahavsflottans chef.
Gör inget förhastat, amiral.
Torrey kommer till Gavabutu
om tre dar.
Ska jag vara dörrmatta åt honom
med "Välkommen" tvärs över baken?
Ni vet förstås bäst, men...
...om Torrey misslyckas, kan ni
betona att han inte var ert val.
Om han får ut mer av trupperna
på Gavabutu än ni har fått -
- är ni fortfarande områdeschef,
ni får berömmet.
Jag kommer inte att veta vad han gör
förrän han gör det.
Jag sitter här på Toulebonne och ser
dum ut, pressen genomskådar mig.
Det är lätt ordnat. Ni behöver
ett... ombud i Torreys läger -
- som kan hålla er informerad.
- Det vore inte så dumt.
- Kommendörkapten Eddington, sir.
- Eddington?
- Ja.
- Ansvarig för pirar och magasin?
- Det stämmer.
Jag kallade hit er för två timmar sen.
Jag rekryterade hantverkare
bland infödingarna.
Ni behöver väl inte se ut
som en inföding för det?
Jag räknade inte med
att bli kallad av en amiral.
Såg ni inte ordern om att alla
ska vara renrakade?
Jag måtte ha missat den.
Kallade ni hit mig
för att diskutera mitt skägg?
Eddington, ni har omplacerats
till Gavabutu med kommendörs grad.
Har ni fått tag i rätt Eddington?
Ni ska bistå amiral Rockwell Torrey
som hans stabschef.
Det var allt.
Amiral Torrey? Tack så mycket!
Om resten av Torreys mannar
är som han...
Du sa att jag behöver
ett ombud på Gavabutu.
Sagt och gjort, jag utser dig.
Du blir min "sambandsofficer".
Jag har ingen stridsutbildning,
det vore inte...
Försök inte backa ur.
Lite frontkänning
skulle göra dig gott.
Föreställ dig vad en tapperhetsmedalj
skulle betyda.
En halv miljon röster
i nästa val.
Välkommen till landet
som flyter av mjölk och honung.
Överste Gregory,
fallskärmstrupperna.
Egan Powell, underrättelseofficer.
Armstrong, adjutant.
Är era män redo
för en luftlandsättning?
De är lite ringrostiga,
men väldigt ivriga.
Givakt!
Manöver.
Tuthill, planering.
- Jefferson, logistik.
- Lantz, samband.
Fortsätt.
Gottlieb, väder.
Clayton Canfil,
jag sköter spaningen längs kusten.
- Han drev en plantage här förr.
- Australiensare?
- Det stämmer.
- Trevligt att ha er ombord.
- Hur står det till, löjtnant?
- Utmärkt, sir.
Kommendörkapten Neal Owynn.
- Vad har ni för funktion?
- Kontaktman åt amiral Broderick.
Amiralen vill ha god insyn
i vad som händer längs fronten.
Ni har hans fulla stöd.
All kommunikation med Toulebonne
sker via mig.
- Jag repeterar, via mig. Frågor?
- Nej, sir.
Egan, ta fram kartan.
Vi tar en kort paus, följ mig.
Vi kallar det Operation Äppelpaj,
men det blir ingen picknick.
Vi ska dela ön i tre stora bitar.
Var kan ni luftlandsätta era jägare
utan att de fastnar i djungeln?
- Här, gläntan är tillräckligt stor.
- Bra.
- Vi kan hoppa från låg höjd.
- Gräv ner er och avvakta.
- Japanerna kommer direkt.
- Just det.
Deras linjer försvagas
när de anfaller Gregory.
- Mr Canfil, hittar ni i bergen?
- Jajamän.
Kan en bataljon ta sig över nattetid?
Om de slipper släpa på kanoner.
Det finns ett smalt pass här
på cirka 2000 meters höjd.
- De skulle inte hitta utan mig.
- Uppdraget är ert.
Paul, vi sätter ihop en styrka,
rundar ön och stiger i land här.
Samtidigt rycker en tredje styrka
fram nedanför bergen.
Tre tårtbitar med överste Gregorys
position i mitten.
När vi har strålat samman
går vi mot japanernas flygfält -
- och kapar försörjningsleden
till Voyon Bay.
Sen slår vi ut kvarvarande nästen
och Gavabutu är i våra händer.
- Mr Gottlieb? Vädret.
- Regntiden börjar snart.
- När?
- Om en vecka, kanske.
Gregorys styrka hoppar på söndag.
Se till att allt är klart då, Paul.
Jag vill ha alla fakta
och siffror 07.00 i morgon.
Uppfattat.
Amiral Broderick har bara
gett oss tio plan.
Ett ögonblick.
Owynn, Torrey... Det var allt.
Nå?
Jag kan bara landsätta 60% av
styrkan om vi inte får fem plan till.
Finns det inga R4D: Or
på Toulebonne?
- De hålls i reserv.
- För vad?
Amiral Broderick vill ha det så.
- Om ett av era plan krånglar, då?
- De lånar ut ett tills det är lagat.
- Fem av dem gick just sönder.
- Vi informerar Broderick genast.
- Ni har hamnat i ett rövarband.
- Det verkar så, som väl är.
- Du räddade mig ur skärselden.
- Glöm det.
- Var är sjukhuset?
- Jag visar vägen.
- Miss Dorne.
- Eddington!
- Var är miss Haynes?
- Där inne.
- Tack.
- Syster!
Jag ser inget.
Barack 3.
Jag ser nog bättre ut i morgon.
Du är vacker, Maggie.
- Vad känner amiraler för sköterskor?
- Detsamma som kommendörer.
- Får vi nån tid för varann?
- Säkert.
Canfils bataljon har nått passet,
de går ner på andra sidan.
Ge landstigningsstyrkan klartecken
att sätta i gång.
Överste, får jag plats i planet?
Visst, om ni vill ta risken.
Amiral.
- Var är Torrey?
- Hos fallskärmsjägarna.
Vilken tapperhet! Där fick ni nåt
att skriva om i era tidningar.
Vi åker till staben och ser efter
om allt går som planerat.
Upp.
Kroka fast.
Kolla utrustningen.
Till dörren.
- Lycka till, överste.
- Tack.
Hoppa!
Anropa jaktplanen.
Två av dem får skydda oss,
resten kan återvända.
- Vad tänker ni göra?
- Se mig om lite grann.
Har du en penna? Tack.
Vi kallar det Operation Äppelpaj.
Vi ska dela ön i tre bitar -
- över bergen, från stranden och
genom terrängen nedanför bergen -
- mot en position som hålls
av våra fallskärmstrupper.
Är korrespondenterna informerade
om säkerhetsreglerna?
Det kommer de att bli.
Ni kan återgå till era plikter.
Ni inser säkert att ni inte
får publicera ett enda ord -
- förrän kommendörkapten Owynn
ger klartecken. Åter till operationen.
Fortsätt.
Har du nån aning om
hur Broderick fick reda på det?
Tyvärr inte.
Har Owynn skickat meddelanden
med kurirplanet till Toulebonne?
Ingen aning.
Jag vet inte hur det står till
mellan dig och din far -
- men såna som Owynn plågar oss
jämt, de är som dåligt väder.
Riktiga sjömän som din far
är däremot sällsynta.
Jag kan inte acceptera er bedömning
av kommendörkapten Owynn.
Jag kan inte acceptera
att du är Klippans son.
- Nån annan hann nog dit före.
- Stopp ett tag, Eddington!
Kommendör Eddington. Nå?
Ingen fara.
Upp.
- Löjtnant! Nu åker vi hem.
- Ska ske.
Nya order från självaste chefen.
Vi ska gå raka vägen.
Siste man till Voyon Bay är en jäkla
känguru, om ni vet vad det är.
Undvik väg Z-2, den är minerad.
Vi hinner knappt med.
Amiralen vill att ni ska tala
med korrespondenterna.
Jag har inget att säga dem.
Var är amiralen?
- Han är med dem.
- Säg att jag kommer så fort jag kan.
Uppfattat, fortsätt framåt.
Vi har haft tur,
Canfil borde nå Gregory snart.
Han är redan där,
de fortsätter mot brohuvudet.
- Får jag se postlistan?
- Givakt!
Fortsätt.
Vi började bli oroliga.
Modigt av er
att bege er till fronten -
- men riskabelt att lämna staben
just nu.
- Det var värt besväret.
- Säkert.
- Ska vi ge dem en genomgång?
- Hellre i enrum, sir.
Pressen är på vår sida,
ge dem en chans.
- Om ni insisterar.
- Var så goda.
Går operationen enligt tidtabellen?
- Inte riktigt.
- Vi kan vara mer specifika än så.
Offensiver dundrar ju inte fram
som snälltåg.
Det blir ett långt, tufft jobb
att köra bort fienden från Gavabutu.
Det kan vi gott erkänna.
Vi kan göra upp tidtabeller,
men de är svåra att hålla.
- Eller hur?
- Precis.
Men i det här fallet
ligger vi före tidtabellen.
Vi är i färd med att inta
japanernas flygfält -
- och vi landstiger i Voyon Bay.
- Men fienderna...
- Det finns inga.
Japanerna stack i går natt.
- Är ön vår?
- Ja.
- När fick ni veta det?
- Varför stack de?
Det var nog allt just nu.
Vi vill veta mer om det här...
Kan ni gå igenom postlistan -
- och tala om hur vi ska hantera det?
Självklart.
Ni kan skriva i personalrummet.
Jag ska se till att ni får ut era
artiklar, om Owynn går med på det.
- Han överlistade oss.
- Ja, inte sant!
TVÄTTRUM
Mina herrar...
Vi måste prata med amiralen
innan han ger sig av i morgon.
- Ska han ge sig av?
- Han är nöjd med det han har sett.
Gottlieb, Tuthill.
Krona.
Adjö, kommendörkapten.
Ha det så trevligt.
Vad menade han?
- Ni följer väl med Broderick?
- Nej.
Det gör ni nog.
Se till att ni är med på planet,
annars blir ni begravd på Gavabutu.
- Ni kan inte...
- Det kan jag visst.
Vi har ett jobb att göra, ingen ska
få sätta käppar i hjulet. Förstått?
Ta pojkspolingen med dig.
Jag ska ställa honom inför krigsrätt.
Du såg det, jag slog inte tillbaka.
- Jag såg ingenting.
- Vad menar du med det?
Det var nog en kokosnöt
som ramlade ner.
Hitta på en ursäkt
så att vi får följa med.
Saknar du torpedbåtarna?
Ett ord från mig till Broderick,
så är du där igen.
Gärna för mig.
Det var det.
Marinkåren är på plats i Voyon Bay.
- Flygfältet?
- Vi använder det redan.
- Operationen är avslutad.
- Vi håller redan på med nästa.
Den är svårare, ni kom precis lagom.
- Här.
- Levu-Vana.
Vi behöver veta mer om japanerna,
flygbilderna visar inte mycket.
Vi undrade om era kustspanare
kan hjälpa oss.
Skeppa dit mig med en ubåt,
jag kan den ön utan och innan.
Låt mig smyga runt en vecka,
så prickar jag in vartenda värn åt er.
- Vi vill inte bli av med er.
- Jag tänker inte gå vilse.
Jag signalerar varje natt
mellan midnatt och klockan tre.
Lycka till.
- Har du egna skäl att lämna posten?
- Ja.
Låt inte skälen uppehålla dig
för länge bara.
Hej.
- Har du svårt att andas?
- Nej.
Hejsan.
Jere! Vi hörde att du är tillbaka
på torpedbåten.
- Är det bra eller dåligt?
- Bra!
- Letar du efter postsorteringen?
- På sätt och vis.
- Jag ska visa vägen.
- Tack.
- Trevligt att råkas igen.
- Detsamma.
Kom hit.
Vem vet när vi hamnar
på samma fartyg nästa gång -
- så vi har röstat.
Ni blev den officer som vi helst
skulle vilja hamna på en öde ö med.
- Tack, Boats.
- Skämt å sido, ni är toppen.
Adjö, Culpepper. Adjö, Al.
Mac!
- De sa inte att du var skadad.
- Bara en skråma.
- Hur kom du hit?
- De flög hit mig från Pearl.
Jag har väntat i tio dar
på den där långsamma skorven.
Vilken känsla!
Jag slutade aldrig hoppas.
Här, en present till dig
från personalavdelningen.
Örlogskapten McConnel.
Vilken överraskning!
Betyder det att du har fått
en ny tjänst redan?
- Flaggofficer, sektor 3.
- Tillbaka till det fördömda Gavabutu.
Under Torrey, inte Broderick.
Torrey bad att få mig.
- Inte än, väl? Det vore orättvist.
- Inte än.
Överlevande får 30 dagars permis.
- Har du nåt förslag vad vi ska göra?
- Massor!
TILL SAN FRANCISCO
Ska du träffa Eddington
fast du är ihop med Jere igen?
Vi ska på picknick med ett helt gäng.
- Men du tar sällskap med Eddington?
- Antagligen.
- Du har inte Jeres ring på dig.
- Den är för stor, jag kan tappa den.
- På så vis.
- Jag ska berätta att vi är förlovade.
Visst.
Jag vill ju bara ha lite skoj.
Skoja inte med Eddington.
Vad har du emot honom?
Han är ju Torreys bäste vän.
Intuition, han döljer nåt
under den där charmiga ytan.
- Vad då?
- Vet inte...
...men glöm inte den leende damen
från Niger.
Den leende damen från Niger
var ute och red på en tiger.
Men när de kom fram, åt han upp sin
madam och leendet hamna' på tigern.
Jag kan faktiskt ta vara på mig.
- Är du klar?
- Strax!
- Vem är förkläde på utflykten?
- Jag.
- Jösses...
- Jag lovar att de överlever.
- De är redan på piren.
- Hej då, Maggie.
Ha det så kul.
Dorne!
Borde vi inte gå tillbaka?
Ditt förkläde kan börja bråka.
Sabrina? Knappast.
Är du inte rädd
för att vara ensam med mig?
Livrädd.
- Vattnet ser så härligt ut.
- Det är ebb.
Jag vill bada.
- Gör det.
- Vad skulle du tycka?
En officer och gentleman tycker inget.
Vänd dig om tills jag är i.
Tokyo Rose här.
Nästa skiva tillägnar vi
de stackars soldaterna på Gavabutu.
Ni blir slaktade
eftersom amiral Torrey -
- varken har fartyg eller plan
att skydda er med.
Men Torrey bryr sig inte om
i fall ni lever eller...
- Kan de inte störa sändningen?
- De vill inte.
De gillar musiken.
Hon kan inte skrämma oss.
Men hon kommer
rätt nära sanningen ibland.
- Som nu?
- Rätt nära, sa jag.
Vi klarar oss.
Det här är en avkrok. General
MacArthurs sektor är viktigare.
Det är där japanerna kraftsamlar,
inte här.
Vi utgår från det i alla fall.
- Inget socker?
- Förlåt.
- Har du sett Jere?
- Nej.
Jag trodde du hade det,
hans båt har skött postgången.
Han och Annalee är ihop igen,
han vill gifta sig efter kriget.
- En Cunliffe och en fattiglapp?
- Han heter faktiskt Torrey.
- Visst.
- Det gör han.
Vart vill du komma?
Han har mognat, han är inte bara
en smart student längre.
Det här hänt nåt med honom.
Jag kan inte börja bete mig
som en far nu.
Den chansen missade jag för 18 år
sen när jag lät hans mor ta över.
Jag vet inte vad jag skulle säga.
Paul!
Kommer du ner med kläderna?
- Lägg dem där och vänd dig om.
- Inte den här gången.
- Snälla...
- Kom och hämta dem.
Kör till, men du blir nog förvå***.
Där ser du, jag var inte naken.
- Vad vacker du är!
- Kläderna, tack.
Du får inte kyssa mig.
Jag är förlovad, han är...
Kläderna, tack.
Släpp!
Släpp!
Sluta!
Släpp mig!
Lägg ut.
Lossa förtöjningarna.
Akterdäck till bryggan,
amiralen är på väg hit.
Gamla "Swayback"!
- Hon ser ut som en riktig dam.
- Det är hon.
En fin sentimental gest
att skicka hit din gamla kryssare.
- Ett slagskepp hade varit bättre.
- Ett kärt återseende.
Ni förstår inte kärleken
mellan fartyg och sjömän.
- Vad har du gjort med ansiktet?
- Inget särskilt.
De kommer ombord.
Bemanna relingen.
- Grattis till befälsposten.
- Välkommen hem.
- De gjorde ett bra jobb.
- Hon är i fin form.
Kul att se dig.
- Grattis.
- Tuthill, min planeringsofficer.
Ska vi gå in?
Givakt!
Manöver. Sätt er.
Vi hoppar över formaliteterna.
Det här blir mitt flaggskepp
under operationen.
Jag ger ordet till
kommendör Eddington.
Han ska beskriva planen för er.
Läget är följande:
Japanerna har Levu-Vana.
Vi vill ha ön, de vet det.
Vi ska inta den, de kommer
att göra allt för att hindra oss.
Vi kan inte räkna med hjälp utifrån.
Mr Canfil. Ursäkta oss.
- Förlåt att jag avbröt er.
- Sätt er, vi började bli oroliga.
Det var knepigt att nå ubåten.
Det kryllar av gulingar på ön.
Så här ser det ut,
det är ingen trevlig syn.
De tänker ge ett varmt välkomnande.
Taggtrådshinder på stränderna
och kulsprutenästen av betong.
Flygfältet är nästan klart,
de bygger skyddsmurar för 200 plan.
Stridsvagnar och infanteri här,
hundratals nya soldater varje kväll.
Cirka 5000 kom medan jag var där.
- Det klarar vi aldrig på tre veckor.
- Det kan vara värre än så.
Jag smög fram till ett av lägren
medan de satt och drack saké.
Jag förstod lite av deras tjatter.
De har massor av skepp
i sin bas på Cape Titan.
Det låter som en stridsgrupp.
- Ni borde ta en *** på Titan.
- Planen klarar bara enkel resa.
Kan Halseys hangarfartyg
spana åt oss?
De anfaller Salomonöarna
åt general MacArthur.
Vi kan ju alltid skicka en ubåt.
Meningslöst, det tar tio dygn
innan den är på plats.
Om de kraftsamlar,
måste vi få visshet direkt.
De tänker kanske anfalla oss
innan vi kommer igång.
Anhåll om ett fjärrspaningsplan.
Vi sitter i fattighuset,
allt går till MacArthur.
Vi får resterna,
inte fjärrspaningsplan.
- Vi måste få tag i ett på nåt sätt.
- Vi kan försöka.
Skicka en begäran till Pearl.
Vi måste ovillkorligen få
minst ett fjärrspaningsplan genast.
Skriv med tårar och blod.
- Är det du, älskling?
- Hej.
Var har du varit?
- Du är underbar!
- "Var har du varit?" sa jag.
- Jag tittade in på marinbasen.
- Varför då?
- Bara för skojs skull.
- Det låter jättekul.
- Den här var snygg.
- Tycker du?
Ta på den. Jag duschar, sen går vi ut.
- Har det hänt nåt?
- Nej. Hur så?
Du ser alldeles hjärntvättad ut.
Du har dåliga nyheter.
Berätta nu, inte när vi äter,
för då gråter jag i soppan.
Jag ska iväg.
- När?
- Omedelbart, sa de.
Varför? Du har ju
halva permissionen kvar.
De säger aldrig varför.
Nånting kommer att hända
på Gavabutu snart.
Nu gråter jag i alla fall!
Bättre?
Jag kanske inte får tillbaka dig
den här gången.
Mac...
Ge mig ett barn innan du åker.
Snälla...
God natt, Maggie. Vi ses i morgon.
Hämta en läkare, Pat. Skynda dig!
Annalee...
De kan inte avvara
ett enda fjärrspaningsplan.
- Ska vi börja ändå?
- Vi måste veta vad de gör på Titan.
Vi skickar ett plan på enkel biljett
som rapporterar per radio.
- Piloten, då?
- Han kan nödlanda, skicka en ubåt.
Torrey. Maggie!
Va?
Jag kommer.
Säg till om en jeep och en förare.
- Vad är det?
- En sköterska, Maggies väninna...
Hon har begått självmord.
Hon var förlovad med min son.
- Hur dags ska staben samlas?
- 07.00.
Vi tar beslutet då.
Han våldtog henne.
Hon trodde hon var gravid och sökte
upp honom, han trodde henne inte.
Läs.
Hade hon lagt Jeres ring i kuvertet?
Ska jag berätta för Jere att...
Nej, jag ger honom ringen.
Vi ses inte på ett tag.
- Börjar det nu?
- Mycket snart.
- Kommendör Eddington.
- Taxa ut en PBJ:a. Raska på.
Rota fram en flygoverall åt mig.
Tack.
Vad glor du på? Sätt dig vid radion.
Tack.
Hur ska jag bokföra det?
Nöjesresa åt stabschefen.
Ejektorn har fastnat.
- Givakt.
- Fortsätt.
God morgon.
Vår fartygschef - löjtnant Mason.
- Får jag låna min son en stund?
- Självklart.
Nu vill jag att du biter ihop.
- Den där sköterskan, fänrik Dorne...
- Ja?
Hon är död.
Överdos, sömntabletter.
Varför? Varför?
Vad det än var, så tänkte hon på dig.
Hon lämnade ringen åt dig.
Jag är hemskt ledsen.
Tack för att ni kom ända hit.
Det är det minsta jag kan göra
för... en av mina officerare.
Det är nog ett
illa valt tillfälle, men...
...på nåt vis, mellan...
...borde det finnas...
Jag vet vad ni menar.
Jag kan inte uttrycka det jag heller,
men jag vet vad ni menar.
Adjö, Jere.
Isobarernas gradient förändras.
Lufttrycket beskrivs
av isobarerna -
- som pressar lågtrycket österut.
Tala om för en enkel bonde
vad det betyder.
Det dåliga vädret är över,
vi får fem soliga dagar.
Bra.
- Var är Eddington?
- Han har inte kommit än.
- Leta rätt på honom.
- Ska ske.
- När kom du hit, Mac?
- För en timme sen.
Välkommen. Var var vi nånstans?
Rover från John Paul.
Hör du mig? Kom.
Rover från John Paul.
Bekräfta, kom.
Gav du honom ett plan
utan att fråga staben?
Kommendör Eddington är stabschef,
han är staben.
- Har du fått kontakt?
- Jag har försökt i timmar.
Till er.
Torrey.
Jag kommer direkt.
Mac.
Rover från John Paul.
Är du på den här frekvensen?
Rover från John Paul, kom.
John Paul från Rover.
Hör du mig? Kom.
Jag är här, John Paul.
Hör du mig?
Rover från John Paul. Fortsätt sända,
jag försöker hitta dig.
Bekräfta, kom.
Han är långt härifrån,
signalen är svag.
Rover från John Paul.
Ange hörbarhet.
- Senaste bäring?
- 3-3-0.
Rita in det.
Vi har tappat dig, fortsätt att sända.
John Paul från Rover.
Hör du mig nu?
Jag upprepar: Hör du mig nu?
Det går inte, han är på väg bort.
Han är sydväst om Cape Titan.
Byt till alternativ frekvens,
så försöker jag hitta dig.
Rover till John Paul,
hör du mig nu?
- Bekräfta.
- Vi hör dig, kom.
Jag flyger på drygt 3000 meter
mot Cape Titan från sydväst.
Hör du mig?
Rover från John Paul,
du hörs tydligt.
Här finns bara sampaner
och albatrosser.
Jag kommer in över Cape Titan
om 40 minuter och...
Stopp ett tag!
Det är nåt där nere.
Jag dyker för att kunna se bättre.
John Paul från Rover.
En flottstyrka! Hör ni mig?
Krigsfartyg på väg söderut,
bort från Cape Titan.
16... Nej, 17 fartyg.
Jag upprepar, 17 fartyg.
Från John Paul, uppfattat.
17 fartyg, kom.
Jag har fått sällskap.
Zero-plan från Titan, antar jag.
Jag ska titta närmare på fartygen.
Längst ut går tolv jagare. Jag
repeterar, tolv jagare. Fyra kryssare.
Osäkert om de är lätta eller tunga.
- Nu vill Zero-planen leka.
- Rover? Detta är John Paul.
Flyg in i molnen och stanna där.
Du har ingen chans, håll dig gömd.
Tack, Klippan, men vi måste
titta närmare på bjässen.
Jag har aldrig sett ett så stort
skepp, det är som en flytande ö.
Det är fyra kvarter långt med 12 grova
kanoner, möjligen 45 centimeters.
Vad hette den där jättebåten
som japanerna byggde? "Yamato"?
- Det kan vara hon!
- "Yamato", 80000 ton.
- Hör ni mig? Kom.
- Vi hör dig, Rover.
Passa er om hon styr kosan
åt ert håll.
Ursäkta, jag har lite att göra.
Rover!
Svara, Rover.
Paul!
"Yamato", fyra kryssare
och tolv jagare.
- Massor av eldkraft.
- Vi vet inte om de är på väg hit.
De kanske eskorterar "Yamato" till en
annan bas, Truk eller Pelaki-Shima.
Knappast, flottstyrkan är på väg
till Levu-Vana.
Precis.
Det gör ju allt för att försvara ön.
Flygfältet kan snart hysa tunga bomb-
plan, då kontrollerar de hela området.
Det blir omöjligt att hålla Gavabutu.
Sen blir vi tvungna
att lämna Toulebonne också.
Skyhook, fast omvänt.
Flottstyrkan kommer hitåt.
Mac, Gottlieb lovade oss
fem dagar med fint väder.
Hur lång tid behöver de
från Titan till Levu-Vana?
De måste sänka farten
genom sunden - nästan fyra dygn.
Om vi raskar på, kan vi genomföra
landstigningen om 48 timmar.
Om vi stödjer landstigningen,
vem ska möta flottstyrkan?
Vi får sköta det också.
Så fort brohuvudet är säkrat,
går vi ut och möter det nya hotet.
- Har vi nån chans att stoppa dem?
- Vi kan försöka.
Tuthill, ta över som stabschef.
Hur ska jag bokföra
Eddingtons flygtur?
- Jag måste redovisa förlusten.
- "Godkänt uppdrag."
- Tänker ni rekommendera honom?
- Det var värt en tapperhetsmedalj.
Kanske, men han var inte ute efter
medaljer. Ingen rekommendation.
- Nåt nytt om den japanska styrkan?
- Inte ett dugg.
- De är kanske inte på väg hit.
- Fortsätt spana.
De rundar inte öarna som vi trodde,
de är på väg mot Pala-sundet.
- De tänker passera det nattetid.
- Är det möjligt med en sån styrka?
De har en kuslig förmåga
att klara det omöjliga.
- Hur brett är det smalaste stället?
- 30 km.
- Men bara 15 km har djupt vatten.
- Minera den delen.
Minor biter inte på Yamatos pansar.
Vi kanske slår ut några eskortfartyg.
Låt torpedbåtarna följa minfartyget.
De kan operera på grunt vatten -
- och slå till när japanerna
är upptagna med minorna.
Klippan...
I morgon...
Hur är det?
Ett sjöslag?
Som de flesta slag, antar jag.
Lite bullrigare, kanske.
Jag är så rädd
att det knäpper i lederna.
Det låter som när man spelar tärning.
Jag borde sitta i Hollywood
med en skrivmaskin -
- och skriva ett filmmanus om det.
Inte uppleva det.
Alla slag utkämpas av rädda män
som hellre hade gjort nåt annat.
Amiralerna också?
Ja.
Om 30 minuter hamnar de i minfältet.
Jere.
Slappna av.
Om jag sviker dig,
lovar du att skjuta mig då?
Visst.
Det går riktigt bra i minfältet.
Nu börjas det.
Skepparn!
Ta över rodret!
Gör torpederna klara.
Ettan!
Tvåan!
Vi fick dem, vi fick dem igen!
Uppfattat. Första rapporten, amiral.
Två jagare skadade av minor.
En jagare torpederad.
Repetera.
- En kryssare kan inte fortsätta.
- Nu blir de lättare att tas med!
- Förluster?
- Vet ni nåt om förlusterna?
Inte än.
Förlustrapport om torpedbåtarna.
Till samtliga jagare:
Lägg ut rök och gå till anfall.
Sätt fart...!
Klart för eldgivning.
Samtliga kanoner, tre skott...
Nu!
Eld!
"Yamato" kom igenom.
Ge order om högsta marschfart,
gör undanmanöver som planerat.
Kom till stridsledningsrummet.
Hon kommer undan!
50 grader styrbord.
50 grader babord.
Ge eld under vändningen.
Bryggan!
Fartygschefen är död.
De är döda allihop.
- Vad ska jag göra?
- Håll kontakten.
Jag tar över bryggan.
- Mac!
- Jag kommer!
Upp! Skeppet går i bitar!
Alle man i livbåtarna!
Syster...
Syster...
Maggie, han sa "syster"!
Klippan?
- Hör du mig?
- Maggie...
- Var...?
- Lasarettsfartyg, mot Pearl Harbor.
- Vi är framme i morgon.
- Vad hände?
Låt mig prata,
du har sovit i nästan tre veckor.
Du blev svårt sårad, granatsplitter -
- men du repar dig.
Tältet, då?
Vänstra benet är borta.
Egan?
Egan stupade.
- Tuthill?
- Alla utom Mac McConnel.
Han räddade dig, han drog upp dig
i en livflotte innan skeppet sjönk.
Han är här,
du får träffa honom i morgon.
- Jag måste veta...
- I morgon.
I morgon.
- Dina händer...
- Brännskador, men de läker.
Tack för hjälpen, Mac.
Vi fick hjälp av ett par matroser båda
två tills en jagare plockade upp oss.
- Gregory... brohuvudet... slagna?
- Nej.
De har ringat in japanerna
på öns norra del.
"Yamato" vände
och flydde genom sundet.
Varför? Vi fick ju stryk.
- God morgon.
- Manöver.
- Ni är svår att ta kål på.
- Det verkar så.
Men jag lyckades få
mina män bortskjutna.
Känns det fel att ha överlevt?
Nåt åt det hållet.
Sju fartyg offrades,
det räcker gott till krigsrätt.
- Är han omtöcknad av medicinen?
- Lite.
Jag ska reda ut begreppen åt er.
Slaget vid Pala-sundet
blev en klar seger.
Skyhook är på gång,
japanerna kan inte stoppa oss.
Ni får flyga till USA,
men det blir ingen krigsrätt.
De ger er ett träben
och skickar hit er igen.
Sen stävar vi mot Tokyo
tillsammans.
I ert fall som chef
för en hel flottstyrka.
Uppfattat?
- Ja, sir.
- Somna om.
Ska ske.
Du fick dina order - sov.
Maggie?
Jag stannar här.
Ansvarig utgivare: Stefan Karlberg
Ripped by:
SkyFury