Tip:
Highlight text to annotate it
X
Legenden säger
att Japan skapades av ett svärd.
Att de gamla gudarna sänkte ner
ett korallsvärd i havet-
-och när de tog upp det föll
fyra droppar tillbaka i vattnet.
Dropparna bildade Japans öar.
Jag menar att Japan
skapades av tappra män.
Krigare som villigt gav sina liv
för ett nu bortglömt ord...
Ära.
DEN SlSTE SAMURAJEN
Mina damer och herrar:
Winchester.
Förenta staternas
armés ledande vapenleverantör-
- firar vårt lands hundraårsjubileum
med att presentera en sann hjälte.
En av de krigare som fått
flest utmärkelser i vår historia.
Han fick Medal of Honor-
- för sitt hjältemod
på Gettysburgs slagfält.
San Francisco, 1876
Han var med i sjunde kavalleriet-
- under deras kamp
mot de allra vildaste av indianerna.
Mina damer och herrar,
får jag presentera:
Kapten Nathan Algren!
Kapten Nathan Algren!
Ett ögonblick, mitt herrskap.
Ut med dig, Algren!
Det här är din sista föreställning.
Du får sparken!
Rör på påkarna!
Jag är less på det här.
Tack så mycket, mr McCabe.
Ni är alltför vänlig.
Det här, mina damer och herrar,
är geväret som vinner i väst.
Många gånger
har jag funnit mig själv...
... omringad av en svärm...
... uppretade fiender,
utan något annat än detta gevär...
... mellan mig
och en säker, ohygglig död.
Och jag säger er att den röde mannen
är en skräckinjagande fiende.
Om de fått som de ville hade
min skalp varit borta sedan länge...
... och en skalligare man
hade stått inför er i dag.
Som de där stackars satarna
vid Little Vighorn.
Deras kroppar var avklädda...
lemlästade.
De hade lämnats att ruttna i solen.
Detta, mitt herrskap,
är 73 års modell med bygelrepeter.
''Trapper. ''
Sju kulor i magasinet,
ett skott i sekunden.
En sån här kan göra ett
femton centimeters hål i din pappa.
Det stämmer, fröken.
Den här skönheten.
Man kan döda sju indianer
utan att behöva ladda om.
Notera den patenterade laddluckan
och den följsamma mekanismen.
Jag tackar er
å mina kamraters vägnar-
- som dog för
bättre mekaniska förlustelser-
och större affärsmöjligheter.
Mr McCabe tar era beställningar.
Gud välsigne er alla.
Du har sinne för det melodramatiska,
kapten.
- Du lever.
- Utan tvekan.
Din vän Custer sa till mig:
''Vi ska till Little Vighorn. ''
''Vilka vi?'' Jag stack direkt.
Nio liv har jag, och vet du vad mer?
Ett bra jobb åt oss båda.
Du lär nog behöva ett snart.
Vad för slags jobb?
Det enda slaget som passar dig.
En karls jobb.
Såvida du inte
vill göra karriär på teatern.
Nathan!
- Lyssna på vad han har att säga.
- Det var länge sen.
Det här är mr Omura från Japan-
- och hans kollega vars namn
jag inte längre försöker uttala.
Whiskey.
Japan har föresatt sig
att bli ett civiliserat land.
Mr Omura vill anlita vita experter
som kan träna deras armé.
Spelar vi våra kort rätt får vi ensam-
rätt på vapenaffärer med Japan.
Jag har ett avtal med Winchester.
Mr Omura har säkert
en uppfattning om vad ett avtal är.
Era uppträdanden för Winchester
ger er 25 dollar i veckan.
Vi betalar fyra hundra dollar
i månaden.
Fem hundra. Åt oss var.
Och fem hundra till när vi är klara.
För hur många andra äkta hjältar
står i kö?
- Han är oförskämd.
- Detta är ett land av billiga krämare.
- Vem ska er armé strida mot?
- Han heter Katsumoto Moritsugu.
Han var en gång kejsarens lärare.
Han är en samuraj.
- ''Samuraj''?
- Ni skulle använda ordet ''krigare''.
Mr Omura är bekant med
våra erfarenheter av avfällingar.
Han har läst din bok.
Kaptens observationer var ett viktigt
inslag i Cheyennernas nederlag.
Ursäkta... Vad är roligt?
Kåren är tillsammans igen.
Det är så...
... inspirerande!
Ursäkta mig...
Jag måste använda
bekvämlighetsinrättningen.
Det här är inget problem.
Överste Vagley...
Vi kontaktade er
för att ni är Algrens överordnade.
- Ni var säker på hans medverkan.
- Han ställer upp.
Nathan...
Jag följde mina order därute.
Jag ångrar inget.
Ska vi inte lägga
det förflutna bakom oss?
Vill du att jag ska döda japsar,
så gör jag det.
Ska jag döda japsarnas fiender,
så gör jag det.
Upprorsmän, siouxer, cheyenner...
För fem hundra i månaden
dödar jag vem du vill.
Men kom ihåg en sak:
Dig skulle jag gärna döda gratis.
Den 12 juli 1876. Havets tomhet
skänker en viss tröst.
Inget förflutet, ingen framtid.
Men så slås jag plötsligt av
omständigheternas hårda sanning.
Jag har anlitats för att återigen
kuva en upprorisk stamledare.
Det är tydligen det enda jobb
som passar mig.
Jag är ansatt av ödets ironi.
HAMNEN l YOKOHAMA, 1876
Kapten Algren, förmodar jag?
Hur står det till? Simon Graham.
För tjugo år sen var det här
en sömnig småstad. Se på den nu!
Kejsaren
är galen i allt västerländskt-
- och samurajerna tycker att
förändringarna sker för snabbt.
Det gamla och det moderna
krigar om Japans själ.
Er nye arbetsgivare mr Omura tar hit
varje västerländsk expert han kan.
Franska advokater, tyska ingenjörer,
holländska arkitekter-
- och nu givetvis
amerikanska soldater.
Jag kom med den brittiska handels-
kommissionen för flera år sen.
Jag befriades snart från mitt ansvar.
Jag hade en tendens att tala sanning
i ett land där ingen talar klarspråk.
Nu ser jag till
att översätta folks lögner.
För 2000 år sen fick inga ofrälse
ens se kejsaren. Det är en ära!
Det är väldigt rituellt.
Ni talar endast om ni blir tilltalade.
Står han, bugar ni.
Vugar han, bugar ni lägre.
Är jag presentabel?
Jag har inte haft den här på tio år.
Den smiter visst åt lite runt midjan.
Och buga...
Den gudomlige kejsaren Meiji
välkomnar er.
Han är tacksam för ert lands tjänster.
Vi hoppas uppnå samma harmoni
i vårt land som ni i ert.
Kejsaren är intresserad av indianerna.
Om ni har kämpat mot dem i strid.
Ja, ers höghet. De röda männen
är brutala motståndare.
Kejsaren vill fråga kapten Algren
om de verkligen bär örnfjädrar.
Om de målar sina ansikten före strid,
och om de saknar fruktan.
De är mycket tappra.
Buga...
Tack så mycket.
Och ett steg tillbaka...
Ett till, och ett till,
och vänd er om.
Era klåpare! Stå rakt i ryggen-
- annars bankar jag skiten ur varje
österländskt arsle jag ser!
- Vra jobbat, sergeant.
- När man förstår språket går det lätt.
Första raden står på knä,
klara för eldgivning.
Den 22 juli 1876.
För ett halvårs jobb
får jag tre årslöner som kapten-
-för att göra
österlänningar till soldater.
Armén består av inkallade bönder
som aldrig har sett ett gevär.
De leds av general Hasegawa,
en kort man som visas stor respekt.
Vad kan generalen berätta
om denne samuraj Katsumoto?
Han verkar veta mycket om
Katsumoto och hans uppror.
Jag räknar med
hans hjälp mot samurajen.
Varifrån får de sina vapen?
Katsumoto vanhedrar inte sig själv
genom att använda eldvapen.
För de som följer de gamla sederna
är han en hjälte.
- Hur väl känner han honom?
- De stred för kejsaren tillsammans.
Stred han
tillsammans med samurajen?
Han är en samuraj.
Katsumoto svor vid sitt svärd
att försvara kejsaren.
En samurajs svärd är hans själ.
De är motsägelsefulla. Jag vill skriva
om dem, men de lever i avskildhet.
De bär fortfarande rustning!
När irländarna bar höftskynken var de
världens mest sofistikerade krigare.
Jag behöver information
om deras taktik.
Jag har böcker
som bara väntar på att översättas.
Han lär sig språket på nolltid. Du
skulle höra honom prata indianspråk.
En lingvistbroder? Så förträffligt!
Får jag be, sir...
Ett par ord på vildarnas tungomål.
''Goddag'' eller ''farväl''...
''Skär ut hans tunga
och koka honom i olja! ''
Vi måste upp tidigt i morgon, kapten.
Jag är så fascinerad av skalpering.
Hur fungerar det egentligen?
Tänk er någon
som hatar er med yttersta intensitet-
- som griper tag i håret på er
när ni ligger hjälplös.
Han sågar med en slö, rostig kniv
runt skalpen på er.
Låt er fantasi måla upp-
- hur det skulle kännas
med ett hastigt ryck i hårbotten-
- för att slita loss de partiklar
som ännu sitter fast.
Då kanske ni kan föreställa er
hur det känns... mr Graham.
Hur snart kan ni översätta böckerna?
Omedelbart.
Så roligt att ni intresserar er
för samurajerna.
Jag struntar i samurajerna.
Jag vill känna min fiende.
Jag sover inte en blund
förrän arbetet är färdigt.
Saké...
Jag önskar er en god natt.
Det här är en straffexpedition.
Överste Bagley!
De hade inget med räderna att göra.
Eld!
Vi får vara tacksamma
att de skjuter åt samma håll.
Gevärskolven mot axeln.
Vlicken längs med siktet.
Och långsamt...
Vra.
Katsumoto har anfallit en järnväg.
Vi måste kunna färdas fritt.
Han ska stoppas omedelbart.
Min järnväg
är en prioritet för landet.
- De är inte redo.
- Fienden är vildar med pil och båge.
Som sysselsatt sig i tusen år
med att kriga.
Du har större eldkraft och fler män.
Jag beordrar er
att gå i strid mot Katsumoto.
Leta upp honom och angrip honom.
Ladda.
Mr Graham! Säg åt den här mannen
att skjuta mot mig!
Säg åt honom
att om han inte skjuter mig-
så dödar jag honom!
- Får jag säga en sak... ?
- Säg det!
Ladda!
Snabbare!
Skjut mig...
Eld!
Eld! Ute!
De är inte redo.
Regementet marscherar
klockan sex i morgon bitti!
150 mil järnvägsspår på mindre
än två år. Häpnadsväckande!
- Och Omura äger hela?
- Så snart han blir kvitt samurajen.
- Hur ska ni hitta Katsumoto?
- Oroa er inte. Han hittar oss.
lnta era positioner!
YOSHlNO-PROVlNSEN, 1876
Första kompaniet
bildar slaglinje vid mig!
Andra kompaniet bakom första.
Tredje och fjärde bakom dem.
*** leden på mina order!
- Var är Hasegawa?
Han vägrar strida mot Katsumoto.
- Kapten Algren! Vi deltar inte i striden.
- Vem ska då leda dem?
Deras egna officerare.
Vi stannar bland de bakre linjerna.
Sätt fast bajonetterna!
Ni följer med mig, mr Graham.
Sergeant Gant,
se till förrådslinjerna.
- Hörde du min order?
- Det gjorde jag.
Då ska du lyda den.
Ta inte illa upp, sir,
men stoppa upp ordern i arslet.
- Ladda!
- Ladda!
Samurajerna kommer.
Det kommer att gå bra.
- lnta eldgivningsposition!
- lnta eldgivningsposition!
Eldgivning endast på mina order!
Eld upphör!
Ladda om!
Håll linjen!
Fri eldgivning!
Fall tillbaka, löjtnant.
Zeb!
Han är min.
Stopp!
För bort honom.
Vad heter ni?
Oförskämda svin! Svara!
Låt honom vara.
Det här är min sons by. Vi är långt
uppe i bergen, och vintern kommer.
Ni kan inte fly.
Jolly good.
Herre, varför skonar ni barbaren?
Han har lidit ett skamligt nederlag.
Han ska begå självmord.
Det är inte deras sed.
Då dödar jag honom själv.
Fader, jag anser inte...
Uijo...
Det kommer att bli nog av dödande.
Vi tar tillfället att lära oss något
om vår nya fiende.
Se till att han överlever.
Han är illa däran.
Saké...
Saké?
Taka tar hand om er.
- Låt honom dricka.
- Nej, det får han inte.
- Det här är min by.
- Det här är mitt hus.
Snälla... Saké.
Godmorgon.
Där borta!
Gå. Du.
Vad heter du?
Du har väl ett namn?
Du begriper förstås inte
vad jag säger.
Jag vet varför du inget säger.
Du är arg för
att de tvingar dig bära klänning.
Det här templet byggdes av
mina förfäder för tusen år sen.
Mitt namn är Katsumoto.
Vad är ert namn?
Är mina ord inte de rätta?
Jag ska öva på
min engelska med er.
Om ni gör mig den äran.
Höll ni mig vid liv
för att få tala engelska?
- Vad vill ni, i så fall?
- Lära känna min fiende.
- Jag vet vad ni gör med era fiender.
- Dödar inte krigarna i ert land?
De halshugger inte besegrade män.
General Hasegawa bad mig
hjälpa honom att avsluta hans liv.
En samuraj kan inte leva
med nederlagets skam.
Jag fick äran
att hugga av honom huvudet.
Många av våra seder tycks märkliga,
men det gäller era också.
Att inte presentera sig
är till exempel mycket ohövligt-
även bland fiender.
Nathan Algren.
Det är en ära att möta er. Jag har
uppskattat vårt samtal på engelska.
- Jag har frågor.
- Vi har presenterat oss för varandra.
Det är ett mycket bra samtal.
Frågor kommer senare.
Vem var krigaren i röd rustning?
Min svåger. Hirotaro.
- Och kvinnan som tar hand om mig?
- Min syster. Hirotaros hustru.
- Hon heter Taka.
- Dödade jag hennes man?
Han dog på ett bra sätt.
Ni... Kochirae. Dozo.
Kochirae. Dozo.
Tack.
Han luktar som svinen.
Säg åt min bror att jag inte står ut.
- Du kan väl säga det själv?
- Han kan i alla fall ta ett bad.
Snyggt gjort.
De kanske är barn, men de är starka.
Försök ni.
Lägg ner svärdet.
Lägg ner det!
Jag har insett
att jag har varit försumlig.
Jag har inte tackat dig
för att du skyddade mig i går.
För det är väl ditt jobb?
Att skydda mig?
Vra gjort, Vob.
Det gör väl inget
om jag kallar dig Vob?
Jag kände en Vob en gång.
Ful som en mulåsna.
Går du hem hos damerna, Vob?
Uijo lär er det japanska svärdets väg.
Onekligen.
Har ni kämpat
mot de röda indianerna?
Verätta om er roll i detta krig.
Jag vill lära mig.
- Läs en bok.
- Jag vill hellre ha ett bra samtal.
- Varför?
- Vi studerar båda krigets konst.
Var ni general i er armé?
Nej.
Jag var kapten.
Är det en låg rang?
En mellanrang.
Vem var er general?
- Har inte ni ett uppror att leda?
- Gillar inte ert folk att samtala?
Han var överstelöjtnant.
Han hette Custer.
Jag känner igen detta namn.
Han dräpte många krigare.
- Alltså var han en bra general.
- Han var arrogant och dumdristig.
Han blev slaktad för att han tog
en bataljon mot 2 000 arga indianer.
2000 indianer?
Hur många män hade Custer?
211.
Jag gillar denne Custer.
Han var en mördare
som blev förälskad i sin egen legend.
- Hans trupper dog på grund av det.
- Det är ett bra sätt att dö.
- Ni kanske får dö så en dag.
- Om det är mitt öde.
- Vad vill ni mig?
- Vad vill ni själv?
Vad gör ni?
Varför har vi de här ''samtalen''?
Vad fan gör jag här?
På våren smälter snön
och bergspassen öppnas.
Tills dess är ni här.
God eftermiddag, kapten.
1876. Dag: okänd.
Må***: okänd.
Jag lever vidare
med detta ovanliga folk.
Jag är deras fånge,
såtillvida att jag inte kan fly.
Jag behandlas
med mild nonchalans-
-som om jag vore en herrelös hund
eller en ovälkommen gäst.
Alla är artiga.
De ler och bugar sig.
Men under deras hövlighet
känner jag en djup brunn av känslor.
De är egendomliga människor.
Från att de vaknar hänger de sig
åt fulländning i alla sina göromål.
Jag har aldrig sett sådan disciplin.
Med förvåning har jag lärt mig att
ordet samuraj betyder ''att tjäna''-
-och att Katsumoto anser
sitt uppror vara i kejsarens tjänst.
- Ursäkta. För många tanke.
- För många tanke?
Tanke på svärd, tanke på
att folk tittar, tanke på fiende.
För många tanke.
lngen tanke.
Tack så mycket. Mera ris?
Ge honom mera ris, faster!
Var inte så artig! Vara ät!
-lnte så fort. Vad heter de här?
-Hashi.
-Hashi...
-Hai, hashi!
Mageh.
Mimi!
-Chawan.
-lnte så fort!
Jag heter Algren.
Nobutada.
Magojiro.
Higen.
Taka.
Vroder, låt honom inte stanna.
Jag står inte ut.
Skammen är outhärdlig. Jag ber
om tillstånd att begå självmord.
Du gör som du har blivit tillsagd.
Vill du hellre att jag dödar honom
för att hämnas din make?
Hirotaro dog i strid.
Det var hans öde.
Förlåt min svaghet.
Det måste finnas
ett skäl till att han är här.
Jag förstår bara inte varför.
Hon har varit mycket god mot mig.
Det är en ära för henne
att ha min gäst i sitt hus.
Vinter, 1877.
Vad innebär det att vara samuraj?
Att ge sig fullständigt hän
åt sina moraliska principer?
Att söka lugnet i själen?
Och att bemästra svärdets konst?
Han börjar bli bättre.
Men han är fortfarande ful.
-Att frysa... ?
-Samui.
Watashi samui.
-Watashi mo samui.
-Ni fryser också.
-Eld... ?
-Hi.
Eda ga... moeru.
Mueru - ''att brinna''.
Nej, snälla ni.
Japanska män
hjälper inte till med det här.
Jag är inte japan.
Förlåt mig...
... gomen n 'sai.
Gomen n 'sai.
För er make. Hirotaro.
Han gjorde sin plikt.
Ni gjorde er plikt.
Jag godtar er ursäkt.
Vår, 1877.
Jag har inte stannat längre nånstans
sen jag lämnade föräldrarnas gård.
Det finns så mycket här
jag aldrig kan förstå.
Jag har aldrig gått i kyrkan-
-och det jag sett på slagfälten har
lett mig att betvivla Guds avsikter.
Men det vilar verkligen
något andligt över denna plats.
Kanske förblir det dolt för mig-
-men det går inte
att blunda för dess kraft.
Här har jag fått min första
rofyllda sömn på många år.
Spring efter bollen.
Nej, inte mig. Ta bollen!
Uijo vinner på tre drag.
Fem.
Nästa på fem drag.
Sex.
lngen tanke...
Oavgjort!
Vad är det där för amatör?
Skydda Katsumoto!
ln i huset, herre!
En fulländad blomning är sällsynt.
Man kunde söka efter en hela livet,
och det vore inget bortslösat liv.
- Vem skickade lönnmördarna?
- Jag skriver en dikt om en dröm.
''Lik min är tigerns skarpa blick''-
- ''men han kom över
djupa vilda havet hit. ''
Var det kejsaren?
Omura?
Om kejsaren önskar min död
behöver han bara be mig.
Alltså var det Omura.
Jag har svårt att slutföra dikten.
Har ni förslag på sista raden?
Jag är ingen skrivande man.
Men ni har skrivit många sidor
sen ni kom hit.
Vad mer har hon berättat?
Att ni har mardrömmar.
- Alla soldater har mardrömmar.
- Vara de som skäms över sitt verk.
Ni har ingen aning om
vad jag har gjort.
Aro o mote.
Ni har sett mycket.
Ni fruktar inte döden,
men ibland längtar ni efter den.
Stämmer det?
- Ja.
- Jag med.
Det händer män
som har sett vad vi har sett.
Men så kommer jag
till mina förfäders plats...
... och minns,
att likt dessa blommor...
... är vi alla döende.
Att känna livet i varje andetag...
... varje tekopp, varje liv vi tar...
- Krigarens väg.
- ''Livet i varje andetag''...
Det är bushido.
Kejsaren har gett oss
fri passage till Tokyo.
Vi reser i morgon.
Vra.
När jag tog de här
var ni... min fiende.
Förlåt mig...
Jag är snart klar.
Jag måste resa.
Ni har visat mig stor godhet.
Jag kommer inte att glömma...
Algren-san!
Algren?
Herregud, du lever verkligen!
Du upphör aldrig att förvåna.
- Haubitsar.
- Det stämmer.
När kejsaren skriver under
får han hela paketet.
Däribland denna lilla pjäs.
200 skott i minuten-
med nya patroner som inte fastnar.
Jag måste ta ett bad.
Det förstår jag
om du har levt med vildarna.
Välkommen tillbaka, kapten.
- Ni, min lärare, reser er mot mig.
- Nej, mot ers höghets fiender.
De är mina rådgivare, liksom ni.
De ger råd i egna intressen.
Jag behöver rådgivare
som förstår den moderna världen.
Är jag inte till nytta för er,
begår jag självmord utan att tveka.
Nej. Jag behöver er röst i rådet.
Det är ers höghets röst vi behöver.
Ni är en levande gud.
Gör vad ni finner rätt.
Jag är en levande gud...
... så länge jag gör
vad de finner rätt.
Så dystra ord...
Förlåt mig
för att jag säger vad en lärare måste.
Har ni glömt ert folk?
Säg mig vad jag ska göra...
... min lärare.
Ni är kejsare, herre. lnte jag.
Ni måste finna vishet för oss alla.
Kom in, mina herrar.
Kapten Algren, ni verkar inte
så medfaren av er fångenskap.
Jag behandlades inte illa.
Här är ett utkast
till vapenkontraktet.
Hur många samurajer
har anslutit sig till Katsumoto?
- Jag vet inte.
- Du var ju där hela vintern.
Har han förstärkt sina positioner?
Har han skaffat vapen?
Som du sa...
De är vildar med pil och båge.
- Sir, angående...
- Era dokument är nog i ordning.
Jag tar itu med dem
när tillfälle ges.
Med all respekt...
Presidenten börjar få ont om tålamod.
Vi kanske borde
tala med någon annan.
Med all respekt... Det kanske är vi
som borde tala med någon annan.
Fransmännen eller engelsmännen,
eller delegaterna i rummet intill.
Vi ser fram emot att höra från er.
God eftermiddag, mina herrar.
- Kapten Algren...
Ni och jag kanske kan få tala ostört.
- Får jag bjuda på whiskey?
- Nej, tack.
Visst är Katsumoto extraordinär?
Han är en stamledare.
Såna har jag sett många.
Men ingen som varit samuraj.
Deras livsföring är tilltalande.
- Jag förstår inte hur det angår mig.
- Men det gör det.
Ni hade rätt.
l fjol var vi inte redo för strid.
Överste Vagley hade fel.
Men nu är vi redo.
Får Katsumoto med sig fler samurajer
blir det tio års uppror.
Det kan jag inte tillåta.
Antingen stoppar jag honom i rådet-
- eller så leder ni
min armé mot honom.
Med dessa nya vapen
krossar ni honom.
- Jag uppskattar erbjudandet.
- Det är inget erbjudande.
Mr Omura, jag anlitades
för att träna er armé.
Då skriver vi ett nytt kontrakt.
Ett kontrakt där era insatser
för kejsaren uppmärksammas.
Förstår vi varandra?
Ja, vi förstår varandra utmärkt.
Följ efter honom. Går han
nära Katsumoto, så döda honom.
Kapten! Vad är det som händer?
Det surras bland diplomaterna
om de nya lagarna mot samurajerna.
Jag behöver nåt att dricka.
Tänker din vän Katsumoto
verkligen motsätta sig rådet?
Du, samuraj!
Känner du inte till de nya lagarna?
Herregud, det har börjat.
Hör du vad vi säger, pojke?
lnte konstigt att ni blir utskrattade.
- Vi skär av hans hårknut.
Ner på knä!
Lägg ner era vapen!
- Vem är du?
- Kapten Algren.
Nej!
Ner!
Jag följer dig hem.
Jolly good.
Vi måste motstå västerlandets makt
genom att själva bli mäktiga.
Vår armé och vår ekonomi
måste stärkas.
Vilken ära, herr minister.
Det är en ära
att åter ansluta sig till rådet.
Känner ni inte till
förbudet mot svärd?
- Jag läser varje lag mycket noga.
- Ändå för ni vapen in i detta rum?
Mitt svärd skyddade detta rum när...
Vi behöver inget skydd.
Vårt land styrs av lagar.
Vårt land består av skökor.
Det är i så fall
samurajernas skuld.
Jag har inte sett familjen Omura
ge guld åt folket.
Minister Katsumoto, dessvärre måste
jag be er att ge ifrån er svärdet.
Mitt svärd tjänar kejsaren.
Endast han kan befalla detta.
Kejsarens röst
är alltför ren för detta råd.
Då måste jag vägra
att ge ifrån mig svärdet.
l så fall ledsagas ni av mina vakter
till ert hem i Tokyo-
där ni inväntar vår kallelse.
Jag hörde att du reser hem.
Omura erbjöd dig mitt jobb,
och du sticker.
Jag borde väl tacka dig.
500 dollar per må***, inklusive lön
i efterskott för tiden i fångenskap.
Tillräckligt för att ta till flaskan
resten av livet.
lngen orsak.
Det är i princip över.
Katsumoto är gripen,
och han lär inte överleva natten.
Med honom död blir resten av
upproret inget problem, även utan dig.
Speciellt utan dig.
Säg mig en sak...
Varför hatar du
ditt eget folk så mycket?
Låt oss slippa besväret...
Samurajernas tid är förbi!
Stanna! lnte ett steg till!
Vad du än gör, så stanna inte.
Minister Omura har befallt oss
att fotografera förrädaren.
Hämta min utrustning omedelbart!
Stanna!
Din oförskämda son till en byracka!
Hur vågar du dra ditt svärd?
Vet du vem det här är?
Det är Förenta staternas president!
Han är här för att
leda vår armé mot upprorsmännen!
- Jag har inte befogenhet att...
- Gå och hjälp dem med utrustningen!
Vär hit deras utrustning.
- Förenta staternas president?
- Ursäkta... Jag måste nog kräkas.
Hur går det med dikten?
Slutet har visat sig vara svårt.
Det här är Simon Graham.
Han vill ta en bild av er.
Jag trodde ni hade rest till Amerika.
Jag stannade
för att övertala er att fly.
Hur ska det gå till?
Mr Graham...
Ni kanske vill fotografera i min by.
Det vore en stor ära.
Nej, herre!
Nobutada!
Lämna mig här, fader.
Min tid är inne.
Herre... Vi måste vidare.
Kejsaren kunde inte höra mina ord.
Hans armé kommer hit.
Det är slutet.
l nio hundra år
har mina förfäder beskyddat vårt folk.
Nu... har jag svikit dem.
Så nu tänker ni ta ert eget liv?
l skam?
l skam för ett liv av tjänst?
Av disciplin? Av medkänsla?
Samurajens väg
är inte längre nödvändig.
Nödvändig?
Vad kan vara mer nödvändigt?
Jag ska dö genom svärdet.
Mitt eget... eller mina fienders.
Låt det då bli era fienders.
Tillsammans
ska vi få kejsaren att höra er.
Han var en bra man.
Ska du också slåss mot de vita?
Om de kommer hit.
Varför?
För att de vill förgöra något
som jag kommit att älska.
Samurajens väg är
svår att förstå för barn.
Han saknar sin far.
Och han är arg för...
... att det är jag som bär ansvaret
för hans faders död.
Nej. Han är arg för att han är rädd
att ni också ska dö.
Min far lärde mig
att det är ärofyllt att dö i strid.
Det var hans tro.
Jag skulle vara rädd för det.
Jag också.
Men du har ju varit
i så många strider.
Jag var rädd varenda gång.
Jag vill inte att du ska gå.
Algren... De kommer.
Två hela regementen.
De anfaller nog i grupper om tusen.
- Och de har haubitsarna.
- De kommer, och vi bekämpar dem.
- Hur många män har vi?
- Kanske 500. Som general Custer.
En gång stod en strid
vid en plats som hette Thermopyle.
300 modiga greker
höll stånd mot en miljon perser.
- Förstår ni den siffran?
- Jag förstår den siffran.
Perserna led så svåra förluster
att de tappade smaken för strid-
och de besegrades kort därefter.
- Vad har ni tänkt er?
- Vi tar ifrån dem deras vapenövertag.
Vi kan utnyttja deras övermod.
Vi lurar dem nära oss.
Nära nog för ett svärd.
Tror ni att en man kan ändra sitt öde?
Jag tror
att man gör vad man kan...
... tills dess
ens öde blir uppenbarat.
Den 25 maj, 1877.
Det här är det sista jag skriver.
Jag har försökt ge en sann bild
av vad jag sett och gjort.
Jag påstår mig inte förstå
min levnads bana.
Men jag är tacksam över
att ha varit en del av detta...
... även om det bara var
under ett ögonblick.
Algren-san, kan du komma?
Det vore en ära för oss
om du bar den här rustningen.
Det här kommer ni att behöva.
Vad står det?
''Jag tillhör den krigare i vilken
de gamla vägarna mött de nya. ''
Herregud...
Sir... Japans kejserliga armé
kräver att ni kapitulerar.
Ger ni er kommer ni inte till skada.
Det är inte möjligt,
vilket mr Omura vet.
Kapten Algren...
Du kommer inte att förskonas.
Rider du mot oss är du vår fiende.
Jag ska leta upp dig på slagfältet.
Ni kanske kan använda de här
till er bok.
Det ska jag göra.
Lycka till.
De kapitulerar inte.
Är vi redo?
Gör er redo för strid!
-Vörja eldgivningen!
-Ute!
De täcker sin reträtt.
lnte ens de mäktiga samurajerna
kan stå emot haubitsarna.
- Påbörja anfallet.
- Vi bör skicka in förtrupperna först.
Nonsens! Fullskaligt anfall!
De kommer.
Vänta på skottsalvan.
Andra salvan...
Vad tusan... ?
- Anfallet har hejdats.
- Skicka in resten av trupperna.
- Vad hände krigarna vid Thermopyle?
- Döda till siste man.
Förstärkning!
Den jäveln tror att han kan vinna.
Jag klarar mig.
Fortsätt kampen!
De kommer snart
med två regementen till.
Vi kan inte stoppa dem
en gång till.
Du behöver inte dö här.
Jag har lurat döden
så många gånger.
Nu lever du igen.
Ja...
Din tid är inte inne.
Det är inte över än.
Vad nu?
Kanoner, klart för eldgivning!
- Galenskap. Tänker han anfalla?
- Ja.
Han är besegrad!
Han måste acceptera sin skam.
Döda dem alla. Nu!
Min häst!
Lägg an!
Sikta!
Eld!
Fri eldgivning!
Ta fram de nya vapnen!
Snabbare!
- Eld upphör!
- Fortsätt skjuta, era idioter!
Nej...
Skjut! Döda Katsumoto
och amerikanen!
Du har återfått din heder.
Låt mig dö med min.
Hjälp mig upp.
Är du beredd?
Jag kommer att sakna våra samtal.
Fulländade...
De är alla... fulländade.
Å Förenta staternas vägnar-
- lämnar jag över det fördrag som
ska leda till exempellöst välstånd-
och samarbete mellan våra länder.
Å kejsarens vägnar är vi glada
att med framgång ha avslutat dessa...
... förhandlingar.
Är han här?
Ers höghet,
om vi kan avsluta ärendet...
Det här är Katsumotos svärd.
Han hade velat att ni skulle ha det...
... för att samurajernas styrka
alltid ska vara med er.
Upphöjde, alla fäller vi tårar
för Katsumoto, men...
Han hoppades,
med sitt sista andetag...
... att ni skulle minnas hans förfäder
som höll svärdet...
... och vad de dog för.
Ers höghet!
Var ni med honom... vid slutet?
Hai.
Kejsare, denne man stred mot er!
Ers höghet,
om ni tror att jag är er fiende-
- tar jag villigt mitt eget liv
om ni så befaller.
Jag har drömt om ett enat Japan.
Om ett land som är starkt,
oberoende och modernt.
Nu har vi järnvägar, kanoner
och västerländska kläder.
Men...
... vi får inte glömma vilka vi är...
... eller vårt ursprung.
Ambassadör Swanbeck...
Jag har kommit fram till
att ert fördrag-
inte är i mitt folks bästa intressen.
- Sir, om jag får...
- Jag beklagar, men det får ni inte.
En sådan skymf!
- Upphöjde, vi bör diskutera...
- Ni har gjort nog, Omura.
Jag har handlat i Japans intressen.
Då misstycker ni inte till att jag
ger er familjs egendomar till folket.
- Ni vanhedrar mig!
- Om skammen inte går att bära...
... så erbjuder jag er detta svärd.
Verätta hur han dog.
Jag ska berätta hur han levde.
Och så var samurajernas tid förbi.
Det sägs att länder, liksom män,
har sina egna öden.
Och den amerikanske kaptenen
vet ingen hur det gick för.
Vissa säger
att han dog av sina skador.
Andra att han återvände
till sitt hemland.
Men jag vill gärna tro-
-att han till sist lyckades hitta
en liten strimma frid-
-som vi alla söker,
men få av oss någonsin finner.
DEN SlSTE SAMURAJEN