Tip:
Highlight text to annotate it
X
MEKONGDELTAT
6 oktober 1971
Starka grejer.
- Var är de jävla gulingarna?
- Jag tror inte att de finns därute.
Det var fan i mig starka grejer.
Professorn! Hur många gånger
kan du skita per timme?
Killen har diarré.
Varför göra dig besväret
att dra upp byxorna?
Runkar du nu igen, Jake?
Kom hit och runka
min svarta stake lite!
- Snälla?
- Han berju snällt.
Jag har ingen pincett på mig.
Helvete...
Något rör sig i skogsbrynet!
Något är fel.
Mitt huvud!
Hjälp mig!
Upp med dig!
Vad fan är det med dig?
Läkarhjälp!
DROGHELVETET
Sök hjälp mot drogmissbruk
Ursäkta mig.
Har vi åkt förbi Bergen Street?
Bergen...?
Jag somnade.
Tusan...
Hej, Chester.
Gå och lägg dig.
Har du svårt att sova igen?
Jake, är det du?
- Har du möblerat om?
- Jag flyttade på stolen bara.
Hjälper detta?
Vad tycker du då?
Om rummet?
- Fråga mig i morgon.
- Det är i morgon.
- Varför är du så sen?
- Bednash kom inte.
Han var sjuk, som vanligt.
Så jag jobbade.
Jag fick övertidsersättning.
- Vad har hänt med dina byxor?
- Fråga inte.
- Du ser hemsk ut.
- Tack.
Hjälp mig...
Jävlar...
- Är du vaken?
- Jävlar...
- Vad är det?
- Din grabb kom med det.
- Jed?
- Nej, den minste.
Eli. Varför kan du inte
komma ihåg deras namn?
Det är ett knasigt namn.
Det är namn från Bibeln.
På profeter.
Jag har aldrig gillat religiösa namn.
- Var tror du Jezebel kommer från?
- Ingen kallar mig det.
Du är en hedning, Jezzie.
Hur kunde jag falla
för en sån dumbom?
- Du sålde din själ, sa du.
- För vad?
- Ett bra ligg.
- Och se vad jag fick.
Det bästa!
- Vad är det i påsen då?
- Foton.
Din fru ville kasta dem,
så den minste kom hit med dem.
Eli.
De är toppen!
Min far.
Titta på den här babyn.
Vem är det?
En sån liten tjockis.
- Det är jag.
- Låt mig se!
En tjockis.
Du behöver inte titta på det.
- Vem är detta?
- Sarah.
Sarah...
Jag förstår vad du menar.
- Vadå?
- Varför du stack.
- Vad menar du?
- Hon ser ut som en riktig ragata.
Hon såg bra ut på den tiden.
Du gifte dig inte med henne.
Hejsan, lille vän.
Hur mår du?
Vad är det?
Är det han som dog
innan du åkte till Vietnam?
Ja, det är Gabe.
Förlåt.
Jag blev överrumplad.
Vad gör du?
Sluta.
Jag gillar inte sånt
som får dig att gråta.
Jag grät inte.
Äter du nu igen,
din glupske fan?
- Hur går det?
- Bättre nu.
Jag åker hem.
Ryggen tar livet av mig.
Jag måste gå till Louis.
- Chefen kommer att döda dig.
- Tja, vad ska man göra?
Jag såg fram emot
att åka hem tillsammans med dig.
Lägg av, Jake.
Det gjorde inte ont.
- Hur vet du det?
- Jag känner dig.
- Varför är du så spänd i dag?
- Inte vet jag.
Jag träffade Sarah häromdan.
- Har hon ont i knäet igen?
- Lite.
Vad sa hon?
Lägg dig på högersidan.
Den andra högersidan.
Ni filosofer vet allt men kan inte
skilja på höger och vänster.
- Vad sa hon?
- Inte mycket.
Hon är lika förtegen som du.
Lägg handen på höften.
Ta ett djupt andetag.
Andas ut långsamt.
Bra.
Lägg dig på vänstersidan.
- Pratade hon om pojkarna?
- Hon sa att du är ett svin.
- Du sa att hon inte sa så mycket.
- Det gjorde hon inte heller.
Slappna av.
På rygg.
- Hon älskar dig fortfarande.
- Det tvivlar jag på.
Hon pratar om dig hela tiden.
Det är kärlek, Jake.
- Gå tillbaka till henne.
- Hon kastade ut mig.
Du har en doktorsgrad,
men du jobbar på posten.
Efter Vietnam
ville jag inte tänka mer.
Hade det varit en annan än du,
hade jag hållit med dig.
Slappna av.
Detta kommer att göra lite ont.
Duktig pojke.
Jag har hittat en som lever.
- Vad gjorde du med mig?
- Jag var tvungen att gå djupt.
- Vila dig lite.
- Jag fick en sån konstig syn.
Jag har haft flera på sistone.
Du liknar en ängel, Louis.
En förväxt kerub.
- Har någon berättat det för dig?
- Ja. Du... Varje gång vi ses.
- Du räddar liv, Louis.
- Jag vet.
Brevbäraren!
Var är breven?
- Vart ska du?
- Vi har glömt texten. Förlåt!
Se upp!
Singer!
- Jag vill träffa dr Carlson.
- Är han ny här?
Nej, han harjobbat här i flera år.
Inte enligt min lista.
Har ni en tid?
Nej. Men jag vet var hans kontor är.
Det tar inte lång tid.
Ni måste beställa tid.
Jag var med i veterangruppen.
Han känner mig.
- Hur var namnet?
- Jacob Singer.
Jag har inte ens fått äta lunch än.
Tyvärr, vi har ingen journal
på Jacob Singer.
- Vad menar du?
- Hör du dåligt? Inget!
Det ärju löjligt!
Jag har kommit hit i åratal.
Lyssna på mig, jag...
Jag måste få träffa dr Carlson.
Vi har en kurator för akutfall.
En timmes väntetid.
- Fyll i det här formuläret.
- Jag vill inte träffa nån kurator!
Dr Carlson känner mig.
Kom tillbaka!
- Kan jag hjälpa dig?
- Är inte detta dr Carlsons kontor?
Vänta ett ögonblick.
Låt oss gå ut i korridoren.
Ta det lugnt.
Jag är ledsen,
men dr Carlson är död.
- Död?
- En bilolycka.
Herre Gud.
- När?
- För en må*** sen.
- Vad hände?
- De sa att bilen exploderade.
- Exploderade? Vad menar du?
- Jag vet inte mer än så.
Finns det nåt jag kan göra för dig?
Ska jag skaffa hjälp?
Nej, det går bra.
Kanske beror det på pressen.
Pengar och sånt.
Eller din fru.
- Varför nämner du henne?
- Du tänker på henne hela tiden.
- Jag pratar aldrig om henne.
- Det behöver du inte.
Kanske har det med kriget att göra.
Två år i Vietnam sätter sina spår...
Det förklarar inte de stängda
stationerna eller missfostren.
New York vimlar av missfoster.
Och många stationer har lagts ner.
De är som... demoner.
Demoner?
Jake, älskling,
de är alkisar och uteliggare.
Gatorna myllrar av dem.
Gör dem inte till mer än så.
De försökte ju döda mig.
Buskörande ungdomar.
De var inte mänskliga.
Lägg av nu.
Vad var de, Jake?
Älskar du mig fortfarande?
- Va?
- Älskar du mig?
Ja.
Vart ska du?
Följ med mig!
Har du en flickvän?
Vill du ha en ny flickvän?
Jag bor i närheten.
Och jag är väldigt... ensam.
Visa mig din hand.
Gör det.
Hon är verkligen bra på att spå.
Kom igen, det är kul.
- Är du vänster- eller högerhänt?
- Högerhänt.
En gift man.
Så synd!
Åh, nej.
Skild.
Det var bättre.
Ser du den här klyvningen?
- Jag skar mig på ett papper.
- Sinne för humor också. Toppen!
Jake!
Dansa med mig.
Flörtar du?
Nu ska vi se.
Detta är din kärlekslinje.
Och din karriärlinje.
Och detta är livslinjen.
En mycket konstig livslinje.
Det är inget att skratta åt.
Enligt den är du redan död.
Du existerar inte.
Ge mig en sista blå blick.
Jake, kom hit!
Du kan dansa.
Rör på fötterna, Långben!
- Hans tarmar hänger utanför.
- Tryck in dem igen.
Jag har aldrig skämts så mycket
i hela mitt liv.
Som du skrek.
Vad är det med dig, Jake?
Jag har fått nog av tokstollar!
Jag är trött på män som flippar ut.
Ska du bli galen, så bli det ensam!
Vad visar den?
Åh, Gud.
Jag ringer doktorn.
- Vad visar den?
- Högsta möjliga.
Dr First, förlåt att jag stör.
Detta är Jezzie Pipkin i 14 G.
Jag tog tempen på Jake. Han har
41 graders feber. Kan det stämma?
Gode Gud.
- Upp ur sängen!
- Jag fryser.
Jake, kom upp ur sängen!
- Vad sa doktorn?
- Att du kan dö. Kom nu!
Kom här.
Det kommer att gå bra.
Vad gör du?
Ner i badkaret!
Vad är det som händer?
Jag behöver is!
Han har 41 graders feber. Is!
Hjälp till, Sam.
Herre Gud.
Dö inte ifrån mig, Jake!
Sam, hjälp mig!
Var försiktiga.
Håll honom nere!
- Jake du kommer att klara dig.
- Hur är det med honom?
- Han gillar inte det här.
Hjälp!
Stopp!
Ni dödar mig!
- Vad var det?
- Jag fryser.
- Jag fryser inte.
- Nej, du harju alla filtarna.
Det måste vara minusgrader härinne.
Sarah, om du vill få frisk luft,
får du sova utomhus.
- Fönstret ska vara stängt.
- Det är ohälsosamt.
Är detta hälsosamt?
Jag kan dö av lunginflammation.
Vilken dröm jag hade.
Jag bodde ihop
med en annan kvinna.
- Vet du vem det var?
- Jag vill inte veta det.
Jezebel från postkontoret.
Du träffade henne på julfesten.
Jag bodde ihop med henne.
Gud, vilken mardröm.
Det kryllade av demoner.
Jag brann.
Jag brann av is.
Skuldkänslor. Rätt åt dig
när du är otrogen i dina tankar.
- Hon var kanonbra i sängen.
- Sov nu.
- Hon hade underbara lår.
- Sa du inte att det var en mardröm?
Det var en mardröm.
En hemsk mardröm.
Pappa, vad var det för oväsen?
- Vad gör du uppe?
- Det är kallt.
- Säg det till mamma.
- Gå och lägg dig, älskling.
Kan du natta mig?
- Menar du henne?
- Nej. Pappa.
Tusan.
God natt.
Blunda nu.
Jag störs inte av en grå himmel.
Du gör den...
Blå?
Min solstråle
När jag blir gammal och grå,
lova då att inte gå
- Jag älskar dig, min sol...
- Stråle.
- Pappa?
- Ja, Ted?
- Du glömde min veckopeng.
- Din veckopeng?
- Vi pratar om det vid frukosten.
- Okej, men glöm inte det.
- Jag älskar dig, pappa.
- Är detta en kongress eller nåt?
Jag älskar dig med, Gurkan.
Vänta. Gå inte.
Jag går ingenstans.
Jag är här.
Blunda nu. Vi ses i morgon.
Stäng inte dörren.
- Öppna den lite till.
- Så här?
- Lite till.
- Så här?
Bra.
Jag älskar dig, Sarah.
Akta huvudet.
Vi har ett öppet bröstsår på väg.
Du har tur, Jake.
Någon där uppe gillar dig.
Du kommer att bli frisk, Jake.
Du kommer att bli bra.
Är jag... hemma?
Ja, du är här.
Hemma.
Tur för dig att din hjärna inte
kokade över, sa doktorn.
Vilken natt.
Du skrek och sparkade.
Du sa: "Sarah, stäng fönstret".
Om och om igen. Du pratade med
dina ungar, med den döde också.
Sjukt, va?
Du smälte 25 kilo is på 8 timmar.
Är jag död?
Nej.
Du är här.
Doktorn sa att du måste vila.
Han säger att du har ett virus.
Det säger de alltid när de inte vet.
Du ska bara ligga stilla.
Du borde gå ut i dag.
Du kan inte sitta här hela tiden.
Det är inte bra för dig.
Ta en promenad.
Hitta på nåt.
Gå på bio.
Roa dig lite.
Åtminstone en av oss
borde få roa sig lite.
Någon hemma?!
- Vem är du?
- Fan ta dig!
Två veckor med den här skiten räcker.
Sitt här och ruttna om du vill!
Ha en fin jävla dag.
Jake?
Det är Paul.
Paul Gruneger.
Paul Gruneger!
Hur är läget?
Det måste vara
fem eller sex år sen sist.
- Vad pysslar du med då?
- Inget speciellt.
- Jag måste träffa dig.
- Jag har varit sjuk.
- Jag måste träffa dig.
- Okej.
Något är fel, Jake.
Jag vet inte vad det är.
Men jag kan inte
prata om det med någon.
Tänkte att jag kunde snacka med dig.
Du brukade vara bra på att lyssna.
Jag är på väg in i helvetet.
Jag kan inte säga det tydligare.
Och säg inte att jag är galen.
De är ute efter mig.
- Vem?
- De följer efter mig.
De kommer ut ur väggarna.
Jag kan inte lita på någon.
Men jag måste få prata med någon.
Annars blir jag helt galen!
Sköt er själva.
Jag vet inte vilka eller vad de är.
Men de tänker ta mig och jag är rädd.
Jag är för rädd för att göra nåt.
Kan inte gå hem till min syster...
Jag kan inte ens gå hem.
Jag vet inte vad jag ska göra.
Jag vet vad du talar om.
- Vad menar du?
- Jag har också sett dem.
- Har du sett dem?
- Ja, jag har sett dem.
- Överallt. Som en pest.
- Jag trodde jag var den ende.
Jag med. Jag trodde
att jag höll på att bli sinnessjuk.
Precis.
Jag har med mig dessa överallt,
men de hjälper inte.
Inget hjälper.
Vad hände den där kvällen?
Varför vill de inte berätta det?
Det är min lyckodag.
Mayday! Mayday!
Fem minuter kvar
till landningsplatsen!
Du måste vara stark,
för barnens skull.
Har ni läst polisrapporten?
Det verkar vara en bomb.
- Tidningen skrev "elektriskt fel".
- Skitsnack! De döljer nåt.
- Det var ingen olycka!
- Paul hade inga fiender.
Vad sa han när ni träffades?
Han var upprörd.
Kände sig förföljd.
- Av vem?
- Det visste han inte. Demoner.
- Vad snackar du om?
- Han trodde han var i helvetet.
Varför skulle han säga nåt sånt?
Det låter konstigt.
- Vad sa han mer?
- Han var rädd. Han såg syner.
- "De är ute efter mig", sa han.
- Sa han hur de såg ut?
- Ursäkta mig.
- In i ena änden, ut i den andra.
Samma gamla spastiker.
Hoppas han håller pitten stadigare.
Det är nåt konstigt som pågår.
Kommer ni ihåg dr Carlson?
Hans bil exploderade också.
- Är dr Carlson död?
- I en explosion, liksom Paul.
- Vi sex håller på att bli tokiga.
- Inte jag.
Inte du.
Men vi andra håller på att bli galna!
Tror du att det har nåt att göra
med den där kvällen?
Vi måste prata med armén.
De döljer något för oss.
Varför skulle de svara dig? Du
kommer att stånga huvudet mot muren.
- Vi får skaffa en advokat.
- Hellre en psykolog!
Ni är paranoida.
Det var bara dåligt gräs.
Det finns inga demoner!
Kom in om en kvart
och ha anteckningsblocket med dig.
Jag är ledsen, mr Singer.
Men många kommer till mig
med världens orättvisor.
Vi måste få reda på
vad försvaret gjorde med oss.
Försvaret?
Vad är det med er?
Vi pratar om landets myndigheter.
Byråkratin kommer att stoppa det.
- Därför ber vi er om hjälp.
- Vem är jag? Perry Mason?
Jag ska kolla upp det.
Tror du att vi har nån chans?
Jag behöver era vittnesmål
och en lista över alla i truppen.
Var försvaret inblandat,
kan ni få en hel del pengar.
Det är naturligtvis omöjligt att spå-
- men den sortens mål har tidigare
utmynnat i betydande skadestånd.
- Det vore väl inte så tokigt?
- Det handlar inte om pengarna.
Jaha, mina herrar.
Vem vill börja?
Middagen står i ugnen.
Den är färdig om en kvart.
Och det står sallad i kylskåpet.
Jag har köpt äppeljuice.
- Inte Red Cheek...
- Red Cheek.
Drick inte upp allt.
Din advokat ringde
när du stod i duschen.
- Varför hämtade du inte mig?
- Han la på innan jag hann göra det.
Bli inte upprörd nu.
Han tar inte fallet.
Han sa att det inte fanns nån chans.
- Vad menade han?
- Dina vänner backade ur, sa han.
- Det är inte sant.
- Jag är ledsen, älskling.
Jag är sen.
Vi pratar om det när jag kommer hem.
- Mår du bra?
- Ja, visst.
Säkert?
Ge mig en kyss.
Vi ses.
Frank, det är Jake.
Geary påstår att ni har backat ur.
- Det stämmer.
- Varför?
- Det är svårt att förklara.
- Försök.
Krig är krig. Saker händer.
Saker händer? Vad menar du?
- Vi skulle ju göra nåt åt det.
- Det finns inget att göra.
Vem har kontaktat er?
Vad är det som händer?
- Jag ringer till de andra.
- De är inte intresserade.
Vi harju pratat om det.
Alla har samma symptom.
- Försvaret döljer något för oss.
- Jag måste sluta nu, Jake.
Vänta. Lägg inte på.
- Ring inte igen, Jake.
- Jag klarar inte det ensam. Frank?
Mr Geary?
- Har försvaret kontaktat dig?
- Ingen har kontaktat mig.
Låt mig vara!
Vi behöver din hjälp.
- Du behöver en läkare.
- Försvaret gjorde nåt med mig!
- Jag kan inte göra någonting!
- Du döljer något. Vad är det?
Det ska jag berätta för dig.
Ni bad mig kolla upp den här knasiga
historien, och det gjorde jag.
- Men jag ogillar att bli utnyttjad.
- Utnyttjad?
Ni var inte ens i Vietnam.
Ni är knasbollar allihopa!
- Ni skickades hem från Thailand.
- Fattar du inte? De ljuger!
- Vi var i Da Nang.
- Dra åt helvete!
Hjälp!
In med dig, din jävel!
Singer. Ett passande namn
på en som inte kan hålla truten.
Vilka är ni?
Vi har hållit ögonen på er länge.
Ni skrämmer folk med dumheter
om experiment inom armén...
Du har tagit dig vatten över huvudet.
Armélivet var ett annat liv.
Låt det ligga.
Jag hoppas att vi förstår varandra.
Döda den jäveln!
Ge ett bidrag till de fattiga!
Stackars man.
En riktigt god jul!
- Killen är svårt skadad.
- Kan du berätta vad som hände?
Min rygg. Jag kan inte röra mig.
Ring min kiropraktor.
- Föll du?
- Han kan ha slagit i huvudet.
- Har han någon legitimation?
- Ingen börs.
Han stal den. Jultomten.
Jag måste få tag i det svinet.
Jag hade ett foto av min son Gabe
i den. Det var det enda jag hade.
Vi behöver en ortoped.
Få tag på dr Davis.
- Ring min kiropraktor.
- Vi gör allt vi kan.
Louis Denardo, Nostrand Avenue.
Jag måste flytta lite på dig.
Det kan göra ont.
- Det kunde du visst känna.
- För tusan... Jag behöver Louis.
- Vem är Louis?
- Han slocknade. Till röntgen.
Gabe?
Jezzie?
- Få bort mig härifrån.
- Vart vill du?
- Hem.
- Detta är ditt hem. Du är död.
Död?
Jag har bara skadat ryggen.
Jag är inte död. Jag lever!
- Så vad gör du här då?
- Jag vet inte.
Detta kan inte vara sant.
Få bort mig härifrån!
Man kan inte komma härifrån.
Du blev dödad.
Fort! Vi förlorar honom.
Han är tungt bedövad.
Han känner nog inte igen er.
Jag vill bara se honom.
Pappa?
Hej, det är vi.
- Mår du bra?
- Jake, det är jag.
Vi hörde vad som hänt.
Jag är inte död.
Jag lever. Jag är inte död.
Så klart inte. Du skadade ryggen,
men du kommer att bli frisk.
Om en må***, sa de.
Häng på bara, farsan.
Det var inte lustigt.
Vilket elände.
Jacob, jag älskar dig fortfarande.
Om det nu betyder nåt.
Fortsätt drömma.
Vad är det?
Kan jag göra något?
Hjälp mig.
Jacob? Jacob Singer?
- Ni får ta och dämpa er, sir!
- Var är Jacob Singer?!
- Här inne, Louis!
- Var är du, Jake?
Ni kan inte gå in där.
Vad har de gjort med dig?
Vad är detta? Medeltiden?
- Rör honom inte!
- Detta är barbariskt!
- Ta det lugnt.
- Varför inte bränna honom på bålet?
Stanna där!
Stanna där,
annars får du den här i skallen.
Ta det lugnt.
Ni kan inte göra så här.
- Ni kan inte ta honom med er!
- Ur vägen!
Jag är mycket upprörd.
Akta tårna, Jake.
- Den här gången är det allvar.
- Kommer jag att dö?
Av en ryggkota som hamnat snett?
Det skulle vara första gången.
Jag var i helvetet.
- Jag vill inte dö, Louis.
- Jag ska se vad jag kan göra åt det.
- Allt är smärta...
- Sträck på nacken.
Slappna av.
- Har du läst Mäster Eckhart?
- Nej.
Hur kunde du få en doktorsgrad
utan att ha läst honom?
Lägg dig försiktigt på högersidan.
Den andra högersidan.
Du är hopplös.
Eckhart såg också helvetet.
Vet du vad han sa?
Det enda som brinner i helvetet,
är det som inte vill lämna livet.
Minnen och känslomässiga band.
De brinner upp. Inte som straff,
utan för att förlösa ens själ.
Så om man är rädd för att dö
och klamrar sig fast vid livet-
- hemsöker djävlarna en.
Men om man har fått frid-
- är djävlarna egentligen änglar
som befriar en från jordelivet.
Det beror på hur man ser på saken.
Så oroa dig inte.
Slappna av.
Slappna av... och vifta med tårna.
Vifta med tårna.
- Perfekt. Vi lyckades.
- Vi lyckades.
Lägg dig på rygg.
Försiktigt.
Nu ska vi se om du kan stå upp.
Ensam?
Du klarar det.
Gör ett försök, Jake.
Duktig pojke.
Halleluja.
INTYG PÅ
FULLGJORD MILITÄRTJÄNST
Kära pappa,
kom snart hem
Kram från Gabe
Vad är det? Det är jag.
Är allt okej?
Herre Gud, var har du varit?
Jag har varit så orolig!
Du har varit borta i två dagar.
- Jag var på sjukhuset.
- På sjukhuset?
Vilket sjukhus?
Jag ringde alla sjukhus i stan.
- Ta den inte!
- Vad är det som pågår?
Jag är inte hemma.
- Är Jacob Singer där?
- Nej.
- När kommer han hem?
- Det vet jag inte.
Jag var i Vietnam 1968.
Det gäller ett experiment.
Jag måste träffa honom.
- Jacob Singer.
- Jag jobbade med kemiska vapen.
Vi utförde hemliga experiment.
Vill du veta mer?
- Var kan vi mötas?
- Hörnet på 128:e och West Side.
- Hur känner jag igen dig?
- Du känner mig redan.
- Se till att ingen skuggar dig.
- Jag visste det!
- Vem var det?
- En kemist.
Han harjobbat med kemisk
krigsföring i Saigon.
- Jag visste att något var fel.
- Gå inte!
Jag är ledsen.
Jacob?
Jag heter Michael Newman.
Jag har följt efter dig ett tag.
Borde ha talat med dig tidigare.
- Varför följer du efter mig?
- Du är en av de överlevande.
Kom. Vi kan inte prata här.
Först blev jag gripen.
De beslagtog mitt bästa LSD.
Jag räknade med 20 år på kåken.
Det var 1968.
De skickade mig till Riker's Island.
Har du varit där?
De hämtade mig i min cell
och satte mig i ett besöksrum.
Fyra överstar stod
på andra sidan glaset.
De sa att om jag åkte till Vietnam
i två år utan att behöva gå i strid-
- skulle de lägga ner åtalet.
- Inget kunde vara värre än fängelse.
- Du tog fel.
Jag var infångad i ett hörn.
De skickade mig till Saigon.
Jag jobbade på ett hemligt labb
och framställde hallucinogener.
Vi isolerade vissa egenskaper.
Den mörka sidan.
De ville ha en drog
som förstärkte aggressiva tendenser.
De var bekymrade för
att ni killar var för mesiga.
De ville ha en drog som gjorde er
aggressiva, som frigjorde er vrede.
Vi lyckades.
Det starkaste ämnet jag nånsin sett.
Inte ens en dålig tripp
kan jämföras med "Stegen".
- "Stegen"?
- De kallade den det.
En snabbresa nerför stegen -
ner till ångesten och vreden.
Det var starka grejer!
Men det vet du ju redan.
Vi experimenterade med apor.
Det funkade.
De lemlästade och dödade varandra.
Försvarsledningen var förtjust.
Sen skulle vi testa det på fienden.
Vi använde krigsfångar.
De var egentligen bara barn.
Vi placerade dem på en gård
och gav dem enorma doser.
De var värre än aporna. Jag trodde
inte att människor kunde göra sånt.
Man planerade en stor offensiv.
Alla kände till den.
Pressen, TV... Ledningen var skraj.
De visste att vi inte kunde vinna.
Moralen var låg.
Du minns hur det var.
Några dagar senare beslutade de att
använda "Stegen". På din bataljon.
"Bara en mikroskopisk dos
för att testa dess effekt i strid."
De var säkra på att ni skulle
lyckas döda flest, och de fick rätt.
Men inte så som de förutsett.
Ingen kommer ihåg den kvällen.
Jag har bara fragmentariska minnen.
Vad hände?
Gick man till attack?
Några dagar senare.
Men ni var inte med.
Men vi blev attackerade, va?
Det blev strid.
Ja, men inte med fienden.
Med vem då?
Ni dödade varandra.
Broder mot broder.
Ingen diskriminering.
Ni slaktade varandra.
Jag visste att det skulle hände.
Jag varnade dem, för fan!
Men vem brydde sig om
att lyssna på en hippie-kemist?
Jag pratade med killarna
som hämtade kropparna.
De har det jävligare än du.
De fick se vad som fanns kvar.
Jag var tvungen att finna dig.
Jag kände mig ansvarig.
"Stegen" var mitt verk.
- Jag ska till Brooklyn.
- Inte med mig. Jag åker vilse där.
Jag vet vägen.
- Det är allt jag har. Kör mig hem.
- Var bor du?
- Dr Singer! Det var länge sen.
- Hej, Sam.
- Är allt som det ska?
- Ja.
Behöver ni hjälp?
Jag kan ringa upp dit.
Nej, det går bra.
Tack, Sam.
Sarah?
Jed? Eli?
Om man klamrar sig till livet,
hemsöks man av djävlar.
Har man frid, är djävlarna änglar
som befriar en från jordelivet.
Gabe?
- Gabe?
- Hej, pappa.
Allt är bra.
Kom, så går vi upp.
Kom.
Han är död.
Han ser fridfull ut.
Men jävlar vad han kämpade emot.
Vad hette han?
Singer, Jacob Singer.
Det påstås att hallucinogenet BZ
testades på Vietnamsoldater
Detta har dementerats av Pentagon