Tip:
Highlight text to annotate it
X
Jag har dödat Sirius Black!
Han är tillbaka...
HARRY POTTER
OCH HALVBLODSPRINSEN
Polisen utreder orsaken till
katastrofen vid Millennium-bron.
HARRY POTTER: DEN UTVALDE?
Området är fortsatt avspärrat.
Borgmästaren vädjar...
S YNDAFALLET: MALFO YS FAMILJ
LÄMNAR RÄTTEGÅNGEN
"Harry Potter." Vem är det?
Ingen. En fåntratt, faktiskt.
Märklig tidning. Häromkvällen tyckte
jag att en av bilderna rörde sig.
Jag trodde att jag såg i syne.
- Jag tänkte fråga...
- Elva. Då slutar jag.
Då kan du berätta
om fåntratten Harry Potter.
- Du har varit oförsiktig, Harry.
- Jag gillar att åka tåg.
Det är avkopplande.
Min hand är en kuslig syn, eller hur?
Det är en riktigt spännande historia.
Men detta är fel tid att berätta den.
Håll mig i armen.
Gör som jag säger.
- Jag transfererade mig, va?
- Ja. Med gott resultat dessutom.
- De flesta kräks första gången.
- Undrar varför...
Välkommen till det förtjusande
Budleigh Babberton.
Jag förmodar att du har börjat undra
varför jag har tagit med dig hit?
Nja. Nuförtiden hänger jag
faktiskt bara med.
Ta fram trollstaven.
Horace?
DEN UTVALDE?
Vid Merlins skägg!
- Du behöver inte vanställa mig, Albus.
- Du passar som fåtölj, Horace.
Det hänger på klädseln, stoppningen
ger sig själv. Vad avslöjade mig?
Drakblod.
Visst ja, presentationen.
Det här är en gammal vän och kollega.
Horace Snigelhorn.
Horace... Ja, du vet ju
vem det här är.
Harry Potter...
Varför denna teater, Horace?
Väntade du dig nån annan?
Nån annan? Nu förstår jag inte.
Nåväl. Dödsätarna har försökt
rekrytera mig under ett års tid.
De kan inte avspisas i det oändliga,
så jag flyttar runt.
De som bor här är på Kanarieöarna.
Då tycker jag att vi städar upp
åt dem. Pass på.
Det var skoj.
- Får jag använda toaletten?
- Varsågod.
Jag vet varför du är här.
Svaret är fortfarande nej.
Absolut och oåterkalleligen nej.
Du liknar din far.
- Utom ögonen, du har...
...min mors ögon.
Underbara Lily...
Hon var intelligent.
- Trots att hon var mugglarfödd.
- Vår årskursbästa är mugglarfödd.
Tro inte att jag är fördomsfull.
Din mor var en av mina favoriter.
Där står hon. Längst fram.
De är mina. Varenda en.
Före detta elever, alltså.
Du känner igen Barnabas Cuffe,
redaktör på "Daily Prophet".
Han tar alltid emot min uggla
om jag har nån åsikt.
Gwenog Jones i Holyhead Harpies.
Fixar fribiljetter åt mig.
Fast det var ett tag sen
jag gick på nån match.
Regulus Black.
Du känner till hans bror Sirius,
som dog för några veckor sen.
Jag lärde upp hela familjen Black
utom Sirius. Synd, han var talangfull.
Jag fick förstås Regulus senare,
men jag ville ha hela sviten.
Horace? Får jag ta den här?
- Jag älskar stickningar.
- Du går väl inte redan?
Jo, jag vet när det är hopplöst.
Beklagligt.
Det hade varit en triumf för mig
om du hade återvänt till Hogwarts.
Du är som min vän mr Potter.
Ensam i ditt slag.
Adjö då, Horace.
Låt gå, jag ställer upp.
Men jag vill ha Merrythoughts kontor,
inte skrubben jag hade förr.
Och påökt vill jag ha!
Det är galna tider vi lever i!
Instämmer...
Vad gällde det där, sir?
Du är talangfull, berömd och mäktig.
Allt Horace värdesätter.
Snigelhorn vill lägga dig till sin samling.
Du vore kronan i hans verk.
Därför återvänder han till Hogwarts,
vilket han måste göra.
Jag bestal dig visst
på en underbar kväll.
Hon var verkligen vacker. Flickan.
Ingen fara.
Jag hittar på en ursäkt i morgon.
Du återvänder inte
till Little Whinging i kväll.
- Men Hedwig då? Och min koffert?
- De väntar på dig båda två.
Hedwig...
Mamma?
- Vad är det, Ginny?
- Jag undrade bara när Harry kom hit.
- Vilken Harry?
- Harry Potter, så klart.
Skulle inte jag veta
om Harry Potter var här?
- Hans koffert och uggla står i köket.
- Det betvivlar jag, kära du.
- Vem var det som nämnde Harry?
- Jag. Är han hos dig?
Nej. Skulle inte jag veta
om min bäste vän var här?
- Hörde jag en uggla?
- Han vandrar visst runt i huset.
- Är det sant?
- Det är sant.
Harry!
Vilken trevlig överraskning!
- Varför sa du inte att du var på väg?
- Jag visste inte. Dumbledore.
Han! Men vad gjorde vi utan honom?
Du har lite tandkräm...
- När kom du hit?
- För några dar sen.
Men jag var osäker på
om det skulle bli av.
Mamma flippade ur. Jag och Ginny
skulle inte få återvända till skolan.
- Hon sa att det är för farligt.
- Hon är inte den enda.
Mina mugglarföräldrar vet också
att nåt hemskt är i görningen.
Men pappa kallade henne sjåpig,
och till sist gav hon med sig.
Det är ju Hogwarts. Dumbledore.
Vad kan vara tryggare?
Folk har sagt på sistone...
att Dumbledore börjar bli gammal.
Snack! Han är ju bara...
150 år, på ett ungefär.
Du kan inte lita på honom, Narcissa!
- Mörkrets herre litar på honom.
- Mörkrets herre tar fel!
Iväg med dig, Slingersvans.
Jag bör inte vara här. Mörkrets herre
har förbjudit mig att nämna saken.
I så fall bör du låta bli.
Lägg tillbaka den, Bella.
Man får inte röra andras saker.
Jag känner faktiskt till
din situation, Narcissa.
Har Mörkrets herre berättat för dig?
Din syster litar inte på mig.
Föga förvånande.
Jag har spelat min roll väl.
Så väl att jag har lurat
en av världens främsta trollkarlar.
Dumbledore är en stor trollkarl.
Bara en dåre skulle hävda motsatsen.
- Jag tvivlar inte på dig.
- Du och Draco ska känna er hedrade.
Han är bara en pojke.
Jag kan inte övertala Mörkrets herre.
Men jag kanske kan hjälpa Draco.
- Severus...
- Svär det.
Svär den obrytbara eden.
Det är bara tomma ord.
Han gör så gott han kan.
Men när det verkligen gäller...
...ringlar han tillbaka
ner i sin håla.
Fegis...
Ta fram trollstaven.
Skall du, Severus Snape,
vaka över Draco Malfoy-
- när han försöker uppfylla
Mörkrets herres önskningar?
Det skall jag.
Och skall du, så långt du förmår,
förhindra att han far illa?
Det skall jag.
Och, om Draco skulle misslyckas...
...skall du på egen hand
utföra det dåd...
...som Mörkrets herre
har ålagt Draco?
Det skall jag.
- Kom hit! Här har vi svimstång!
- Och näsblodsnougat!
- Och lagom till skolstarten...
- Kräkskarameller!
Ner i kitteln, snygging.
Ordning! Här ska det bli ordning!
- Peruanskt snabbmörkepulver?
- Praktiskt om man vill gå upp i rök.
Goddag, damerna. Kärleksdrycker?
Ja, de fungerar verkligen.
Fast du klarar dig ju fint
på egen hand, syrran.
- Du är väl ihop med Dean Thomas?
- Strunta i det ni.
- Hur mycket?
- Fem galleoner.
- För mig, då?
- Fem galleoner.
- Jag är ju er bror.
- Tio galleoner.
Vi går...
- Hej, Ron!
- Hej...
Hur lyckas de?
Halva gränden har ju slagit igen.
- Fred säger att folk behöver skratta.
- Det har han nog rätt i.
Å nej... Alla har ju köpt sina stavar
hos OIlivander.
Harry?
Ser inte Draco och hans morsa
lite väl hemliga ut?
En "Hört och sett"?
Vad fin!
Såna där sjunger på annandagen.
- "Hört och sett"?
- Gärna.
- "Smygspruttar"?
- De är osynliga.
De svävar in i öronen
och gör hjärnan luddig.
Vad gjorde Draco med skåpet?
Och vilka var de övriga?
Förstår ni inte?
Det var en invigningsrit.
- Jag vet vart du försöker komma...
- Han är en av dem.
En av vilka?
Harry tror att Draco Malfoy
har blivit dödsätare.
Du är vansinnig. Vad skulle
Ni-vet-vem med honom till?
Vad gör han annars
på Borgin & Burkes? Köper möbler?
Kuslig affär, kuslig kille.
Hans pappa är dödsätare.
Det går ihop.
- Hermione såg det med egna ögon.
- Jag vet inte vad jag såg.
Jag måste ta lite frisk luft.
- Vad var det där?
- Jag vet inte.
Lugn, killar.
Säkert nån etta som busar.
Sätt dig, Draco.
Vi är snart på Hogwarts.
Hogwarts... Vilket skämt till skola.
Jag skulle hoppa från Astronomitornet
om jag behövde gå två år till.
Jag tänker inte öda bort tid
på trollformellära nästa termin.
Var det roligt, Blaise?
Vi får väl se vem som skrattar sist.
Gå i förväg ni. Jag ska kolla en sak.
- Var är Harry?
- Han är säkert redan på perrongen.
Har inte mamma sagt att det är fult
att tjuvlyssna? Petrificus totalus!
Visst ja... Hon dog ju innan du
kunde torka dreglet av dig.
Den var för pappa.
Trevlig resa till London.
Finite!
- Hej, Harry.
- Hur visste du var jag låg?
Smygspruttar.
Du har hela skallen full.
Synd att du missade droskan
för min skull.
Ingen fara.
Det var som att ha en kompis.
- Jag är ju din kompis, Luna.
- Så trevligt.
På tiden! Jag har letat överallt
efter er. Vad heter ni?
- Ni har ju känt mig i fem år.
- Inga undantag, Potter.
- Vad är det där för några?
- Aurorer. En säkerhetsåtgärd.
- Vad är det här för pinne?
- Det är en promenadkäpp, din kretin.
Den kan användas som vapen.
Det är i sin ordning, mr Filch.
Jag går i god för mr Malfoy.
Snygg nuna, Potter.
Ska jag fixa den?
Du ser faktiskt lite raffigare ut nu,
men du får avgöra själv.
Har du nånsin fixat en näsa?
Nej, men flera tår.
Och hur annorlunda är de?
Okej, gör ett försök.
Episkey.
- Hur ser jag ut?
- Ytterst ordinär.
Toppen.
Lugn, han kommer.
Kan du sluta äta?!
Din bäste vän är försvunnen!
Vänd dig om, din galning.
Han är nedblodad igen.
Varför är han alltid det?
- Det är hans eget den här gången.
- Var har du varit? Vad har hänt?
Vi tar det sen. Vad har jag missat?
Sorteringshatten bad oss
att visa mod.
Lätt för den att säga.
Den är ju en hatt!
En strålande afton önskar jag er alla.
Jag börjar med att presentera vårt
senaste tillskott: Horace Snigelhorn.
Glädjande nog återvänder Snigelhorn
till tjänsten som trolldryckslärare.
Försvar mot svartkonst
övertas av professor Snape.
Varje elev blev ju visiterad
vid ankomsten hit i kväll.
Ni har rätt att veta varför.
Det var en gång en ung man,
som liksom ni satt i denna sal...
...vandrade i slottets gångar,
sov under dess tak.
Han tycktes vara en elev som andra.
Hans namn? Tom Dolder.
I dag är han givetvis känd
under ett annat namn.
Och därför, när jag står
och blickar ut över er-
- påminns jag om en bister sanning.
Varje dag, varje timma,
kanske till och med denna minut-
- försöker mörka makter
att ta sig innanför slottets murar.
Men i ***ändan är det ni
som är deras främsta vapen.
Det är något ni kan fundera över.
Marsch i säng nu.
Lagom muntert...
Trollkonsthistoria är en trappa upp,
inte ner.
Mr Davies!
Det där är damtoaletten!
Potter...
Det här bådar inte gott.
- Du har visst roligt?
- Jag har håltimme, professorn.
Ja, och den timmen vill du
självfallet fylla med trolldrycker.
Eller vill du inte bli auror längre?
Jo, men då måste man
få betyget "Utomordentligt".
Ja, när Snape höll i kursen.
Snigelhorn tar emot elever som klarar
FUTT-provet med "Över förväntan".
- Toppen. Då går jag dit med en gång.
- Bra!
Och Potter... Ta med dig Weasley.
Han ser alldeles för nöjd ut.
Jag vill inte plugga trolldrycker.
Jag måste ju träna quidditch.
Omsorg om detaljer
är grunden för all form av planering.
Harry! Jag undrade just.
Och du har nån med dig.
Ron Weasley, sir. Men jag är usel
på trolldrycker, så jag ska nog...
Vi får nog fason på dig. Harrys vänner
är mina vänner. Fram med böckerna.
- Vi har inte hämtat ut dem än.
- Ta vad ni behöver i skåpet.
Som sagt,
jag har förberett några brygder.
Någon som har en aning om vilka?
- Ja, miss...?
- Granger, sir.
Det där är veritaserum.
Ett sanningsserum.
Och det här är amortentia.
Världens kraftigaste kärleksdryck.
Den ska dofta olika
beroende på vad man tilltalas av.
Jag känner lukten av...
...nyklippt gräs,
ny pergamentrulle...
...och tandkräm med pepparmint.
Amortentia skapar inte kärlek.
Det är omöjligt.
Men den orsakar häftig förälskelse
eller besatthet.
Kanske är den därför
den farligaste trolldrycken i salen...
Ni sa inte vad som finns i den där.
Det ni ser här, mitt herrskap-
- är en märklig dryck
med namnet Felix Felicis.
- Men den är mer känd som...
...flytande flax.
Just det, miss Granger.
Flytande flax.
Ytterst svårtillverkad,
livsfarlig om man misslyckas.
Med en enda klunk
lyckas man med allt man företar sig.
Åtminstone tills den slutar verka.
Det är vad jag erbjuder i dag.
En liten flaska Flytande flax
till den elev-
- som kan tillreda en godtagbar
levande dödens saft.
Receptet finner ni på sidan tio.
Men jag bör påpeka-
- att bara en enda elev någonsin
har lyckats uppnå godtagbar kvalitet.
Lycka till, hur som helst.
Låt bryggandet börja.
DENNA BOK
TILLHÖR HALVBLODSPRINSEN
INSTRUKTIONER:
SKÄR UPP EN SOPOFORUSBÖNA
KROSSA I STÄLLET -
LÖSGÖR SAFTERNA BÄTTRE
- Hur gjorde du det där?
- Man ska krossa, inte skära.
- Det stod tydligt att man ska skära.
- Det är säkert.
ANVÄND INTE 12 UTAN 13 BÖNOR
Vid Merlins skägg! Den är perfekt!
Så perfekt att en droppe
skulle döda oss alla.
Varsågod, som utlovat.
En flaska Felix Felicis.
Gratulerar. Använd den klokt.
Så du fick mitt meddelande. Kom in.
- Hur står det till?
- Bara bra, sir.
Trivs du med studierna?
Professor Snigelhorn är imponerad.
- Jag tror att han överskattar mig.
- Gör du?
Helt klart.
Och dina fritidsaktiviteter...?
Jag har noterat att du umgås mycket
med miss Granger. Man undrar ju...
Nej, nej! Hon är toppen,
men vi är bara vänner.
Förlåt mig, jag var bara nyfiken.
Nog med småprat.
Du undrar förstås
varför jag kallade hit dig.
Svaret finns här.
Det här är minnen.
Just de här minnena tillhör Voldemort,
eller som han hette, Tom Dolder.
Häri finns minnet av första gången
jag träffade honom.
Jag vill att du ser det.
Jag blev konfunderad av ert brev,
mr Dumbledore.
Tom har aldrig tidigare fått besök.
Det har hänt otäcka saker
med de andra barnen.
Du har besök, Tom.
Hur står det till, Tom?
Låt bli.
- Du är läkare, eller hur?
- Nej, jag är lärare.
Jag tror dig inte.
Hon vill undersöka mig.
- De tycker att jag är annorlunda.
- De kanske har rätt.
- Jag är inte galen.
- Hogwarts är inte till för galna.
Det är en skola.
En trolldomsskola.
Du kan göra saker, inte sant?
Saker andra barn inte kan.
Jag kan flytta saker
utan att röra dem.
Jag kan befalla djur
utan att träna dem.
Jag kan göra hemska saker
mot de som är elaka mot mig.
Jag kan göra dem illa...
om jag vill.
- Vem är du?
- Jag är som du, Tom.
- Jag är annorlunda.
- Bevisa det.
Det finns något i din garderob
som vill ut.
Stöld accepteras inte på Hogwarts.
Där får du lära dig att använda magi,
men också att kontrollera den.
Förstår du mig?
Jag kan tala med ormar också.
De letar upp mig.
De viskar saker.
Är det normalt för en som jag?
Visste ni, sir? Redan då?
Att jag just hade träffat
världens farligaste trollkarl? Nej.
Om jag hade vetat...
Med tiden fick Tom Dolder
nära kontakt med en viss lärare.
Kan du gissa vem?
Ni tog inte hit Snigelhorn bara för
att han skulle bli lärare, va?
Snigelhorn har något jag vill ha
som han inte gärna släpper ifrån sig.
Ni sa att han skulle försöka
lägga mig till sin samling.
Vill ni att han lyckas?
Ja.
I dag gör vi några övningar
så att jag kan bedöma er.
Tystnad, tack.
Klaffen!
Tack. Då så.
Att ni tog en plats i laget i fjol
ger inga garantier. Förstått?
Bra.
- Inget groll, Weasley?
- Hurså?
Jag ska också försöka bli vaktare.
En stor kille som du? Är inte du
byggd mer som en slagman?
En vaktare måste vara kvick.
Jag har nog en hyfsad chans.
Kan inte du presentera mig
för Granger?
Jag skulle gärna
lära känna henne bättre.
Kom igen, Ron...
Ge järnet, Cormac!
Kom igen, Ron...
Confundus.
Han är toppen...!
Jag trodde att jag
skulle missa den sista.
Hoppas inte Cormac
tog det alltför hårt.
Han är lite svag för dig, Hermione.
Han är hemsk.
- Kan du formeln Sectumsempra?
- Nej, det kan jag inte.
Har du någon självaktning
lämnar du in den där boken.
Troligt, han är ju bäst i klassen.
Till och med bättre än du.
Snigelhorn ser honom som ett geni.
- Ska vi se efter vems bok det var?
- Nej.
- Varför inte?
- Pärmarna är ömtåliga.
- "Pärmarna är ömtåliga"?
- Ja.
Vem är Halvblodsprinsen? Det
står så. "Tillhör Halvblodsprinsen."
Du sover i princip med boken,
och ändå undrar du inte över ägaren?
Visst är jag nyfiken.
Men jag sover inte med den.
Det är sant. Du vill aldrig
snacka före läggdags längre.
Det är som att vara med Hermione.
- Jag blev nyfiken, och gick till...
...biblioteket.
- Och?
- Och ingenting.
Jag hittade ingenting
om Halvblodsprinsen.
Filius! Jag hoppades träffa dig
på Tre kvastar.
Akut repetition med kören, tyvärr.
Nån som är sugen på honungsöl?
...vi åkte släde nerför Claxby Hill.
Det var en lång, norsk släde...
Nej, inte där. Här borta.
Sätt dig bredvid mig.
- Något att dricka?
- Tre honungsöl, en med ingefära.
Men för tusan...
- Slemmiga typ...
- De håller ju bara hand, Ronald.
- Och hånglar.
- Jag vill härifrån.
Va? Du kan inte mena allvar.
- Det är min syster!
- Och?
Om hon såg oss hångla,
skulle hon gå härifrån?
- Ser man på, min gosse!
- Så trevligt att träffas, sir!
Vad för er hit?
Jag och Tre kvastar
har ett alltför långt förhållande.
Jag minns när det hette En kvast.
Alle man på däck, Granger.
Hör här... Förr om åren
ordnade jag middagsbjudningar.
För vissa utvalda elever.
Intresserad?
Det vore en ära.
- Du är också välkommen, Granger.
- Det vore ett nöje.
Utmärkt. Håll utkik efter min uggla.
Trevligt att ses, Wallenby.
Vad håller du på med?
Dumbledore bad mig
att lära känna honom.
Det måste vara viktigt,
han skulle inte be mig annars.
Du har lite...
Du vet inte
vad paketet innehåller, Katie!
Hörde du det där om
att vi skulle hångla? Sällan!
Jag sa åt henne att inte röra det!
Gå inte nära. Undan, allihop!
Rör ingenting utom omslagspappret.
Förstått?
Och Katie hade det inte i sin ägo
när hon kom in på Tre kvastar?
Det var som jag sa. Hon gick på toa.
Hon kom tillbaka med paketet.
Hon måste leverera det, sa hon.
- Sa hon till vem?
- Till professor Dumbledore.
Tack, Leanne. Du kan gå.
Varför är det alltid kring er tre
det händer saker?
Jag har ställt mig själv samma fråga
i sex års tid.
Severus.
Vad är din åsikt?
Att miss Bell har tur som är vid liv.
Det var en förbannelse, va?
Katie skulle inte göra en fluga förnär.
Hon skulle aldrig medvetet
ha gett det till Dumbledore.
Ja, det var en förbannelse.
Det var Malfoy.
- Det var en allvarlig anklagelse.
- Mycket.
- Och dina bevis?
- Jag bara vet det.
Du bara..."vet det".
Dina gåvor slår oss åter med häpnad.
Gåvor vi dödliga blott drömmer om.
Hur storslaget det måste vara
att vara Den utvalde.
Jag föreslår att ni
går till era rum. Allihop.
Vad tror du att Dean ser i Ginny?
- Vad ser hon i honom?
- Dean? Han är ju toppen.
Han var ju en "slemmig typ" nyss?
Ja, han kladdade ju på min syster.
Då bara måste man ju avsky honom.
Av princip.
Ja...
- Så vad ser han i henne?
- Jag vet inte.
Hon är smart, rolig och attraktiv.
- "Attraktiv"?
- Hon har fin hy, du vet.
Hy? Är han ihop med syrran
för hennes hy?
Det kan vara en bidragande faktor.
Hermione har fin hy, eller hur?
Om man nu snackar hy.
Det har jag aldrig tänkt på.
Men det har hon väl.
Jättefin.
Jag släcker nog nu.
Träffar du din morbror Tiberius
nån gång, Cormac?
Ja, han och jag ska jaga
med trolldomsministern på lovet.
Hälsa dem båda från mig.
Och din farbror, Belby?
Marcus farbror
uppfann Stormhattselixiret.
- Jobbar han på nånting nytt?
- Vet inte. Han och pappa är osams.
Pappa säger att den enda rätta
drycken är en bärs efter jobbet.
Och miss Granger?
Vad gör din familj i mugglarvärlden?
De är tandläkare.
- De sköter om folks tänder.
- Fascinerande.
- Betraktas det som ett farligt yrke?
- Nej.
Men en Robbie Fenwick bet pappa
så att han fick sy tio stygn.
Kom in, miss Weasley.
Ser du hennes ögon?
Hon och Dean har bråkat igen.
Ursäkta, jag brukar inte komma sent.
Det kvittar. Du kom lagom till
efterrätten, om Belby har lämnat nån.
- Vad är det?
- Ingenting.
- Potter?
- Ursäkta, jag beundrade ert timglas.
Ett mycket intressant föremål.
Sanden rinner i takt
med kvaliteten på samtalet.
Är det fängslande rinner sanden
långsamt, och om inte...
- Då ska nog jag gå.
- Struntprat! Du har inget att frukta.
Men somliga av dina klasskamrater
lär inte hamna på hyllan.
- "Hyllan", sir?
- Dit längtar alla som vill bli någon.
Men du är ju redan någon,
eller hur?
Hamnade Voldemort på hyllan, sir?
Ni kände ju Tom Dolder.
Ni var hans lärare.
Mr Dolder hade ett antal lärare.
Hur var han?
Ni får förlåta mig, sir.
Han mördade mina föräldrar.
Självklart. Det är naturligt
att du vill veta mer.
Men tyvärr måste jag
göra dig besviken.
Mr Dolder
var tystlåten men briljant-
- och besluten att bli en topptrollkarl
som många andra elever.
Inte helt olik dig själv, faktiskt.
Om monstret fanns då
var det djupt inbäddat.
Lycka till, Ron.
Jag räknar med dig, Ron.
Jag satte två galleoner på Gryffindor.
Nolla!
Vad har han på sig?
Hur var den?
- Vad?
- Er middagsbjudning?
Ganska tråkig, faktiskt.
Men Harry gillade efterrätten.
Snigelhorn ska ordna en julfest,
och vi ska ta med nån.
Då bjuder väl du McLaggen?
- Jag hade tänkt bjuda dig.
- Jaså?
Lycka till i dag, Ron.
Du kommer att spela toppenbra.
Jag lägger av efter matchen.
McLaggen får min plats.
Som du vill. Lite juice?
Hej, allihop.
Du ser förfärlig ut, Ron.
Var det därför du la nåt i muggen?
Är det nåt stärkande?
Flytande flax.
Drick inte, Ron.
- Du kan bli avstängd.
- Jag förstår inte vad du talar om.
Kom, Harry.
Vi har en match att vinna.
Weasley, Weasley!
- Det var dumt gjort.
- Jag vet.
Jag borde ha använt en Confundus.
Det var annorlunda,
då var det ju bara uttagning.
Du hällde aldrig i det.
Ron bara trodde det.
Jag övar på några trollformler bara...
De är riktigt bra.
Hur känns det, Harry?
Att se Dean med Ginny?
Jag vet.
Jag ser hur du tittar på henne.
Du är min bästa vän.
Det här rummet är visst upptaget.
Vad är det för fåglar?
Oppugno!
Det känns så här.
Det är inte mitt fel att hon tjurar.
Det Lavender och jag har...
Inget kan hindra det. Det är kemi.
Kommer det att hålla?
Vem vet? Jag är fri.
Han får kyssa vem han vill.
Jag kunde inte bry mig mindre.
Trodde jag att vi skulle gå
på Snigelhorns julfest? Ja.
Under rådande omständigheter
har jag gjort andra arrangemang.
- Har du?
- Ja. Hur så?
Eftersom vi inte kan gå med den vi vill
kunde vi ju gå tillsammans.
- Varför tänkte inte jag på det?
- Vem går du med?
Det blir en överraskning.
Men det är du som är bekymret.
Du kan inte gå med vem som helst.
Ser du tjejen därborta?
Romilda Vane. Hon försöker
smuggla i dig en kärleksdryck.
Är det sant...?
Det är bara för att hon tror
att du är Den utvalde.
Det är jag ju.
Förlåt... Skämtade bara.
Jag bjuder nån jag gillar.
Nån som är cool.
Jag har aldrig varit här.
Inte vaken i alla fall.
Jag går i sömnen. Det är därför
jag sover med skorna på.
Harmonia nectere passus.
Harmonia nectere passus...
Nåt att dricka?
- Neville!
- Jag kom inte med i Snigelklubben.
Men det är lugnt.
Belby fick dela ut handdukar på toa.
Hermione? Vad har hänt?
Jag har flytt.
Jag lämnade Cormac under misteln.
Cormac? Var det honom du bjöd?
Det skulle reta Ron mest.
Han har fler tentakler
än en snarfaplanta.
- Råbiff på drake?
- Nej tack.
Lika bra. Den ger vidrig andedräkt.
Eller förresten... Den kanske
håller Cormac på avstånd.
Nu kommer han!
- Hon gick för att pudra näsan.
- Hal liten markatta...
Och hon låter käften gå.
Bla, bla, bla.
Vad är det jag äter, förresten?
Drakpung.
Det blir en må*** kvarsittning,
McLaggen.
Inte så bråttom, Potter.
Jag måste gå. Min dam...
...överlever nog utan dig
i ett par minuter.
Jag vill bara ge dig ett meddelande.
Professor Dumbledore hälsar så gott
och hoppas att du får ett skönt lov.
Han reser bort
och återkommer först till vårterminen.
Vart ska han?
Bort med tassarna, din ynk!
Professor Snigelhorn...?
Grabben snokade omkring däruppe.
- Han påstår sig vara inbjuden.
- Okej, jag tänkte smita in!
Jag eskorterar honom ut.
Som ni vill, professorn.
Fortsätt, allihop!
Jag kanske la en förbannelse på Bell.
Vad bryr ni er om det?
Jag har lovat att skydda dig.
Jag svor Den obrytbara eden.
Jag behöver inte skyddas.
Jag ensam blev utvald för det här.
- Jag ska inte svika honom.
- Du är rädd, Draco.
Du försöker dölja det, men det syns.
Låt mig hjälpa dig.
Nej! Jag har blivit utvald.
Det är min stora stund.
"Den obrytbara eden"?
Är du säker på att Snape sa så?
Helt säker. Hur så?
En obrytbar ed kan inte brytas.
Det lyckades jag klura ut själv...
Du förstår inte.
Men för tusan...
Jag saknar dig...!
Vackert...
- Läpparna blir nariga av alla kyssar!
- Jag tror dig.
Vad händer om man bryter
en obrytbar ed?
Man dör.
Har Voldemort valt ut
Draco Malfoy för ett uppdrag?
Kan inte Snape ha låtsats hjälpa till-
- för att ta reda på
vad som är i görningen?
Harry kan ha rätt.
Svär man en obrytbar ed...
Frågan är om man litar på
Dumbledores omdöme.
Dumbledore litar på Snape,
alltså gör jag det.
- Dumbledore är inte ofelbar.
- Du är förblindad av hat!
Folk försvinner, Harry. Varje dag.
Vi kan bara lita på ett fåtal.
Om vi börjar strida inbördes
är det ute med oss.
Gapa.
Litar du inte på mig?
Den var god.
Jag ska bara...
- Paj?
- Nej tack.
Du får förlåta Remus.
Hans tillstånd tär på honom.
- Mår ni bra, mr Weasley?
- Vi är förföljda. Allihop.
Molly går knappt ut längre.
Det har inte varit lätt.
- Fick ni min uggla?
- Ja.
Ministeriet vet inget
om Dumbledores resa-
- men det kanske är meningen.
Men vad gäller Draco Malfoy...
så vet jag lite mer.
Jag skickade en agent till
Borgin & Burkes, och jag tror-
- att föremålet Draco finner så
intressant är ett borttrollningsskåp.
Deras popularitet växte
i takt med Voldemorts makt.
Man förstår varför.
När Dödsätarna kom-
- var det bara att kliva in
och försvinna en stund.
De transporterar en vart som helst.
Men de är nyckfulla av sig.
Vad hände med skåpet
hos Borgin & Burkes?
Ingenting. Det står kvar.
- Det var jättegott.
- Ska ni inte stanna?
Nej, vi åker nu. Första natten
i måncykeln är alltid värst.
Remus?
ÄIskling...
- Har Ron gått och lagt sig?
- Inte än.
Skosnöret.
God jul, Harry.
God jul.
Nej, Harry!
Jag har dödat Sirius Black!
Tänker ni komma och ta mig?
Harry?
Lamslå!
Harry!
Molly...
De kommer åt dig så lätt.
Du hade tur som inte dog.
- Du måste inse vem du är.
- Jag vet mycket väl vem jag är.
Förlåt.
- Det är klart jag ska ha den på mig.
- Min Won-Won...
Ursäkta, jag ska bara kräkas.
Var får du all information?
Du vet mer än halva lärarkåren.
Sir...? Är det sant att professor
Merrythought går i pension?
Det skulle jag inte få berätta.
Tack för ananasen, förresten.
Min favorit. Hur visste du det?
Intuition.
Är det så sent? Iväg med er, annars
får vi kvarsittning hela bunten.
Rappa på, Tom.
Du vill inte bli ertappad.
- Var det något du ville?
- Ja, sir.
Det finns ingen annan att gå till.
De andra lärarna är inte som ni.
De skulle kunna missförstå.
Jag var i biblioteket härom kvällen.
I den avskilda avdelningen.
Jag läste nånting märkligt,
om en sällsynt magiform.
Jag tänkte att ni kunde upplysa mig.
Den heter, som jag förstår det...
Förlåt? Kände jag till såna saker
skulle jag inte berätta dem för dig!
Ut härifrån! Jag vill aldrig
höra dig nämna det igen!
Förvirrad?
Konstigt vore väl annars.
Jag förstår inte.
Det är kanske det viktigaste minne
jag har kommit över.
Det är också en lögn.
Minnet har blivit modifierat av
sin ägare, professor Snigelhorn.
- Varför modifiera sitt eget minne?
- För att han skäms.
- Varför då?
- Ja, varför?
Du har lärt känna Snigelhorn,
som jag bad dig.
Nu vill jag att du får ur honom
det äkta minnet, hur du än kan.
Jag känner honom inte så väl.
Det här minnet är allt.
Utan det famlar vi i blindo.
Utan det lämnas världens öde
åt slumpen.
Du har inget val.
Du får inte misslyckas.
Ni bör återbekanta er
med kapitlet om motgifter.
Jag berättar mer om besoarer
nästa gång.
Alys! Glöm inte råttsvansen.
Ser man på, ers Elixir!
Vad förskaffar mig den äran?
- Jag skulle vilja fråga en sak.
- Fråga på, min gosse.
På bibliotekets
avskilda avdelning-
- läste jag nåt märkligt,
om en sällsynt magiform.
Vad var det för sällsynt magi?
Jag kommer inte ihåg vad den hette.
Jag började undra om det finns magi
som ni inte får lära ut?
Jag är trolldryckslärare.
Sånt får du fråga Snape om.
Ja... Men vi drar liksom inte jämnt.
Jag menar... han är inte som ni.
Han skulle kunna missförstå.
Inget ljus utan mörker,
så är det med trolldom också.
Jag eftersträvar ett liv i ljuset,
och det bör du också göra.
Är det vad ni sa till Tom Dolder?
Dumbledore ligger bakom det här,
inte sant?
Inte sant?
Ja?
Jaså, det är du.
Jag är upptagen för ögonblicket.
Visst är den vacker...? Månen.
Gudomlig.
Du har visst ä*** lite kvällsgodis?
- Asken låg där. Jag tänkte smaka en.
- Eller tjugo...
- Jag får henne inte ur skallen!
- Var hon inte irriterande?
Hon kan aldrig bli irriterande.
Jag tror att jag älskar henne!
Toppen...
- Tror du att hon vet att jag finns?
- Det hoppas jag, som ni hånglar.
Hånglar? Vem snackar du om?
- Vem snackar du själv om?
- Romilda, så klart. Romilda Vane.
Jätteroligt.
- Vad håller du på med?!
- Jag skojar inte! Jag är kär!
- Okej! Men har du ens träffat henne?
- Nej. Kan du presentera mig?
Kom, Ron. Jag ska presentera dig
för Romilda Vane.
TÄNKER SÖTA TANKAR
OM DIG, HARRY - ROMILDA
Ursäkta, sir. Det är viktigt.
- Var är Romilda...?
- Vad är det med Wenby?
- Mycket kraftig kärleksdryck.
- Nåväl, ta in honom.
Du borde kunna röra ihop
ett motgift själv.
Jag tyckte att det
behövdes en expert.
Hej, sötnos. Vill du ha en drink?
Du har kanske rätt.
Jag beklagar missförståndet tidigare,
professorn.
Strunt i det.
Vatten under broarna.
Ni är förstås trött på
alla frågor om Voldemort.
Nämn inte det namnet!
Botten upp.
- Vad är det här?
- Lite stärkande för nerverna.
- Vad hände?
- Kärleksdryck.
- Rejält kraftig, dessutom.
- Jag mår pyton.
Du behöver en återställare.
Jag har honungsöl, vin och mjöd.
Jag hade andra planer
för det här, men...
Varsågod, Potter.
Skål för livet!
Ron!
Gör nånting, professorn!
Jag förstår inte...
Andas, Ron!
Brudar... De tar livet av mig.
Snabbtänkt att använda
en besoar, Harry.
Du måste vara stolt över din elev,
Horace.
Ja, mycket stolt.
Potter utförde ett hjältedåd.
Frågan är varför det blev nödvändigt.
Ja, varför...?
Det tycks vara en gåva. Minns du inte
vem som gav dig flaskan?
Subtila övertoner av lakrits och
körsbär... när den inte är förgiftad.
- Jag hade själv tänkt ge bort den.
- Till vem då?
Till dig, rektorn.
Var är min Won-Won?
Har han frågat efter mig?
- Vad gör hon här?
- Jag frågar dig detsamma.
- Jag råkar vara hans flickvän.
- Och jag råkar vara hans... vän.
Löjligt! Ni talar inte ens med varann.
Du vill väl bli sams
nu när han är intressant.
Han har blivit förgiftad, korkskalle!
Och han har alltid varit intressant.
Titta, han känner min närvaro.
Det är ingen fara, Won-Won.
Jag är här nu.
Hermione...
Ack, att vara ung,
och känna kärlekens styng...
Vi går, allihop.
Mr Weasley är väl omhändertagen.
På tiden, eller hur?
Klaffen...
Sluta, Ron. Du gör så att det snöar.
Hur gjorde jag *** med Lavender
nu igen?
Hon kom till dig på sjukhuset.
Ni pratade.
Det var inget vidare långt samtal.
Det är skönt att slippa henne,
men hon verkar vara rätt sur.
Ja... Det gör hon faktiskt.
Du kommer alltså inte ihåg nånting
från den kvällen?
Ingenting alls?
Jo, en grej...
Men det är omöjligt.
Jag var ju helt gaggig.
Ja... Gaggig.
SECTUMSEMPRA - MOT FIENDER
Där är Katie.
Katie Bell.
Hur är det med dig, Katie?
Jag vet vad du tänker fråga.
Jag vet inte vem som la förbannelsen.
Jag har försökt minnas.
Det går bara inte.
Jag vet nog, Malfoy.
Du la förbannelsen.
Sectumsempra!
Vulnera sanentur.
Du måste göra dig av med den. I dag.
Håll mig i handen.
Vid behov-rummet.
Vi gömmer Halvblodsprinsens bok
där ingen hittar den, inte ens du.
Vad var det där?
Du ser?
Man vet aldrig vad man hittar här.
Blunda. På så vis
kan du inte bli frestad.
Blunda.
Den där kan också förbli dold häruppe
om du vill.
- Har du och Ginny gjort det?
- Vadå?
- Gömt boken?
- Ja.
Ingen tur med Snigelhorn?
Tur...
Lite tur är vad jag behöver.
Nå? Hur känns det?
Strålande.
Fullkomligt strålande!
Kom ihåg att Snigelhorn
ofta äter tidigt-
- tar en promenad,
och går tillbaka till kontoret.
Jag sticker ner till Hagrid.
Du skulle ju prata med Snigelhorn.
Vi har en plan.
Men att gå till Hagrid känns helrätt.
Det är liksom där man ska vara.
- Förstår ni?
- Nej.
Jag vet vad jag gör.
Eller Felix vet i alla fall.
Vid Merlins skägg!
Ursäkta, jag borde ha anmält mig.
Hostat till.
- Ni fruktade väl att jag var Sprout?
- Ja, faktiskt! Hur visste du det?
Ert beteende i största allmänhet.
Ni smög, hoppade till.
Är det där tentacula-blad?
De är dyra, inte sant?
Tio galleoner per blad för rätt köpare.
Enligt ryktet, åtminstone.
Mitt eget intresse
är självklart rent akademiskt.
De där växterna
har alltid skrämt mig.
- Hur kom du ut ur slottet?
- Genom porten.
Jag ska hälsa på hos Hagrid,
min goda vän.
- Jag kilar vidare nu.
- Harry!
Det är nästan skymning.
Jag kan inte låta dig gå ensam.
Kom med då, sir.
Jag måste insistera på att du
följer med till slottet omedelbart.
Det vore kontraproduktivt, sir.
Vad ska det betyda?
Ingen aning.
Horace...
Vid Merlins skägg!
Är det där en riktig acromantula?
- En död en, ser det ut som.
- Store tid...
Hur lyckades du döda den?
"Döda den"? Det var min äldsta vän.
- Ursäkta, jag insåg inte...
- Ingen fara, du är inte den förste.
Spindlar är missförstådda djur.
Det är ögonen som gör folk nervösa.
För att inte nämna käftarna.
Ja, de också säkert.
Jag vill absolut inte vara ofin-
- men gift från acromantulan
är ytterst sällsynt.
Kan man få ta en flaska eller två?
Endast för akademiska ändamål.
- Ja, själv har han ingen nytta av det.
- Precis vad jag tänkte.
Jag har alltid ampuller med mig
för såna här tillfällen.
Elixirbryggarens vana, ni vet.
Du skulle ha sett honom
i hans krafts dagar. Helt enastående.
- Ska jag säga några ord?
- Ja.
- Visst hade han familj?
- Ja.
- Farväl...
- Aragog.
Farväl, Aragog...
...spindeldjurens konung.
Din kropp skall multna...
...men din själ dröjer sig kvar.
Och dina mänskliga vänner
finner tröst i sin förlust.
Jag fick honom som ägg.
Så liten...
Han var inte större än en pekineser.
Vad gulligt! Jag hade en fisk en gång.
Francis. Honom gillade jag.
En dag kom jag nerför trappen,
och så var han försvunnen! Puff!
- Det var märkligt.
- Ja, inte sant?
Men sånt är livet, förmodar jag.
Man lunkar på, och plötsligt...
Puff!
Puff...
Jag fick Francis av en elev.
En eftermiddag stod skålen
där på katedern.
Det var bara
några centimeter vatten i den.
Det låg ett kronblad och flöt på ytan.
Det sjönk när jag tittade på det.
Och innan det nådde botten
förvandlades det...
...till en liten fisk.
Underskön magi.
Storartad att skåda.
Blombladet kom från en lilja.
Din mor.
Dagen jag kom nerför trappen,
dagen skålen stod tom...
...var den dag din mor...
Jag vet varför du är här.
Men jag kan inte hjälpa dig.
Jag skulle bli tillintetgjord.
Vet ni varför jag överlevde?
Den natten då jag fick mitt ärr?
Tack vare henne.
Tack vare att hon offrade sig.
Hon vägrade kliva åt sidan.
Hennes kärlek
var starkare än Voldemort.
- Nämn inte hans namn.
- Jag är inte rädd för namnet.
Jag ska berätta en sak.
Något andra bara har gissat.
Det är sant. Jag är Den utvalde.
Men för att besegra honom måste jag
veta vad Tom Dolder frågade er-
- och vad ni svarade honom.
Visa mod, professorn.
Visa mod, som min mor.
Annars vanärar ni henne.
Annars dog hon för intet.
Annars kommer skålen
att stå tom för evigt.
Tänk inte illa om mig
när du ser det.
Du vet inte hur han var,
redan då.
Jag var i biblioteket härom kvällen.
I den avskilda avdelningen.
Jag läste nånting märkligt,
om en sällsynt magiform.
Den heter, som jag
förstår det... en horrokrux.
- Ursäkta?
- Horrokrux.
Jag råkade på termen,
men jag begrep den inte helt.
Jag vet inte vad du läste,
men det där är mörka saker.
Och därför... kom jag till er.
En horrokrux är ett föremål
där man döljer en del av sin själ.
Jag förstår inte hur det fungerar.
Man delar själen
och gömmer en del i ett föremål.
Då är man skyddad
om ens kropp skulle förintas.
Den dolda skärvan av själen
lever vidare.
Man kan alltså inte dö.
Och hur delar man själen, sir?
Det vet du nog redan svaret på, Tom.
- Mord.
- Ja.
Att mörda sliter sönder själen.
Det är naturvidrigt.
Kan man bara dela själen en gång?
Vore inte sju...
Sju? Vid Merlins skägg!
Är det inte illa nog
att överväga ett mord?
Att slita själen i sju stycken...
Visst är det en rent hypotetisk fråga?
Givetvis, sir.
Det blir vår lilla hemlighet.
- Det går bortom mina värsta farhågor.
- Lyckades han göra en horrokrux?
Ja, det gjorde han.
Mer än en gång.
- Vad är horrokrux?
- Vad som helst. Vardagliga föremål.
En ring, till exempel.
Eller en bok.
- Tom Dolders dagbok.
- Ja.
För fyra år sen fann du den
i Hemligheternas kammare.
Det var en främmande magi.
Mycket mörk och mäktig.
Hur mäktig insåg jag först nu.
Ringen tillhörde Voldemorts mor.
Svår att finna,
ännu svårare att förinta.
- Men om man förintar alla horrokrux...
...så förintar man Voldemort.
- Men de kan ju finnas var som helst?
- Sant.
Men magi,
och särskilt mörk magi...
...lämnar spår.
Är det därför ni har lämnat skolan?
Ja. Och jag tror
att jag har funnit en till.
Men den här gången
kan jag inte förinta den på egen hand.
Återigen måste jag
begära för mycket av dig.
Har du nånsin funderat över
om du begär för mycket?
Har möjligheten nånsin slagit dig
att jag inte vill ställa upp längre?
Det är oväsentligt.
Jag tänker inte förhandla med dig.
Du har lovat. Slutdiskuterat.
Harry...
Du behöver raka dig, min vän.
Ibland glömmer jag
hur mycket du har växt.
Ibland ser jag fortfarande
den lille pojken i skrubben.
Ursäkta om jag är känslosam.
Jag är en gammal man.
Ni ser likadan ut som förr.
Alltid så vänlig, liksom din mor.
En egenskap som dessvärre
alltid underskattas.
Platsen vi ska fara till
är extremt farlig.
Du får följa med, som utlovat.
Men det finns ett villkor.
Du måste lyda alla mina befallningar.
Ja, sir.
Förstår du?
Om jag befaller dig att gömma dig
eller fly, så gör du det.
Befaller jag att du lämnar mig kvar
så måste du göra det.
Lova, Harry.
Jag lovar.
Håll mig i armen.
Man kan ju inte transferera
från Hogwarts?
Att vara jag har sina fördelar.
Här är det.
Ja...
Här har magi utövats.
För att komma in krävs betalning.
En betalning
som försvagar inkräktaren.
- Ni borde ha lå*** mig göra det.
- Nej. Ditt blod är mer värt än mitt.
Voldemort har knappast
gjort det enkelt att hitta gömstället.
Det lär finnas
vissa försvarsmekanismer.
Försiktigt.
Där är den.
Enda frågan är
hur vi ska komma dit.
Kan du, Harry?
- Tror ni att horrokruxen är där?
- Ja.
Man måste dricka upp det.
Alltihop.
Minns du villkoret
för att du fick följa med?
Trolldrycken kan förlama mig,
få mig att glömma varför jag är här.
Orsaka sån smärta att jag ber
om befrielse. Du får inte ge efter.
Du måste se till
att jag dricker upp trolldrycken-
- om du så måste tvinga i mig den.
Är det uppfattat?
- Varför kan inte jag dricka den?
- Jag är äldre, smartare...
...och mycket mindre värdefull.
Skål, Harry.
Professorn!
Professorn? Hör ni mig?
- Nej...
- Ni måste dricka vidare. Minns ni?
- Sluta.
- Det går över om ni dricker vidare.
- Tvinga mig inte!
- Jag är ledsen, sir.
- Döda mig!
- Nej!
Det här är mitt fel...
Allt är mitt fel.
Bara en till, sir.
Sen lovar jag att göra som ni säger.
Jag lovar.
Snälla ni!
Harry...
Vatten. Vatten.
Ni klarade det, sir. Titta.
Harry... Vatten.
Aguamenti!
Lumos.
Lumos maxima!
Lamslå! Lamslå!
Sectumsempra!
Incarcerus! Lamslå!
Partis temporus!
Till era hus! Och söla inte.
Ni måste till sjukstugan,
till madam Pomfrey.
Nej.
Severus. Det är Severus jag behöver.
Väck honom.
Berätta vad som har hänt.
Tala inte med någon annan.
Severus, Harry.
Göm dig där nere, Harry.
Visa dig inte utan mitt tillstånd.
Vad som än händer
måste du stanna där nere.
Gör som jag säger.
Lita på mig.
Lita på mig.
Godafton, Draco.
- Vad för dig hit denna vårkväll?
- Vem mer är här? Ni talade med nån.
Jag talar ofta med mig själv.
Det är riktigt givande.
Har du viskat för dig själv, Draco?
Draco... Du är ingen mördare.
Jag har gjort saker
som skulle chockera er!
Som att förbanna Katie Bell?
Som att förgifta en flaska mjöd?
Du får ursäkta mig,
men de insatserna var så bleka-
- att de knappast var helhjärtade.
Han litar på mig!
Jag har blivit utvald!
- Då ska jag göra det lätt för dig.
- Expelliarmus!
Mycket bra...
Du är inte ensam.
Det finns fler.
Hur?
Borttrollningsskåpet i
Vid behov-rummet. Jag har lagat det.
Låt mig gissa...
Det har en syster. En tvilling.
Hos Borgin & Burkes.
De bildar en passage.
För många år sen kände jag en pojke
som bara gjorde fel val.
- Låt mig hjälpa dig.
- Jag vill inte ha er hjälp!
Förstår ni inte?
Jag måste göra det.
Jag måste döda er.
Annars dödar han mig...!
Men ser man på...
Utmärkt, Draco...
Godafton, Bellatrix.
Visst ska du presentera oss?
Det skulle jag så gärna,
men vi har ett pressat schema.
Gör det!
Han är för harhjärtad,
precis som sin far.
- Jag gör *** på honom själv.
- Nej! Pojken måste göra det.
Det här är din stora stund.
Gör det.
Gör det, Draco. Nu!
Nej.
Severus...
Snälla du...
Avada kedavra!
Snape! Han litade på dig!
Fortsätt.
Incarcerus!
Gör motstånd, din ynkrygg!
Nej! Han tillhör Mörkrets herre.
Sectumsempra!
Vågar du använda
mina egna besvärjelser mot mig?
Just det... Jag är Halvblodsprinsen.
Potter.
Med tanke på det inträffade...
Om du behöver prata med nån...
Du ska veta
att professor Dumbledore...
Du betydde mycket för honom.
Tror du att han hade gjort det?
Draco, menar jag?
Nej.
Nej, han sänkte staven.
I ***ändan var det Snape.
Det var Snape hela tiden.
Och jag gjorde ingenting.
Det är en förfalskning.
Öppna den.
"Till Mörkrets herre.
Jag är död innan du läser detta"-
- "men du ska veta att det var jag
som upptäckte din hemlighet."
"Jag har stulit den äkta horrokruxen
och tänker förgöra den."
"Jag dör i hoppet att du åter
är dödlig när du möter din like."
"R.A.B."
- "R.A.B."?
- Jag vet inte.
Den personen har
den riktiga horrokruxen.
Vilket innebär att allt var i onödan.
Alltihop.
Ron har inget emot det.
Dig och Ginny.
Men hångla lagom
med honom i närheten.
Jag kommer inte tillbaka.
Jag måste avsluta
vad Dumbledore påbörjade.
Jag vet inte var jag hamnar.
Jag meddelar er så fort jag kan.
Jag har alltid beundrat ditt mod,
Harry.
Men ibland är du en riktig trögskalle.
Du tror väl inte
att du hittar alla horrokrux ensam?
Du behöver oss.
Jag har aldrig tänkt på
hur vackert det är här.
***
HARRY POTTER
OCH HALVBLODSPRINSEN
(SWEDISH)