Tip:
Highlight text to annotate it
X
I september 1939 besegrade de tyska
styrkorna Polens armé på två veckor.
Judarna beordrades
att registrera alla familjemedlemmar
och flytta till städerna. Tiotusentals
anlände dagligen till Krakow från landsbygden.
Namn?
Jag vet inget. Fortsätt ditåt!
-Jerzy, vet du vem han är?
- Nej.
Träng ihop er lite.
Le! Bra!
RESERVERAT
Ja?
Ge dem något att dricka.
Och från vem skall jag hälsa?
Säg att det är från mig.
- Från herrn därborta.
- Var då?
Känner ni honom?
- Ta reda på vem han är.
-Ja.
Agnieszka...
Kan du inte sjunga lite ikväll?
Jag vet att du inte vill.
Ni generar mig.
Vad håller han på med?
Stanna här.
Hur står det till?
Hur kan ni överge en kvinna
på ett sånt här ställe?
Raring, ni ser ut
som ensamheten själv.
Vilken underbar doft.
Ni krossar mitt hjärta!
En extra stol, tack.
Och *** åt min vän.
- Och damen?
- Pernod.
Kom till vårt bord, flickor!
Drick med oss!
Kom - gift er med oss!
Det är vad jag kallar affärsnäsa.
Så snart lagen, om att judar måste
bära stjärnan, trätt i kraft...
börjar judiska skräddare
masstillverka dem...
i olika tyger, för tre zloty styck.
Berätta om er vinkällare.
Det finns en utmärkt
tysk Riesling 1937.
En fransk bordeaux.
Chateau Latour '28, '29, kanske?
Som om de inte fattar
vad lagen betyder.
Som om det vore
ett medlemskap i nån ridklubb.
- En Margaux '29, då?
- Nej, tyvärr.
Bourgogne, då?
Romanée-Conti '37?
Det hör till människans natur.
"Man anpassar sig. "
Så har de gjort i tusentals år.
Så har de alltid gjort.
Men nu är det annorlunda.
Det här är inte romarna, det är SS.
Martin?
Ja.
Vem är den där mannen?
Oskar Schindler!
JUDENRAT Judiska rådet bestod av 24 utvalda judar som personligen ansvarade för att utföra order
från Krakowregimen. De gjorde upp listor över arbeten, mat och husrum. Rådet blev också en klagomur.
- Privat egendom kan inte konfiskeras.
- Hur länge ska skolorna vara stängda?
- Jag kan inte svara.
- Enligt artikel 47-
- Ni vet ju ingenting!
- Jag kan Haagkonventionen!
De kliver in i vårt hus och
påstår att vi inte bor där längre.
Det tillhör numera
någon SS officer.
Jag vet bara vad de säger till mig...
och det ändrar sig
från dag till dag.
Är det inte ni som ska hjälpa oss?
Tänk om jag bara tar den av mig?!
Vad gör de med mig då?
De skjuter er.
Sluta nu-
Itzhak Stern.
Jag söker herr Itzhak Stern.
Är ni Itzhak Stern eller ej?
Det är jag.
Kan vi prata någonstans?
Ni skötte bokföringen åt
ett företag på Lipowagatan.
Som gjorde vadå?
Grytor och pannor?
Enligt lagen måste jag
berätta att jag är jude.
Och jag är tysk.
Så är det med det.
- Var det ett bra företag?
- Det hade måttlig framgång.
Jag kan inget om emaljarbete.
Kan ni?
Jag var bara kamrer.
Rätt enkel ingenjörskonst,
eller hur?
Om man bygger om maskinerna...
kan man väl göra
andra saker, inte sant?
Köksredskap för fält och mäss.
Kontrakt med militären.
När kriget är *** är det värdelöst,
men inte än!
Man kan tjäna en förmögenhet.
De flesta har nog annat
att tänka på just nu.
Som vadå?
Ni kommer säkert att lyckas.
Ju värre det blir,
ju bättre går det för er.
Jag kan få vilka underskrifter
jag vill. Det är ingen konst.
Men att hitta pengar för att köpa
företaget- det är svårt.
Har ni inga pengar?
Inte så mycket.
Känner ni till någon?
Judar, ja.
Investerare.
Ni har väl kontakter med den judiska
affärsvärlden här?
Vilken affärsvärld?
Judar tillåts inte längre äga företag.
- Därför är ert förslag uteslutet.
- Men de ska inte äga det.
Jag äger det. Jag betalar dem
i varor- grytor och pannor.
Grytor och pannor.
Sånt som de kan ha användning för.
Byta med på svarta börsen,
eller vad de vill.
Så blir alla lyckliga.
Om ni vill kan ni
driva företaget åt mig.
Vänta lite.
De ställer upp med pengar,
och jag gör allt arbetet.
Om ni ursäktar att jag frågar-
vad ska ni göra?
Se till att företaget blir känt.
Jag ordnar så
att det får ett gott renommé.
Sånt är jag bra på.
Inte att arbeta.
Presentationen.
Jag vet ingen som skulle vara
intresserad av det här.
Det borde de vara, Itzhak Stern.
Säg dem att det borde de vara.
Jag har en kund som säljer reichsmark
mot zloty, billigt.
Ull, med minkkrage.
En snygg kappa.
Hon byter den
mot ransoneringskort.
- Lampvekar.
- Har du en last med lampvekar?
Vad gör jag med
en last lampvekar?
Nio för 12, nio för 14.
Jag vet inte.
En stor grann persian-
- Vad vill du?
- Känner du inte igen den?
- Jo, skokräm.
- I plåtburk?
- Du sa skokräm.
- I plåtburk, ja. Det här är glas.
- Det här är inte vad jag bad om.
- Vad spelar det för roll?
Vad det spelar för roll?
Min kund sålde dem till sin kund
som sålde dem till tyska armén.
Fast när de kom fram hade
allt frusit sönder.
- Alla 10.000 burkarna.
- Det är inte mitt problem.
- Är det inte ditt problem?
- Inte mitt problem.
Okej.
Tyska armén vill veta
varifrån de kommer.
- Jag ska berätta det för dem.
- Nu är det ditt problem.
Tyst med dig.
Plåtburkar.
Hej.
Ursäkta att jag stör,
men det där är en snygg skjorta.
Snygg skjorta.
Vet ni var jag kan få tag
i en sån snygg skjorta?
Som den här?
Det är olagligt att
köpa och sälja på gatan.
Vi gör inte sånt.
Vi är här för att be.
Vet ni hur mycket
en sån här skjorta kostar?
Vackra saker kostar ju pengar.
Hur många?
Jag kommer att behöva
annat också, så småningom.
- Inga problem.
- Då och då.
20 MARS, 1941
SISTA DAGEN FÖR ATT KOMMA IN I GETTOT
I skrivelse nr 44/91 avgränsas
ett judiskt område söder om floden Vistula,
där alla judar ska bo.
Från Krakow med omgivningar tvingas-
de bort från sina hem för att trängas
ihop i ett endast 16 kvarter stort område.
Det här måste vara rätt ställe.
Hur står det till?
Farväl, judar!
Herregud.
Herre, min gud!
Det kan ju inte bli bättre.
- Det kunde vara värre.
- Hur? Säg mig det!
Hur i all världen
skulle det kunna vara värre?
- Är du inte Goldberg?
- Poldek.
- Vad är det här?
- judenrat har en egen polis nu.
- Det var det värsta!
- Ordnungsdienst.
Jag är polis numera.
Svårt att tro, va?
Nej, det är inte så svårt.
Det är ett bra jobb.
Det enda som finns.
Jag kan lägga ett ord för dig
hos mina chefer.
Hos dina chefer?
Det är inte så illa
som man påstår.
De är värre än man påstår,
men det ger bra med pengar.
Bra med pengar.
Ge mig bostadsanvisningen.
Seså.
Du ser kul ut i
den där mössan, Goldberg.
Precis som en pajas.
Han är en viktig person.
Ge honom två minuter bara.
Sen när kostar tid pengar?
Lyssna på honom bara.
Snälla-
För varje tusenlapp ni lägger upp
ger jag er...
- två hundra.
- 200 kilo emaljvaror per må***...
från juli och ett år framåt...
och sen är vi kvitt.
Mycket enkelt.
- Det räcker inte.
- Det räcker inte.
Räcker det inte?
Se er omkring. Var ni har hamnat!
"Det räcker inte!"
För några månader
sen hade det stämt, men inte nu.
Pengar är ändå pengar.
Nej, det är det inte.
Det är därför vi sitter här nu.
Byteshandel är det enda
som är värt något i gettot.
Allt är förändrat, min vän.
Har jag bett er komma?
Ni sa till herr Stern
att ni ville träffa mig.
Här är jag nu.
Ni har fått ett anständigt bud.
Anständigt vore några procent
i företaget.
Vi glömmer alltihop.
Ut med er.
Hur vet vi att
ni gör som ni säger?
För att jag säger det.
Ni vill upprätta ett kontrakt?
Giltigt inför vilken domstol?
Jag har sagt er hur det blir.
Det är vårt kontrakt.
s standardlön
för utbildade judiska arbetare...
är sju mark per dag,
fem för outbildade och kvinnor.
Det är vad ni betalar
till Rikets ekonomikontor.
Judarna själva får ingenting.
Polacker betalas med riktig lön.
Som regel får de lite mer.
- Lyssnar ni?
- Ni sa något om SS?
Ja, om lönen?
Judarnas lön betalar ni
direkt till SS- inte till arbetarna.
- De får inget.
- Men det är mindre.
- Mindre än för en ***.
-Ja, mindre.
Det är ju det jag menar.
Polacker kostar mer.
Varför ska jag
anställa polacker?
En emaljfabrik på Lipowagatan.
Den ägs av en tysk.
Men den ligger utanför gettot,
så man kan byta till sig extra varor-
vad man vill av polackerna.
Det får ni inte här.
Han vill också ha
tio friska kvinnor till-
-Jag är frisk!
- Ta hit din syster, va?
Man måste övertyga dem
om att man handlar...
- med något som är till nytta i kriget.
- Som vad?
- Jag är musiker.
- Om man inte gör det, då?
- Då hamnar man på en lista.
- Och lastas på en bil-
- Det är inte sant.
- Är du musiker?
-Ja.
-Jag skulle gömma mig, om jag var du.
Jag kryper inte undan
som ett djur.
Det finns gömställen.
Jag har examen
från universitetet i Lwow.
Jag har arbetat på
vattenverket i Roznow-
Blauschein. Blått kort.
Jag skaffar de riktiga pappren,
det här gäller inte längre.
Ni kan stå här i kön en hel dag,
ni får ändå bara en sån här.
De duger inte.
Lämna kön nu...
så ska ni få ett blått kort...
som betyder att
ni är en nödvändig arbetare.
Jag skaffar pappren
åt er hos Pankiewicz.
Hos apotekaren. Titta.
Gissa vem som är här!
Poldek!
Gillar du vädret, Poldek?
- Köerna kanske?
- Behöver du skokräm?
I plåtburkar, kanske?
Inte nödvändig?
Ni har missförstått ordets innebörd.
Inget blått kort.
Gå dit bort.
Nästa!
Vad menar ni, "inte nödvändig"?
Jag undervisar i historia och
litteratur, det är väl nödvändigt?
Han är metallarbetare.
- Var det inte bra?
- Han är 53 år gammal.
- Det verkar för nytt.
- Tack.
Är ni tokig?
Lämna det hemma i en låda?
Hur många gånger har jag sagt det?
Arbetstillståndet måste man
alltid ha i fickan.
Och så lägger ni det i en låda.
Hur ofta har jag sagt det?
Jag är metallarbetare.
Man tar den runda tennplattan...
och doppar den i såplösning.
Sen lägger man den mitt i pressen.
Och så har vi fått en soppkastrull.
Mrs Grosz, håll ihop.
Jag har här tio arbetstillstånd till
Deutsche Emailwarenfabrik...
med underskrifter
av Mr Bankier och mig.
Om det finns kolrester kvar
får man fila bort dem.
Men vidrör inte
elektroderna samtidigt.
Då får ni en elstöt och dör.
Försök nu.
Rulla in metallen under pressen...
men akta fingrarna...
så att de inte hamnar i tekannan.
- Yrke?
- Författare. Jag spelar flöjt.
Moses är också
en skicklig metallarbetare.
Han kan göra tennskålar,
och tanks...
han kan göra vad än Mr Schindler vill.
Mycket skicklig.
Ge honom kortet, Moses.
Ta nu baljan med tången...
och doppa ner den i emaljlösningen.
Vrid runt den lite och
lägg den sen försiktigt på tork.
Vad han än säger,
låt mig föra er talan.
Säg inte ett ljud.
Arkivering, skicka räkningar,
kolla mina möten, stenografera.
Och maskinskrivning förstås.
Hur bra är ni på det?
- Hyfsat bra.
- Varsågod.
Ni behöver en sekreterare.
Välj ut en.
Jag kan inte.
De är ju alla så... kvalificerade.
Ni måste välja en.
Le vackert!
Ta hand min gäst.
Tepåsar är bra.
Kaffe, paté...
korv, ostar, Belugakaviar.
Och vem klarar sig
utan tyska cigaretter?
Skaffa så många ni kan.
Och mera färsk frukt.
Verkliga dyrgripar-
apelsiner, citroner, ananas.
jag behöver flera lådor
med kubanska cigarrer, av bästa sort.
Och mörk, osötad choklad.
Inga småbitar.
Stor rejäl choklad.
Såna som man får vid vinprovning.
Vi behöver massor av konjak.
Bästa sorten- Hennessy.
Dom Perignon-champagne.
Och L 'Espadon-sardiner.
Försök få tag i nylonstrumpor.
Det är min uttryckliga
glädje att meddela...
att Deutsche Emailfabrik nu
är i full produktion...
och tillverkar emaljredskap
av yppersta kvalitet...
speciellt utformade och
tillverkade för militära ändamål.
Vi använder endast
den modernaste utrustning...
och personal som
är ytterst erfaren och skicklig...
konstnärer och säljare...
som levererar en produkt
av ojämförlig kvalitet...
vilket gör det möjligt för mig att
med stolthet erbjuda er...
en hel serie
fält- och köksredskap...
som klart överträffar
våra konkurrenters.
Var god se bifogad lista och våra
tillgängliga färger.
jag hoppas att våra priser
skall finna ert gillande...
och ser fram emot
ett långt och givande samarbete.
Med utmärkt högaktning
och tacksamhet...
sänder jag de bästa hälsningar.
Oskar Schindler.
Vi måste kunna leverera 700 gross
härifrån på torsdag.
Nio hundra-
Nej, tusen, och på onsdag.
Allt här ska skickas till Madritsch
på tisdag i nästa vecka.
Min far brukade säga:
"Tre ting behöver man i livet.
en bra läkare...
en förlåtande pastor...
och en skicklig revisor. "
De första två har
jag aldrig behövt.
Men den tredje-
Ni kan väl låtsas, i herrans namn!
Var det allt?
Jag försöker tacka er.
Jag säger att jag inte
hade klarat det här utan er.
Det normala hade varit
att erkänna sin tacksamhet.
Det hade också varit
det artigaste, förresten.
Varsågod.
Ut med er!
Klonowska, vem är det?
Hon är väldigt generad. Titta bara!
Vet du vad?
Du skulle nog gilla henne.
- Snälla Oskar.
- Vadå?
Jag måste inte gilla henne
för att du gör det!
Det fungerar inte så.
Du har lyckats bra här.
Du är så vacker.
- Se upp för trappsteget, fröken.
- Fru Schindler, Marek.
- Det är väl inte bara kulisser?
- Hur skulle det kunna vara det?
- Bilen, och våningen-
- Vänta lite.
Gissa hur många människor jag avlönar.
Min far hade som bäst 50 personer.
Jag har 350.
350 arbetare på fabriksgolvet
i ett enda syfte.
Att tillverka grytor och pannor?
Att tjäna pengar.
Åt mig.
Frågar nån efter mig?
Hemma?
Varenda en, hela tiden.
Här kommer de aldrig att
glömma namnet Schindler, jag lovar!
"Oskar Schindler," ska de säga.
"Alla minns honom.
Han gjorde nåt alldeles speciellt.
Nånting som ingen annan gjorde.
Han kom hit helt tomhänt-
med en resväska-
och byggde upp en
jättefabrik av ett konkursbo.
Och reste iväg
med en hel skeppskista-
Två fulla skeppskistor
fulla av pengar.
All världens rikedom. "
Det känns tryggt att
inget har förändrats!
Fel, Emilie.
Det här kunde jag inte planera
i förväg...
men det har alltid varit nåt
som fattats.
Nu kan jag se att det inte var
jag som var misslyckad.
Det saknades nånting.
Även om jag förstått vad det var,
hade jag inte kunnat göra nåt åt det...
för sånt här
tänker man inte fram.
Det är hela skillnaden
mellan framgång och misslyckande.
Beror det på tur?
Kriget.
Ska jag stanna?
Det är en vacker stad.
Jag frågade om jag ska stanna.
Det bestämmer du.
Lova mig, Oskar...
att ingen dörrvakt
nånsin behöver ifrågasätta...
att jag är fru Schindler.
I så fall stannar jag.
Adjö, älskling.
Antingen läser jag det här eller
äter min lunch medan den är varm.
Går det bra för oss?
- Ja.
- Bättre än förra månaden?
Kan man misstänka
att nästa må*** blir sämre?
Kriget kan ju ta ***.
- Vad är det?
- Det står en maskinist härute...
som vill tacka er personligen
för att ni givit honom jobb.
Han är här varenda dag.
Det tar bara en minut.
Mr Löwenstein?
Jag vill tacka er, sir...
för att ni ger
mig möjlighet att arbeta.
Ingen orsak.
Ni gör säkert ett mycket bra jobb.
SS gav mig mycket stryk.
De kunde ha slagit ihjäl mig...
men jag är nödvändig för
krigsindustrin, tack vare er.
Så bra.
Jag arbetar hårt för er.
Det tror jag nog.
Jag ska fortsätta med det.
Mycket bra. Tack för det.
- Gud signe er, sir.
- Visst!
Ni är en god man.
- Han räddade mitt liv.
- Ja, det gjorde han.
Gud välsigne honom.
Gud välsigne er.
Ursäkta mig, Herr Direktor,
men ni är väldigt sen.
Den här är till
Obersturmbahnführer, sir.
Den här till hans brorsdotter, Greta.
Hon fyller år.
Gör aldrig så där igen!
Kör nu! Buga inte!
Såg ni att mannen bara hade en arm?
Hade han?
- Vad gör han för nytta?
- Mycket nyttig.
- Hurdå?
- Mycket nyttig! Lycka till!
Vi kommer för sent till arbetet.
Se dem inte som dina egna, Oskar.
Somliga av våra officerare...
ger fan i sånt som produktion.
För dem handlar
det om nationell stolthet...
att judar tvingas
skotta snö.
Det har inget
med verkligheten att göra, Oskar.
Det vet vi båda två.
judar som skottar snö-
Det har en större betydelse.
- Kom med mig.
-Jag är en nödvändig arbetare.
- Nödvändig arbetare?
-Ja.
Jag arbetar för Oskar Schindler.
En enarmad jude?
Dubbelt värdelös!
Jag har förlorat
en dags produktion, Rolf.
Jag arbetar för Oskar Schindler.
Danka, se på snön.
Titta på snön!
Jag har förlorat en arbetare.
Jag räknar med kompensation.
Skicka klagomål till ekonomikontoret.
Det har du rätt till.
- Gör det nån nytta?
- Naturligtvis inte.
Nån höjdare från SS Byggnadskontor
kom hit på lunch...
och sa att om vi trodde...
att judiska utbildade arbetare
har nån plats i Rikets ekonomi...
räknas det som förräderi.
En enarmad maskinist?
Han skötte metallpressen.
Mycket duktig.
Fan, det är inte sant.
Stern, är det ni?
Nej, det är Poldek.
Men det rör Stern.
Lämna allt bagage på perrongen.
Märk det ordentligt.
Förnamn och efternamn.
Ta inte med er bagaget.
Det kommer senare.
Lämna bagaget på perrongen.
Märk det noga.
- Han står med på listan.
- Gör han?
- Vi måste hitta honom.
- Men ni får inte ta honom med er.
Han står med på listan.
Om han vore nödvändig arbetare-
Jag diskuterar med en springpojke.
Vad heter ni?
- Sir, listan är korrekt.
- Jag frågar inte om listan.
- Jag frågar efter ert namn.
- Klaus Tauber.
Tauber.
Hauptscharführer, denne man
tror att ett misstag har begåtts.
Min fabrikschef är
med på tåget.
Om det går och han är ombord,
kommer det att störa vår produktion...
och de militära myndigheterna
kommer att fråga varför.
- Står han på listan?
-Ja, sir.
Listan är korrekt, sir.
Jag kan inget göra.
Vad heter ni?
Heter?
Jag heter Kunder.
Hauptscharführer Kunder.
Och ni?
Schindler. S-C-H-I-N-D-L-E-R.
Mina herrar, tack så mycket.
Jag kan garantera er...
att ni mot slutet av denna må***
finns i södra Ryssland.
Adjö.
Jo, sir?
Jag ber om ursäkt.
- Stanna tåget!
- Förlåt mig.
Här är han! Stanna tåget!
Stanna tåget!
Skriv på här. Initialerna där.
Oss spelar det ju
ingen roll, förstår ni?
En mer eller mindre-
Men det blir problem med listan,
allt pappersarbete.
Jag måste ha glömt
mitt arbetstillstånd hemma.
Jag försökte förklara
att det var ett misstag-
- Ursäkta, det var så dumt.
- Tänk om jag kommit lite senare!
Hur hade det då gått för mig?
"JUDARNAS STAD"
KRAKOWGETTOT, VINTERN 1942
I morse vaknade jag med en mardröm...
Jag var pank och bodde i ett rum
med 12 personer som jag inte kände...
bara för att upptäcka...
att jag var pank och bodde i ett rum
med 12 personer som jag inte kände...
- Hur kan du skoja om det?
-Jag måste.
Vi lever bakom murar.
Murarna gör mig inget.
Det är alla inskränkningar i mitt liv
som jag inte står ut med.
Murarna håller dem härifrån.
Det är det viktigaste.
Det är bra här.
Det finns en sorts...
förfädernas elände i alltihop.
Du är deras slav.
- Jag är smart!
- Visst, jättesmart!
- En riktigt geni!
- Du fick din chans.
Idag fick jag faktiskt tid
att tänka en hel tanke.
Jag minns inte när det senast hände.
När hände det här senast?
Att vi kunde stå och prata
på det här viset?
Ingen har tvingat mig upp
på en lastbil idag.
Ingen har tagit
ifrån mig mina affärer.
Du har väl inga affärer.
Längre ner än så här
kan man inte komma.
Det här är absoluta botten.
Gettot är... frihet.
Den här gatan delar gettot
i två delar.
Höger sida, Getto A:
Offentligt anställda,
industriarbetare osv.
Vänster sida, Getto B:
Överbliven arbetskraft...
mestadels gamla och sjuka.
UNTERSTURMFÜHRER AMON GOETH
Det är väl där ni vill börja, eller hur?
UNTERSTURMFÜHRER AMON GOETH
Har ni några frågor, sir?
ja, varför är suffletten nerfälld?
Jag fryser ihjäl.
ARBETSLÄGRET I PLASZOW UNDER UPPFÖRANDE
Vi räknar med en arbetsstyrka på 25.000 till 30.000.
ARBETSLÄGRET I PLASZOW UNDER UPPFÖRANDE
Uppdelade givetvis. Männen i barackerna vid stenbrottet.
- Kvinnorna på andra sidan-
- Var ska jag bo?
- Där, sir.
- Där?
- Ja, i villan.
- Kallar ni det där en villa?
- Och synagogan, kan ni se den?
- Det där är ingen villa.
- Den tänker vi göra stall av.
- Det är ett hus.
Och vad är det där?
Daghem. Femtien.
Här finns också tandläkare,
skomakare, läkare.
Här har ni dem, sir.
En av er har en otrolig tur.
Det finns ett jobb ledigt...
så att ni slipper
allt detta slitgöra...
uppe i min nya villa.
Vem har erfarenhet av hushållsarbete?
ja, å andra sidan vill jag
nog inte ha nån annans piga.
Alla små ovanor
som måste slipas av.
Jag vill inte smitta ner dig.
Vad heter du?
- Helen Hirsch.
- Vadå?
- Helen Hirsch.
-Jag hör inte!
Den här.
Riv alltihop!
- Till arbetet!
- Riv alltihop!
Riv det.
Det står inte säkert.
Hon påstår att grunden är felgjuten.
Hon vill riva alltihop.
Jag sa att det bara är en barack,
inte nåt jävla hotell!
Jävla judiska ingenjörsslampa.
Din jävla slampa!
Hela grunden måste rivas
och gjutas på nytt.
Annars blir det sättningar,
i alla fall vid...
barackens södra ände.
Först sättningar och sen kollaps.
- Är du ingenjör?
-Ja.
Jag heter Diana Reiter.
Jag har examen som...
civilingenjör vid
universitet i Milano.
En välutbildad jude,
som självaste Karl Marx!
- Skjut henne.
- Vad?
Herr kommendant,
Jag försöker bara göra mitt jobb.
ja, och jag mitt.
Men hon är ju förman
för det här bygget.
Vi ska inte behöva diskutera
med dessa människor.
Nej. Skjut henne här,
på min order.
Det löser ingenting.
Nej, säkert inte.
Riv det, gjut om det
och bygg upp det på nytt...
precis som hon sa.
Det finns mer att se, men vi har
bara en timmes dagsljus kvar.
Idag skriver vi historia.
Alla kommer
att minnas den här dagen.
I åratal framöver...
kommer de unga att förundrat fråga...
om den här dagen.
Idag skrivs historia,
och ni är en del av den.
För sexhundra år sen...
när de på andra ställen
fick skulden för digerdöden...
sade Kasimir den store-
till judarna
att de kunde komma till Krakow.
Och de kom hit.
De släpade in sina
tillhörigheter i staden.
Slog sig ner.
Bet sig fast.
Lyckades...
i affärer, vetenskap,
utbildning, konst.
De kom hit med ingenting.
Ingenting.
Och de blomstrade.
I sexhundra år har vi haft...
ett judiskt Krakow.
Minns det.
Men denna afton...
är de sexhundra åren en saga blott.
De har aldrig hänt.
Idag skrivs historia.
RENSNINGEN AV GETTOT
13 MARS, 1943
Vi börjar med getto B, tror jag.
- Okej?
- Vi går väl in från två håll?
Nej, vi börjar där.
Från höger, och sen går vi runt.
Vi tar oss ut genom kloakerna.
Jag kollar om det går.
- Mila, packa ihop lite.
-Jag går inte ner i kloakerna.
Jag går inte ner
i kloakerna, sa jag.
Jodå, det gör du.
Inte i kloakerna!
Sätt igång!
Dit bort!
Ditt kort, jude!
Den kön.
Hon är praktiskt taget död,
låt henne vara.
Ett ögonblick bara,
så att hon kommer inomhus.
Du kan gå in med henne...
eller ställa dig i kön.
Kvinnor till vänster!
Män till höger.
Kvinnor till vänster-
Släpp mig!
Jag lämnar inte min make!
Kvinnor till vänster,
män till höger.
Herregud!
- Du har en Blauschein.
- Den hjälper mig inte längre.
- De rensar gettot.
- Här finns inte plats för dig.
Vad då? Vi har ju provat förr.
Det finns visst plats.
- Jag har ändrat mig!
- Mamma!
Titta på utrymmet,
och se på mig. Du är bara rädd.
Flickan får plats, inte du.
- Mamma, jag kommer upp!
- Stanna där du är.
Gud vet var du hamnar annars.
Snygg hälsning.
Jag vill rapportera
att jag fått order att...
att rensa gatan
från all bråte...
så att inget hindrar genomfarten.
Gör det färdigt och
ställ in er i ledet, lilla polacksoldat.
- Mrs Dresner?
-Ja.
Du är ju min sons kamrat.
Var inte orolig, jag ger mig.
Utan krångel.
Nej, göm er under trappan.
De har snart letat färdigt.
Där är ni säker.
Göm er! Snälla!
In under trappan.
Jag har genomsökt huset.
Det finns ingen där.
Hej, Adam.
Hej, Danka.
Kom, jag ska visa er den säkra kön.
Har ni hört talesättet:
"En timme av liv är ändå ett liv"?
Du är inget barn längre.
Jag välsignar dig.
Snälla, vi går härifrån.
Kom.
Om ändå den här jävla natten
ville ta ***.
Det värsta är över.
Nu är vi arbetare.
Herregud, Amon.
Amon, var inte så förbannat barnslig!
Opp och hoppa!
- Koka kaffe.
- Gör det själv.
SS driver vissa industrier
inne i själva Plaszow-
en metallverkstad, en borstfabrik...
en återvinningsstation
av judiska kläder...
från gettot, för familjer därhemma
som fått sina hem sönderbombade.
Men det är privata industrier,
som er, som drar störst nytta...
av att vara inne i Kommendantens-
Sitt, sitt!
Hur mår du, Julian?
Gott att se dig, min vän.
- Oskar Schindler.
- Leo John.
- Franz, trevligt att ses.
- Bra att du kunde komma.
- Nöjet är helt på min sida.
- Har du gått ner i vikt?
Bara över axlarna.
Sätt er, allesammans.
Hur står det till?
Oskar Schindler.
- Vi började utan er.
- Bra, har jag missat nåt?
Jag förklarade just för herr Bosch
och herr Madritsch...
några av fördelarna med
att flytta fabrikerna in i Plaszow.
Jag menade maten.
Eftersom era arbetare är på plats
har ni alltid tillgång till dem.
Till och med för nattskift.
Era fabriksregler,
vilka de nu kan ha varit...
kommer att fortsätta gälla,
och respekteras.
Jag måste fråga, var får man
tag i en sån kostym?
- Är det siden?
- Självklart.
Den har en sån lyster.
- Tack.
- Mycket snygg.
Jag kunde kanske skaffa en,
men skräddaren är antagligen död.
Jag vet inte.
Häromdagen gick jag till jobbet.
Ingen där.
Ingen hade sagt nånting till mig.
jag måste veta, så jag gick in själv.
Alla var borta.
Nej.
De är inte borta,
de är här.
De är mina!
Jag förlorar pengar varje dag!
Varenda skjuten arbetare kostar!
Jag måste hitta andra,
och lära upp dem.
Vi kommer att tjäna så mycket
att inget av det här spelar roll.
Det är dåligt för affärerna.
Tack.
Lämna flaskan.
Helena...
tack.
Scherner berättade nåt mer om er.
Jaså, vadå?
Att ni förstår innebörden
av ordet "tacksamhet. "
För er är det inte bara
en diffus känsla...
som hos andra.
Ni är mycket målmedveten.
Med många saker på gång.
Det går bra för er.
Och ingenting får störa verksamheten.
Sånt kan jag förstå.
Jag känner er sort.
Ni vill skapa ett eget underläger.
Men har ni nån aning
om vad det innebär?
Bara pappersarbetet?
Man måste bygga upp det hela.
Bara att skaffa alla tillstånd
kan göra en galen.
Sen kommer ingenjörerna
och står och glor...
diskuterar dränering, grundarbeten,
koder och detaljer...
fyra kilometer långa stängsel,
1.200 kg taggtråd...
6.000 kg elektrifierat staket,
keramiska isolatorer...
och tre kubikmeter utrymme
per fånge.
Det är så att man kan skjuta nån.
Jag har gått igenom allt det där.
Visst, ni har redan gjort det.
Ni kan underlätta det för mig.
Jag skulle vara mycket tacksam.
Var är Stern?
Goldberg och Chilowicz, ni får
se till att jag får min andel...
av fabrikörerna här i lägret...
så får ni ta hand
om det största kontot-
Schindlers konto.
Han vill vara oberoende.
Och det får han.
Men oberoende kostar pengar.
Förstår ni?
Se på mig.
Glöm inte vem ni arbetar åt nu.
- Det behövs mer vin!
- Mer vin!
Låt min vän få vad han tål.
Tack, Herr Direktor.
- Vad gör ni?
- Kliar mig i huvudet.
Tror de att vi har löss,
håller de sig på avstånd.
- Har ni löss?
- Anteckna vad jag säger.
I min almanacka finns alla födelse-
dagar till SS:s hustrur och barn.
Glöm inte att skicka dem nånting.
Listor på dem som får mutor:
huvudkontoret och ekonomikontoret-
Inte så fort, Stern.
Vapennämnden,
delstatsministeriet och...
polischefen,
utbetalas som "avgifter"...
den första i varje må***.
Vad gäller utbetalningar
till SS-kontakterna...
finns det en lista
i lådan i mitt skrivbord-
"Den första i varje må***-"
SS-kontakter: listan i skrivbordslådan
ska hanteras som...
kontant utbetalning för välgörenhet
och skickas till deras kontor.
Det som rör våra affärer
med svarta börsen...
finns listat som leverantörer
i den officiella liggaren-
- Glöm det.
- Vad då, glöm det?
- Jag får huvudvärk av allt det här!
- Ni får inte strunta i det!
- Det gick inte att få ut er härifrån.
- Jag klarar mig.
Men jag kommer hit varje vecka.
På onsdagar, mest.
Jag tittar till er,
ser hur ni har det.
Här.
Stoppa dem i fickan.
Ta dem.
Herr Direktor, låt inte allt falla
sönder. Jag har jobbat så hårt.
Tack-
Lycka till.
METALLVERKSTADEN I FABRIKEN INNE
I PLASZOWS ARBETSLÄGER Arbeta!
METALLVERKSTADEN I FABRIKEN
INNE I PLASZOWS ARBETSLÄGER
- Vad tillverkar ni?
- Gångjärn, sir.
Det kommer nya arbetare
i morgon. Varifrån var de nu?
Från Jugoslavien, Herr Kommendant.
Vi måste bereda plats för dem.
- Gör ett gångjärn åt mig.
-Ja, sir.
Ni är skicklig.
Mycket bra.
Jag är lite förvirrad,
kanske ni kan hjälpa mig?
Jag förstår inte,
ni har jobbat med det här...
sen klockan 6, tror jag,
stämmer det?
Ändå är högen med
gångjärn så liten.
- Herregud!
- Får jag prova, sir?
Kolla vinkelhandtaget.
Det kan vara böjt.
Man skulle inte höra klicket
om det var böjt.
Kanske det är sprinten.
- Kanske sprintskaftet är oljigt?
- Det var det jag menade!
Jag måste få rapportera att
min hög gångjärn är så liten...
för att maskinerna
kalibrerades i morse.
Och jag fick skyffla kol.
Märkligt, va?
Tack, Muek.
Rör inte lädret,
det har just smorts.
- Rottenführer.
- Till mig?
Tack så mycket, Herr Direktor.
Han var långsam vid gångjärnen.
Han kan göra ett gångjärn på
mindre än en minut. Och?
- Tack så mycket, sir.
- Varsågod.
Vet ingen vem som stal hönan?
Nån går omkring med en höna
och ingen märker det?
Rädda er själva.
Berätta om hönan.
Vet fortfarande ingen nåt?
Det var du som begick brottet.
- Nej, sir.
- Men du vet vem det var?
-Ja.
- Vem då?
Han!
- Begåvad!
- Visst, för hit honom.
Sir.
Tack.
- Tack ännu en gång, Herr Direktor.
- Varsågod än en gång.
Det är en heder att få arbeta
för ett sånt bolag.
Det är en heder att ha dig här.
Jag lovar att lära mig allt...
- om emaljtillverkning.
- Utmärkt.
- Hallå? Elsa Krause är här.
- Det tar bara fem minuter.
Hon vill tala med Herr Direktor.
Ja.
Han kan inte ta emot er.
Slå er ner.
- Pernod? Konjak?
- Nej, tack.
Vad kan jag göra för er?
Det sägs att ingen dör här.
Det sägs att er fabrik
är ett himmelrike.
Det sägs att ni är en god man.
Vem säger det?
Alla.
Jag heter Regina Perlman,
inte Elsa Krause.
Jag har bott i Krakow på falska papper
ända sen massakern i gettot.
Mina föräldrar finns i Plaszow.
De heter Chana och Jakob Perlman.
De är gamla människor.
Man dödar gamla människor i Plaszow.
Och begraver dem i skogen.
Snälla...
jag har inga pengar.
Jag har lånat de här kläderna.
Jag ber er.
Snälla!
- Ta hit dem.
- Jag gör inte sånt.
Ni har blivit lurad.
Jag frågar bara efter
arbetarnas skicklighet. Det är allt.
Min far är importör,
inte metallarbetare.
Sånt är olagligt.
Ni lurar mig inte, miss Krause!
Gråter ni, låter jag gripa er!
Det svär jag på!
Folk dör, sånt är livet.
Vill han ha ihjäl alla?
Jaha, vad kan jag göra åt det?
För hit varenda en?
Är det vad ni tror?
Skicka dem till Schindler.
Skicka allihop, bara!
Hos honom finns himmelriket,
det visste ni väl!
Det är ingen fabrik.
Inte ens ett företag.
Det är en fristad för
rabbiner och föräldralösa...
och folk som inte kan ett enda dugg.
Jag fattar nog vad ni håller på med?
Ni är så tyst hela tiden.
- Förlorar ni pengar?
- Det handlar inte om det!
Det är farligt, för mig!
Man måste förstå att Goeth
har en oerhörd press på sig.
Man måste sätta sig in
i hans situation.
Han ska driva det här stället.
Ha ansvaret för alla dessa människor.
Han har massor att oroa sig för.
Och därtill kriget, som tar fram
det sämsta i människor.
Ingenting gott, bara det onda.
Under normala förhållanden
skulle han inte vara så här.
Då skulle han vara helt okej.
Då skulle vi bara
se hans goda sidor--
Han är en underbar usling.
En man som gillar
god mat och gott vin...
damer, att tjäna pengar--
Och att döda.
Det kan han inte gilla.
Bejski berättade
för mig häromdagen...
att nån hade rymt från sitt arbete.
Goeth ställde upp allihop
som kom från mannens barack
Han sköt mannen till vänster
om Bejski, och mannen till höger.
Han gick längs hela raden
och sköt varannan med sin pistol.
Tjugofem stycken.
- Vad ska jag göra åt det?
- Ingenting.
Vi pratar ju bara.
"Perlman."
Perlman!
Man och hustru.
Jakob och Chana Perlman!
Låt Goldberg föra hit dem.
Det här blir nog bättre
än de där trasorna, Lisiek.
Herr Direktor, jag hjälpte
bara Lisiek att hitta...
nånting att ta bort fläckarna
i badkaret med.
- Gå och gör rent.
- Ursäkta mig, Herr Direktor.
Du behöver inte
rapportera till mig, Helen.
Vet du vem jag är?
Jag är Schindler.
Javisst, jag har hört--
och ni har varit här förut.
Här, ta det här.
- Seså!
-Jag får extra mat här.
Använd det för att byta med, då.
Eller ge det till Lisiek.
Varför inte göda er själv lite?
Den första dagen jag var här...
fick jag stryk för att
jag slängde köttbenen från middagen.
Han kom hit till källaren på kvällen...
och frågade var de fanns.
Till hans hundar, förstår ni.
Jag sa till honom--
Jag vet inte hur jag ska säga det,
och jag vågar inte säga det igen.
Jag sa:
"Varför ger ni mig stryk?"
Och han sa:
"Skälet att jag ger dig stryk...
är att du frågar varför."
Jag vet hur du lider, Helen.
Det gör inget.
Jag har accepterat det.
Har du?
En vacker dag skjuter han mig.
Nej, det gör han aldrig.
Jag vet, jag ser saker.
Vi var uppe på taket en dag,
unge Lisiek och jag...
och såg hur han, Herr Kommendant
kom ut genom dörren...
och gick nerför trappan
till verandan under oss.
Där tog han upp sitt gevär...
och sköt en kvinna
som gick förbi.
En kvinna som bar på ett bylte.
Rätt igenom halsen.
En kvinna som var på väg nånstans.
Hon var inte tunnare eller fetare...
eller slöare eller
snabbare än de andra...
och jag kunde inte föreställa mig
vad hon hade gjort.
Ju mer man ser
av Herr Kommendant...
desto mer förstår man att det inte
finns några regler att hålla sig till.
Man kan inte säga,
"Om jag följer dessa regler...
så klarar jag mig."
Han kommer inte att skjuta dig,
för att han är för fäst vid dig.
Han är så fäst vid dig att han
inte ens låter dig bära stjärnan.
Han vill inte att andra ska veta
att han tycker om en jude.
Han sköt den där kvinnan...
för att hon inte betydde
nånting för honom.
Hon var bara vem som helst,
varken bra eller dålig för honom.
Inte du, Helen.
Det är ingen fara.
Det är ingen sån kyss.
Tack.
Här.
Visst ja, vinet!
Fantastisk fest, Amon.
Tack.
Varför dricker du den där smörjan?
Jag skickar dig ju
godsaker hela tiden.
Din lever kommer att
sprängas som en handgranat.
Jag iakttar dig--
Kollar dig.
Du blir aldrig full.
Det är verklig kontroll.
Kontroll är makt.
Makt.
Är det därför de är rädda för oss?
Vi har en jävla makt att döda dem,
och det skrämmer dem.
De är rädda för oss för vi har
makten att godtyckligt döda dem.
En man som begår brott
borde ha vetat bättre.
Så vi låter döda honom och
tycker att det är helt okej.
Eller så dödar vi honom själva
och mår ännu bättre.
Fast makt är det inte.
Det är rättvisa.
Det är nåt annat än makt.
Makt är att ha
all rätt att döda...
och inte göra det.
Tycker du det är makt?
Det är den makten kejsarna hade.
En tjuv blir förd inför kejsaren...
han kastar sig till marken
och ber om nåd.
Han vet att han ska dö.
Men kejsaren benådar honom.
Denne värdelöse man,
han släpper honom fri.
Du är nog full ändå.
Det är makt, Amon.
Makt.
Amon, den gode.
Jag benådar dig.
- Vad vill de?
- jag vet inte...
men de är på mitt kontor
och går igenom våra böcker.
Som min kamrer, ska du kunna säga
om jag bör oroa mig...
över att revisorerna
går igenom böckerna.
- Har du skött ditt jobb?
- Ni behöver inte oroa er.
Då så.
Förlåt, sir.
Vet du hur mycket
den här sadeln är värd?
Vet du hur mycket den kostar?
Ta det lugnt.
Ta det lugnt.
Varför följer ni efter mig
hela tiden?
Hon rökte på jobbet.
Säg åt henne att sluta med det.
Jag måste rapportera, sir...
jag har inte kunnat
få bort fläckarna från badkaret.
- Vad använder du, Lisiek?
- Tvål, Kommendant.
Tvål? Inte lut?
Du kan gå,
jag förlåter dig.
Jag förlåter dig.
Fastän jag inte är rabbin, ber jag
under dessa omständigheter...
till den allsmäktige
att han förlåter...
om jag leder välsignelserna.
Så...
det är hit du smyger undan
för att gömma dig för mig.
Jag har kommit för att säga...
att du är en underbar ***...
och en välträ*** tjänare.
Jag menar det.
Om du behöver referenser
efter kriget...
står jag gärna till tjänst.
Du måste känna dig
ensam här nere...
när du hör hur trevligt
alla har det däruppe.
Eller hur?
Du får svara.
Vilket är det
rätta svaret? tänker du.
Vad vill han höra?
Sanningen, Helen,
är alltid det rätta svaret.
Du har rätt.
Ibland är vi ensamma båda två.
Ja.
Jag menar--
Jag skulle så gärna vilja...
sträcka ut handen
och röra vid dig i din ensamhet.
Hur skulle det kännas, undrar jag?
Vad skulle vara fel med det?
Jag förstår ju
att du inte är en människa...
i ordets strikta mening, men--
Du kanske har rätt där också.
Det som är fel kanske inte--
Inte är vi.
Utan det här.
Jag menar, när de jämför er med...
ohyra, råttor och löss...
tycker jag väl--
Nej, det har du alldeles rätt i.
Alldeles rätt.
Är det här en råttas ansikte?
En råttas ögon?
Har icke en jude ögon?
Jag känner för dig, Helen.
Nej, det tror jag inte.
Du är en judisk slampa.
Det var nära att du övertygade mig.
Bravo.
Å arbetarnas vägnar, sir...
vill jag lyckönska
er på födelsedagen.
Hjärtliga gratulationer.
Tacka personalen.
Tack så mycket för den fina kakan.
Tack så mycket.
Hälsa dem och tacka.
Tågen anlände och
folk drevs ut med påkar.
De radades upp framför
två magasinsbyggnader.
På den ena stod det "Kläder",
på den andra "Värdesaker".
Där fick de klä av sig.
En judisk pojke gav dem snörstumpar
att knyta ihop skorna med.
Så rakades håret av dem.
Man påstod att det behövdes
till något i ubåtarna.
Och sen fördes de
längs en lång korridor...
till bunkers med
Davidsstjärnan på dörren...
och skyltar med
"Bad- och inandningsrum".
SS gav dem tvålar.
och sa åt dem att andas djupt
för desinfektionens skull.
Sen gasades de.
Mila, varför fick de tvål?
Så att de villigt
gick in dit, kanske?
Mila, sluta. Dina spökhistorier
skrämmer ju folk.
Det är ju löjligt.
Jag tror inte på det.
Jag sa inte att jag tror det.
Jag sa att jag har hört det.
Av vem då?
Av nån som hade hört det
av nån som var där.
Om de hade varit där
hade de ju gasats.
Ja.
Det låter inte rimligt.
Vi är ju deras arbetskraft.
Vad är det för rim och reson
i att döda sin arbetskraft?
Att bemöda sig om att samla ihop
så mycket arbetskraft bara för att--
Nej, det kan inte vara sant.
Vi är alldeles för viktiga för dem.
ja. God natt.
- God natt.
- God natt. Sov gott.
Lystring, lystring!
Alla som lever...
skall gå till Appellplatz.
- Vad är det nu som händer?
- Vi måste gå till Appelplatz.
De listansvariga är där.
De ska göra en selektion.
Lystring, lystring!
Alla som lever...
skall gå till Appellplatz.
Du borde gå ner i vikt, Amon.
Och minska ner på konjaken.
God morgon. Vad händer?
En halvårs-läkarkontroll.
Därnere.
Jag har en transport på ingång av--
Vilka är det den här gången?
Ungrare.
Vi måste skilja ut de sjuka från
de friska för att få lite utrymme.
Försök gaska upp dig, Rebeka.
Där är min mekaniker.
Vilket ljushuvud har bestämt
att ta livet av honom?
Vänta lite.
Hon kan arbeta, kom hit.
Skilj de sjuka från de friska...
de som kan arbeta från dem
som inte kan. Hon kan arbeta.
Du kan arbeta.
Du får gå över dit.
De som inte
ska med på transporten...
klär på sig igen.
- Gå tillbaka till barackerna.
- Återvänd till barackerna.
Återvänd till barackerna.
Herregud!
Olek?
- Danka?
- Olek?
Olek?
Danka?
- Jag såg honom inte!
- De gömmer sig, jag lovar.
Jag känner Danka.
Hon vet bra ställen.
Hon har nog samlat ihop dem.
Du får hitta ett eget gömställe.
Vi har inte plats för dig.
Försvinn!
Försvinn! Det här är vårt ställe!
Amon. Mina herrar.
- Varför ringde du mig inte?
-Jag försökte. Flytta på dig, Hujar!
Vilken fest, va? Madritsch.
Vi blir lite sena.
Det tar längre tid än jag trodde.
- Nåt att dricka?
- Nånting kallt. Bål.
Ännu en vacker dag.
Tack.
Om vi skulle dra fram brandslangarna
och spruta på vagnarna?
Tack.
Tillåt mig.
- Hujar.
-Ja, sir.
- Gå och hämta hit brandslangarna.
- Var brinner det?
I fönstren.
Och på taket, så. Det är bra.
Och i fönstret.
Fortsätt.
Fortsätt.
Mer.
Mer.
Det här är ju grymt, Oskar.
Du ger dem hopp.
Det borde du inte.
Det är grymt!
Fortsätt!
Ända bort till sista vagnen.
Jag har ytterligare
200 meter slang på fabriken.
Jag har 20 meter
hemma i trädgården.
Då skulle vi nå sista vagnen.
Vad är det?
Vad är det?
- Hujar.
- Ordnar jag!
Glöm inte taket.
Taket på andra sidan.
Scharführer,
varje gång tåget stannar...
öppnar du och
ger dem vatten, ja?
Den här vagnen.
Det kan hända
att ni får ångra det här.
- Ni bör vara medvetna om det.
- Den risken får vi ta.
Okej, då. Det är en vacker dag.
Jag åker väl med er, då.
Vad har du gjort?
Jag har brutit mot ras-
och bostadslagarna.
Men det är tveksamt
om nån kan utmäta mitt straff.
Jag har kysst en judisk flicka.
Föll kuken din av?
Han gillar kvinnor.
Vackra kvinnor.
Om han ser en vacker kvinna,
slutar han tänka.
Han har så många kvinnor.
Och alla älskar honom.
Älskar honom.
Han är gift, ja, men--
Okej, hon var judisk.
Han borde inte ha gjort det.
Men ni såg henne inte!
Det gjorde jag.
Flickan var--
Hon var mycket vacker.
De liksom trollbinder en,
dessa judinnor.
Om man iakttar dem på nära håll
så ser man det.
Man får det i sig,
som ett slags virus.
Några av mina män
har också smittats.
Man borde bota dem,
inte bestraffa dem.
Det är lika verkligt som tyfus.
Jag ser det jämnt och ständigt.
Handlar det om pengar?
Försöker ni muta mig?
Muta? Nej men, snälla ni--
Se det som en gåva.
Hej, Amon.
Sätt dig.
Du får judiska flickor
för fem mark om dagen, Oskar.
Du borde kyssa oss, inte dem.
Gud give att du aldrig
faller för judiskt kjoltyg.
Det finns ingen framtid i det.
De har ingen framtid.
Jag uttrycker inte bara
gammalt hederligt judehat.
Det är policyn numera.
CHUJOWA GORKA
APRIL, 1944
Avdelning D beordrar Goeth
att gräva upp och bränna kropparna
efter minst 10 000 judar som dödats
i Plaszow och vid massakern i Krakowgettot.
Man tror inte det är sant.
Som om jag inte har nog att göra,
så hittar de på det här.
Jag måste gräva upp
varenda benpipa och bränna den.
Festen är över. De stänger igen här
och skickar alla till Auschwitz.
-När då?
-Så fort jag har transporter klara.
Det kan ta 30, 40 dagar kanske.
Det blir nog kul.
-Jag har pratat med Goeth.
-Jag känner till destinationen.
Här är evakueringsorderna.
Jag ska hjälpa till med sändningarna
och ta sista tåget själv.
Det var inte det jag tänkte säga.
Goeth har lovat att
lägga ett gott ord för dig.
Inget ont kommer att hända dig där.
Du får specialbehandling.
Direktiven från Berlin talar
alltmer om "Specialbehandling".
Jag hoppas att
det inte är det ni menar.
Fördelaktig behandling, då?
Måste vi uppfinna
ett helt nytt språk?
Det verkar så.
Ni stannar, antar jag?
- I Krakow? Varför då?
- Varför? Ni driver ju en fabrik?
Ni får förstås skaffa nya arbetare.
Polacker, antar jag.
De kostar ju lite mer--
Vad tänker ni göra?
Ni drev min fabrik.
Nej, jag åker hem.
Jag har uppnått det jag tänkte.
Jag har mer pengar...
än man kan göra av med
under ett helt liv.
En vacker dag...
kommer allt detta att ta ***.
Jag tänkte föreslå att
vi ska ta en drink då.
Det är bäst vi tar den nu.
Jag förstår inte.
Vill du ha dessa människor?
"Dessa människor"?
De är mina människor.
Vem är du? Moses?
Vad är det frågan om?
Var finns pengarna i det här?
Var finns haken?
- Det är en god affär.
- Enligt din uppfattning, kanske.
Du måste flytta dem, utrustning
och alltihop till Tjeckoslovakien.
Betala för alltihop och bygga
ett nytt läger. Det är orimligt.
- Du undanhåller nånting.
- Det är bra för mig.
Jag känner dem,
jag behöver inte lära upp dem.
- Det är bra för dig, du får pengar.
- Precis.
- Och det är bra för militären.
- Visst.
- Vet du vad jag ska tillverka?
- Vadå?
- Granater.
- Det gör ju alla!
Artillerigranater, det behövs.
- Alla blir glada.
- Utom jag.
Du lurar mig på nåt sätt.
Om jag tjänar en hundring,
så tjänar du tre.
Och säger du tre, så är det
antagligen fyra. Men hur?
-Jag sa det just.
-Ja, och ändå inte.
Okej, säg inget då.
Jag köper det.
- Det stör mig att jag inte förstår.
- Tänk efter...
allt du behöver göra är att säga
vad det är värt för dig.
Vad är en människa värd för dig?
Vad är en värd för dig?
Poldek Pfefferberg.
Mila Pfefferberg.
och--
Stägel, Stägel-- Paul.
Paul Stägel.
Doktorn.
- Investerarna. Allihop ska med.
- Ja, sir.
Fischer. Ismail Fischer.
- Josef Scharf.
- Ett ögonblick, sir. Förlåt, sir.
Tänk efter, Stern. Scharf.
Och barnen.
Allihop.
Herbert Stier.
- Hur många?
- 400, 450.
Fler, fler.
- Feigenbaum, Jakob.
- Wolf Wein.
Feigenbaums: Lutek, Jakob, Nacha.
Nacha, just det.
Och Wolf.
Hur många har vi?
600.
Fler.
Ni kan göra detsamma som jag.
Till och med tjäna pengar på det.
- Jag vet inte.
- Kom igen, Julius.
Jag känner till
de extra ransoner du ger dem.
Som du betalar ur egen ficka.
Om vi gjorde en gemensam framstöt...
kunde vi få ut 4.000.
Vi kunde föra dem
till nåt slags säkerhet i Mähren.
Jag vet inte.
Hur många cigaretter
har ni rökt ikväll?
För många.
För varenda en ni har rökt
har jag rökt en halv.
-Jag har gjort allt jag kan.
- Det håller jag inte med om.
- Nej, Oskar, jag kan inte göra mer.
-Jag håller inte med.
- Hur många har vi?
- 850, ungefär.
Ungefär vad, Stern?
Räkna dem. Hur många är de?
Så, nu får ni avsluta sidan.
Hur gick Goeth med på det här?
Sa ni bara
hur många ni behövde och--
Ni köper dem väl inte?
Betalar ni för vart
och ett av de här namnen?
Om ni varit kvar i min tjänst, skulle
ni bara övertalat mig att låta bli.
Det kostar mig en förmögenhet.
Avsluta listan och
lämna en rad längst ner.
Den här listan
är det absoluta goda.
Den här listan... är livet.
Runt dess marginaler
väntar avgrunden.
Oskar, ska det vara en tom rad
längst ner på sista sidan?
Nej, det finns ett namn till
som jag vill ha med.
Jag kommer aldrig att hitta en så
erfaren tjänsteflicka i Brinnlitz.
Där finns bara bondflickor.
Nej.
- Vi spelar tjugoett om det.
- Nej.
Om du vinner,
får du 7.400 riksmark.
Vinst med två kort, det ger 14.800.
Om jag vinner,
kommer flickan med på listan.
- Jag spelar inte bort Helen.
- Varför inte?
Det vore inte rätt.
Hon ska ju bara till Auschwitz.
Vad spelar det för roll?
Hon ska inte till Auschwitz.
Det skulle jag aldrig tillåta.
Nej, jag ska ta med
henne till Wien.
Jag vill att hon
arbetar för mig där.
-Jag vill åldras ihop med henne.
- Är du galen?
Amon, du kan inte ta
med henne till Wien.
Nej, naturligtvis inte.
Men jag skulle vilja.
Vad jag borde göra,
om jag bara vore man nog...
skulle väl vara det
näst mest barmhärtiga.
Att ta med henne ut i skogen...
och skjuta henne
bakifrån. Smärtfritt.
Hur mycket för
en tvåkortsvinst, sa du?
Var det 14.800?
Schindlerjudar
går till de här borden!
Säg era namn tydligt.
- Vi är familjen Dresner.
-Juda, Jonas...
Donata och Chaja.
- Vi är familjen Rosner. Henry, Manci--
- Och Leo.
- Och vår son.
-Jag heter Olek.
Maria Mischel.
Chaim Nowak.
Wulkan, Markus.
Michael Lemper.
Rebeka och Joseph Bau.
- Rosalia Nussbaum.
- Wilhelm Nussbaum.
Jakob Levartov.
- Farber, Rosa.
- Farber, Andrzej.
Sara.
Friehof, Fischel.
Mietek Pemper.
Poldek och Mila Pfefferberg.
Horowitz, Dolek.
Adam Levy.
Marcel Goldberg.
Klipstein, Isak David.
Altmann, Eduard.
Grünberg, Miriam.
Luftig, Eliasz.
Hilmann, Eduard.
Erna Rothberg.
Zuckermann, Jetti.
Helen Hirsch.
Det värsta är över.
Männen åker med denna transport
kvinnorna med den där.
Var försiktig.
Männen med denna transport,
och kvinnorna med den där.
Kliv försiktigt.
Jättebra, Olek.
Jättebra.
Vet ni hur man gör vatten av is?
Olek, skaffa en till!
ZWITTAU-BRINNLITZ, TJECKOSLOVAKIEN
OSKAR SCHINDLERS HEMSTAD
Ni kommer att bli mycket nöjd med
deras arbetskapacitet.
Budzyn-lägret,
som jag var chef över...
gjorde mina kolleger
i andra arbetsläger avundsjuka.
- Men fångarna--
- Ursäkta.
De hade nog hellre
varit nån annanstans.
Tåget med kvinnorna
har redan lämnat Plaszow...
och anländer här inom kort.
Jag vet att ni rest länge...
men det är bara
en kort promenad till fabriken...
där soppa och bröd väntar er.
Välkomna till Brinnlitz.
- Bönor i stark chunt-sås?
- Bönor är bäst.
Jag gillar inte bönor.
Bönor och kött och
potatis och bröd.
Men så gör man väl inte chunt.
- Ägg? I chunt?
-Ja!
- Jag gillar inte chunt.
- Nej, det gör du inte.
- Vad gillar du, då?
- Kaviar.
Ett dygn på spisen--
AUSCHWITZ
- Var är de listansvariga?
- Var är borden?
Mamma, var är vi?
De är i Auschwitz.
Tåget dirigerades inte hit.
Misstag i pappersarbetet.
Hur gammal är ni, mor?
- Sextioåtta.
- Hosta en gång, mor.
Det sägs att det är en nåd
att få falla emot stängslet.
Dö inte mot stängslet, Clara.
Gör du det, får du aldrig
veta vad som händer.
- Hur gammal är ni, mor?
- Sextiosex, sir.
- Sir?
- God morgon.
Det har skett ett misstag.
Vi ska inte vara här.
Vi arbetar åt Oskar Schindler.
Vi är Schindler-judar.
- Vem är Oskar Schindler?
- Han hade en fabrik i Krakow.
Emaljvaror.
En krukmakare.
Hur gammal är ni, mor?
Ni är inte den ende fabrikören
i behov av arbetskraft...
Herr Schindler.
Tidigare i år beställde
IG Farben...
en tåglast ungrare
till deras kemiska fabrik.
Tåget kom in genom valvet...
och den officer som var ansvarig för
selektionen satte omedelbart igång.
Han skickade 2.000...
raka vägen till Specialbehandlingen.
Det är inte min sak att lägga mig
i det arbete som äger rum här.
Varför tror ni jag kan hjälpa er...
när jag inte kunde bistå IG Farben?
Tillåt mig att visa er det skälet.
Jag dömer er inte.
Men jag vet att
om ett par månader...
kommer vi alla att ha nytta av
bärbara tillgångar.
Jag kunde låta gripa er.
Jag har beskydd av mäktiga vänner.
Det vet ni nog om.
Jag har inte sagt
att jag godtar dem.
Jag tycker bara inte om att
ha dem liggande på bordet.
Det kommer en transport imorgon.
Jag kan ge er 300 stycken ur den.
Nya och fräscha.
När tåget kommer så vänder vi det.
- Det är ert.
-Jag förstår.
Jag vill ha just de här.
Häng inte upp er på namn.
Just det, det skapar
en *** pappersarbete.
Zoldinger, Ernestina.
Wäldergrün, Hilda.
Wäldergrün, Leonora.
Laast, Anna.
Pfefferberg, Mila.
Dresner, Ruth.
Dresner, Danka.
Nussbaum, Sidonia.
Rosner, Manci.
Hirsch, Helen.
Grosz, Chaja Sara.
Seelenfreund, Estella.
Danka! Danka!
Vad håller ni på med?
De är mina! Mina arbetare!
De ska vara ombord på mitt tåg.
De är skickliga ammunitionsarbetare.
De är nödvändiga!
Nödvändiga flickor!
Deras fingrar polerar
insidan på granathöljena.
Hur ska jag annars få insidan
på ett 45 mm brett granathölje polerat?
Tala om det!
Tillbaka till tåget!
Enligt lagbestämmelserna
i sektion W...
är det olagligt att
döda en arbetare utan orsak.
Enligt bestämmelserna
i affärsavtalet...
har jag rätt till skadestånd
för sådana dödsfall.
Om ni skjuter
utan att tänka...
hamnar ni i fängelse,
och jag får betalt.
Så fungerar det.
Alltså får det inte förekomma
några summariska avrättningar här.
Jag tillåter inte några störningar
i produktionen.
Och därför...
kan det inte finnas några vakter
på fabriksgolvet...
utan min tillåtelse.
Jag tackar er för er samarbetsvilja.
Nu sätter vi igång.
Hugg in, pojkar.
Ingen dörrvakt kommer nånsin...
att ta miste igen.
Jag lovar.
Det här är Itzhak Stern, min kamrer.
- Ni måste vara Mrs Schindler.
- Angenämt.
Emilie har erbjudit sig
att arbeta på sjukstugan.
- Så generöst av er.
- Visst.
Vi måste prata lite,
när ni får tid.
Jag har inga hemligheter
för min hustru.
Oskar, ta hand om dina affärer.
Det är mycket viktigare.
Vad är det?
Vi har fått ilskna
klagomål från Vapennämnden.
Alla granater och rakethöljen--
Alltihop har tydligen
underkänts i kvalitetskontrollen.
Det är inte konstigt.
Så är det i början.
Det här är inte grytor och pannor.
Det här precisionsarbete.
- Jag ska skriva till dem.
- De tänker inte betala.
Det skulle inte jag heller.
Oroa er inte.
- Vi ordnar till det snart.
- Det ryktas...
att ni har
ställt in maskinerna fel.
Att de kan stänga fabriken och
skicka tillbaka oss till Auschwitz.
Jag ska undersöka var vi kan köpa
andras granater och sälja som våra.
Det gör ingen skillnad.
Om de görs här, eller--
-Jag ser en skillnad.
- Ni förlorar en *** pengar.
Då blir det färre granater. Stern,
om vår fabrik tillverkar en enda...
granat som faktiskt fungerar
blir jag mycket olycklig.
- God dag, madame.
- Hur står det till?
Hur mår ni, Rabbi?
Rabbi!
Tack bra, Herr Direktör.
Solen går ner.
Det gör den.
Vilken dag är det idag? Fredag?
- Det är fredag, eller hur?
- Är det?
Vad är det med er?
Ni borde väl förbereda sabbaten.
Eller hur?
Jag har lite vin.
På mitt kontor. Kom!
Under de sju månader som Schindlers
ammunitionsfabrik i Brinnlitz var igång,
var den ett mönster av icke-produktion.
Under samma tid gjorde han av med
miljontals mark
för att försörja sina
arbetare och muta rikets tjänstemän.
Vad är det?
Har ni pengar
undanstoppade nånstans...
som jag inte vet om?
Nej.
Hur så?
Är jag pank?
Tja--
I går morse, klockan 02.:41...
vid general Eisenhowers högkvarter...
skrev general Jodl under...
dokumentet om
villkorslös kapitulation...
av alla tyska mark-, sjö- och
luftburna styrkor i Europa...
för de allierades
expeditionsministär...
och Sovjetunionens
högsta ledning.
Kriget i Tyskland är därför ***.
Men låt oss inte glömma bort--
Det är dags att släppa in
vakterna i fabriken.
Tysklands villkorslösa kapitulation
har just tillkännagivits.
Vid midnatt är kriget ***.
Imorgon kommer ni
att påbörja processen...
med att söka efter
överlevande i era familjer.
I de flesta fall...
kommer ni inte att finna dem.
Efter sex långa år av mord...
kommer offren att sörjas
över hela världen.
Vi har överlevt.
Många av er har kommit
för att tacka mig.
Tacka er själva.
Tacka er orädde Stern...
och andra som tagit hand om er...
med döden i hälarna varenda sekund.
Jag är medlem av nazistpartiet.
Jag är ammunitionsfabrikör.
Jag har profiterat på slavarbete.
Jag är en brottsling.
Vid midnatt är ni fria,
och jag den jagade.
Jag stannar hos er
till fem minuter efter midnatt...
då jag, och jag hoppas
att ni förlåter mig...
måste fly.
Jag vet att ni har fått
order från vår kommendant...
som han har fått
av sina överordnade...
att döda alla i lägret.
Det är i så fall nu
det ska ske.
Här är de allesammans.
Det här är er chans.
Eller så tar ni er härifrån...
och återvänder till
era familjer som män...
och inte mördare.
Till minne av de oräkneliga
offren bland ert folk...
föreslår jag tre tysta minuter.
- Tack, herr Jereth.
- Tack, herr Jereth.
Gapa stort.
Tack, herr Jereth.
Tack, herr Jereth.
Så fort freden
är ett faktum, vill jag--
vill jag att det där tyget
delas ut bland arbetarna.
Två och en halv meter var.
Var och en ska ha
en flaska *** också.
Inte för att drickas,
de vet dess värde.
Likadant med cigaretterna
vi skaffade.
Det ska ske,
precis som ni vill.
Vi har skrivit ett brev
där vi förklarar allting...
om ni skulle tillfångatas.
Alla arbetare har undertecknat det.
Tack.
Det är hebreiska, ur Talmud.
Det betyder: "Den som räddar ett liv,
räddar hela världen."
Jag hade kunnat få ut fler.
Jag hade kunnat få ut fler.
Jag vet inte--
Om jag bara--
Jag hade kunnat få ut fler.
Oskar, här står 1100 personer
som lever, tack vare er.
Se på dem.
Om jag tjänat mer pengar.
Jag slösade bort så mycket pengar.
Ni anar inte--
Nya generationer kommer att födas
tack vare er.
Jag gjorde inte nog.
Ni gjorde så mycket.
Den här bilen.
Goeth kunde ha köpt bilen.
Varför behöll jag bilen?
Tio människor bara där!
Tio människor.
Tio människor till.
Den här nålen-- två människor.
Det är guld.
Två människor till.
Han kunde ha gett mig två stycken
för den. En i alla fall--
Han kunde ha gett mig en till.
En människa till.
En människa, Stern.
För den här.
Jag kunde ha fått ut...
en människa till och
gjorde det inte.
Jag gjorde det inte!
Ni har befriats...
av den sovjetiska armén!
- Har ni varit i Polen?
-Jag kommer just därifrån.
Finns det några judar kvar där?
Vart ska vi ta vägen?
Inte österut i alla fall.
Där avskyr de er.
Och inte västerut heller.
Vi behöver mat.
Ligger det inte en stad därborta?
Amon Goeth greps som patient vid
ett sanatorium i Bad Tolz.
Han hängdes i Krakow,
dömd för brott mot mänskligheten.
Efter kriget misslyckades Oskar Schindler
både med sitt äktenskap och sin affärsverksamhet.
År 1958 förklarades han som rättfärdig
av Rådet vid Yad Vashem i Jerusalem
och inbjöds att plantera ett träd
på de Rättfärdigas Allé.
Det växer där än.
Schindlers judar idag
Janek Dresner
Danka Dresner
Mordeci Wulkan
Ryszard Horowitz
Niusia Horowitz Flickan som blev
kysst på Schindlers födelsedag
Joseph och Rebeka Bau
Olek Rosner
Manci Rosner
Henry Rosner
Leopold Rosner och hans hustru Helen
Mila Pfefferberg
Leopold Pfefferberg
Fru Itzhak Stern
Helen Hirsch
Fru Emilie Schindler
Idag lever det färre än
4.000 judar i Polen.
Det finns mer än 6.000 ättlingar
till Schindlers judar.
Till minne av de mer än
sex miljoner judar som mördades