Tip:
Highlight text to annotate it
X
- Snygg hatt. Kom du ihåg revolvern?
- Jag visste att jag glömde nåt.
- Jag trodde det var att stänga av ugnen.
- Det glömde du.
Jag tror att det räcker.
Du är ju trots allt läkare.
Alltid trevligt att träffa dig, Watson.
- Var håller kommissarien hus?
- Han samlar ihop sina män.
Det kan ta hela dagen.
Sherlock Holmes...
och hans lojala hund.
- Vad tycker läkaren om mitt arbete?
- Jag ska visa Er vad jag tycker.
Watson!
Nej!
Titta.
- Hur såg du den?
- För att jag letade efter den.
- Lord Blackwood!
- Ni verkar överraskad.
Flickan förtjänar nog
tillsyn mer än vad han gör.
Den skulle jag låta ligga om jag vore du.
Så ska det se ut, min gosse.
I rätt ögonblick, Lestrade.
En till läkaren och en till hängsnaran.
- Clarky?
- Den här kvinnan måste till sjukhus.
Lägg henne där bak i vagnen.
- Om du ursäktar.
- Få bort honom ur min åsyn!
Ni skulle invänta mina order.
Då skulle Ni fått ta hand om ett lik
och fortsatt jaga ett rykte.
Jag anlitades av föräldrarna. Märkligt
då ni knappast skulle behöva nån hjälp...
- Londonborna kan andas ut.
- Jag gratulerar, Lestrade.
- Bravo. Ta en cigarr.
- Mina herrar! Le!
SCOTLAND YARD GRIPER MÖRDARE!
SHERLOCK HOLMES BISTÅR POLISEN.
Översatt av: SSG - SweSUB Group
bubbafett, Incubator jerkjamjam och Skaggs
www.SweSUB.nu
156 genom 80.
Det är mycket bra.
Jag mår bättre än
på många år, tack vare Er.
När flyttar Ni till den nya fastigheten?
I veckan. Den ligger vid Cavendish.
Den kommer att få en kvinnas prägel.
Fantastiskt.
Herregud!
- Det var revolverskott.
- Nej. Det var väl nån som spikade?
Min partner sätter nog upp en tavla.
Jag ska gå och se efter.
Er kollega?
Han flyttar väl inte med Er?
Nej, det gör han inte.
- Fru Hudson...
- Jag går inte in där. Han har vapen.
- Det behöver Ni inte. Ge mig tidningen.
- Vad ska jag ta mig till när Ni flyttat?
- Han behöver bara ett nytt fall.
- Kan ni inte förlänga er förlovning?
Det luktar krut. Så bör det inte
vara där människor finns i närheten.
Tack, kapten Philips. En kopp te, kanske?
Samma tid nästa vecka?
Följ med här. Det är lugnare där nere.
Fru Hudson?
Ge honom nåt uppiggande.
- Söker tillstånd att äntra rustkammaren.
- Beviljas.
Jag håller på att uppfinna en sak som
kan dämpa ljudet från en revolver.
Den funkar inte.
Får jag se?
Det har gått tre månader
sen ditt förra fall.
Försiktigt, Watson.
Det är dags att vi hittar nåt nytt.
Jag håller med. Min hjärna stagnerar.
Ge mig jobb, ju tidigare desto bättre.
Tidningen.
Här är ett brev från fru Ramsey.
Hennes man är försvunnen.
Han är i Belgien med köksflickan.
Är det november?
Ja, Holmes. Fru Radford rapporterar
om ett försvunnet smaragdarmband.
Försäkringsbedrägeri. Lord Radford gillar
snabba kvinnor och långsamma hästar.
Jag ser att du ska närvara som
läkare på Blackwoods hängning.
Det var vårt sista fall tillsammans
så jag vill följa det till slutet.
- En herr Louis letar efter...
- Det finns ett fall som gör mig nyfiken.
Det besynnerliga fallet med fru Hudson,
den frånvarande damen som serverar te.
Jag har hållit ögonen på henne ett tag.
Det verkar minst sagt olycksbådande.
- Te, Holmes?
- Är det förgiftat?
- Inget gift som ni inte redan har i Er.
- Rör inget. Allt har sin plats...
Som vanligt, barnflickan.
- Han har lyckats döda hunden, igen.
- Vad har du gjort med Gladstone?
Jag skulle bara testa ett nytt
bedövningsmedel. Han har inget emot det.
- Holmes! Som din läkare...
- Han kommer snart att vakna upp.
Som din vän... Du har varit i
det här rummet i två veckor. Du måste ut.
Där finns inget som intresserar mig där.
- Är du ledig ikväll? Middag på Royal?
- Absolut. Min favoritrestaurang.
Mary gör oss sällskap.
- Det var inte uppriktigt gjort av er.
- Du ska med och du ska träffa henne!
- Har du friat än?
- Nej, jag har inte hittat rätt ring.
- Då är det inte officiellt.
- Det kommer att hända oavsett din vilja.
- 20:30 på Royal. Ta på dig kavaj.
- Det kan du göra själv.
Holmes!
- Du är tidig.
- Klädsamt tidig.
- Fröken Mary Morstan.
- Nöjet är helt på min sida.
Varför har det tagit så lång tid för
honom att presentera oss för varandra?
Nöjet är mitt.
Det är spännande att få träffa Er.
Jag har hört mycket om Er.
- Jag har högar med kriminalböcker hemma.
- Det är sant.
Det kan verka lite långsökt ibland när de
gör stora antagande utifrån smådetaljer.
Det stämmer inte helt, det är
de små detaljerna som är avgörande.
- Ta Watson...
- Det hade jag tänkt.
Hans käpp, av sällsynt afrikanskt
ormskinn, innehåller en dold klinga.
Fåtalet delades ut efter anglo-afghanska
kriget, han är alltså en belö*** soldat.
Stark och modig. Född äventyrare.
Proper som alla militärer.
Nu kollar jag hans fickor.
En biljettstump ifrån en boxningsmatch.
Säkert en spelare. Håll hårt i hemgiften.
- Det var längesen.
- Pengar till hyran försvann då och då.
Ni känner ju honom väl. Hur skulle
Ni klara att läsa av en främling?
Vad kan Ni säga om mig?
- Det är nog inte...
- Jag insisterar.
- Vi har diskuterat det här.
- Damen insisterar.
- Ni är guvernant.
- Bravo.
- Eleven är en pojke som är åtta år.
- Charlie, han är sju år.
Då är han lång för sin ålder
för han skvätte bläck på er idag.
- Har jag bläck i ansiktet?
- Det är inget fel på ert ansikte.
Ni har två prickar på örat. Indiskt
bläck, nästan omöjligt att få bort.
Ni har visat på stort tålamod och därför
lånade arbetsgivaren Er halsbandet.
Pärlor, diamanter och en fläckfri rubin
är knappast ädelstenar för en guvernant.
Men smyckena som Ni inte bär
säger oss ännu mer... Ni var förlovad.
Ringen är av, men den ljusa huden
pekar på att Ni levde utomlands-
-när Ni fick reda på ringens sanna värde
och bröt förlovningen och återvände-
-till England på jakt efter
rikare svärmare. En läkare, kanske?
Ni hade rätt på
alla punkter utom en, Holmes.
Jag lämnade honom inte.
Han dog.
Snyggt gjort, min gamle vän.
Res dig upp och slåss!
Upp med dig!
Det får räcka.
Ni vann. Jag gratulerar.
Vi är inte klara än!
Det måste ha registrerats
på en känslomässig nivå.
Först: Distrahera målet.
Blockera hans jabb.
Slag på vänstra kinden.
Desorientera honom. Blockera
med armbågen, sen kroppsslag.
Blockera slag från vänster.
Slag på käken. Nu till frakturerna.
Skada revbenen. Träffa solarplexus.
Slå käken helt ur led.
Spark i mellangärdet.
Summering: Öronen ringer, käkfraktur,
brutna revben och inre blödningar.
Fysiskt återställd om sex veckor.
Psykiskt återställd om sex månader.
Viljan att spotta tobak är neutraliserad.
Var kom det ifrån?
Vad fan är det som händer här, Charlie?
Blackwood har uttalat en besvärjelse.
Han verkar brinna upp inifrån.
Sluta! Håll käften!
Charlie. Charlie!
Ta honom till sjukan!
Vad handlar det här om, Blackwood?
Det är nån jag skulle vilja träffa.
- Watson?
- Ja. Nu går vi.
Vad som började som ett försök har lett
mig till randen av ett stort genombrott.
Om jag spelar en kromatisk skala
uppstår det ingen mätbar reaktion.
Det du dricker är till för ögonkirurgi.
Men om jag nu istället
spelar en femtonsskala...
Titta! Flugorna flyger moturs
i synkroniserade koncentriska cirklar.
Det här är nåt stort. Med hjälp utav
musikteori bringade jag ordning i kaos.
- Hur fick du in dem där?
- En efter en. Det tog sex timmar.
Vad händer om jag gör så här?
Gör dig i ordning.
Du är Blackwoods sista önskan.
Se på konstruktionen. Det är
första gången man bygger en bro så...
Väldigt innovativt.
Vilket strävsamt imperium.
Jag har din vinst från igår.
Du var inte där så jag satsade åt dig.
Du har rätt. Jag förvarar dem säkert med
ditt checkhäfte i min byrå så länge.
Visste du att Don Giovanni går på operan?
Jag skulle nog kunna ordna två biljetter
om du vill ta del av lite kultur i kväll.
Du kan verkligen vara tyst. Det är
en god egenskap hos en följeslagare.
- Jag visste att hon varit förlovad.
- Innebär det att du inte vill på opera?
- Det där är min.
- Den var för liten för dig.
Jag vill ha tillbaka den.
Blackwood lyckas verkligen
locka fram känslor i folkhopen.
De skingrar sig säkert när hans
fötter slutar sprattla. Följer du med?
Nej, gå du. Jag har inget med honom
att göra så länge han är vid liv.
- Ni har många tomma celler.
- Vi har flyttat några fångar.
Annars riskerar vi ett upplopp.
Han har den inverkan på internerna.
Det verkar som att han...
kan ta sig in i folks medvetande.
- Jag hittar om Ni har annat att göra.
- Det uppskattar jag. Tack.
Då såg jag en best stiga upp ur havet.
Den hade tio horn och sju huvuden.
På sina horn hade den tio kronor
och på sina huvuden hädiska namn.
De tillbad draken för att han gett besten
sådan makt och de tillbad också besten.
Och besten som jag såg, liknade en panter
men den hade fötter såsom en björn...
Draken gav den sin makt
och sin tron och gav den stor makt.
Vad fint Ni har gjort det här.
- Jag är glad att Ni ville komma.
- Det var så lite.
- Vad kan jag hjälpa Er med?
- När jag studerade fallet...
...upptäckte jag en kriminell genialitet
vars verk påminde om era penseldrag...
- Ni är alltför vänlig.
- Till skillnad från verket i kryptan.
Så nu undrar Ni om det var
en del i nån större plan?
Eller så väntar jag bara
på min vän som ska dödförklara Er.
Ni gör ett misstag om Ni tror att
saker är som de ser ut att vara.
Ni tar fel om Ni tror att det
är jag som håller i penseln.
Jag önskar att jag hade gripit Er
tidigare. Fem liv hade kunnat sparas.
De var nödvändiga.
Offer.
Fem onödiga liv som fick ett syfte.
Jag undrar om vi får dissekera hjärnan
efter det att Ni har blivit hängd.
Finns säkert nån skada av vetenskapligt
intresse. Då skulle Ert liv fått syfte.
Ni måste höja blicken, Holmes.
Ni underskattar vad som komma skall.
Vi är bundna till varandra på en
resa som kommer att skaka vår existens.
Under Er mask av logik känner
jag en skörhet. Det oroar mig.
Skärp era sinnen.
Jag behöver Er.
- Ni har hamnat långt från överhuset.
- Jag kommer att stiga upp igen.
Lyssna! Tre personer till kommer att dö
och Ni kommer inte kunna göra nåt åt det.
När Ni väl kommer på att Ni gjorde det
möjligt så är det Er sista sunda tanke.
- Vad ville han?
- Jag vet inte. Ni behövs inte, fader.
Lord Henry Blackwood.
Ni döms till döden-
-för att ha använt svartkonst och dödat
fem flickor och försökt döda en sjätte.
- Har Ni några sista ord?
- Döden är bara början.
Det var slutet för Lord Blackwood.
London är dystert så här års.
Inte för att New Jersey är bättre.
Jag föredrar att resa på vintern.
Jag tog med de här från Syrien.
Jag hittade utsökta dadlar i Jordanien
och era favoritoliver från Kykladerna.
Jag tänkte att vi skulle ha ett kalas.
När jag dukade fann jag den här.
En akt med mitt namn på.
Stulen tavla och försvunna dokument som
ledde till en premiärministers avgång...
Skandalösa affärer
och en förlovning mellan...
Den habsburgska prinsen
och hans gemål.
Jag har haft koll på Er om myndigheterna
önskade att jag skulle jaga kapp Er.
- Men jag ser inte mitt namn nånstans.
- Men Er signatur finns där.
Är det Maharadjans försvunna diamant?
Eller är det bara en souvenir?
Nu ska vi inte gräva i det förflutna.
Ska vi?
- Ni verkar vara mellan jobb.
- Och Ni mellan makar.
- Hur mycket fick Ni för ringen?
- Han var tråkig, svartsjuk och snarkade.
Nu är jag Irene Adler igen.
Tack.
Jag behöver Er hjälp.
Jag vill att Ni ska hitta nån.
- Varför är Ni alltid så misstänksam?
- Kronologiskt eller alfabetiskt?
Akta så att Ni inte skär Er
på det här livsfarliga kuvertet.
Ni hittar all information
som Ni behöver i kuvertet.
Vem arbetar Ni för?
Jag måste alltså ta reda på det själv.
- Behåll dem. Jag har inte tackat ja än.
- Se det som ett förskott...
Minns Ni Grand Hotell?
Jag fick vårt gamla rum.
Håll dörren. Tack, doktorn.
- Han gör det.
- Bra jobbat, fröken Adler.
- Det är därför jag anlitade Er.
- Han har hittat vår man inom 24 timmar.
Det är säkrast för honom. Reordan är
nyckeln till vad Blackwood planerade.
Han är avgörande för min plan.
Akta dig!
Vad gör du? Se dig för!
Stick härifrån!
En liten allmosa
skulle räcka långt, min herre.
- Gud bevare drottningen.
- Försvinn härifrån.
Varför är den enda kvinnan som du brytt
dig om en brottsling, är du ***?
- Låt mig förklara.
- Hon är den enda som lurat dig.
Hon gjorde bort dig totalt.
Vad är hon ute efter?
Vad skulle hon kunna tänkas behöva?
Alibi eller en mänsklig kanot?
Hon kan sitta på din rygg och paddla.
- Vi arbetar ju inte ihop längre.
- Jag har redan läst det.
Saknad: Luke Reordan, 150 cm, rött hår
och saknar framtänder. Fallet är löst.
- Hon verkar föredra rödlätta dvärgar.
- Kortväxta.
- Håller du med?
- Nej. Det är mer än en teknikalitet.
- Du dömer folk efter deras längd.
- Jag har sagt för mycket, du är upprörd.
- Jag konstaterar bara...
- Vad höll du på med?
- Kan jag få förklara?
- Så gärna.
- Vad gör du?
- Ingenting.
Bär du lösnäsa?
Säg att det där inte var...
Vart är du på väg?
Watson!
Lite blommor? Ni får ett bra pris
bara för att Ni är så vacker.
- Det måste vara min lyckodag.
- Min också.
Rör dig inte!
Vad har vi här?
Tack.
Det är den Irene jag känner.
- Mannen gör mig nyfiken.
- Hon är ingen duvunge...
- Hon är rädd för honom.
- Men ändå arbetar hon för honom.
Det har inte med mig att göra men jag
tycker att du ska låta fallet vara.
Jag har inget val. Nu måste ju
betala hyran själv.
- Ta bort den från mitt ansikte.
- Den är i min hand.
- Lestrade vill att ni ska komma direkt.
- Hittar han inte till polishögkvarteret?
- Hämta kompassen, han behöver oss.
- Nej, han behöver dig.
Det gäller Lord Blackwood.
Han verkar ha återvänt från graven.
- Väldigt intressant.
- Jag dödförklarade honom.
- Vad vet vi?
- Han sågs lämna kyrkogården i morse.
Då tar du hand om det här nu.
Jag ska träffa Mary.
- Det är inte mitt rykte som äventyras.
- Försök inte.
- Har tidningarna fått nys om det än?
- Det är det vi försöker undvika.
- Vad är det vi fruktar?
- Panik. Ren och skär panik.
- Du tar väl inte det här på allvar?
- Jo, det borde du också göra.
Det handlar om yrkesstolthet.
Ingen kvinna vill väl äkta en läkare
som inte kan skilja de levande från döda.
Vad säger Ni om matchen, Clarky?
Rugbymatchen.
Konstaplarna har gjort ett magnifikt jobb
med att förstöra alla eventuella bevis.
Åtminstone misslyckas de ju aldrig
med att misslyckas.
- Ni dröjde, Holmes.
- Och på den tredje dagen...
De här plattorna av sandsten väger
ett halv ton. De krossades inifrån.
- Lestrade. Kistan då?
- Processen har påbörjats.
I vilken del av processen är ni?
Den begrundande?
- Hur är det med vårt vittne?
- Han står där. Han är uppenbarligen...
- Katatonisk.
- Han mår inte så bra.
Om ni inte slutar bete er som skraja
mjölkpigor åker ni på dubbla arbetspass.
Gå ner och hämta upp kistan omedelbart.
God dag.
Det är ingen fara.
Jag är läkare.
- Mannen är i chock och behöver vila.
- Han såg Blackwood resa sig från graven.
Nå?
Ni dödförklarade honom.
Han hade ingen puls.
Herregud!
- Det här är inte Blackwood.
- Här konstaterar vi det uppenbara.
När dog han?
Likmaskarna är ungefär...
Två centimeter, vilket fastställer
att han dog för 10-12 timmar sedan.
Får jag låna Er penna?
- En dvärg.
- Kortväxt.
Jag vet vad jag såg.
Det var Blackwood!
Det såg jag lika klart som jag ser er.
När de döda börjar vandra
kommer de levande att fylla kistorna.
På med locket och ställ i ordning.
- Tror du att han har återuppstått?
- Frågan är inte "om" utan "hur".
Följ ert mod till och ropen alla Gud
för kung Henrik! England och St. Georg!
- Varför just det Fish & Chips-ståndet?
- De har en speciell öl i frityrsmeten.
Du, Holmes, jag har sett
saker i krig som jag inte förstår.
I Indien mötte jag en man som förutsåg
sin död, när och var kulan skulle träffa.
Du måste medge att en övernaturlig
lösning kan vara teoretiskt möjlig.
Det är ett misstag att teoretisera
innan man har nåt att utgå från.
Oundvikligen börjar man få fakta
att passa teorin istället för tvärtom.
Med det sagt tror jag att det är
den kortväxte som är nyckelfiguren.
- Skrapmärken på sidan. Vad ger det oss?
- Att mannen var en fyllskalle.
Varje gång han skulle dra upp uret
slant han med nyckeln och skrapade den.
Ja, mycket bra. Du har utvecklat
en någorlunda slutledningsförmåga.
- Det finns initialer...
- Stämplar från pantbanker.
Utmärkt. Det senaste
uttaget är hos "M H".
- "M H" står för...
- Maddison och Haig.
De kan nog ge oss en adress.
Vilket sammanträffande.
- Det var en sak som du inte fick fram.
- Det tror jag inte.
Tiden. Jag måste tillbaka.
Jag ska dricka te med svärföräldrarna.
- Vill ni veta er framtid?
- Verkligen inte.
- Ni måste höra vad jag har att säga.
- Det har vi inget behov av, zigenerska.
Även om det har med Mary att göra?
Jag ser två män... Bröder,
men inte av blod utan av andra band.
- Mary då?
- Bröllop. Ni kommer att gifta er.
- Fortsätt...
- Jag ser bordsdukar och porslinsfigurer.
- Bordstabletter av spets.
- Bordstabletter av spets?
- Har ditt fördärv inga gränser?
- Nej.
- Hon blir fet, får skägg...
- Vårtorna då?
- Hon blir täckt av vårtor.
- Det räcker!
Det var den mest adekvata spådomen
som Florence har gjort på evigheter.
- Därför har du ej funnit lämplig ring.
- Har du mina pengar?
- Du räds ett liv utan spänning...
- Har du mina pengar?
- Erkänn!
- Ge mig mina pengar!
Där ser man.
Tack.
Du har fått din ring och jag har adressen
till den kortväxte. Det borde vara där.
Jag tror att hon kommer att gilla den
och jag har kvar lite skrammel i fickan.
- Ska jag ta hand om det åt dig?
- Nej.
- Spela inte bort det.
- Nej, jag ska träffa Mary.
Hälsa henne från mig.
Familjen också.
Det underlättar för mig att ha folk i
närheten som jag fullt ut kan räkna med.
Du kan räkna med mig
i exakt tio minuter till.
- Han trodde nog att nån var efter honom.
- Det var de också.
Irene Adler har varit här, eller
så bar den kortväxte samma parfym.
Förruttnelse.
Ammoniumsulfat, bland annat.
Fosfor.
Formaldehyd.
Det ser ut som att han försökt
sammanföra trollkonst-
-med en vetenskaplig formel.
Vad som är än viktigare
är vad han försökt undanröja.
- Kalium och magnesium.
- Svavelsyra.
Vi borde kunna få fram det
om det inte är för sönderbränt.
Besynnerligt...
Hydratiserad rhododendron.
Holmes?
Titta på symbolen.
- Reordan arbetade för Blackwood.
- Naturligtvis, men med vad?
- Det han jobbade med lyckades onekligen.
- Hur vet du det?
- Annars hade han varit vid liv.
- Det är därför Adler letar efter honom.
Ja.
Det finns en doft jag inte kan placera.
Sockervadd? Lönnsirap? Bröstsocker.
Karamelliserat äpple.
Med tanke på er utrustning är ni här för
att bränna ner huset och förstöra bevis?
Ett ögonblick, pojkar.
- Dredger!
Nåt problem?
- Kött eller potatis?
- Mina tio minuter är ***.
- Vänta lite.
- Jag har ingen brådska.
Klarar du dig?
Ett ögonblick, så är Ni vänlig.
- Holmes. Vad är det där?
- Jag vet inte.
Följ med mig, min broder.
- Vem arbetar Ni för?
- Det vet Ni mycket väl.
Märkligt att Ni fortfarande
uträttar en död mans skitgöra.
Han har återvänt från de döda.
Återuppstånden eller inte.
Berätta var han är.
Det finns saker jag fruktar värre
än Er och den lilla leksaken.
- Spring, min lilla hare.
- Med nöje.
Holmes!
Watson...
Vad har du ställt till med?
Jag har inte sovit på hela natten.
Inte ens en liten blund.
Hur kunde jag ens tro att jag skulle
dricka te med Marys föräldrar...
- ...efter att ha lå*** mig övertalas?
- Vi kan hävda att det var självförsvar.
Jag har kollat igenom mina anteckningar.
Vill du veta vad jag kom fram till?
- Jag lider av en psykisk störning.
- På vilket sätt?
Varför skulle jag annars låta
mig ledas in i situationer-
-där du medvetet har upplå***
att tala om dina planer för mig.
- Du brukar inte klaga på mina metoder.
- Jag klagar inte.
Klagar? Jag klagar aldrig. Jag klagade
inte när du spelade fiol mitt i natten-
-eller på din röra eller din undermåliga
hygien eller att du stjäl mina kläder.
- Du och jag utövar ju byteshandel...
- Klagade jag när du satte fyr på rummet?
- Eller när du laborerar på min hund?
- Vår hund.
Men jag tar anstöt av din kampanj för
att sabotera mitt förhållande med Mary.
- Jag förstår det.
- Gör du?
- Det tror jag inte att du gör.
- Du är fruktansvärt trött.
- Ja.
- Du är lite känslig och behöver vila.
Min bror Mycroft har ett litet ställe
i Chichester. Ett underbart landskap.
- Vi kan grilla lamm över öppen eld.
- Vi? Jag åker med min blivande fru...
- Om vi måste...
- Jag och Mary. Inte du...
- Bjuden? Till min brors lantställe?
- Du är inte mänsklig.
- John Watson?
- Ja.
Er borgen är betald.
Mary!
Enbart Watson.
Jag hoppas du får komma ut före frukost
för pojkarna börjar bli hungriga.
- Skingra er!
- Varpå han säger: "Ska jag föra in den?"
- Ni är fri att gå.
- Ett sant nöje, Holmes.
- Tack, mina skämt höll på att ta ***.
- Ni hade kunnat bli en bra brottsling.
Ja, och Ni en bra polisman.
- Tack så mycket.
- Säg nu att Ni har några svar.
- Allt i sinom tid.
I sinom tid? Är det här en lek där
vi ska försöka gissa vad Ni tänker på?
Allmänheten rasar. Tala om vad
Ni vet annars åker Ni in på nolltid!
- Fixa till Er och gör Er presentabel.
- För vem?
Vänner som sitter på höga poster.
Det var de som betalade borgen.
Jag beklagar omaket, men jag är tvungen
att trä den här över Ert huvud.
Herr Holmes. Jag ber om ursäkt
för att jag tillkallar Er på detta vis.
Var vi är och vem jag är måste
framstå som ett mysterium för Er.
När det gäller var vi är så tappade jag
bort mig mellan Charing och Holborn.
Jag räddades av doften från bageriet
på Saffron Hill. Det är där man använder-
-den typen av fransk glasyr.
Sen åkte vagnen vänster, sen höger
och körde över rännan vid Fleet.
När det gäller vem Ni är så krävdes allt
av mina icke blygsamma erfarenheter.
Brevet är adresserat till Thomas Rodrum.
Justitieminister bör vara Er titel.
Vad Ni mer är...
Det är givetvis en helt annan fråga.
Att döma av symbolen på Er ring är Ni-
-ledare för Templet av de Fyra Ordnarna,
i vars högkvarter vi befinner oss.
Vi är väl i nordvästra delen av St. James
om jag inte missminner mig.
Var det mysteriet? Det enda mysteriet
är varför ni bemödade er med huvan.
Ja... För att det är så vi
brukar göra, förmodar jag.
- Jag vågar påstå att vi har rätt man.
- Sherlock Holmes.
Ambassadör Standish från Amerika
och inrikesminister Coward.
Jag antar att Ni redan har en
uppfattning om vad vår orden utövar.
Ja...
Ja, det är intressant.
Var Ni skeptisk, men vårt system har
gjort gott för världen under århundraden.
- Det kan också användas för ont uppsåt.
- Med vad vissa kallar för svartkonst...
- ...eller för häxkonst.
- Vi vet att Ni inte tror på magi.
Vi förväntar oss inte att Ni ska
dela vår tro, blott vår rädsla...
Rädsla är ett smittosamt känslotillstånd.
Rädslan för Ert barn.
Blackwood är Er son. Era ögon är
identiska, en ovanlig mörkgrön nyans.
Den diamantformade strukturen
tillsammans med identiska ytteröron-
-som bara ärvs i rakt nedstigande
led gör er till antingen bröder...
...eller, vilket som är rimligast
i det här fallet, far och son.
Det är få som känner till det
och så vill vi att det ska förbli.
Han blev till under en av våra ritualer.
Hans mor var inte min fru.
Hon delade vår tro, men inte starkt
nog för att överleva att föda honom.
Döden följde i hans fotsteg. De fem
kvinnorna var inte hans första offer.
Han dödade många fler
för att öka sin styrka.
Vi kunde inte bevisa nåt
men vi visste allihop.
Han var en förbannelse. Vi har
försökt stoppa honom, men utan framgång.
Hans styrka tilltar. Hans åter-
uppståndelse är ett tecken på det.
Det kommer att bli ännu farligare.
Hans hemligheter finns i formelboken.
Den är hans kraftkälla.
Han samlar styrkor för att ändra världens
kurs. Vi vill att Ni stoppar honom.
Vi bistår Er med allt som vi kan.
Som inrikesminister har jag stort
inflytande över stadens poliskår.
Hur mycket vill Ni ha?
En fördel med min situation
är att jag kan välja mina klienter.
Jag sätter stopp för honom.
Men inte för er skull...
och definitivt inte för pengarna.
- Jag har en dock en fråga, herr Thomas.
- Vad?
Om resten av hans familj är död
hur länge kan Ni tänkas överleva?
Där har Ni nåt att tänka över.
Det är kanske lättare att öppna den här?
En Margot från 1858.
Året då kometen passerade.
Vad fascinerande att en astronomisk
händelse kan påverka kvalitén.
Hur går det med fallet
som Ni vägrar att åta Er?
Mitt spår dog,
bokstavligt talat.
Jag har hittat honom.
Han var begravd i Blackwoods gravvalv...
- ...om Ni fortfarande behöver honom?
- Kära nån.
Hoppas inte att min
klient kräver pengarna tillbaka.
Han är väl professor? Jag såg inte hans
ansikte, men väl krita på hans rockslag.
Jag har aldrig mött en professor som bär
pistol och med en så finurlig anordning.
Ögonlapp, snyggt. Fallet är avslutat.
Vilket gör att Ni är här för att umgås.
Nej. Ni tar Er vatten över huvudet.
De som dödade Reordan undanröjer spår.
Det bör göra Er till nästa måltavla.
Låt det andas. Jag har aldrig
tagit mig vatten över huvudet.
Ge Er av nu. Gå upp i rök.
Eller stanna och följ frivilligt
med till polisen för att kunna skyddas.
Om jag är i fara är Ni det också.
Följ med mig.
- Tänk om vi skulle lita på varandra?
- Ni lyssnar inte...
Antingen tar jag Er till
järnvägsstationen eller polisstationen.
Så...
Vilket blir det...
Ni bestämmer vilket det blir.
Ni skulle ju låta det andas.
Känner du kometen?
- Varför kan ni inte ge Er av med mig?
- Aldrig.
Jag vill att Ni behåller lugnet,
tro mig, jag är professionell yrkesman.
Under den här kudden
ligger nyckeln till min frihet.
Hon missförstod mig helt och hållet.
Därför finner jag den här tiden stötande.
Det finns inget rum för missförstånd.
- Husor som en gång var av liberal natur.
- Min hustru arbetar som husa.
Det var tur att hon blev förolämpad
annars hade vi aldrig hittat Er.
Kommissarien var på Baker Street
i egen hög person, i morse.
Jag skojade om min hustru.
Vi har kollat allting.
Det finns inga tecken på inbrott.
Ögonen var öppna på offret i badkaret.
Det enda som saknades var hans ring.
- Varför släppte ni ut vattnet?
- Det är väl vanligt hyfs.
Brott är vanligt, logik är sällsynt.
Riktig hyfs vore att fånga mördaren.
Vad är det?
- Badsalt.
- Antagligen från ett större kärl-
-som nog finns i skafferiet, där det är
torrt och varmt, eller i ett klädskåp.
Ni skulle väl kunna kolla efter fotspår
på baksidan, som inte är era egna.
Vi måste känna till fakta. Man kan
inte tillverka tegelsten utan lera.
Holmes!
- I klädskåpet eller skafferiet?
- I skafferiet.
Jag vet inte vad jag ska tro...
Bra jobbat.
Varför har Ni sammankallat
till det här mötet, Coward?
Herr Thomas är död.
Jag nominerar Blackwood
till nytt överhuvud för vår orden.
Har Ni tappat förståndet?
Ni vet väl vad han är kapabel till.
Självklart gör han det.
Det är därför vi är här.
Det är därför vi alla är samlade.
Jag fick min makt och
mina krafter för ett syfte.
Ett enkelt, men magnifikt syfte...
Att skapa en ny framtid.
En framtid som styrs av oss.
Vid middagstid imorgon tar vi
ett steg mot en ny framtid.
Svartkonster kommer att leda vägen.
Då kommer folket att knäböja för oss.
På andra sidan Atlanten finns det
en koloni som en gång i tiden var vår.
Det kommer att ske igen.
Inbördeskriget har gjort dem svaga.
Deras regering är lika
korrupt och maktlös som vår.
Vi ska ta tillbaka makten.
Vi ska göra om världen.
Skapa framtiden.
De här männen är på min sida, Standish.
- Men är Ni?
- Nej. Det är jag inte.
Krafterna som Ni leker med
är omöjliga att kontrollera.
Nå, mina herrar...
Nån måste sätta stopp för honom
även om ni inte vågar det.
Jag skulle inte göra det om jag vore Er.
Mina herrar.
Var inte rädda.
Som ni kan se
är vi skyddade.
Stig fram.
Drick och visa er lojalitet.
Vi kontrollerar poliskåren.
Se nu till att använda den.
- Jag visste inte att du var här.
- Får jag nyttja ditt gamla rum?
Varsågod.
- In här, grabbar.
- Var ska vi lägga honom?
- Vem är det?
- Han som försökte att döda dig.
Jag antar att hans nacke inte klarade
kraften från Dredgers landning.
Tack för det.
Det finns nån form av tröst i
att han kan komma till nytta.
Han har blodstänk på armbågen,
men blodet är äldre än hans egen skada.
Blodet kommer inte från en människa.
En slaktare?
Gul låga med en grön flamma.
En industriarbetare?
Kol, en antydan av flodslam...
- Med tanke på fläcken hör han hemma i...
- Nine Elms.
- Området du söker är Nine Elms.
- Tack.
- Var la jag Blackwoods akt?
- På trappstegen.
Blackwood verkar vara delaktig
i allt som är förödande för själen.
- Woolwich Arsenal, Limehouse Kemikalier.
- Troligtvis en fabrik vid floden.
- Ursäkta?
- Det var inget.
- Vet du var min rugbyboll är?
- Ingen aning.
Queensithes slakthus.
Nine Elms. Fabrik vid floden.
- Bra jobbat. Det för oss till Blackwood.
- Vi ska inte dit.
- Bara du.
- Ja.
Det var bara ett talessätt.
Han lämnade kvar den med flit.
Mer kol, doktorn!
Roligt att ni två arbetar hårt.
Vi skulle ju vara diskreta.
Du skulle inte uthärda en dag i flottan.
- Kan inte nån annan skjutsa oss?
- Han kan vattenvägarna bäst.
- Han är nästan som en fisk.
- Han dricker som en.
Ni har fått lite humor.
Även om det inte var så mycket.
Det är bäst att jag tar över.
En svår etapp väntar.
Följ mig.
- Det ser bekant ut.
- Det är bara den kortväxte som saknas.
- De har stuvat undan nåt. Nyligen.
- Vad för nåt?
- Inte säker. Nåt mekaniskt.
- Holmes. Titta här...
- 1:18.
- Uppenbarelseboken 1:18.
"Den levande; jag var död..."
"Men se, jag lever i
evigheternas evigheter."
Jag varnade Er. Ni måste acceptera
att detta är utanför Er kontroll.
Det här är mer än Ert
rationella sinne kan begripa.
- Ni verkar ha fullt upp i livet efter.
- Ni kommer att få bevittna...
Imorgon, vid middagstid, kommer världen
som Ni känner till den att avslutas.
- Visa Er och jag avslutar Ert liv.
- Spara på krutet.
En gåva.
Vi skulle ju spara på krutet.
Hon följde efter er hit.
Ni förde landet till slakt.
Holmes!
Spelet är konstruerat att bringa skada.
Watson!
Det är varmt här!
Tagit Er vatten över huvudet ännu?
Håll ut.
Jag håller upp Er.
Fram med ett ben.
Tyska lås är alltid besvärliga.
Det är en bandsåg.
Ingen fara. Vi har gott om tid.
- Det fungerar inte!
- Behåll lugnet.
Sno på, Holmes!
Bli inte för uppspelt.
Stäng av ventilen.
Vi rycker till om tre, två...
Ett.
- Tack.
- Jag jagar efter Blackwood.
- Tack.
- Vi borde hjälpa honom.
Holmes!
Vi har en häktningsorder mot Er.
Lord Coward har utfärdat
en häktningsorder mot Er.
Watson lever.
Stick härifrån!
- Avgår tåget i tid?
- Tåget är försenat.
Det borde dock inte dröja länge till.
Tåget avgår när jag bestämmer det...
...och Ni lämnar min
anställning när jag tillåter det.
Jag uppfyllde mitt kontrakt.
Jag hittade Reordan.
Han ligger på Scotland Yards bårhus.
Det betyder att jag är klar.
Ni skulle manipulera Holmes
känslor för er. Inte ge efter för dem.
Ni har inte uppfyllt nåt. Jag vill ha
det Reordan gjorde åt Blackwood.
Avsluta uppdraget,
annars blir nästa offer Sherlock Holmes.
Kirurgen borde snart komma.
Vila er.
Ursäkta mig.
- Kan Ni inte göra bättre?
- För tillfället.
Mina andra patienter väntar.
Doktorn!
Snälla!
Ni bryr er om honom lika mycket som jag.
Ansvaret ligger inte på Era axlar.
Det var hans val. Han skulle säga
att det var värt skadorna.
Lös det! Vad som än krävs.
- Det är Lord Blackwood.
- Jag tar mig aldrig vatten över huvudet.
- Låt fallet vara.
- Ni tror väl inte på det här?
Imorgon, vid middagstid,
fär'ndras världen.
Vi är bundna till varandra på en
resa som kommer att skaka vår existens.
Skärp era sinnen.
Hans styrka tilltar. Han samlar
styrkor för att ändra världens kurs.
- Jag behöver Er.
- Hans hemligheter finns i formelboken.
Tre personer till kommer att dö
och Ni kommer inte kunna göra nåt åt det.
Ni tror inte på magi.
Reordan arbetade med Blackwood.
Han kände att nån var ute efter honom.
Det enda som saknades var hans ring.
Ge upp, Holmes.
Det här är en olöslig gåta.
God morgon.
Nu måste Ni jobba.
Ett bekant konstverk...
Du ser bedårande ut.
Jag visste att Ni skulle stanna.
- Ni kom med på förstasidan.
- Endast med namn och ingen bild.
Ni måste arbeta utom lagens ramar
och det är mitt område av expertis.
Jag känner mig redan säkrare.
Du har tillfrisknat snabbt.
Ja, jag fick ta ut splittret själv.
Mary sade att läkaren var oduglig.
Jag är väldigt glad att du...
...fortfarande är vid liv.
Nu när ni sitter bekvämt
skall jag börja.
Låt mig säga att jag var trångsynt.
Blackwood sade åt mig att vidga
vyerer, vilket jag har gjort.
Jag kan ha löst tusentals
år av teologisk divergens.
Nog om det. Blackwoods metod är baserad
på ett ritualiserat, mystiskt system-
-som har använts av de Fyra Ordnarna
i århundraden. För att förstå systemet-
-återskapade jag ceremonin som vi
avbröt, med ett par förbättringar.
Min resa tog mig långt ner i kaninhålet-
-och även fast jag smutsade ner
svansen har jag återkommit visare.
Brödraskapet som kontrollerar kungariket
delar tro med kungar och faraoner-
-att Sfinxen var en dörr till en annan
dimension. En port till oändlig makt.
Det finns fyra delar. Lejonfot, en oxes
svans, örnvingar och ett människohuvud.
Hos Thomas fann jag ett ben från
en oxe, en lejontand, en örnfjäder-
-och människohår.
Kartan!
Stjärnkanterna är de mördade flickorna,
men vi är intresserade av korset.
Det tros att storstädernas arkitektur
är krypterade referenser till systemet.
Blackwood har dödat tre män.
Samtliga mordplatser har direktkontakt
med templet och därav systemet.
Reordan, den kortväxte, representerar
människan. Hans lik återfanns här.
Herr Thomas, Tempelmästaren,
bar ox-ringen. Han dog här.
Standish, Förenta Staternas ambassadör,
där örnen länge varit nationalsymbol.
Templet av de Fyra Ordnarnas högkvarter,
där han dog...ligger här.
Kartan kommer att visa oss platsen
för Blackwoods sista akt.
Vi har alltså mannen, oxen, örnen
och endast lejonet kvarstår.
Precis här.
Parlamentet.
Ni fyra stannar kvar här
och resten följer med mig.
Den här vägen.
Damerna först.
Följ instruktionerna.
Hallå där.
Dök djävulen upp?
Strunt samma...
Ni fick det näst bästa.
Ursäkta mig, min herre.
Det är oortodoxt-
-men Holmes har gjort
grova anklagelser mot Er-
-och vår Orden.
- Jag förstår.
- Nu vet vi hur Ni blev kommissarie.
Ursäkta mig,
men jag har längtat efter det.
Nåväl, kommissarien. Jag har lite
tid innan mitt nästa åtagande-
-så delge Era konspirationsteorier.
- Det var allt, Lestrade.
- Min herre.
Använde Ni Blackwood till alla morden
eller bara till det jag förhindrade?
Era skor är väldigt säregna.
Nackdelen med kvalitet är
att den lämnar unika fotspår.
Jag erkänner mig överträffad.
Jag kan härleda väldigt
lite från min utredning.
Lyckligtvis finns det inget mer
stimulerande än ett svårt fall.
Hur många vid parlamentet tänker ni döda?
Människa, oxe, örn, lejon.
Parlamentet är lejonet, inte sant?
Imponerande.
Det är inte mord, Holmes.
Utan barmhärtighet.
Vi ger de svaga en stark herde.
Det är för deras eget bästa...
Er åsikt är oväsentlig. Jag vill veta
var Blackwoods sista ceremoni ska hållas.
- Det har Ni avslöjat nu.
- Inte alls.
Era kläder avslöjar Er.
Skorna är gyttjiga från där Ni gått.
En röd tegelfläck från där Ni knäböjt.
Ett litet bandage på tummen
efter att Ni svor eden.
En lukt av avföring
från där Ni har stått.
Ni och Blackwood förberedde ceremonin
i kloakerna under parlamentet-
-för mindre än en timme sedan.
Båda kamrarna träffas idag.
Hela regeringen är på plats.
Synd att Ni gjorde
Blackwood till Er fiende.
Ni hade blivit en värdefull allierad.
Hur värdelös är inte visdom
om den inte gynnar de visa.
- Vi tar makten vid middagstid.
- Då får du rappa på.
Jag visste att han skulle komma från
det översta fönstret, pojk.
Det är inte det översta fönstret.
- Vad är det då?
- Det är mittenfönstret.
Lestrade skötte sin roll utmärkt.
Jag tror nog att han njöt av det.
Jag hoppas att Ni vet vad du gör.
Här är nyckeln.
- Fick du Coward att prata?
- Ja, jag rökte ut honom, med lätthet.
Tanner!
Ta oss under bron. Babordssida.
90 meter bort finns en tunnel
som leder oss mot kloakerna.
Ska bli.
Slutet är nära! Blackwood har återvänt
från helvetet och förbannat detta land.
Han vakar i skuggorna...
- Skåda Blackwoods magiska avslöjande.
- Vad gör den?
- Ett kemiskt vapen. Första i sitt slag.
- Hur fick Ni reda på det?
En vanlig råttsvans från slaktfabriken.
Titta på den blåaktiga missfärgningen.
Den luktar mandel och spår av cyanid.
Nu vet vi vad den kortväxte arbetade med.
Det kommer revolutionära krigsföringen.
Ett massmördarvapen.
Sju minuter till middagstid. Vad gör vi?
Hon älskar att göra fina entréer.
Kvinna!
Skjut honom!
Mina herrar!
Tiden har kommit för att låta
endast de troende kvarstå.
Skåda...
Lord Blackwood.
Ni ser överraskade ut.
Jag har återvänt från graven
för att fullfölja Englands öde.
Utvidga gränserna för detta
mäktiga kungarike.
Lyssna på folkhopen utanför.
Hör på rädslan. Den ska
kontrollera dem och sedan hela världen.
Jag har aldrig sett nåt liknande.
Den är konstruerad för att förhindra
oss från att desarmera den.
De verkar ta emot nån slags signal.
- Elektromagnetiska vågor?
- Elektroderna skickar en laddning-
-som konverterar kemikalien till gas,
sedan fyller gasen ventilationen-
-som leder direkt till parlamentet.
Sedan kommer världens mäktigaste män dö.
Blackwood har en sändare som han kan
aktivera trådlöst. 3 min och 10 sek.
Jag skapar ett kungarike som består
i årtusenden. Oförstörbart och evigt.
Vi behöver inte desarmera den,
utan bara avlägsna cylindrarna.
Ja, fast de är insvetsade.
Vi behöver en kontrollerad explosion.
Vi kan använda min pipa till
att styra explosionen.
Har Ni saknat mig?
Så skulle Ni inte gjort.
Vid den tolfte klockringningen
åkallar jag de mörka krafterna.
Ni som står bakom mig beskyddas.
Resten kommer att dö.
Jag behöver Er pipa.
Knocka honom!
- Vad?
- Rocken!
En ny ordning...
tar nu vid.
- Vänta!
- Vad väntar du på?
Det där.
Grip Lord Coward!
- Klarar du dig?
- Givetvis.
Slappna av.
Jag är läkare.
Sprang Ni fel?
- Nu är vi säkra.
- Intressant bedömning.
Kila iväg.
Jag ska inte jaga Er längre.
Farväl.
Jag vill inte fly längre.
- Jag kan berätta allt.
- Det vore snällt.
Det fanns aldrig nån sann magi.
Endast trolleritrick.
Det enklaste var att muta folk.
Fängelsevakten som låtsades vara besatt.
Ditt rykte och fångarnas
rädsla ordnade resten.
Andra saker krävde mer, som sand-
stensplattorna vid gravvalvet.
Ni krossade dem före begravningen
och lagade dem senare med klister.
Ett fornegyptiskt recept.
En blandning av ägg och honung-
-avsedd att spolas iväg med regnet.
- Holmes!
- Dränka din far krävde modern teknik.
Reordan fann ett förlamningspreparat
som aktiverades vid blandningen av-
-koppar och vatten och därav opåvisbar
när väl badvattnet blivit tömt.
Det kunde ha blivit svårt om han
inte hade testat det på smådjur.
Standish död var ett mysterium tills-
-Ni använde samma blandning
som när Ni sprängde varvet.
En luktfri, smaklös och eldfarlig vätska
som har rosa eldlågor.
Standish misstog det som regn
när han gick in i templet.
Allt som behövdes var en gnista.
En riggad patron var allt som behövdes.
Fyndigt. Likt alla stora aktörer
sparade Ni det bästa till sist.
Ett kemiskt vapen, destillerat ur
cyanid och renad i svinmagar.
Om det fungerat hade Era anhängare sett
oskadda på, medan deras kollegor dog.
De visste inte att de fått ett motgift.
De skulle tro att det var magi-
-och att Ni innehar den ultimata kraften.
Världen skulle ha följt efter av rädsla.
Ni får hoppas att det bara är skrock,
eftersom Ni utförde ritualerna perfekt.
Nu kräver Djävulen sin tillbörliga själ!
För Guds skull, Holmes. Skär loss mig!
Världen ska få se er för den Ni är.
En bedragare.
- Sedan skall Ni hängas, ordentligt.
- Det är en lång resa kvar till snaran.
Jag har aldrig vaknat i handklovar förr.
Det har jag.
Naken...
- En storm är på väg.
- Vi har fortfarande en stund över.
Moriarty...
Han heter så och han är professor.
Alla har en svag punkt
och han hittade min.
Vad exakt var det?
Underskatta honom inte.
Han är lika genial som er...
- ...och oändligt mer bedräglig.
- Det får vi väl se.
Ni kommer att sakna mig,
Ja, sorgligt nog...
God middag. Jag la antecknings-
böckerna i den här väskan.
- Vad är det i dem, John?
- Hoprafsade verk.
- Anteckningar.
- Dina äventyr! Jag vill läsa om dem.
- Vad står på tok?
- Har han accepterat att du åker iväg?
Se bara på ringen han gav oss, Mary.
Fem minuter, sen åker vi hem.
- Vårt hem.
- Ta det försiktigt i trappan.
Lugn. Han skulle aldrig ta sitt liv.
Han tycker för mycket om sig själv.
Holmes!
God middag. Jag försöker ta reda på
hur Blackwood överlevde sin avrättning.
Rentvå ditt goda namn.
Det har en otrolig kvävningseffekt-
-och jag blev bortförd i Morfeus armar
som en fjärilslarv i en kokong.
Kom till sak.
Fyndigt dolt i snaran fanns en krok...
Benen har somnat, jag borde komma ner.
- Borde vi inte hjälpa honom ner?
- Jag vill låta honom tala klart.
- Fortsätt.
- Bödeln fäste den vid en sele.
Således hamnar vikten runt midjan
och håller nacken intakt.
Jag känner inte mina kinder.
- Hur lyckades du, Holmes?
- Med hängslen, bälten och en klädkrok.
Min tunga somnar snart, Watson,
och då är jag till ingen nytta.
Inget av det här förklarar
Blackwoods brist på hjärtslag.
Nu till det medicinska mysteriet.
Vi måste återupprätta ditt rykte.
Det finns ett gift som har förfinats
från Rhododendron ponticums nektar.
Den är ökänd i Turkiet för sin förmåga
att tillsynes medföra dödlig förlamning.
Det kan lura även ett vältränat öga
som ditt. Det är välkänt som...
- Vad är det för fel på Gladstone?
- Han demonstrerar följden jag beskrivit.
Han har inte nåt emot det.
- Han har varit med om värre, Mary.
- Holmes?
Doktorn, fröken Mary...
Kommissarien vill att ni följer med.
- Vad handlar det om, Clarky?
- En inspektör.
Han försvann i kloakerna.
Man hittade honom död i morse.
Vi tror att inspektören
var först till platsen...
- Kan jag hjälpa konstapeln?
- Skjuten i huvudet.
- Var det en småkalibrig kula?
- Ja.
- Var hans ögonbryn brännskadade?
- Det stämmer.
- Närskott.
- Moriarty.
Professor Moriarty.
Duktig pojke.
Det ordnar sig.
- Var är Blackwoods vapen nu?
- Hos underrättelsetjänsten.
Jag slår vad om att en del saknas.
Moriarty var ute efter en del
av maskinen och inte giftet.
Ett solklart faktum är väldigt gäckande.
Den trådlösa uppfinningen var målet.
- Adler var bara en skenmanöver.
- Han visste att jag skulle följa henne-
-och därav lämna maskinen oskyddad.
Teknologin kan vara värd en förmögenhet.
Tänk er att kunna kontrollera vad
som helst med hjälp av radiovågor.
Det är framtiden, Watson.
Jag har lastat på väskorna.
- Gladstone!
- Släpp inte ut honom.
Clarky?
Fallet är återupptaget.
www.SweSUB.nu