Tip:
Highlight text to annotate it
X
Fixed by: bullit
Vem bjöd du hem i fjol? Sheila?
-Jag var inte hemma i fjol.
-Men året före?
Jag är väl inte den första
som du bjuder hem?
Jackson!
Åh nej.
Det gör det ännu värre.
Det sa du inget om.
Ett stuteri. Gården är intecknad.
Det är inget märkvärdigt.
Jösses.
-Det här är ingen liten gård.
-Akta, så du inte halkar.
Kom nu, bli inte imponerad.
-Hysch, du väcker henne.
-Förlåt.
Hon har gett dig gästrummet.
-Var ska du vara?
-I rummet mittemot.
-Det är hennes hus...
-En katolsk grej.
-Kom nu.
-Nej.
Hon märker inget.
Änglalik i köket
och jävlig i sovrummet.
Precis som en kille ska vara.
Gud!
Förlåt, jag trodde du var
i det andra rummet.
Ja, men jag tittade in
för att säga hej.
Nu får jag skynda mig
att bli förlägen.
-Jag trodde att du var Jackson.
-Jag märkte det.
-Kan du förlåta mig?
-Jag...
-Hej, jag är Helen.
-Jag vet.
Martha Baring.
Välkommen till Kilronan.
-Tack.
-Var är min son?
Vet ej, men jag vill hitta honom.
Jag med.
Ja, det var första intrycket...
Varsågod och ät hans frukost.
Det blir kul
att se mindre av dig en trappa ner.
Gud!
Du är riktigt duktig,
fast du är stadsflicka.
Tack. Du ljuger vackert.
-Här är fint.
-Ja, när snön skyler allt.
Det har varit en svår höst.
Men det pratar vi inte om.
Vi ska prata om vår vecka.
Jag har smitt planer.
-Vi kan inte stanna hela veckan.
-Det kan ni visst.
Nej, efter jul åker vi. Tyvärr.
-Men kära du...
-Mamma, vi åker på onsdag.
Måste ni så måste ni.
Men jag trodde...
Det gör inget.
Tiden går.
Vi ska göra oss klara till kyrkan.
-Rid efter henne.
-Hon saknar mig.
Rid.
Jag gjorde bättre intryck utan kläder.
Du ser bra ut. Du är vacker.
Jag älskar det här huset.
Det är något särskilt.
-Tja, kanske det.
-Det kanske är du som är särskild.
-Jag?
-Ja. Ditt sätt och allt du är.
Ditt livs arkitektur.
-Pretentiöst?
-Lite.
Vad?
Se på dig.
Nu får jag skämmas.
Är det för mycket för kyrkan?
Jag frågade Jackson...
Nej, inte alls. Du är modig.
Säkert? Jag har något annat...
Jag är bara rädd att du blir kall
i vår gamla kyrka.
-Den gick sönder.
-Låset är trasigt.
Jag får den lagad.
-Dina föräldrar?
-Ja.
-Var firar de jul?
-De dog för många år sen.
Förlåt, jag visste inte.
Nu får ni sluta prata om mig.
Vi går.
Nej, gå...
Fin scarf.
Ängeln kom in till henne och sa:
"Var hälsad, Herren är med dig."
"Du skall bli havande
och föda en son."
"Herren Gud skall ge honom
hans fader Davids tron"-
-"och hans välde
skall aldrig ta ***."
Amen.
-Fader.
-Den förlorade sonen!
Baring & son återuppstår.
Nu gör du din mor lycklig.
Madge, jag har varit lycklig
ända sen han föddes.
Tror folk att jag flyttar hem igen?
Eller var Madge bara ett test.
Jag har annonserat i tidningen.
Nej, men jag hoppas ju.
Jag vet att du vill ha mig här.
Men jag har jobb i New York.
-Du verkar inte älska jobbet.
-Helen bor i New York.
Styggt av dig.
Att lägga beslag på min käre son.
Varför kan du inte vara förnuftig?
Lämna liv, arbete och vänner-
-och flytta in hos
en härsklysten gammal kvinna.
-Bara bröd och skyffla hästskit.
-Du är inte gammal.
Förlåt. Vi ska inte låta Madge
förstöra julen för oss.
-God natt.
-God natt.
Martha...
Hallå!
Jag har ridit vilse.
Jag ska till Kilronan.
Följ asfaltsvägen åt det hållet.
-Andra vägen på vänster hand.
-Tack.
Hälsa mrs Baring och säg
att jag kommer med fåglarna.
God jul.
-Var har du varit?
-Jag berättar sen.
-Har du städat? Jag är chockad.
-Nej, det har mamma gjort.
Sköter hon huset utan hjälp?
Hjälpen stannar aldrig länge.
Hon ger dem inget att göra.
Jag gav efter.
Vi stannar över nyår.
Tio, nio, åtta, sju-
-sex, fem, fyra, tre-
-två, ett. Gott nytt år!
Gott nytt år.
-Älskar du mig fortfarande?
-Jag älskar dig.
Jag ska älska dig
tills Kina och Afrika möts.
Tills floderna hoppar över bergen.
-Hade du roligt?
-Jättekul fest.
En triumf. Kortvarig, men ändå.
-Skål på er, mina kära.
-God natt.
-Gott nytt år.
-Gott nytt år.
Gud, Jackson!
Du gör ett bättre intryck
utan kläder.
-Packat och klart?
-Jag tror det.
Jag höll på att glömma...
Jag fick den lagad.
Du behövde inte.
Nu är den som ny.
-Är det jag som får dig att gråta?
-Jag är inte bra på att ta farväl.
Då ska du bara säga hej då.
Adjö, mamma.
Hej så länge. Sköt om dig.
Sista trappan.
-Nej, jag har inte fixat ljuset än.
-Jag ska straffa dig.
-Inget sex.
-Inte nu igen.
En enkel boning...
Hem kära hem.
-Hur var det?
-Snäll mamma. Han var lite skum.
De blir alltid konstiga
hemma hos mamman.
Det handlar om bröst, så klart.
En man går till psykologen
och pratar om sin mamma.
En kvinna pratar om sin svärmor.
Många skilsmässor beror på det.
Min, till exempel.
Jag skojar inte. Vänta bara.
Man gifter sig med killen.
Mamman är hans problem.
Den fasen ska avslutas
inom 16 månader.
Det nya Triple E-glaset
är reflexfritt.
Det minimerar visuell kollision
och optimerar-
-energiackumulationen till
uppvärmning och avkylning.
60% glas...
Du är tidig. Mår du bra?
-Jag vet inte.
-Vad menar du?
Jag är gravid.
Nu ska du säga: "Är du säker?"
Mitt pessar läcker tydligen.
-Vi gifter oss.
-Jackson...
Jag får nog sparken också.
Jag spydde på Gavin.
Du sa att du bara skulle gifta dig
om du blev gravid.
Nu är du det. Vi gör det.
Jag älskar dig.
Vi gifter oss.
Betyder det ja?
-Sitter du ner?
-Säg inte att jag är gravid.
-Vad är det? Berätta.
-Helen och jag ska gifta oss.
-Hon är gravid. Eller hur?
-Hur kan du gissa?
Sånt ska en mamma veta.
Hur mår hon? Är hon där?
-Hej, Martha.
-Grattis. Goda nyheter.
Ett barn. Och bröllop, förstås.
När? Det är bäst att raska på.
Vi kan hålla det här på Kilronan.
-Vi tänkte gifta oss borgerligt.
-Tänkte vi det?
Herren välsigne dessa ringar,
den trofasta kärlekens symboler.
Nu har Gud förenat er
och ingen människa får skilja er åt.
Jag förklarar er härmed
för man och fru.
Nu får du kyssa bruden.
-Du är så fin.
-Lycka till, Helen.
-Grattis!
-Tack.
Hej.
Hej, hur känns det?
-Jag dör...
-Helen!
-Vem är hon?
-Jag vet inte.
-Vad?
-Nu har hon fått honom tillbaka.
-Vem?
-Din svärmor.
-Ni kom inte till lunchen.
-Skulle vi gjort det?
Jag ville att ni skulle
besöka mig på ålderdomshemmet.
Men din svärmor sa
att ni hade viktigare saker för er.
Alice Baring, Jacksons farmor.
Förlåt.
Hon sa inte att vi var bjudna.
Typiskt.
Man ska akta sig för Martha.
Jag bjöd hit mig själv. Jag är den
enda släktingen på hans fars sida.
Visa mig ringen.
-Den ser bekant ut...
-Den var Jacksons mammas.
Ja, jag gav henne den.
lnnan jag visste bättre...
-När ska du föda?
-Hur vet du det?
En dumbom kan inte avla hästar.
En person ska hjälpa hingsten
och en annan hjälpa märren.
En håller svansen
och en navigerar.
Men Martha ordnar allt
på egen hand.
Alice? Det var oväntat.
Jag trodde inte att du kunde komma.
Jo, det var ingen konst,
bara att följa efter alla bilarna.
Nu tar jag hand om dig.
Brudparet ska fotograferas.
-Du får inte röra mig!
-Alice...
Ett ord, och jag sprättar upp dig.
-Fattar du, söta flicka?
-Gör mig inte illa.
-Min söta flicka...
-Jag är gravid.
Jag vet var du bor.
Glöm inte det.
Det kunde slutat illa.
-Sa du att du var gravid?
-Då brukar män fly!
Dåligt skämt. Förlåt.
Sköt om dig och ta det lungt.
Jag kan inte glömma hans röst.
-Jag kan inte.
-Se.
Och nytt lås på dörren.
Går det bra? Säkert?
Du kommer över det.
Överraskning!
Förlåt, jag ville inte skrämmas.
-Hur kom du in?
-Vicevärden släppte in mig.
Hej. Roligt att träffas igen.
Är du säker på att du mår bra?
-Han tog min medaljong.
-Åh nej.
Med bilden av dina föräldrar?
Det är verkligen tråkigt.
Bara jorden är värd mera.
Det är en entreprenör.
Golfbana och villor.
De ska riva stallen
och paddockarna-
-och göra golfbana på ängarna.
Kilronan Country Club.
Kan ni tänka er!
För två år sen fick vi ett anbud
som var tre gånger bättre.
För två år sen gick vi med vinst.
Traktens äldsta stuteri.
-Var skulle du bo?
-Jag vet inte.
Jag har aldrig bott
någon annanstans.
Jackson, jag kan inte
driva gården ensam.
Om du inte ställer upp-
-måste du låta mig sälja.
Jag hämtar kaffe.
-Varför måste hon fråga dig?
-Det är min gård.
Jag ärvde, inte Martha.
Hur lång tid skulle det ta
att fixa till Kilronan?
Stallen ska renoveras, vi har knappt
några hästar kvar... Kanske ett år.
-Göra det attraktivt för en köpare?
-Ja, jag kan räkna lite på det.
-Kan inte vi göra det?
-Jag gör det i morgon.
Nej, jag menar
att vi kan göra hela grejen.
Vad menar du?
Det är ju en möjlighet för oss.
Du sköter hästarna
och jag fixar huset.
Sånt kostar pengar.
De kommer springande
för att låna dig pengar.
-Vad säger du?
-Jag vet inte.
Jag vet ärligt talat inte.
Vi kanske fäster oss vid gården
och vill stanna.
-Och min mamma?
-Jag tycker om henne.
-Och barnet?
-Gud, så tanklös jag är.
Jag får inte beröva barnet
en sund och välgörande uppväxt-
-här i New York.
Smuts och buller.
Vem kan önska sig mera?
Nu måste jag berätta en sak...
Du vet att min pappa dog, men
du vet inte att det var mitt fel.
När han föll? Du var bara sju år.
Jag gömde mig under trappan.
Mamma och pappa grälade.
Om en kvinna
som hette Robin Hayes.
Pappa ville lämna oss
och leva med henne.
Mamma stormade ut och jag trodde
att pappa var efter henne-
-så jag sprang in för
att rädda henne.
Jag sprang rakt på honom.
Han tappade balansen.
Dörren till källartrappan
stod öppen...
Han störtade.
Jag ropade. Det tog evigheter
innan mamma hörde mig.
Hon hade tagit loss bräder från
ett skjul där jag skulle ha katter.
Hon kom in och såg konstig ut.
Där stod hon med spikdragaren
och verktygslådan.
Hon släppte sakerna
så att det skrällde.
Sen kramade hon mig.
Sa hon att det var en olycka?
Ja.
Älskling...
Jag hatade honom
för att han hade en annan.
För att han sårade mamma.
Men ändå...
Du älskar honom fortfarande.
Du har levt med spöken för länge.
Nu ska du åka hem.
Vi gör det.
Och manar ner spökena i graven.
Du ska bo i huset som du har älskat.
Med din mor.
Och mig. Och vår dotter.
Dotter? Är det något
som du inte har berättat?
Jag har mina förhoppningar.
-Grattis, mr Baring.
-Bra gjort.
Gode Gud, tack för att min familj
äntligen är hemma.
-Vad hände?
-Fråga inte.
Jag hjälper dig.
Hur går det för Helen?
-Vad tänker du på?
-Hon verkar så...
Så liten och svag.
Jag oroar mig för henne.
Vi kvinnor är olika, men...
Jag vet inte hur jag ska säga det.
Ibland när man är gravid...
Vänd dig om.
Hur ska jag uttrycka det...
Ibland när man är gravid-
-kan det vara både fysiskt och
psykiskt obehagligt att älska.
-Har hon sagt något?
-Nej...
Jag tror att du ska tygla dig lite.
Lägg dig inte i.
Gud!
Mår du bra? Jag kommer med te.
Örtte. Citronverbena.
Mycket lugnande.
Nästan som en drog.
Konstigt att det får säljas fritt.
-Du skrämde upp oss.
-De var så många.
De äter gift
och kryper upp på vinden för att dö.
Det är smärtfritt,
men det blir många lik.
-Gud!
-Det är över. Slappna av.
Jag mår inte bra.
Jag vet inte varför.
Jag vet hur det är.
Musklerna värker.
Huden blir så känslig.
Ens tankar blir kaotiska.
Helen, du är en vacker ung kvinna.
Glöm inte det-
-vad Jackson än säger och gör.
Män kan bli underliga när man
är gravid. Sexuellt, menar jag.
Min man var hur snäll som helst,
men när jag väntade Jackson...
Det går nog bra. Jag tror bara
att vi behöver vara ensamma.
Javisst.
-Ska du till doktor Hill i morgon?
-Jag vill inte ta fostervattensprov.
Jackson var inte
min första graviditet.
-Fick du missfall?
-Nej.
Vi upptäckte några missbildningar.
Så det var inget annat att göra.
Ni hade varit jämnåriga nu.
Men jag fick avbryta graviditeten.
-Vilka missbildningar?
-Det gör detsamma.
Tala med dr Hill. Det är viktigt.
-God natt, kära du.
-God natt.
Be Jackson komma upp.
-Hur är det med henne?
-Hon mår bra.
Men hon behöver vara ensam.
Varför det?
Du måste ha tålamod.
Kom, jag bjuder på en drink.
Det är bara din man som kan sova.
Jag försökte väcka honom.
Vi får skylla på det hårda arbetet.
-Det är mer än det.
-Ni har väl inte problem?
Jag vet inte riktigt. Han har
förändrats sen vi flyttade hit.
-Han kan inte glömma sin pappa.
-Det är han inte ensam om.
Men Jackson och jag
har alltid haft varandra.
Du vet vad det vill säga
att förlora någon som man älskar.
Jag var så ung... Men jag vet.
-Skål för olyckor. Skit samma.
-Amen.
Honom tjänar ni en halv miljon på
bara på språngavgifter.
-Stamträdet är allt, min kära.
-Martha sa att du inte mådde bra.
-Hoppas inte att du mister barnet.
-Se, Alice är här.
Jag trodde inte
att hon gick ut längre.
-Helen, kom och var med oss.
-Alice är här.
-Jag kan inte se henne...
-Jag pratar med henne.
-Nej, jag förbjuder det.
-Vad?
Hon är en tokig gammal tant som
inte förtjänar din uppmärksamhet.
Ingen har gett mig förbud
sen jag var fem år gammal.
Helen!
Vad hände? Är du oskadd?
-Jag blev helt förskräckt.
-Varför ropade du?
-Vad hände?
-Hon gick framför hästen.
-Är du oskadd?
-Ja.
-Är den nära barnet?
-Nej, på andra sidan.
Jag hörde att du vill föda hemma.
Va? Det har jag aldrig sagt.
Det är romantiskt, men riskabelt.
Och jag vill inte att unga mödrar
ska reducera mina inkomster.
Vem säger att jag vill föda hemma?
Klart att det är hon!
Det angår inte henne.
Är det mitt barn eller hennes?
Hon känner honom.
Varför hittar hon på
att jag har sagt det?
Hon vill bara vara hjälpsam.
Bli inte arg på henne nu.
Hon tänker på dig.
Ja, hon tänker på mig.
Hon har rätt-
-och jag har alltid fel. Tack!
Varför har du inte kommit förrän nu?
Ut med språket.
Du kommer väl inte för matens skull?
-Får jag fråga en sak?
-Javisst.
Man ska akta sig för Martha, sa du.
Vad menade du med det?
Du ska inte lyssna på mig.
Jag är inkompetent.
Har hon inte sagt det?
Och inkontinent.
Oförmögen i båda ändarna.
Här, flickor!
Jag ger dem hela apoteket.
Halsbränna, magsår, blodtryck.
Nu är de immuna mot allt.
De äldsta levande
varelserna i Amerika.
Varsågoda, flickor.
Saken är den att jag inte
har någon att prata med.
Jag är fruktansvärt upptagen,
men ibland har jag lite tid.
Ända sen vi flyttade hit...
Jackson blir alltmer avlägsen.
Bort från dig, närmare henne.
-Jag tror att...
-Att du förlorar honom till Martha.
Du har rätt.
Varför inte säga det rent ut?
-Jag kanske bara är paranoid.
-Hon arbetade i stallet.
-Gjorde hon det?
-Hon skyfflade hästskit.
Jag föraktar inte henne för det.
Jag beundrar hennes ambitionsnivå.
Hon gjorde sig gravid
och fick en man och en son.
Och ett fint familjenamn.
Nu skaffar hon sig en sonson.
Eller hur?
Hon älskade inte min son Jack.
Hon ville bara ha ett barn.
Och när den saken var ordnad
släppte hon ut min son på grönbete.
Sen vände hon Jackson
mot hans far...och mot mig.
-Snart gör hon likadant mot dig.
-Det har hon redan gjort.
Hon blev en vacker änka.
Mycket mer attraktiv
än en frånskild kvinna.
-Tänkte Jack lämna Martha?
-Ingen lämnar Martha.
Tro mig.
Ta med Jackson nästa gång.
Så berättar jag sanningen
om hans far.
Jag är hans kött och blod.
Och jag älskar honom.
Säg det till honom.
Dr Hill, det är Jackson Baring.
Har du sett Helen?
Helen, vart tog du vägen?
Vi har varit så oroliga.
-Får jag inte lämna huset?
-Nu är hon här.
Säg vart du tar vägen,
så vi vet var du är.
-God natt, Martha.
-God natt, kära du.
Hon är din farmor
och hon vill tala med dig.
Nu ska du sova.
Vi pratar om det i morgon.
VÅRDHEM
Mrs Baring! Det var längesen.
Nu blir Alice glad.
-Var är hon?
-Hon ångbadar.
Varsågod och gå in.
Martha? Det var oväntat.
Gå in på mitt rum så kommer jag.
-Vem betalar ditt uppehälle här?
-Du. Med Jacks pengar.
-Är det billigt?
-Det vet jag inte.
Du vet bättre än jag
vad som är billigt.
-Är det billigt här?
-Det tror jag inte.
Då tror du rätt.
Och vad är det enda
som jag har bett om i gengäld?
Vad?
Att du håller dig från min familj.
Det är allt jag ber om.
Är det för mycket begärt?
Vad har du sagt till henne?
Vilka lögner har du
slagit i henne?
Svara.
-Svara!
-Jag svarar. Du ser inte fingret.
Visst är tid något rysligt?
Tick tack...
Och se vad som händer.
Kan du uppföra dig ordentligt?
Det är en sak
som jag alltid velat säga dig...
Du luktar hästskit, Martha.
Fan ta dig, Martha!
Håll dig borta från min pojke!
Förstår du mig?
Det tolkar jag som ett...ja.
Adjö, Alice.
Hon vill sitta en stund till.
Hon säger att det gör gott.
-Hon får fem minuter extra.
-Tio.
-Vi kan inte fortsätta så här.
-Hur då?
Jag vet inte vad som händer
mellan dig och mig och din mamma.
Jag försöker visa respekt,
men det är svårt.
Jag... Jag älskar dig.
Jag älskar dig
och vi behöver varandra.
Snart blir jag mor
och jag behöver dig.
Kalkylen visar att omsättningen
ökar snabbare än vi trodde.
Vill du sälja gården?
Mamma... Helen trivs inte.
Jag vill flytta
tillbaka till New York.
Jag skyller inte på dig.
Inte på någon.
Jag älskar henne. Hon är min fru.
Jag vill att hon ska vara glad.
Det har varit lite spänt
mellan Helen och mig.
Men du ska veta
att felet är mitt.
Det är svårt för två kvinnor
att dela ett hushåll.
Hon tycker inte om mitt sätt,
och det beklagar jag verkligen.
Men en sak är säker...
Vi vill bägge två att hästen vinner.
Helen och jag packar allt
åt min lille sonson.
Sonson?
Kära du, du ska först och främst
tänka på henne.
Hon är en underbar flicka
och jag älskar henne.
Vad nu?
Förvånar det dig
att din gamla mor kan vara mänsklig?
Ja.
Ärligt talat så är det tråkigt
att vi måste flytta.
Du ska inte vara ledsen.
Din fru behöver vara
där hon hör hemma.
-Franklin.
-Martha.
Jag tänkte just på dig.
Roligt.
Kan vi prata lite om Helen?
Hon går i ständig oro för födseln.
Hon har läst
för många böcker om graviditet.
Hon har fått för sig
att första barnet alltid föds sent.
En vecka eller två är inget problem.
Vi kan sätta igång förlossningen.
Oxytocin framkallar värkar
inom ett dygn.
-Det som man använder på hästar?
-Just precis, samma sak.
Nu för tiden kan allt lösas.
Det är inte som förr.
Kan du begripa att jag blir farmor?
Nej, det kan jag inte.
Blir det en pojke eller en flicka?
Det får jag inte säga, Martha.
Jag vill bara välja rätt färg.
Du vet att jag hatar gult.
-Vilken färg tycker du om?
-Tja...
Blått gav mig tur för 25 år sen.
Då ska du hålla dig till det.
Adjö, Martha.
Tänk inte på mig.
Jag stannar här och packar.
-Vill du att jag ska åka?
-Ja. Och du ska vinna.
Sen kommer du tillbaka
så fort du kan.
Jackson, det är mer än
tre timmars körväg.
Gå nu, han är redan i bilen.
Lycka till.
Sköt om er.
Jag är tillbaka i morgon kväll.
-Hej då.
-Hej då.
Kilronan
kommer att bli precis som förr.
-Sorgligt, egentligen.
-Vad då?
Att vi inte är här då.
-Hej.
-Hej, kära du.
Idag är du ännu sötare.
Jag har något till dig.
Det första kortet.
Nunnorna blir förtjusta,
de älskar foster.
-Jag kommer för att säga adjö.
-Hej och adjö?
-Vi flyttar till New York.
-Bra.
Så slipper du henne. Jag begriper
inte varför Jackson kom tillbaka.
Det var min idé.
Jag trodde att han måste
mana ner spökena i graven.
Han känner sig skyldig
till sin fars död.
Nej! Han föll på ett verktyg
som låg nedanför trappan.
En sån där
som man drar ut *** med.
Han föll så olyckligt
att bröstbenet knäckte.
Tidningarna skrev om det
och intervjuade läkare.
En bisarr olycka.
Det måste Jackson acceptera.
Akta dig. När Jack ville
lämna henne blev hon demonisk.
Det kan jag tänka mig.
Hon är den svartsjuka typen.
Varför skulle hon bli
svartsjuk på Jack?
Berättade han inte om
Robin Hayes?
Jack och Robin? Vi går ut.
Gamlingarna kan bli chockade.
Vad?
Jag tänkte på när jag fick Jackson.
Det gjorde förfärligt ont.
Dumt av mig.
Kära du... Nu ska du få efterrätt.
-Nej, jag går upp och lägger mig.
-Jag har gjort den för din skull.
Jordgubbar,
som du tycker så mycket om.
Nu måste du gotta dig.
Det har du förtjänat.
-Jag äter i sängen.
-Ja.
Gör det. Den lille behöver
all den vila han kan få.
Eller hon.
-Eller hon.
-God natt, Martha.
Sov gott.
Han är lite svullen här.
Herre, jag har förbrutit mig.
Jag ångrar mina synder.
Mest för att jag förbrutit mig
mot dig, min Gud-
-som gav mig en svärdotter
från moabiternas land.
Jag går med dig, sa hon,
och ditt folk ska vara mitt folk.
Hon låg på golvet
och gjorde som hennes svärmor sa.
Och hon födde en son.
Och Gud sa att han ska födas
och förnya ditt liv.
Han är född av din svärdotter
och det är bättre än sju söner.
Det förstår du väl?
Det är ju för hans skull.
Och det lilla barnet, som inte har
någon som skyddar det mot henne.
Nu sparkar du igen...
Han är svag, min son.
Jag är hans styrka.
Är du hungrig?
Och Gud sa:
Låt den tomma kvinnan bli full.
Och du, som är mest värdig-
-ska ta barnet till ditt bröst
och bli dess moder.
Och kvinnorna omkring dig
ska ge honom ett namn-
-och säga att du har fått en son.
Du har fått en son.
Jag bekänner mina synder
och lovar att göra bättring.
Amen.
Martha?
-Nej, nej, nej...
-Helen!
Stygga flicka. Nu är jag avslöjad.
-Jag såg ljuset...
-Du är tilltagsen.
Vad ska detta betyda?
Vad håller du på med?
Det var min överraskning till dig.
-Överraskning?
-Jag skulle visa dig först.
Och sen skulle alltihop
skickas till New York.
Jag vill bara göra
en fin presentation.
-Förlåt.
-Det gör inget, kära du.
Vi ska visa det för Jackson.
-Det blir väl roligt?
-Ja, ja.
-Mår du inte bra?
-Jag är så trött.
Jag följer dig upp till sängen.
Varför har du inte skor på fötterna?
-Vänta.
-Vad är det? Är det barnet?
-Ge mig vatten.
-Vi är nästan framme, kom nu.
Jag måste dricka vatten.
Jag är strax tillbaka.
Hej. Vad kan jag göra
för dig, söta flicka?
Söta flicka.
Jag vet var du bor.
Gud...
Jag försöker vara snäll, hör du.
Helvete!
Vad gör du?
Tror du att du är en vildkatt
som föder i diket?
Det gör förfärligt ont.
Jag känner hur ont det gör.
-Hjälp mig.
-Jag önskar att jag kunde.
Jag önskar
att jag kunde ge dig något.
Men jag kan inte.
Du måste gå igenom det.
Och känna det djupt.
Sedan glömmer du inte
vad barnet betyder för dig.
Jag ber dig.
Tja...
Nu gäller det. Jag har satsat
ett par hundra på honom.
Jag skickade en spekulant
till Kilronan häromdagen.
Men Martha sa att ni skulle stanna.
Sa hon det?
Andas, det är nästan över.
Det går säkert bra.
Andas, Helen.
Hallå?
Jag hoppades att det var du.
-Ja, allt är bra.
-Kan jag tala med henne?
Hon är här. Ett ögonblick.
-Hur gick det på morgonträningen?
-Jackson!
-Fint. Han springer jättebra.
-Har du fått uppställningen?
Ja. Nu ska jag tala med Helen.
Jackson, ljudet försvinner,
jag hör inte vad du säger.
Det går bra.
Du ska krysta. Krysta.
-Krysta!
-Det gör jag!
De är klara. Flaggan är uppe.
En sista gång.
Krysta, Helen, krysta.
Du klarar det. Kom nu, krysta.
Jag ser barnet. Gud!
Det kommer. Krysta, Helen.
Ja...
Krysta, Helen.
Nu får du inte ge dig.
Gud! En fin liten pojke.
Han liknar Jackson.
-En fin liten pojke.
-Ge honom till mig.
Nu ska mamma tvätta dig.
Nej, Martha. Ge mig mitt barn.
Jag älskar dig.
Jag ska älska dig
tills Kina och Afrika möts.
Tills floderna hoppar över bergen.
Helen, du förlorar så mycket blod.
Du sölar ner mina lakan.
Jag ville
att vi skulle vara en familj.
Det gjorde jag verkligen.
Nu vet jag inte om det är möjligt.
Sorgligt. Men du var så svag
under graviditeten.
Och du insisterade på
att föda hemma.
Jag gjorde mitt bästa, det vet du.
Men det kommer du
förstås inte ihåg.
Du skulle ljuga om mig
och hitta på allt möjligt.
MORFIN
Det är farligt
att ta mer än en droppe.
Jackson och jag ska ge pojken
den uppväxt han förtjänar.
Jag är hemma!
Du skulle ha blivit stolt.
Mamma?
Jackson, jag kommer.
Helen, jag har ringt och ringt.
Det blev en pojke.
Han kom så kvickt
så jag hann inte ringa någon.
Din fru var tapper och stark.
Nu behöver hon sova ut.
Du anar inte
vad hon har gått igenom idag.
-Vill du inte hålla din son?
-Är hon okej?
Helen mår bra.
Kom nu, så badar vi honom.
Hon mår bra.
Nu behöver hon sova.
Hej, mamma.
Här kan du inte ligga.
Kryp i säng så vakar jag.
Tack, men jag vill vara här
när hon vaknar.
Det vill jag inte missa,
hur obekvämt det än är.
Din fru och ditt barn vill säkert
att du ska vara utvilad.
-Tack för att du hjälpte henne.
-Gå och lägg dig.
Marsch. Nu ska du lyda.
Sluta nu, mamma.
God natt.
Hej, mamma.
Vill du hälsa på din lille pojke?
Det är din mamma.
-Hur känns det?
-Okej.
-Var är Martha?
-Hon sover nog.
Hon sa att det var hårt för dig.
-Gudskelov att hon var här.
-Ja...
Älskling, gör du mig en tjänst?
-Be henne laga frukost åt oss.
-Är du hungrig? Det är bra.
Behöver du något
så är jag därnere.
Varsågod, pappa.
-God morgon.
-God morgon.
-Gick du ut?
-Jag skulle hämta en sak.
-Du ska stanna i sängen.
-Jag mår bra, Martha.
Jag har sovit så gott,
nästan som om jag var drogad.
-Det känns som 20 år senare.
-Det är det.
Vi glömde att berätta det för dig.
-Vad har du i väskan?
-En sak från ladan.
Äggen doftar gott.
-Vad?
-Ja, vad? Vad är mysteriet?
Fråga inte, idag är vi glada.
Jag vill inte göra er ledsna.
Berätta nu. Vad har du i väskan?
En sån där sak
som kostade Jacksons pappa livet.
-Jag hade aldrig sett en förut.
-Vad pratar du om?
Nu har Jackson en egen son.
Nu måste han göra sig fri
från alla gamla spöken.
Så jag ville hitta en sån där sak-
-och gräva ner den i jorden
så den inte skadar familjen igen.
-Det låter som en hormon-grej...
-Pappa störtade i trappan.
Det dog han inte av.
Din mamma upptäckte
att han föll på en sån där sak.
Det var en bisarr olycka.
Det stod i tidningen.
Föll han på något
nedanför trappan?
Helen har rätt.
Men det ska vi inte prata om nu.
Han föll på den här.
Kanske inte just den,
men här finns säkert så många.
-Vad gör du?
-Vad menar du?
Jack dog för att han föll
med förbluffande precision.
Verktyget dödade honom lika säkert
som om någon hade mördat honom.
-Du kom från skjulet...
-Hur kan du komma ihåg det?
Du var bara sju år.
Jag minns att du höll den
när du kramade mig.
Och när du tappade den
skrällde det.
Varför gör du så här?
Du vill splittra min familj.
-För att dina egna föräldrar...
-Mamma, hon var inte...
Nu spelar hon oskyldig!
Förstår du vad hon antyder?
Jag hade en i handen
och en annan låg nedanför trappan.
Du kommer ihåg.
Du minns att han föll.
Det fallet hade dödat
vem som helst...
Martha!
Ingen antyder att du dödade Jack.
Många kvinnor har affärer
utan att mörda sina män.
-Pappa hade en affär.
-Nej, du missförstod.
Robin Hayes var en stalldräng
som Martha hade en affär med.
Påstår Alice det?
Såna sjuka lögner
kan bara Alice hitta på.
Din fru försöker
vända dig mot mig.
Jag talade med Robin Hayes
för en halvtimme sen.
-Vill du prata med honom?
-Nej!
Robin Hayes dog i fjol.
Hjärtattack. Utan din medverkan.
Du tål inte
att en familj är lycklig.
Vi var så nära lyckan, Jackson.
Så här nära var vi...
-Hon försökte döda mig igår.
-Det är lögn!
Din pappa ville lämna henne.
Därför dödade hon honom.
Hon fick dig att tro
att du gjorde det.
För att binda dig till henne
för resten av livet.
Sparka ut lögnerskan!
Ja, här ryms bara en
av den sorten.
-Du kan inte bevisa något!
-Det behöver hon inte göra.
-Jackson, du får inte...
-Tyst!
Du är full av lögner.
Huset och allt ska säljas.
Du får aldrig mera
träffa mig och min familj.
Jag har gjort allt för dig.
Du är inte min mor.
Det är ditt verk. Du lurade honom.
Du såg till att du blev gravid.
Jag vet vad du är ute efter.
Du vill ha min gård,
min jord, min son!
Du vill ta allt ifrån mig.
Förstår du inte?
Hon vill bli mig.
Hej då, Martha.
Farmor.
Fixed by: bullit