Tip:
Highlight text to annotate it
X
-Taylor, Bob och Marianne.
-En sekund bara.
-Det finns andra hotell i Miami.
- Jag är verkligen ledsen.
Vad är problemet?
Vi bokade för över sex månader sen.
Jag vet, men jag ser
det inte.
Var är Lisa?
Hon tar alltid hand om oss.
Hon är bortrest.
Hennes mormor har gått bort.
-Heter du Cynthia?
- Ja.
Blir det mer problem om du besvärar
henne, eller om jag kontaktar ledningen.
Vem har lärt dig att köra,
Stevie wonder?
-Du hinner med planet, du har...
-Tio minuter.
-Lisa Reisert
- Lisa, hej.
Förlåt att jag ringer men jag vet
inte vad jag ska göra.
Lugna dig Cynthia.
Vad är problemet?
-Bob och Marianne Taylor.
- Ja, de är stamgäster.
Jag tror jag har raderat
deras reservationer.
Jag är inte så säker på
det nya systemet.
Nämde jag att bokningen är bekräftad.
Det här är mitt kvitto.
Jag laddade ner det från internet.
-Jag vet mrs Taylor, lugna dig.
-Nej, säg inte så.
Hon sa åt mig att lugna mig.
Säg inte så till oss.
Vi har varit väldigt lugna tills nu.
Jag är ledsen.
Lisa?
Be dem vänta,
så kommer allt ordna sig.
Nån minut bara, så kommer
ni att bli nöjda.
Det är bäst det.
Slå in min pinkod, det är 788...
vänta lite.
-Pappa?
- Lisa?
-Häng kvar?
- Javisst.
Okej, koden är 7884.
Undertext L. Reisert.
-Ledsen att jag besvärar dig.
-Det är okej, är du inloggad?
- Vad gör jag nu?
-Klicka på krismappen.
Där finns en lista på lediga rum.
Kompensera dem med ikväll och imorgon.
Okej, allt är fixat.
Vi bjuder på de första två nätterna.
Om det är nåt mer ni behöver,
så säg bara till.
Det kommer vi inte.
Gud vilka skitstövlar de var.
Det finns inga sådana gäster,
bara vissa med speciella behov.
-Vi är framme.
- Behåll växeln. Något mer?
-Simpsons fick inte lyxsviten de begärt.
-Något mer?
-Herregud.
-Berätta.
Jag fick just ett meddelande att
Charles Keefe kommer att anlända-
5.30 på morgonen istället för kvällen.
Det är inte så ovanligt.
Det är en säkerhetsåtgärd.
Se till att vi har koll på huvudéntren, så
fixar hans vakter resten.
-Är Mr Keefe berömd, eller nåt?
-Politiker, inhems säkerhet.
Se till att han har en låda
kubanska cigarrer-
och en flaska champagne på is.
Det är 3825.
-Jag ordnar det. Ha en bra resa.
- Tack.
-Lisa Reisert.
- Jag är fortfarande här.
Pappa, förlåt mig.
-Det är okej älskling.
- Vad gör du?
Jag förbereder mig för ännu en
sömnlös natt framför tv:n.
Innan jag glömmer.
Boken som jag gav dig,
har du läst den än?
Nästan.
Han är från Texas.
Trodde inte det fanns psykologer där.
Jo, sedan flyttar de till Californien
och startar TV-shower.
-Hur går det med renoveringen?
-Bra, har gjort framsteg senaste dagarna.
Jag tappade bort min plånbok.
Men det ser bra ut.
-Bra, vill gärna se det.
-Tycker jag du ska göra.
Hallen på övervåningen
känner man knappt igen.
-Jag har inte rört ditt rum, såklart.
-Nej, gör det till ett gym eller nåt.
Det kan jag inte göra.
Du kanske vill stanna här några nätter.
Koppla av lite.
Rymma från jobb hela tiden.
Det är så jag lever, det vet du.
Javisst.
-Hur mår din mor?
-Bra under omständigheterna.
Och du?
Hur mår du?
-Ja, jag mår bra.
- Är du säker?
Ja, allting är bra.
Du måste börja tro på mig.
Jag måste sluta, dags att checka in.
-Säkert att jag inte ska hämta dig?
-Hade du inte tappat plånboken?
Det är bara fem minuter bort.
Jag flyger med "Red eye".
Det är sista flyget härifrån.
Det blir alldeles för sent.
ÄIskar dig, vi hörs imorgon.
-Jag älskar dig också.
-Okej, hej då.
Vi har ett inställt flyg.
Flyg 1192 till Pittsburgh-
är inställt på grund av dåligt väder.
Alla som skulle till Atlanta
med det inställda flyget-
kom fram till disken så
ska vi hjälpa er.
-Oj, ursäkta mig.
-Ingen fara, jag har stridskängor.
-Vad sa du?
- Att resa är som krig nuförtiden.
Jag älskar honom. Hur är den?
Har du lärt dig nåt?
Inte så säker på det.
Han är så stilig.
Jag jobbar på dagarna-
så jag missar alltid hans TV- program.
Här, så kommer du ikapp.
Jag är klar med den. Min pappa
ger mig *** sådana här-
att jag kan öppna bibliotek.
-Det var snällt av dig.
Ni som skulle till Atlanta-
och ni vill komma från Dallas ikväll,
kom hit och gå förbi kön.
Ska de få gå före medan
vi väntat här över en timme.
Om vi inte får dem ombokade
missar de sitt flyg.
Mitt första flyg blev inställt, och
sen bokade ni om mig två gånger.
-Jag förstår.
- Hämta din chef. Det här är löjligt.
Tvinga henne inte till det.
Hon gör sitt bästa.
Jag pratade inte med dig.
-Jag inser det.
-Jag försöker bara...
Hon är den enda som kan få oss härifrån.
Hon är utmattad, har jobbat
arton timmar i sträck-
och hon tror att vi alla hatar
henne lika mycket som du.
Låt henne göra sitt jobb.
Det är nog mindre tacksamt än ditt.
Det här flygbolaget suger!
-Nästa i kö.
- Det är jag.
-Oj, här.
- Tack så mycket.
-Och tack till dig.
- Ingen orsak.
-Ja, tack.
- Nej, jag bara backade upp-
det var du som startade det.
-Det är en reflex.
- Varför?
Jag arbetar på hotell,
och får handskas med sånt jämt.
-The Marriot? Hilton?
- The Lux Atlantic.
Miami, det känner jag igen.
-Jag ska med detta försenade flyg, och du?
-Ja, jag också
Det var därför gud skapade Tex-mex.
De bästa nachosen, mitt emot vår gate.
Bra tips, tack.
Jag kan hålla en plats till dig.
Eftersom vi ska med samma flyg,
jag menade inte att tränga mig på.
-Fröken, ni kan komma hit.
-Jag har en del samtal att ringa.
Ja, jag förstår.
Gå du, trevlig resa.
Hej, du måste vara Rebecka?
Jag heter Mary. Jag har hört att det är
första gången du flyger själv.
Du är väldigt modig.
-Kommer det gå bra?
- Ja, mamma.
-Är du säker?
- Ja, det är jag.
-Jag frågade bara.
- Jag är elva, inte nio.
Följ med mig.
Oj, herregud. Förlåt mig.
Oroa dig inte, det är iskaffe.
-Det är okej.
- Är du säker?
Larry, kan du springa iväg och
köpa mig en ny kaffe.
-Hej.
- Hej.
-Är det upptaget?
- Nej, varsågod.
Har du ordnat dina samtal?
-Ja, inga fler.
- Bra, vad vill du ha?
Nej, inget till mig.
-Låt mig få gissa.
- Okej.
Jag tror ***.
Med nåt sött. Cosmo?
Nej, för vanlig.
Screwdriver?
Nej, för tråkigt.
Då blir det antingen med grapefrukt
eller ananas.
Seabreeze med grapefrukt.
-Kan jag få en baybreeze?
-Javisst.
Väldig imponerande.
Det var nära.
Det brukar bryta isen.
-Är du på väg hem?
- Ja. Försöker iallafall.
Att flyga är roligt nuförtiden, eller hur?
För mig gäller det att klara mig
ur planet helskinnad.
-Flygrädd?
- Ja. Lite grann.
-Var du i Texas angående jobb?
-Nej, min mormor har dött.
-Det är okej, hon var 91.
-91?
-Vad var hennes hemlighet?
-Frukostflingor, och en kille som heter Duke.
Va?
Hon sa att flingorna höll hennes ådror rena.
Duke hjälpte till med resten.
-En dynamisk kvinna.
-Hon var en sån optimist
-"Se alltid framåt" sa hon jämt.
-Varsågod.
-Smakade det bra?
- Den är okej.
Är du säker?
Annars kan vi fixa en seabreeze istället.
Du låter som min far.
När jag säger allt är bra-
frågar han: "är du säker?"
Jag är säker.
Okej, jag tror dig.
-Jag heter Jackson.
- Lisa.
-Trevligt att råkas.
- Kallas du för Jack?
Nej, inte sen jag var tio år gammal.
Mitt efternamn är Rippner.
Jack Rippner... Jack the... Oj då!
Det var inte snällt av dina föräldrar.
Det var precis vad jag sa,
innan jag mördade dem.
Om det är nån tröst
så heter jag egentligen Henrietta.
Det är min mormors namn.
Det var.
Skål för Henrietta,
som fortfarande lever i anden.
Hon var en riktig goding.
Nu över till Washington för en uppdatering.
Sekreteraren för inhemsk
säkerhet, Charles Keefe-
ska ut på en sju dagars turné
som börjar imorgon.
Han chockade alla när han
gjorde följande uttalande-
under sin första presskonferens.
Jag diskriminerar inte, jag kommunicerar.
Kanske inte alltid med snälla ord.
Jag tror på diplomati.
Det kan fungera.
Men först måste man ha deras
uppmärksamhet.
Har jag er uppmärksamhet?
Tack.
Damer och herrar, ni som ska flyga
till Miami kan nu gå ombord
-Det är vi.
- Undren upphör aldrig.
-Låt mig ta hand om det här.
- Nej, snälla du.
Jag betalar.
Jaha, så... vänta, ursäkta mig.
Hallå? Ja. Vänta lite.
Jag måste ta det här.
- Det var trevligt att träffas.
-Detsamma.
- Trevlig resa.
-Du med.
Hej. Vi är äntligen på väg
härifrån...
-Tack för ditt tålamod, herrn.
- Ja, eller hur.
Oj, oj ni hinner pojkar.
Tack för tålamodet.
Din plats är till höger, trevlig resa.
-18-G, till vänster ner för gången
- Tack så mycket.
-Hej, hur är det?
- Bättre.
-21-F?
-21-F, ligger rakt ner.
Damer och herrar, det är snart dags
för nattens avfärd.
När vi kommit upp till rätt höjd
och säkerhetslampan släckts-
kommer vi att börja servera.
Drinkar kommer att finnas att köpa
till normala priser.
-Hej, igen.
-Jag trodde du flög i första klass
-Nej, jag flyger alltid ekonomi.
- Jag också.
-Jag tror det är min plats.
- Va, sitter du här?
-Står det 18-G på den?
-Du skojar inte?
-Behöver du hjälp med väskorna?
- Nej, jag klarar mig.
-Är du okej?
- Ja.
-Säkert?
- Ja.
Vanligtvis är jag inte så klen.
Det var starka baybreezers.
-Vad är oddsen på det här?
-Ja, eller hur.
Vänta lite.
Du förföljer inte mig, va?
Nej.
-Du lurade mig.
- Förlåt.
-Mår du bra?
-Säger jag ja, frågar du då om jag är säker?
Nej, det är din pappas avdelning.
Ja, jag mår bra.
Jag drack lite billigt vin på
begravningen tidigare.
-Kombinerat med vodkan...
-Jag förstår.
-Det är ditt fel.
- Nu mår jag uselt.
-Det borde du göra.
- Det gör jag.
Damer och herrar, det har
varit en lång natt...
Inta era platser så är vi snart i luften.
Jag tror någon behöver hjälp.
-Ursäkta mig.
- Okej.
-Tillåt mig.
- Tack så mycket.
Jag trodde det inte fanns några
gentlemän kvar.
Trevlig flygresa.
Oj, kära nån.
-Jag är redan på kapitel 2.
- Så bra.
Jag gav henne en bok tidigare.
Hon är ett stort Dr Phil fan.
Ja, jag såg det.
Snällt av dig.
Sådan är jag.
Vill alltid behaga alla.
-Vad du är populär.
- Ursäkta.
Det är inte vanligtvis så här.
Hej, vad händer?
Ja, det går bra.
Så det är på gång?
Okej, vad bra.
Arbete, för sista gången.
Damer och herrar, vi vill att ni stänger av
all elektronisk utrustning-
så som mobiler och bärbara datorer.
Att använda mobiltelefoner är helt förbjudet
under flygresan.
Lämplig utrustning som finns
hittar ni på insidan av handboken.
Det här är nattflyget till Miami.
Välkomna ombord.
Vädret gör att det kan bli lite
skakigt i starten-
men vi kommer snart att
stiga ovanför det.
Vi kanske kan ta igen lite förlorad
tid på vägen.
Damer och herrar, vi är klara för avfärd.
Ha en trevlig resa.
-Vi kommer inte klara oss.
- Håll käften.
-Jag tror inte vi klarar oss.
- Håll käften, annars slår jag dig.
Är vi framme snart?
Var Henrietta din fars mor
eller din mammas?
Min mammas, min pappas...
Hon dog för länge sen.
Är dina föräldrar fortfarande ihop?
De skilde sig för tre år sen.
De var gifta i 32 år.
Det var synd.
Så, din mamma?
Hon flyttade till Texas.
Pappa stannade i Miami.
Jobbar han fortfarande?
Ja, nej förresten!
Han gick nyligen i pension.
Han har mycket tid över,
så han ringer hela tiden.
-Han fyller jobbtiden med...
-Att oroa sig.
Finns det nån anledning?
Även om det skulle, måste man vänja
sig vid att livet förändras-
och saker bara händer.
Jag förstår vad du menar.
Oftast när allt verkar vara perfekt.
Allt flyter på bra.
Så händer det plötsligt en dag...
att nån glömmer nita fast
bulten till flygplansvingen.
Det här är kaptenen.
Vi är förbi det värsta nu,
så ni kan slappna av.
Behåll bältena på medans
det är turbulent. Tack.
-Tack för att du distraherade mig.
-Inte riktigt vad jag håller på med.
-Vad gör du då?
-Fokuserar mig på dig och din far.
-Varför?
- Det hör till mitt arbete.
Är du en psykolog?
Nej, en manager.
-Inte på hotell, va?
- Nej.
-Det skulle ha varit...
- Orsak att läsa en till självhjälpsbok.
Vad jobbar du med då?
Störtade regeringar, mord på höjdare.
Det vanliga.
Du är en spion.
Det borde jag förstått.
Nej, jag är inte spion.
-En mördare?
- Ja skjuter för dåligt.
- Du arbetar för CIA?
-Det skulle jag inte kunna berätta i så fall.
-Maffian?
- För taskigt betalt.
Det här blev konstigt.
-Kan du inte berätta vad du gör?
-Det har jag redan gjort.
Förlåt mig.
Vad du gör är din ensak.
-Bara du inte...
- Vad?
Tänker kapa planet.
-Nej, jag är inte självmordsbenägen.
- Det känns bra.
Du har rätt. Oftast är mitt arbete
min ensak men just nu-
handlar mitt arbete bara om dig.
-Förlåt, om mig?
-Det stämmer
Jag förstår inte vart
du vill komma?
Charles Keefe, en av era stamgäster.
Säger det dig nåt?
-Nej, borde det?
- Ja, det borde det.
Han är på väg till ditt hotell,
därför ska du fortsätta lyssna.
Nej, det tänker jag inte göra.
Jo, om du vill att din
far ska överleva.
-Vad sa du?
- Du hörde mig.
Gör som du vill.
Titta på det här först.
JR, John Reisert, din far
Eller hur?
Vart fick du tag på den?
Det var min partner som tog
den från din fars skrivbord-
brevid ditt foto från studenten.
JR, din fars plånbok, hans initialer,
men mina också. Jack Rippner.
Kreditkort och körkort.
Av nån orsak så blev
den här socialt ostabila tjejen-
som jag aldrig sett tidigare, helt
tokig när jag tog fram den ur min ficka.
Berättar du nåt för personalen
så dör din far.
Sätt dig.
Du ska nog sätta på dig bältet.
Först försvinner våra pensioner,
sen pajar kaffebryggaren.
-Det lyser på 18-G, ska jag?
-Nej, jag tar det.
Hon vill säkert bara ha en drink till.
Tror jag gör henne sällskap.
-Hejsan.
- Hej.
-Vad kan jag hjälpa till med?
-Liz, ville du ha en kudde eller nåt?
Nej, jag behöver inget.
Hon har haft en tuff dag.
En familjemedlem har dött.
Jag beklagar.
-Jag hämtar vatten och näsdukar.
- Tack.
Jättebra, Liz.
Fortsätt göra rätt sak.
Försök hålla tillbaka känslorna
lite mer.
-Har du gjort nåt med min far?
- Nej.
Så kommer det förbli,
så länge du spelar med.
Vad vill du jag ska göra?
Först väntar vi på vatten och servetter,
sen kan vi fortsätta.
-Varsågod.
- Tack så mycket.
Hoppas du mår bättre snart.
Ring till ditt hotell,
det är väldigt enkelt.
Använd din kod och flytta Keefe
från rum 3825 till 4080.
Detaljerna får du sköta.
Se till att de tror dig.
Du har fel person.
Jag har inte befogenhet till det.
Jag vet att du har det.
Du är den enda som kan fixa det här i tid.
-Behöver jag skriva ner det?
- Nej.
Varför tvekar du?
Om jag ändrar hans rum,
blir det då enklare...
Lisa, vad än för kvinnligt känslokval
du går igenom just nu...
så har du min sympati.
Med tanke på tidsbrist kan vi konstatera
detta genom ett enkelt fakta:
Ett telefonsamtal räddar din fars
liv, och det måste göras snart
-Du tänker mörda Keefe, eller hur?
-Jag tycker du ska oroa dig för din far.
Hur vet jag att du inte
redan har skadat honom.
-Han mår bra.
- Varför ska jag tro på det?
Senast hörde jag att han satt i vardagsrummet,
åt lasagne och tittade på komedier.
Slappna av, Liz.
Min kille är säkert ute i sin BMW:n
parkerad utanför 9321, Blossom Palms Lane.
Han sitter i mörkret och lyssnar på jazz,
medan han vässar sitt vapen.
Det är en kniv, Liz.
-Jag vill prata med pappa.
- Javisst, efter samtalet.
Nej, nu annars ringer jag
inte till någon.
Dina pengar.
Kreditkort?
Nu behöver ni inte längre sitta
fastspända i era stolar.
Jag är på väg!
-Hallå.
- Pappa?
Lisa, redan hemma?
Jag pratar i flygplanstelefonen.
Det blev en sen start.
Du tycker inte om när jag
frågar, men är du okej du låter upprörd.
-Jag är..
-Liz, är du kvar?
Lät han frisk?
Hoppas det för mer kan jag inte göra.
Kan vi få det här överstökat.
Ursäkta mig, förlåt.
Kan du hjälpa mig igen?
Sista gången, lovar jag.
Hitta inte på nåt.
Hallå igen, jag trodde inte att
boken skulle vara så jobbig.
Alla dessa frågor innan man
kan fortsätta.
Kan du vänta lite?
Oroa dig inte för frågorna,
jag skriver upp mitt favoritställe.
Du är en räddare i nöden.
Kan du skriva din adress.
Jag vill återgälda tjänsten.
-Kan vi få fritt i gången.
-Oj, vi krockar snart.
-Jag kommer tillbaka senare.
- Nej, här får du.
Jag står i vägen för din plats.
-Ursäkta oss.
- Jag är på väg.
De är framfusigare nuförtiden.
Jag ville inte att det här skulle
bli komplicerat, Lisa.
-Jag måste anta att hon läser det där.
-Läser vadå?
-Hur är det med henne?
- Mycket bättre.
Kudde?
Vill du ha en filt?
Återvänd till era platser, tack.
Jag vill att du ska bli upphetsad
av ditt liv.
Du måste vara realistisk.
Jag utmanar dig.
Sluta tänka på åsikter och
antagningar och hålla dig till fakta!
Fakta! Rädsla för att handla är
mänskligt, att inte handla är dumt.
Fakta! Tänka istället för att
handla gör att ditt huvud värker.
Jag hittar inte på, det står här.
Du har varit borta i en halvtimme och
Keefes rum har fortfarande inte ändrats.
Jag har fixat huvudvärkstabletter.
Jag behöver dig klar i huvudet.
Vi hoppades att vädret skulle
lugna sig, men det verkar inte så.
Vi kommer att stiga ytterligare
och försöka komma över ovädret.
Nu gör vi det här.
Om jag gör det.
Om jag ringer samtalet
Lovar du att mannen utanför min
fars hus försvinner då.
Ringer du, ringer jag.
Din far vaknar och misstänker ingenting
Du fortsätter med ditt arbete.
Livet går vidare.
Nu ringer jag till hotellet. Jag behöver
väl inte säga att du ska låta övertygande.
-Du har sagt tillräckligt.
-Bra.
Godmorgon, Lux Atlantic Resort.
Det är Cynthia.
-Hallå?
- Cynthia, det är Lisa.
Du låter hemsk.
Hur är det?
-Det är mycket turbulens på planet.
-Är du fortfarande på planet?
Jag hörde att flygen var
försenade överallt.
Allt är ordnat för Keefe.
Champagne och ciggarerna.
På tal om det.
Kan du göra mig en tjänst?
-Säker att allt är bra?
-Snälla, fråga mig inte igen.
Du låter verkligen...
"Servicen bruten"
Nånting har hänt.
Vi måste ändra på Keefes rum.
Kan du öppna filen?
Vi flyttar honom till rum 4080.
Precis.
Hallå? Cynthia?
Ganska smart tänkt under
omständigheterna.
Ledarkurserna i stress kom
väl tillhands.
När vi kommer härifrån,
måste jag kanske stjäla dig.
-Telefonen fungerar inte.
-De bryts ibland under oväder.
De fungerar nog så fort vi
hamnar i bättre väder.
Har du inget alternativ plan?
-Varför här?
-Skyll på din mormor.
Hon dog, du hoppade på flyget,
Keefe ändrade sitt, och här är vi nu.
-Vill du ha jordnötter eller kringlor?
- Jordnötter.
-Fröken?
- Nej.
-Vad händer om de inte börjar fungera?
-Du begraver din far i en stängd kista.
-Jag känner honom.
- Vem då?
Keefe. Han är en anständig
person.
Tja, ibland händer hemska saker
bra människor. Som i ditt fall.
Jag har känt dig ett tag nu.
Före ikväll.
Som jag ser det handlar ditt
liv om ditt arbete.
En drink ibland på cafét.
En klassisk film sent på kvällen,
och äggröra kl tre på natten.
Varför blev du sån enstöring?
Dina föräldrars skilsmässa?
Krossade någon ditt hjärta?
Säkerhetslampan är nu släckt...
-Jag måste på toaletten.
Det bästa jag kan ordna.
Du har mig. Jag ringer
samtalet när det går.
Men nu måste jag gå.
Jag måste verkligen.
Okej, jag litar på dig.
-Jag behöver min väska.
- Inte så mycket.
Ursäkta mig.
Står du i kö?
-Ja. Vill du...
- Du var här först.
Okej.
Upp med dig.
"Telefonservice på"
Jag började fundera...
Kämpa inte emot.
Du har varit så kreativ.
Hallå Rebecca.
Du får inte försvinna så där.
En man gick in där.
Alla tar samma. Jag visar dig
en närmare din plats.
Det är en kvinna där också.
Okej, en sån flygning.
Följ med.
Snälla, stoppa mannen vid min fars hus.
Det har jag redan, genom att
acceptera dessa påhitt.
Om det hamnat i fel händer,
hade piloten fått veta det-
och vi hade landat någon annanstans.
Om det händer får min kille veta det.
Så gör din far en tjänst och
lek inte med hans liv.
Du måste inte göra det här.
Inget av det här.
Har någon skadat dig?
-Är det felet?
- Nej.
Vet du vad jag tror?
Du är inte en ärlig person.
Jag förföljde dig i åtta veckor-
och såg dig aldrig beställa nåt
annat än en jävla seabreeze.
Jag kan inte andas.
Jag har aldrig ljugit för dig, Liz.
Vet du varför?
Jag tjänar inget på det.
Vi är båda professionella och
vet vad som måste göras.
Vet vi inte det, blir kunderna
inte nöjda.
Är de inte nöjda, får vi lida för det.
Det får inte hända, eller hur?
-Nej.
- Bra.
Telefonerna fungerar igen.
-Förstår vi varandra nu?
- Ja.
Tack för snabbisen.
Ursäkta!
-Det här är inget hotell.
- Säkert.
-Tappat nåt?
- Ja, min bok.
Du måste ta dig samman, Lisa.
Vi har ådragit oss lite uppmärksamhet.
När de har gått ronden ringer
vi samtalet.
Nu är säkerhetslampan tänd igen.
Återvänd till era platser så
snabbt som möjligt, tack.
-Tog du min penna, idiot?
- Nej, jag sov.
Mr Keefe äter frukost klockan sju.
Vi åker iväg kvart över nio.
-Hur går allting?
- Bilen är klar och på väg.
Säkerheten är höjd och vi har alla
kommunikationsmöjligheter.
-Allt är klart, sir.
- Bra, se till att få iväg de här.
Danny, lägg av. Pappa arbetar.
Du borde sova.
Skräp?
Nu är det dags.
Nehej. Tackar.
Lux Atlantic Resort.
Det är Cynthia.
-Cynthia, det är Lisa.
-Du behöver fortfarande den där tjänsten
Ja, jag kollade upp en sak med
Danny från underhåll.
-Vi kan inte ha Keefe i det rummet.
-Han har väl jämt det rummet?
De fixade en vattenledning i
badrummet, men nåt gick fel.
-Om någon försöker använda toaletten...
-Då blir det översvämmning.
Vart ska vi flytta honom?
-Lisa, är du kvar?
-4080.
4080, är du säker på att
det funkar med säkerheten?
De kommer inte bli glada.
Säg att jag godkände det.
Herregud, cigarrerna och champagnen.
Så ont om tid, jag måste sluta.
Oslagbart.
Vi är nära.
-Vadå?
- Du vet vad.
Min far, gör samtalet.
Din del av avtalet.
-Jag behöver dig fortfarande.
- Du lovade.
Jag håller löftet. När vi är på marken
och jag får bekräftat att Keefe är fixad.
Medan du väntar på bekräftning,
dödar din kille min far för du inte ringde.
Han är en bra "hund".
Han lyssnar bara på sin husses röst.
Det är över snart. Familjen Keefe
kommer att försvinna, din far i säkerhet..
Vad sa du för nåt?
-Vadå?
- Är hans familj med?
Ska du döda dem också?
Om nån vill göra ett avskräckande exempel
är det deras ensak.
Jag gör bara min del,
och går vidare.
Hej, välkomna till Lux Atlantic.
Här är dina saker.
Du ska bo i rum 4080.
-4080? Vi är i 3825.
-4080 är en underbar svit.
- Vi bor alltid i 3825.
-Vi har problem med vattenledningen där.
4080 är jättebra.
De vill att vi ska byta rum.
Vi har gjort flera reservationer.
Vi kan åka till Hilton istället.
Charles, ungarna är helt utmattade.
-Vem godkände det här?
- Lisa Reisert.
-Det är okej, jag känner henne.
- Vi måste säkerställa rummet.
-Sätt igång.
- Javisst, sir.
Vi närmar oss Miami.
och landar så snart som möjligt
Vi i besättning vill tacka er
för att ni valde Fresh Air.
Vad är det nu då?
Du slog mig i huvudet och slängde
in mig i väggen.
Vi har kommit så långt.
Förstör det inte.
Sätt dig upp.
Sitt upp, tack!
Snart framme.
-Ser du nåt?
- Inte mycket. En lyxjakt långt där ute.
-Jag tror de fiskar.
- Rapportera det.
Vi har information till er
som ska fortsätta er resa.
En värdinna hjälper er vid gaten.
Tack för ert tålamod under resan.
När vi kommer till gaten följer jag med
dig in i terminalen.
Vi tar en kaffe i någon kvart och
väntar på samtalet om att Keefe är fixad.
Sen försvinner jag ur ditt liv.
När jag är ur synhåll, återkallar jag
mördaren och du är fri.
Då kan du gapa och skrika.
Ringa till din pappa.
Säg åt honom att springa till grannarna.
Låter det bra?
-Som du säger.
-Va, inga frågor?
Vart har jag kommit med dem hitills?
Bästa frågan på hela natten.
Vi vill välkomna alla till Miami.
Vädret är varmt och soligt.
-Ursäkta intrånget.
- Inga problem alls.
-Ha det så bra, killar.
- Lycka till.
Okej, vi är redo.
-Kustbevakningen säger att allt är okej.
-Hämta upp dem.
Det hände på en parkeringsplats.
Ärret. För två år sedan.
Mitt på dagen.
Han höll en kniv mot min hals.
Hela tiden.
Sen dess har jag försökt övertyga mig
själv om en sak flera gånger.
Att det var inget du kunde
kontrollera?
Nej.
Att det aldrig skulle få hända igen.
Jag måste hinna med ett plan.
Är du okej, sötnos?
Åh herregud,
vi behöver hjälp!
-En man där borta behöver hjälp.
- Stanna här.
Ett ögonblick, fröken.
Snälla, lugna er och återvänd
till era platser.
Där är din penna, polarn.
Vi behöver en ambulans!
Stoppa kvinnan, hon knivhögg en kille.
Vi har en nödsituation.
Kan vi få vakter till gate M2.
Vakterna behöver hjälp vi gate M2.
Högsta prioritering.
Jag är Wendy,
från flygplatsens matleverantör.
Har ni ä*** i terminalen förut?
Jag brukade...
vart tog hon vägen?
Herrn, vi har ordnat en
läkare till dig.
Prata inte, då skadar du stämbanden.
Det ser inte så illa ut.
Det är bara luftrören.
Det är inte farligt. Nej!
Du måste till sjukhus!
Vi måste skriva en rapport
till polisen.
Hallå, det är min sjal!
Kom igen.
Nej, skit också!
Gate M2.
Hela vägen upp.
Vi är där uppe nu.
Kom igen, stäng dig.
-Danny, lugna dig!
- Var försiktiga, barn.
-Två på taket och nedervåningen.
-Trevligt.
Välkommen till Miamis
internationella flygplats.
Kom igen då.
Skit också!
Okej, en gång till.
-Lux Atlantic Resorts, Cynthia.
-Koppla mig till Keefes rum.
-Lisa, vad är det som händer?
- Du måste få ut dem ur rummet.
-Men du har redan ändrat dem.
-Lyssna, jag tror nåt kommer hända.
-Slå på brandalarmet.
- Lisa, vad...
Evakuera hela hotellet.
Få alla därifrån.
Du måste gå dit och säga till dem.
Säg att Keefe är en måltavla.
Cynthia, Keefe är en måltavla!
Nån kommer att mörda honom!
Fan också!
Få ut alla.
En till, kom igen!
En gång till!
Helvete!
Hallå?
Mr. Keefe!
Nåt är på gång, Lisa ringde.
Vi måste få ut Keefe.
Nödsituation!
Kom igen, rör på er!
-Sara vi måste skynda oss.
- Charles?
-Jag har henne.
- Upp på taket!
Spring, spring!
Kom igen, skynda er!
Ta skydd!
Herregud!
-Ut härifrån!
- Kom igen, kom igen!
-Lisa?
- Pappa.
-Lisa, vad i helsike...
- Har du ringt till polisen?
-Redan gjort.
- Jag kan förklara, är du okej.
-Jag måste ringa hotellet.
- Kom här, sitt ner.
Du mår bra.
Jag hämtar förbandslådan.
Polisen är på väg.
-Lux Atlantic Resort.
- Cynthia, är du okej?
-Ja.
- Alla andra också?
Ja alla mår bra.
Det är bäst att du kommer hit.
Jag vet inte hur jag ska förklara det här.
Jag är på väg.
Pappa, jag behöver dina nycklar.
Vi måste...
Hej.
-Pappa!
- Han är inte död.
Jag vill att han ska se vad
jag ska göra med dig först.
Kom igen.
Du måste upp.
Förstår du, Lisa.
Jag ljuger aldrig.
-Är det här personligt nu?
- Avslutar bara mitt arbete.
Det är försent, alla lever.
Varenda person på hotellet lever.
Visste du inte det?
Du misslyckades, Jack!
-Jag tänker avsluta det här.
- Inte i mitt hus.
Var är din logiska
faktaförklaring nu då, Jack?
Jag tror inte det var den som
fick dig hit.
Lyssnar du!
Det här är polisen.
Någon där?
Förlåt att det dröjde,
vi hade ett nödläge på stan.
Det står i rapporten att nån blev
påkörd utanför ditt hus.
Det finns en man i huset
som försöker döda mig.
Lås in dig i ett rum.
Polisen är på väg
Skynda er.
Du är patetisk.
-Vi kan prata igen.
- Rör dig inte.
Kom här älsking, kom.
Cynthia!
Är du okej?
Det var en bra kväll trots omständigheterna.
Bara en incident egentligen.
Cynthia, du var så duktig.
Ursäkta mig, damer.
-Mr Keefe.
- Jag vill tacka er båda.
-Åt min familjs vägnar, tack.
- Vi måste gå nu.
Vi hörs snart.
Lisa!
Har du någon aning om vad
vi har gått igenom?
Först försvann vår bokning,
sen exploderade taket.
Jag fick betongdamm över hela mig.
Jag kan få astma.
Jag är väldigt ledsen, Mrs Taylor.
Finns det nåt vi kan göra.
Börja med att rensa här.
Gör er av med henne.
Hon är helt inkompetent.
Absolut, och näsvis också.
Jag förstår.
Ni kan fylla i ett klagoformulär
vid disken där framme.
-Hon vill att vi ska fylla i ett formulär.
- Vill du att vi ska fylla i ett formulär?
Ja, när ni är klara kan
ni stoppa upp det i arslet.
Du är min hjälte.
-Vad finns kvar i baren.
- Champagne?
Vad som helst förutom
en Baybreeze.