Tip:
Highlight text to annotate it
X
Jorden...före kriget.
New York innan jag var född.
Ett ställe jag bara sett bilder från.
Jag känner dig.
Men vi har aldrig träffats.
Jag är med dig.
Men jag vet inte vad du heter.
Jag vet att jag drömmer.
Men det känns som mer än så.
Det känns som ett minne.
Hur är det möjligt?
Den 14 mars 2077.
Fem år efter minnesraderingen.
Jag jagas fortfarande
av de här drömmarna.
Victoria och jag förordnades samtidigt.
Om två veckor är vårt uppdrag klart.
Och vi ansluter oss till de andra.
Men frågorna jag ställer,
ställer inte hon.
Det jag funderar över struntar hon i.
Det är över ett halvt sekel sedan
asätarna förstörde vår måne.
Tvingade att lämna sin egen döende
planet kom de för att ta vår.
Utan månen försattes jorden i kaos.
Jordbävningar krossade städer.
Tsunamier raderade det som återstod.
Sedan kom invasionen.
Vi gjorde det vi måste.
Vi använde våra kärnvapen.
Vi vann kriget men förlorade planeten.
Den blev kontaminerad.
Till större delen obeboelig.
De återstående människorna
tvingades lämna jorden.
Vi byggde Tet,
varifrån våra uppdrag styrs.
En tillfällig rymdstation
före flytten till Titan...
...Saturnus största måne.
Alla är där nu.
Nåja, nästan alla.
Tills vårt uppdrag är klart sköter vi
vårt jobb. Vi skyddar vattenriggarna...
...som konverterar jordens havsvatten
till fusionsenergi åt den nya kolonin.
Mänsklighetens överlevand beror på det.
Tack för kaffet.
Rester av asätararmén
fortsätter att störa operationen.
De attackerar våra drönare på nätterna
och försöker döda mig på dagarna.
De har fortfarande stridsvilja
men jag vet inte varför.
Kontrollen säger att vi skött oss bra.
Att vi är ett effektivt team.
Vika är min sambandsofficer.
Hon håller ett öga på mig.
Jag reparerar drönare.
Drönarna övervakar allt.
Vika längtar härifrån.
Själv är jag inte så säker
Jag blir inte kvitt känslan att jorden
trots det som hänt...
Jorden är fortfarande mitt hem.
Jack Harper, tekniker 49.
TEKNIKER 49 BEKRÄFTAD
God morgon, Bob.
Tornet, testanrop.
Drönarunderhållstekniker 49,
vattenriggsupporten.
Alla bubbelskeppets system är gröna.
- Jag är klar att åka.
- Uppfattat, tekniker 49. Var försiktig.
- Som alltid.
- Det är du inte.
Ja, du har rätt. Jag måste jobba på det.
Kontrollen är strax online.
Skickar vattenriggens koordinater nu.
Bekräfta visuell kontakt.
Jag ser den.
Vattenriggen suger havsvatten.
Ser du den, Bob?
Drönare 185 ser bra ut.
Vi har två drönare på marken.
- Fan.
- Kontrollen är online.
Och vi har kontakt med Tet.
God morgon, chefen.
Torn 49, det här är uppdragskontrollen.
Hur står det till denna sköna morgon?
Ännu en dag i paradiset, Sally.
Laddar upp data nu.
Uppdrag 49, inloggat.
Dag 1642, support av vattenriggar.
- Två...
- Två drönare offline.
- Området är oskyddat.
- Uppfattat, meddelar teknikern. Vänta lite.
Jack, 166 har gått ner i ruta 37.
Länkar till sändaren.
Åk dit först.
Uppfattat. Jag är på väg.
- Kontrollen, tekniker 49 är på väg nu.
- Kan du täppa till hålet med 109?
Svar nej, 109 är dockad.
Vi väntar på reservdelar.
Jack måste hitta drönarna och få igång
dem. Riggarna får inte vara oskyddade.
Uppfattat.
- Tornet, lagade han inte 166 nyligen?
- Jack har lagat alla drönare nyligen.
Hade vi delarna vi beställt
skulle vi klara jobbet bättre.
Uppfattat. Vi gör vårt bästa.
- Är ni ett effektivt team?
- Vi är ett effektivt team.
Era direktiv för idag är att
rehabilitera 166, och hitta 172.
Sätt dem i drift före solnedgången så
bjuder jag på en omgång när ni kommer.
Var beredd, Sally.
Det är två veckor nu och vi räknar ner.
Okej.
Kom igen, Bob. Hjälp till lite.
Tekniker 49?
Tekniker 49?
- Jack?
- Uppfattat, tornet.
- Vad hände? Jag tappade dig ett ögonblick.
- Verkligen?
Är på plats nu.
Där är den.
Jag ser flera döda asätare.
Drönare 166 har kämpat hårt.
- Ser du några rörelser?
- Inga tecken på asätaraktivitet.
Men jag har begränsad sikt, Jack.
Kontrollen har låg vinkel.
Uppfattat. Jag tar hand om det.
Påbörjar reparationen.
Håll koll bakom mig.
Det gör jag alltid.
VÄRLDSMÄSTERSKAPET 2017
Jag läste om den här matchen.
Den spelades precis här.
- Den sista superbowl-matchen.
- Säg inte att den var klassisk.
En klassisk match.
Underläge med fyra poäng.
Bollen...
...låg på 50-yardslinjen.
Sekunder kvar.
Bollen sattes i spel...
...backen fumlar.
Katastrof.
Det ser ut som matchen är över.
Kärnan är ur fas. Du har inte rätt verktyg.
Och en ny bränslecell räcker inte.
- Backen springer tillbaka och tar bollen.
- Vad gjorde du?
En vägg av försvarare omringar honom.
Så han kastar en lång boll
utan att veta var den kommer att hamna.
En "Hail Mary".
Åttiotusen människor reser sig för
att se hur bollen flyger genom luften.
I anfallszonen finns en mottagare,
en oerfaren nybörjare.
Han gör sig fri från klungan.
Touchdown!
Kontakt! Västerut!
- Jack?
- Det är lugnt, Vika.
Det är bara en hund.
Hallå.
Fortsätt. Gå härifrån.
Stick!
Stick härifrån! Stick!
Tekniker 49, Jack Harper.
KLART
KLART
Det var så lite.
166 är i drift igen.
Två drönare på en dag.
Tio bränsleceller på lite över en må***.
Asätarna blir djärvare.
Riggarna tar allt vatten.
När vi är borta har de bara
damm och strålning.
Det här är skit.
Vi vann kriget.
Nu måste vi iväg.
Två veckor, Jack.
Sedan är vi på väg mot Titan.
Ja.
Drönaren är därute nånstans.
Vi måste bara hitta den.
Utan en sändare är det som att
hitta en nål i en höstack.
Så nu söker vi på marken.
Tornet... Jag har hittat 172.
Den är nere i ett sjunkhål.
Den syns inte men jag hör den.
Tet har så dålig vinkel att
jag knappt ser dig. Hur ser det ut?
Bra, bra. Det finns inga tecken
på asätaraktivitet på ytan.
Tet är offline om 15 minuter.
Efter det är du själv.
Kontrollen, det här är torn 49.
Jack har lokaliserat drönare 172.
Försöker återställa den nu.
Begär förstärkning åt honom
snarast möjligt.
Jag kan se drönare 172.
Jack?
Vad fan?
Fan.
Jack!
Tekniker 49, Jack Harper.
Jack Harper, tekniker 49!
Hallå!
Åh, nej.
Kom igen! Inte min jävla cykel!
"Hur kan en man dö bättre, än i strid.."
"...kämpande för sina förfäder
och sina gudars tempel?"
- Jack?
- Ja, jag kommer strax.
SÅNGER FRÅN ANTIKENS ROM
Hur är det med 109?
- Kan den flyga?
- Knappt.
Och utan skydd är hon en sittande fågel.
Jag ska prata med Sally
om skölden i morgon bitti.
- Okej.
- Igen.
Men vadå, Jack Harper?
- Var fick du tag i den här?
- Den växte i...
Du vet reglerna. Jag kanske är pedant, men
tänk på alla gifter som kan finnas i den.
- Det var en blomma.
- Det är inte det saken gäller.
Vi är så nära slutet och det sista
vi vill är att du sätter allt på spel.
Okej.
Varenda dag måste du ner dit...
...och se vad vi har förlorat.
Men vi är klara med vårt jobb, Jack.
Det är dags att åka.
Jag tror inte de försökte döda mig idag.
Asätarna.
De försökte fånga mig.
De får inte ta dig.
Kom.
Du borde komma med mig nån gång
innan vi åker.
Det finns ett ställe som jag har hittat,
jag vill visa dig det.
Jag ska visa dig nåt.
Hallå!
Åh, herregud.
Det var en sexstegs härdsmälta
inuti en vattenriggs kärna.
- Den är permanent satt ur drift.
- Torn 49, ni riskerade operationen.
Jag vill veta vad som hände.
Jack tror att de gjort en bränslecell
till en bomb och fått in den via insuget
Tornet, vänta.
- Tornet, jag har en främmande signal
i ruta 37. Ser du den? - Ja
- Det måste vara asätare.
- Det är inte en av våra.
Jack, signalen riktas från planeten.
Jag är på väg.
Tornet, våra loggar visar att ni saknar
ytterligare nio bränsleceller.
- Kan du bekräfta det?
- Svar nej, antalet är tio.
Vi förlorade drönare 172 i natt.
109 är stridsberedd
så snart vi får den där skölden.
Vi kan skydda riggarna med
drönare i fält. Jag har siffrorna.
Vi tar hand om siffrorna, tornet. Jag
sätter drönarna i defensiva positioner.
Vårt jobb är att sköta riggarna.
Era direktiv är att skydda dem.
Vi har inte råd att förlora en till.
Uppfattat?
- Uppfattat.
- Är du och Jack ett effektivt team?
Jajamänsan.
ID: OKÄND
- Jack?>/i>
Du är precis ovanför. Ser du den?
- Jack?
- Ja, jag ser den.
De har något slags relä...
Asätarna använder byggnaden som antenn.
Kan du dekryptera?
Det är koordinater. I ruta 17.
Det är en jäkla spårsändare.
Ruta 17.
Vad finns det där?
Inget. Det är mitt i ingenstans.
Vad händer? Varför skulle asätarna
skicka en signal ut från planeten, Jack?
Jag stänger av den.
Tekniker 49, kolla din kurs.
Du är på väg mot gränsen.
Strålningen kommer att koka dig inifrån.
- Det är okej. Jag ser den.
VARNING STRÅLNINGSZON
Jag kollar av vårt försvar i utkanterna
innan jag styr hemåt.
Jag kanske tappar kontakten.
Jack, upprätthåll kontakten.
Låt mig veta var du är.
Hör du mig?
Jack, hör du mig?
Det stämmer, Bob.
Du vet vart vi ska.
Kommer ni att sakna mig?
Jag kommer att sakna det här stället.
Det skulle ha varit fantastiskt.
Det skulle ha varit fantastiskt.
- Vika? Vika, såg du det?
- Jack, var har du varit?
Ett föremål landade i 17.
- Det är spårsändarens koordinater.
- Exakt.
- Jag såg den. Nån slags farkost.
- Kontrollen är snart offline.
- Jag är på väg nu.
Vi har ett oidentifierat föremål i 17.
Det landade vid asätarnas sändare.
Min tekniker är på väg.
Tornet, vi är snart offline men drönarna
är redan igång och gör sitt jobb.
- Be din tekniker avbryta.
- Uppfattat.
- Kontrollen säger avbryt. Drönarna tar det.
- Svar nej.
Med Tet offline måste vi kolla själva.
Jag vill säkra platsen.
Tekniker tänker på säkerheten
på platsen.
Tornet,
ni har förlorat tillräckligt idag.
- Dra tillbaka teknikern. Uppfattat?
- Uppfattat, jag...
Jack, befälhavaren vill att du avbryter.
Drönarna tar hand om det.
- Jag är på plats.
- Jack.
Jag ser dig inte. Befälet är offline.
Vika, jag tror det är en av våra.
Den är urgammal. Den verkar vara...
- ...från före kriget.
- Asätarna fick den att krascha.
- Det syns inga asätare.
- Tekniker, det här är din kontroll.
Jag beordrar dig att dra dig ur
och återvända omedelbart.
Jag landar.
Det är människor.
Tornet, jag har hittat överlevande.
Det finns fyra... Fel, fem överlevande.
Människor.
KRITISKT
Avbryt!
Vika, de skjuter mot överlevande.
Jack, Tet är offline.
Jag har ingen kontroll.
Avbryt!
Jack Harper, tekniker 49.
Backa, din jävel!
Backa!
Öppna dörren.
Vika!
Hämta akutväskan.
Hämta akutväskan!
- Det här måste rapporteras.
- De dödade besättningen på ett skepp.
Kolla vad befälet gör åt det.
Det är andningsvätska. Den måste ut.
Jack.
Här. Du är fortfarande uttorkad.
Var är vi?
Jag heter Victoria, det här är Jack.
Vad heter du?
- Julia.
- Julia...
...jag beklagar det jag måste berätta.
Du var med om en krasch.
Ert skepp störtade.
Jack lyckades rädda dig från vraket.
Men ingen i din besättning överlevde.
- Vad menar du?
- Du är den ende som klarade sig.
Jag beklagar.
Du har legat i deltasömn länge.
- Att bli förvirrad är normalt.
- Hur länge?
Sextio år.
Minst.
Jag måste tillbaka till vårt skepp.
Det är för farligt där. Du måste vila.
Vika.
Rör mig inte.
Ditt skepps återfärd aktiverades
av en spårsändare placerad på marken.
Vet du nåt om det?
Vad var ert uppdrag?
Det är hemligt.
- Vi känner inte till Odyssey...
- Jag kan inte berätta nåt utan svarta lådan.
Julia, mycket har förändrats på 60 år.
Medan du låg i deltasömn...
...angreps jorden.
Vi kallar dem asätare.
De förstörde vår måne,
och på så vis halva planeten.
Sedan invaderade de oss.
Vi vann kriget...
...men jorden förstördes.
Alla är på Titan nu.
En av Saturnus månar.
Eller på rymdstationen
som är startberedd.
Vi är här för att upprätthålla
säkerheten och underhålla drönarna.
Vi är städpatrullen.
Du har förlorat folk.
Allt.
Vill du vara ensam förstår vi det.
Drönarna dödade hela hennes besättning.
- Hade jag inte kommit...
- Hon ska bort genast.
Vika...
Har du några minnen från före uppdraget?
Före säkerhetsraderingen?
Vårt jobb är inte att minnas.
- Minns du?
- Minns du henne?
Jack... det var asätarnas spårsändare
som ledde henne ner.
Vi vet inte vem hon är.
Eller vad hon är.
Nu ser vi till att klara natten.
Okej?
Flyger du den där?
Ja.
Vad händer nu?
Vi får snart kontakt med Tet.
Då rapporterar Victoria att du är räddad.
De skickar nån som hämtar dig.
- Från Tet?
- Ja.
Jag måste hämta skeppets svarta låda.
Asätarna rör sig på nätterna.
- De kan vara där nu.
- Jag vill veta vad som hände.
Man vill veta vad som hände.
Jag ber.
Jack?
Jack, vad gör du?
Vika, hon är flygofficer. Hon vill se
sitt skepp och hämta svarta lådan.
- Du skulle vilja göra detsamma.
- Jack, jag...
Jag kan inte skydda dig.
Jag förstår.
Jag tar ansvar för det här.
Jag kunde inte rädda dem.
Jack. Jack!
Hör du mig?
- Okej, det är dags att åka.
- Jack. Jag hittade den.
Jack!
NÖDLÄGE ÅTERFÄRD
AUTOPILOT INITIERAS
Torn 49, hur står det till
denna härliga morgon?
Ännu en dag i paradiset.
Sally... Jack gjorde en
patrullfärd före gryningen...
...och hamnade i radioskugga...
...nära dalgångarna i 17.
Jag vet att vi har ont om drönare...
...men...jag ber om en
för att söka av området.
- Bara en snabb spaningstur.
- Uppfattat 49, sätter in 185 i ruta 22.
"Hur kan en man dö bättre
än i strid mot en övermäktig fiende..."
"...kämpande för sina förfäder...
...och sina gudars tempel?"
Jag har iakttagit dig, Jack.
Du är nyfiken.
Vad söker du i de där böckerna?
Lockar de fram gamla minnen?
Du får inget från mig.
- Mitt minne är raderat för att skydda..
- ...uppdragets säkerhet. Ja.
Du får inte låta dina dyrbara minnen
falla i fel händer, eller hur?
Berätta nu. Har du nånsin träffat
en asätare öga mot öga?
Självklart inte.
Du reparerar ju bara drönare.
"Åk inte in i strålzonen."
"Ställ inte för många frågor."
Det ingår inte i...arbetsbeskrivningen.
Ljus.
Vi är inte rymdvarelser, Jack.
Vi är människor.
Det är förstås ett problem för oss
att vara människor.
Gammal stealth-teknologi.
Skyddar oss från dina skannrar.
Röstförvrängning.
Hör du mig, Jack?
Så att dina drönare blir förvirrade.
Nåja, mestadels.
- Drönarna är programmerade...
- Att döda människor.
Du såg vad de gjorde
med de där sovkapslarna.
Du blev nästan skjuten i bitar
när du skyddade den där kvinnan.
Varför gjorde du det?
- Vemsomhelst skulle ha gjort det.
- "Vemsomhelst."
- Intressant.
- Det är slöseri med vår tid.
- Drönarna hittar honom här.
- Det är sergeant Sykes.
Han tycker jag är en idiot
som tog hit dig.
Jag hoppas att han har fel.
Kontrollen, jag har ett biologiskt spår.
Kan du bekräfta sekvensen?
Dröj lite.
DNA bekräftat. Det är Jack.
Vika, hur är det?
Är allt bra mellan er?
- Givetvis.
- Är ni fortfarande effektiva?
Vi har det jättebra.
Bättre än nånsin.
Vi spelade aggressivt och förlorade.
Så vi bestämde oss: "Vad fan?
Vi måste börja med långa passningar."
Det tog oss flera årtionden
bara att knäcka GPS-koderna.
Det är så du fick ner Odyssey.
Varför?
Odysseys kompaktreaktor,
tacka NASA för den.
Mycket svåra att få tag i.
Gillade du föreställningen igår kväll?
Det var bara en bränslecell.
Tänk dig vad tio åstadkommer...
...med en kärna av vapenplutonium.
Vi har ett kärnvapen
och en drönare som kan bära den.
Men vi får inte behörighet.
Den känner inte igen oss.
Men den känner igen dig, Jack.
Vi vill att du programmerar drönaren.
Så den för vårt kärnvapen till Tet.
Gör *** på kriget.
Det finns människor där uppe.
Programmera drönaren
att återvända till Tet.
Den måste landa mitt i.
Fan ta dig.
Vi har inte tid med det här.
Hallå!
Nej.
- Vi sticker!
- Res upp honom.
- 185 försvann precis från kartan.
- Uppfattat, tornet, vi ser samma sak.
Kan jag få ytterligare två drönare?
Är det en drönare här kommer det fler.
Och de slutar inte förrän de hittar mig.
De pulveriserar det här stället.
Om du låter oss gå skickar jag bort dem.
Det är er enda chans.
Jag har besökt era...
..."strålningszoner."
Om du söker sanningen...
...är det där du hittar den.
Du har riskerat allas våra liv. Allt.
Vad får dig att tro att
han är annorlunda?
Hon gör det.
LÅG BRÄNSLENIVÅ
ÄNNU EN DAG I PARADISET
Kontrollen,
jag har hittat min tekniker i 37.
- Ni kan avsluta sökandet.
- Uppfattat. Kul att Jack klarade sig.
Jag skickar tillbaka drönarna
till riggarna.
Vart tar vi vägen nu?
Vem är du?
Vad är det du inte berättar?
- Jack, jag...
- Vad gjorde du på Odyssey?
Vad hade du för uppdrag?
Det var en forskningsresa till Titan.
Min första.
Det var vad det skulle vara.
Sex veckor före avfärd upptäckte våra
rymdskannrar ett främmande föremål.
Vi fick i uppdrag att undersöka det.
De försänkte oss i deltasömn. De
måste ha väckt dig och Victoria först.
- Vadå?
- Det där föremålet...
...det var Tet, Jack.
Tet var vårt uppdrag.
Det är omöjligt.
Det är omöjligt!
Vem är du?
Jag är din hustru.
Jag vet inte vad som hände
men du är inte den du tror du är.
Jack, vi stod här.
Du bad mig möta dig,
du tog mig till världens topp.
Jag märkte att du var nervös.
Det var precis här, Jack.
Du sa...
"Titta i den här..."
"...så ska jag visa dig framtiden."
Så tog jag fram en ring.
- Och du sa...
- "Ja."
Där är du.
Där är du.
Vika, jag kommer tillbaka.
Rapportera inte till kontrollen
förrän jag är tillbaka. Uppfattat?
Uppfattat?
- Vika, öppna dörren.
- Håll dig borta från mig.
Jag vill inte höra det.
Det är inte säkert här,
vi måste härifrån nu.
Det var hon hela tiden.
- Eller hur?
- Vika...
Hon är min hustru.
Kontrollen, det här är torn 49.
- Fortsätt, 49.
- Nej.
- Jag har problem med min tekniker.
- Nej, du vet inte vad du gör.
- Han hittade en överlevande.
- Lyssna på mig.
Hon blockerar hans förmågor...
- ...och han är tjänsteoduglig.
- Nej, nej, nej.
Det var tråkigt att höra, Vika.
Är ni fortfarande ett effektivt team?
Vika...
Öppna den satans dörren, Vika!
Nej.
Vi är inte ett effektivt team.
- Vika, jag ber dig, Vi måste åka nu.
- Jag åker ingenstans med dig, Jack.
Jag känner till ett ställe
där vi kan vara säkra.
Jag ska till Titan.
Det finns inget Titan. De ljög för oss.
Håll dig borta från mig.
Vika, snälla, det finns saker...
- Saker du måste få veta.
- Jag vill inte veta!
Jack...
ELIMINERA
Hej, Jack. Jag tror inte vi haft nöjet
att prata förut.
- Vad har ni gjort?
- Inte ditt fel. Drönare är opålitliga.
- Ibland går det fel.
- "Går det fel"?
- Ni dödade henne.
- Jag vet, det är tragiskt.
Hon var en underbar person.
Jack, vi vill ta hem dig.
Jag ombads att berätta för dig
att vi tilldelar dig ett nytt uppdrag.
Dig och den överlevande.
Det finns ett stort intresse för henne.
Kom hit med henne.
Efter avrapportering är allt möjligt.
Det är dags att komma hem, Jack.
Jack?
Jack?
Jack...
Förlåt.
Håll i dig.
- Åskväder.
- Det är min plan.
- Vi behöver ta skydd.
- Där.
- Gick det bra?
- Nej.
Lugn, vi ska inte dit.
- Kommer vi att dö?
- Nej!
- Kanske.
- Jack!
Förbannat.
Vänta här.
Hallå!
Vänta!
Vänta!
Hallå!
Släpp ditt vapen!
Det är okej.
Stanna!
Vi måste stänga av den där drönaren.
- Stanna!
- Jack!
Det är okej.
Julia.
Julia!
Nej. Rör mig inte.
Håll ut.
Håll ut.
Jack Harper, tekniker 52.
TEKNIKER 52 BEKRÄFTAD
TORN 52
Hej.
Där är du.
Vad hände? Är du okej?
När den okända farkosten kom
tappade jag kontakten.
Falskt alarm.
Jag måste tillbaka.
Du kommer hela vägen hem
och jag får ingen kyss?
Vad händer där uppe?
Jag tänkte...
...varför följer du inte med mig ner?
Till markytan?
- Vi kan åka nu.
- Nu?
- Menar du allvar?
- Det är otroligt vad som finns där nere.
Jack...
du vet reglerna.
Ja.
Vi behöver väl inte dra det här igen?
Jag har pratat färdigt om det.
Okej.
Det här gör ont.
Vilken jäkla dag, eller hur, Bob?
Du älskade den här låten.
Jag är inte han.
Jag vet att jag inte är det.
Men jag har älskat dig...
...så länge jag kan minnas.
Jag vet inget annat sätt att säga det.
Vet du vad du sa till mig en gång?
Du sa att när allt var över skulle
du bygga ett hus vid en sjö åt mig.
Vi skulle bli gamla
och tjocka tillsammans.
Och vi skulle bråka.
Och kanske dricka för mycket.
Verkligen romantiskt.
Och sedan skulle vi dö...
...och begravas på en äng vid sjön.
Och världen skulle glömma oss.
Men vi skulle ha varandra för alltid.
Jag minns det.
Det är dina minnen, Jack.
De är våra.
De är du.
God morgon.
Jag ville tillbringa
resten av mitt liv här.
Det kan du fortfarande göra.
Jag måste iväg.
De där människorna behöver min hjälp.
Vi återvänder när det är över.
Lova det.
Vi återvänder när det är över.
Du gjorde mig orolig ett tag.
Jag trodde inte
du skulle komma tillbaka.
Jag måste ju bevisa att han hade fel.
Du ser för jävlig ut.
- Du skulle se den andra killen.
- Hade jag berättat vad du skulle möta..
...hade du trott att jag var galen.
Det gör jag ändå.
- Malcolm Beech.
- Julia Harper.
Kom.
Kontrollen, jag ser bio-spår i de
västra dalgångarna. Kan du bekräfta?
Dröj lite.
DNA bekräftat, det är Jack.
Kontrollen, 185 försvann precis.
Uppfattat, tornet. Vi ser samma sak.
MÅL IDENTIFIERAT
Jag hade varit i armén mindre än ett år
när den där satans Tet dök upp.
Jag såg månen förstöras.
Där uppe på natthimlen.
Jag trodde inte mina ögon.
Efter det tog naturen över.
Det är berg runt Chicago, så vi undkom
de värsta vågorna och jordbävningarna.
De flesta svalt ihjäl.
Sedan kom Tets truppskepp.
Dörrarna öppnades...
...och ut kom du.
Astronaut Jack Harper.
Tusentals av dig.
Med minnet raderat.
Programmerade att döda.
De tog en av våra bästa...
och vände honom mot oss.
Ingen själ.
Ingen medmänsklighet.
Men Tet.
Vilken genialisk maskin.
Plundrade den ena planeten efter
den andra i jakt på energi.
Fas två var drönare.
Reparatörer.
Under 50 år såg vi vattenriggarna
torrlägga den här planeten.
Så en dag...
...såg jag dig landa.
Ännu en drönare att laga.
Men i gruset låg en bok.
Du plockade upp den.
Du läste den.
Och jag trodde mig komma på ett sätt.
Och när du ställde dig framför drönaren
och räddade henne...
Då visste jag.
Du fanns där inne nånstans.
Jag måste bara komma på
ett sätt att få tillbaka dig.
- Se upp, se upp.
- Håll koll på den. Lugn.
Ge den lite utrymme.
Du gör den nervös.
Det är ett irriterat vapen.
Nej, det är bara en maskin.
Det är jag som är vapnet.
Jag skulle gärna vara där för att få se
den där sakens min när den här exploderar.
- Det skulle bli en enkelresa.
- Ja, men det skulle vara värt det.
Välkommen tillbaka, befälhavare.
Öppna portarna!
- Fan!
- Sprid ut er!
Ducka, ta skydd!
Följ mig!
Kom an, din jävel!
Hallå!
Jack.
Jag är okej.
Drönaren. Skicka iväg drönaren.
Den är förstörd.
Jag trodde vi skulle klara det.
Jag gjorde verkligen det.
Jag kan ta bomben själv.
Den kommer att smälla dig som en fluga.
Inte om jag åker.
Nej.
Hon bad dig ta med mig upp.
Så ta med mig upp.
Vi åker tillsammans.
Den påminner mig om hemma.
Beredd?
Jack.
Dröm om oss.
Jack...
Uppspelning av svarta lådan från
uppdraget Odyssey.
Den 3 maj 2017.
Okej, Bob.
Beredd på en rymdtur?
God morgon, Odyssey, hälsar dina vänner
på uppdragskontrollen.
God morgon, kontrollen.
Det här är befälhavare Jack Harper.
Tack för väckningen.
Genomgång inför dockning klar.
Elektrisk styrning och
navigationssystem är klara.
Avstånd till föremål, 250 km...
Tolv grader under V-punkten,
vi närmar oss med 200 km/tim.
Uppfattat.
Det är kul att få träffa dig, Jack.
Efter 39 dagars sömn
låter det som du är klar att åka.
Ja, jag är beredd.
Nästa brännarpådrag lägger dig i nivå och
synkron fart på 50 km avstånd, vänta där.
Uppfattat. Vi stannar 50 km från
föremålet för skanning och utvärdering.
Måldata ser bra ut.
Startar brännare om 3, 2, 1...
Tänd.
Vi ser din brännare tydligt.
Får du in nån signal från föremålet?
Svar, nej. Noll värme. Ingen EMR.
Inga tecken på liv.
- Hur är det med resten av besättningen?
- Andrepiloten Victoria kommer strax.
Resten av besättningen
förblir i deltasömn.
Uppfattat.
Du missade en jäkla bra match igår.
Vad var det jag sa?
Avslöja inte hur det gick.
- Jag vill se den när jag kommer tillbaka.
- Pratar du redan football?
- God morgon, Vika.
- God morgon, Sally.
- Hur står det till denna fina morgon?
- Ännu en dag i paradiset.
Hej.
- Till historieböckerna.
- Ja.
Tekniker 49, jag ser dig som ankommande.
Hallå, Sally.
- Det är mycket att stå i, eller hur?
- Jag ser att du har passagerare, Jack.
Det är Julia Rusakova...
kvinnan från den kraschade modulen.
- Uppge din avsikt.
- Levererar den överlevande, som begärt.
Vi är...
...ett effektivare team.
Fortsätt till infarten.
Kontrollen, vi har ett problem.
Det senaste brännarpådraget var perfekt
för att lägga oss 50 km från föremålet.
- Men avståndet minskar.
- Vi accelererar mot föremålet.
- Vi måste gira med maximalt pådrag. Nu.
- Anger måldata.
- Motorerna riktade. Starta främre motorerna.
- Motorerna på.
Beredd? Då kör vi.
Kontrollen, vi backar för fullt.
Vi har kraftiga vibrationer.
Vi kommer inte undan.
Odyssey, telemetrin påvisar strukturell
överbelastning. Stäng av brännarna.
Stänger av brännare.
- Kontrollen. Kontrollen?
- Kontrollen?
Sally?
Ökad acceleration mot föremålet.
Beräknad kontakt om två minuter.
Jag lossar sovmodulen.
Den hamnar i omloppsbana. Jag
flyger ut kommandomodulen om jag kan.
- Gå dit bak nu.
- Absolut inte.
- Det är en order!
- Nej, vi är ett team.
Vi måste iväg, Jack! 30 sekunder!
Dröm om oss.
Jack...
*** PÅ INSPELNING
Tekniker 49,
anslut med anpassad hastighet.
Ansluter med anpassad hastighet.
Ryck upp dig, Bob.
Bli inte alldeles skakis nu.
Jack, tyvärr märker jag att
din andning och puls har ökat.
Jag är bara spänd på att
äntligen få träffa dig, Sally.
Det har förekommit upproriskt beteende
på senare tid.
Ja.
Jag ångrar det.
Röstanalysen indikerar att
du ljuger för mig, Jack.
Berätta varför du är här.
Du har fem sekunder på dig.
Jag vill att Julia ska få leva.
Jag vill att vår art ska överleva.
Det här är det enda sättet.
Fortsätt landning.
Atmosfär tillhandahålls.
Välkommen hem, Jack.
Jack, du gör det rätta.
Jag vet inte vad du är
eller var du kommer ifrån men...
...jag vill berätta nåt jag läste.
En berättelse från Rom...
...en stad som du förstörde.
Den är klassisk.
Det fanns en kille, Horatius.
Han höll en bro, ensam mot en hel armé.
Och det Horatius sa var...
"Hur kan en man dö bättre..."
Du behöver inte dö, Jack.
Hon behöver inte dö.
Alla dör, Sally.
Grejen är att dö bra.
Jack, det är inte den överlevande
du lovade mig.
Nej, det är det inte.
Det Horatius sa var...
"Hur kan en man dö bättre..."
"...än i strid mot en övermäktig fiende..."
Drönare! Ta skydd! Ta skydd!
"...kämpande för sina förfäder..."
"...och sina gudars tempel?"
Jag skapade dig, Jack.
Jag är din Gud.
Far åt helvete, Sally.
Jorden, efter kriget.
Det har gått tre år sedan jag såg dig.
Jag undrar om jag finns
i dina drömmar om natten.
På dagen, som minnen.
Hemsöker jag dig som du hemsökte mig?
Och jag undrar om du ser mig
när du tittar på henne.
Mamma, titta.
Om vi har själar,
består de av den kärlek vi delar.
Ofördunklad av tiden.
Fri från döden.
I tre år sökte jag huset han hade byggt.
Jag visste att det måste finnas.
För jag känner honom.
Jag är han.
Vem är det?
Jag är Jack Harper.
Och jag är hemma.