Tip:
Highlight text to annotate it
X
- Boone?
- Ja, generalen?
- Jag går till kontoret bredvid.
- Ja, sir.
Fan också!
Det är verkligare än du tror.
Jag heter Bob Wilton och är journalist.
Mitt jobb är att hitta berättelsernas
början. Du tror kanske att min började-
-när jag fick jobb hos Ann Arbor Daily
Telegram. Eller när jag gifte mig med-
-Debora. Men du skulle ha fel.
Min berättelse började för ett par år
sedan när jag skulle göra en intervju.
Han påstod sig ha psykiska krafter.
Att han kunde resa med tanken.
Han kallade det för fjärrtittande.
Han hette Gus Lacey.
- Vad har du sett på sistone?
- Loch Ness monstret i Skottland.
Tack mamma.
Jag tar det mamma. Tack.
Det visar sig...
- Det är ett dinosauriespöke.
- Okej.
- När började det, Gus?
- När jag var barn.
På åttiotalet var han med i en hemlig
enhet som tränades av militären-
-och finansierades av regeringen.
När jag frågade om syftet svarade han:
Vi var psykiska spioner.
Det var huvuduppgiften.
När de insåg vad de hade...
Vi tränades att döda djur.
Med våra tankar. Det stämmer.
Enbart genom att stirra på dem.
- Vad för slags djur?
- En i enheten stoppade en gets hjärta.
Kraften som de släppte loss ur oss.
Förra veckan dödade jag min hamster.
Vill du se?
Där, titta!
Har du sett en hamster göra så förut?
- Jag har aldrig haft en hamster, så...
- Titta! Se hur den stirrar på hjulet.
Våra läsare kommer få veta vad
ett avvikande beteende... Vad...
- Fan! Han är nere!
- Ja, han är nere.
Jag stirrade på honom i tre timmar.
- Bisarrt, eller hur?
- Vad är det där?
Den dog inte. Du sa att du dödade den.
Mamma bad mig inte visa när hamstern dör
utan när den beter sig bisarrt istället.
Du skulle sett befälhavaren på jobbet.
- Vem är befälhavaren?
- Lyn Cassady.
Efter Bill var han den mest begåvade
psykoanalyserare jag träffat.
Han var som en övernaturlig kraft.
Jag tror att han driver en dansstudio.
Den lille mannen inom mig
avfärdade Lacey som en knäppgök.
Han som säger: "Ta det lugnt."
"Stanna kvar i stan, ditt jobb."
"Du är en lyckansost, din fru älskar dig.
Du har allt du vill ha."
"Du letar inte efter stora äventyr."
Men sedan, en dag...
När du minst anar det...
...finner det stora äventyret dig.
Rons plötsliga död startade allt.
Deborah berättade att det var
en väckarklocka för henne.
Det kallas: "Du är dödlig." Rons
hjärtinfarkt påminde henne om att livet-
-är för kort, att slösa bort
chansen till den sanna lyckan.
Att hans död hjälpte henne
att sätta allt i perspektiv.
En vecka efter begravningen
lämnade hon mig för min utgivare.
Det verkade som en tragedi.
Vi kunde inte se bortom våra liv, till
händelserna som uppenbarade sig där ute.
Jag var som ett barn eller en hobbit,
säker i grevskapet.
Eller en bondpojke
på en övergiven planet.
Ovetande om att han hade valt stigen som
leder till kampen mellan gott och ont.
Amerikanare är ett beslutsamt folk
som har rest sig vid alla prov.
Motgångar har avslöjat
vårt lands karaktär till världen.
Om jag vetat vart stigen skulle leda-
-om jag hört namnet Bill Django,
skulle jag nog aldrig ha gått.
Men som det var, jag gjorde det
som många män gjort genom tiden-
-när en kvinna har sårat ens hjärta.
Jag åkte ut i krig.
SSG - SweSUB Group © Aquarius
www.SweSUB.nu
- Har du sett några strider?
- Ja, nej, det är...
Jag ska inte ljuga för dig,
det är rätt farligt.
- Vi har sett det på TV.
- Ja, men det är inte...
Jag har sett saker man inte borde...
Jag vet inte ens varför du är där.
Jag tycker det är viktigt att
folk får en riktig bild över vad...
...vad det är som händer.
- Var det där Dave?
- Ja. Han hälsar.
Ska han hämta sina saker?
Det är...
Jag måste gå.
- Vi ska förflyttas mot norr...
- Vänta, jag...
- Vad är en hjälpsam fras?
- La tutlek. Ana sahaffi.
La tutlek. Ana sahaffi?
- Vad betyder det?
- Skjut inte. Jag är reporter.
Det ska jag lägga på minnet.
La tutlek. Ana sahaffi.
Jag har väntat en må*** på tillstånd
att få krossa gränsen till Irak.
Under tiden har jag sett korrespondenter
komma tillbaka, berätta historier.
De ignorerade mig. Jag var tvungen att
ta mig in i Irak på nåt sätt.
Annars skulle jag inte stå ut med mig,
min fru eller den enarmade idioten Dave.
- DeWitt Resources, från Arkansas.
- Det stämmer. Vi tillverkar soptunnor.
Är du här för konferensen?
Ute efter kontrakt?
- Antar det.
- Var är ert försäljningsknep?
Vi är riktigt billiga.
- Bob Wilton.
- Skip.
- Gör det nåt om jag...
- Nej.
- Så du är från Arkansas?
- Nej.
- Varit här länge?
- Nej.
Akta vad du önskar dig.
Jag ville bevisa för mig själv.
Och för mina synder...
...lärde ödet mig en läxa.
- Lyn Cassady?
- Lyn Cassady.
Efter Bill var han den mest begåvade
psykoanalyserare jag hade träffat.
Känner du Gus Lacey?
Skip?
Hallå?
Lyn? Jag har din hatt.
Skip?
- Jobbar du för Hopper?
- Nej, för Ann Arbor Daily Telegram.
Hur känner du till Lacey?
Jag intervjuade honom
för ett par månader sen.
Den skitstöveln.
Följ mig.
Låt mig fråga en sak.
Vilken färg hade stolarna i hotellbaren?
- Du var där i flera timmar. Vilken färg?
- Gröna.
Beige. Hur många lampor finns det i
rummet? En supersoldat skulle veta.
- En supersoldat?
- En Jedi-krigare.
Han skulle veta hur många strömuttag det
fanns. Folk går omkring och blundar.
Vi tränades att notera alla detaljer.
- Vad är en Jedi-krigare?
- Du tittar på en.
- Är du en Jedi-krigare?
- Det stämmer.
Jag vet inte vad det betyder.
Jag är sergeant Lyn Cassady,
specialstyrkan, pensionerad.
På åttiotalet tränades jag vid Fort Bragg
under kodnamnet Projekt Jedi.
Målet var att skapa supersoldater.
Soldater med superkrafter.
Vi var första generationen av
New Earth Army.
- Har du superkrafter?
- Det stämmer.
Vänta lite.
Du säger att du...
-...var psykisk spion, som Lacey?
- Vi föredrar termen Fjärrtittare.
- Hur fungerar det.
- Varje Jedi har olika tekniker.
Mel Landau "packade ner" sina bekymmer
i en resväska för att rensa sinnet.
- Steve Cuttle läste bibelverser...
- Du då?
Dricka sprit hjälper.
Och att lyssna på klassisk rock...
- Vem då?
- Jag gillar Boston.
Vilka andra krafter tränade ni?
Osynlighet.
- Osynlighet?
- Ja, det var steg tre.
- Riktig osynlighet?
- Ja, det var målet.
Det användes till att inte synas.
När man väl förstår kopplingen
mellan observation och verklighet-
-förstår man osynligheten.
- Som kamouflage?
- Nej, det är inte som kamouflage.
Vi övade även på faser.
Övergång från partikel till våglinje.
Solida saker verkar gå genom dig.
Det börjar med andningsövningar.
Sedan tänker man på svart. Det är intet.
Förstår du?
Jag vet inte vad...
Kan jag vara ärlig mot dig?
Jag vet inte vad jag ska tro eller säga.
Det är otroliga saker. Jag vill...
Får jag skriva om det? Jag tänkte
skriva om renoveringskontrakten-
-men det här är mycket bättre.
- Kommer inte att ske.
- Vi kan träffas imorgon.
- Jag åker imorgon.
Ska till Irak och bli kompanjon
med en fabrik i Al Qaim.
- Jag kan följa med.
- Vad? Jag behöver ingen uppmärksamhet.
- Vi kan byta ut namnen.
- Det pågår ett krig! Förstår du? Krig!
- Jag vill inte ta hand dig.
- Jag tar hand om mig själv.
Jag har varit med om farliga situationer.
Jag är journalist, förstår du?
Jag åker dit historien är.
- Vad är det här?
- Jag klottrade.
Vad är det?
Inget.
"Den amerikanska armén har inga
andra alternativ än att vara fantastisk."
"Det här representerar inte den
officiella inställningen av armén."
Bill Django.
Vem är Bill Django?
Han som skrev boken.
Han sa att det började
när han föll ur en helikopter i Vietnam.
Fan ta er.
- Skjut inte!
- Chris! Lägg av!
Kan du lägga av?
Herre gud.
- Sjukvårdare!
- Du kommer klara dig.
Okej!
Vad väntar ni på?
Varför skjuter ingen?
Eld!
Alla sköt högt. Instinktivt ville de
inte skjuta en annan människa.
Senare såg Bill en undersökning
som visade att endast 20 procent-
-av nykomlingar sköt för att döda.
Resten siktade högt, sköt inte alls-
-eller låtsades vara upptagna med annat.
Jag tar hand om dig. Stanna hos mig.
Jag tar hand om dig.
Deras ömhet är deras styrka.
Under återhämtningen på sjukhuset
skrev Bill till staben-
-och förklarade att han ville
utforska alternativa stridsmetoder.
Pentagon gick med på att
betala hans lön och utgifter.
Bill berättade inte att han
letade efter svar på sin vision.
Hur kunde hans mäns ömhet,
deras ointresse att döda människor-
-omvandlas till styrka?
Hur kunde kärlek och fred vinna krig?
Bill visste var svaren fanns.
Bill försvann in i
New Age-rörelsen under sex år.
Likt andra schamans
hade han korsat vildmarken.
Nu återkom han till sitt folk, förändrad.
Han hade med sin redogörelse som han
kallade New Earth Army-manualen.
"New Earth Army är en fana
där de goda styrkorna kan enas."
"Krigarens mod och ädelhet
blandat med munkens andlighet."
"Jedi-krigaren följer imaginärers fotspår."
"Jesus Kristus, Lao Tse Tung...
Walt Disney."
"Uppgiften för armén är att lösa
världens konflikter."
"Jedis hoppar fallskärm in i krigszoner,
använder gnistrande ögonteknik."
"Bringar symboliska blommor och djur.
Spelar musik och pratar om fred."
Vad är gnistrande ögonteknik?
Är du beredd?
- Märkte du? Såg du?
- Jag tror det.
Medans Lyn körde, funderade jag
vad jag höll på med.
Jag ville backa. Det här var inte jag,
det var idiotiskt. Likaså Lyn.
Men det var för sent.
Vi hade redan korsat gränsen.
- Riktar den dina krafter?
- Vad?
- Konen. Riktar den dina krafter?
- Nej.
Den kokar soppa. Det är en solar.
Tillvaratar universums energi.
Inga avgaser, förnyelsebar.
Det är New Earth Army-teknologi.
Rätt så häftigt, eller hur?
Första gången jag såg det
var det som...vad fan?
- Ja, men...
- Vadå?
Det är svårt att tro
att Pentagon betalade för det här.
Det står inget om strider.
Armén hade förebyggande uppdrag.
Vi skulle skapa fred, inte krig.
För att ändra på världen måste man
börja med att ändra på arméerna.
- Bill forskade om odödliga.
- Odödliga?
Spana in det här.
- Rovdjuret.
- Rovdjuret? Det är bara en plast...
Du är min nu.
Rovdjuret är 100% biologiskt nedbrytbar.
Snäll mot jorden
och kan skada dig på hundra sätt.
Den har krigarkapacitet
och den ser lite rolig ut.
- Sluta.
- Jag köpte den på nätet.
Skulle man se den på marken
skulle man inte tro att den är dödlig.
Ögonen.
Herre jävlar!
Jag antar att det är kväll nu.
Skitgrej.
Jag har Chrons sjukdom. Steroider
hjälper. Ibland finns det ett behov.
Ibland kallar folket efter nåt
de inte ens vet om.
Sedan...
dyker en som Bill upp från ingenstans...
...för han hörde kallet.
Vi är en ihålig armé.
Vietnam har krossat vår själ.
Vi måste drömma om ett nytt Amerika.
Ett Amerika som inte längre
utforskar naturresurserna.
Som inte längre främjar konsumtionen.
Men för att uppnå den drömmen...
...måste vi bli den första superkraften
som frambringar superkrafter.
Vi måste skapa krigsmunkar.
Män och kvinnor som kan bli kära i alla-
-känna växters utstrålning,
gå genom väggar-
-sluta säga meningslösa klyschor
och se in i framtiden.
Jag vill att ni
förenar mig i den här visionen.
Var allt du kan vara.
Bland åhörarna var brigadgeneralen från
försvarsunderrättelsen, Dean Hopgood.
Generalen hade varit oroad över
sovjets forskning i psykiska krafter.
Ryssarna skulle ha designat
psykotroniska generatorer.
Maskiner kapabla att bomba
presidenten med negativ energi.
De testade även om
djur hade psykiska krafter.
Kunde de telepatiskt se
om deras ungar var ängsliga?
Sjuka jävlar.
- När påbörjade ryssarna forskningen?
- Det fick nys om vårt försök att-
-telepatiskt kommunicera med vår
u-båt, när den var under polarisen.
- Vilket försök?
- Inget. Det var en fransk bluff.
Men ryssarna tror att historien
om en fransk bluff bara är ett påhitt.
Började de forska för att de trodde att
vi gjorde det, fast vi inte gjorde det?
Ja, men nu när de gör det,
måste vi göra det.
Vi kan inte låta ryssarna
ha ett försprång i det paranormala.
Två veckor senare hade armén infört
sloganen "Var allt du kan vara".
Och utnämnde Bill till befälhavare över
den första New Earth Army-bataljonen.
Lyn?
Vad är det?
Inget, jag...
- Vad gör du?
- Hälsar solen.
Okej, nu drar vi, soldat.
- Vad gör du?
- Spränger moln. Det håller mig i form.
- Verkligen? Vilket?
- Den där.
- Den?
- Det stora.
- Är inte den för långt bort?
- De är alla långt borta.
Och så är det borta.
- Du hade hela öknen att köra i.
- Jag är ledsen över det.
Jag måste ha blivit lite misslokaliserad.
Oroa dig inte. Nån kommer snart.
- Krona.
- Rätt.
- Krona.
- Rätt.
- Vad är ditt rekord?
- 264. Klave.
Det är rätt så...
Tack gode gud.
Snälla!
Kan ni hjälpa oss? Kan ni hjälpa?
Kan ni hjälpa? Vi körde på en sten.
Kan ni ta oss till nån...
en stad eller nåt?
Kan vi hoppa upp? Tack.
Han säger fattore.
Vi kan hoppa upp. Kom igen.
Tack för att ni plockade upp oss.
Inga bilar åkte förbi.
Hur långt är...
Lyn?
- Är det här...
- Ja.
Vi kommer att dö.
Vi kommer att dödas av Al-Qaida.
- Jag tror inte att det är Al-Qaida.
- Vad fan vet du?
Du vet inte.
Du vet inte! Du vet ingenting!
Allt är ditt fel!
Det är en sak jag måste berätta.
När jag sa att jag var pensionerad
så ljög jag. Jag är på ett uppdrag.
DeWitts var min täckmantel. Jag kunde
inte berätta eftersom det är hemligt.
Men jag tror du har en roll i det.
Det är nog därför du är här.
Du är en idiot.
Vet du varför jag är här?
Jag ville bara in i Irak
för att bevisa för min fru...
...att jag inte var...
Och nu kommer att jag dö.
- Hon har rätt. Jag är en sån...idiot!
- Har du hört talas om optimal kurs?
Vad?
Optimal kurs.
Ditt liv är som en flod.
Siktar du på ett mål som inte är ditt öde
simmar du alltid mot strömmen.
Unge Gandhi vill bli rallyförare.
Det kommer inte ske.
Lille Anne Frank vill bli lärarinna.
Tyvärr Anne, det är inte ditt öde.
Men du kommer beröra miljontals.
Ta reda på vad ditt öde är
så kommer floden att ta dig dit.
Ibland ger händelser i livet,
ledtrådar om var ödet ligger.
Som skisserna du ritade.
Det är Ajna chakra, det tredje ögat.
Jedis symbol.
När jag såg att du hade ritat den...
Om universum ger såna ledtrådar,
ignorerar man dem inte.
Du är menad att vara här med mig.
Det är Jedin inom dig som kände det.
De är nog inte FRL eller Mahdiarmén,
utan vanliga kriminella.
De säljer oss till en annan grupp.
Det får inte ske.
Hur ska vi stoppa dem?
De är tre och har vapen.
- Vi är Jedi. Vi slåss med tanken.
- Vad menar du?
Om vi var tvungen att slåss.
Vi använder estetik för att psykiskt
avskräcka fienden från att attackera.
Vad menar du?
Man väljer en, låser blicken
och låter entonigt.
Jag kommer inte attackera dig.
Man slappnar av i kroppen och rösten.
Sen sliter man ut hans öga
eller hugger en penna i nacken.
Man skapar en fontän av blod
så det skvätter över hans kompisar.
Det är ett psykiskt avskräckande medel.
- Vi har ingen penna.
- Du missar poängen. Kom hit.
Låt mig visa en sak.
Stryp mig.
Stryp mig. Vad skulle jag göra?
- Det finns för många vassa kanter.
- Det är okej, du ska "anfalla mig".
Vad betyder citattecknet?
- Att jag inte kan?
- Stryp mig.
- Vad kommer du då att göra?
- Avbyta ditt tankemönster.
Såg du? Jag rörde mig knappt.
Inte mycket fysisk vishet. Det är
den psykiska energin som är viktig.
Skarpa kanter.
- Kände du rädsla i början?
- Ja.
Var rädslan onormal?
Vet inte. Jag var ändå livrädd
men det kändes ändå ovanligt.
Vet du varför? För det var inte du,
utan jag. Jag var inuti ditt huvud.
Slogs med tanken.
Nu åker vi. Skynda!
- Förlåt att jag flippade ut innan.
- Du lärde dig en läxa.
Det du räds över mest har ingen makt
över dig. Det är rädslan som har makten.
- Bill?
- Oprah.
- Så du jobbar inte för DeWitts?
- Bara min täckmantel.
Gus Lacey sa att du drev en dansstudio.
Var det också en täckmantel?
Nej, jag driver en dansstudio.
Jag älskar dans.
- Är du här på ett uppdrag?
- Så småningom, Bob.
Menade du det du sa om att jag har...
jag har lite Jedi inom mig?
Vi känner igen vår egen sort.
- Har du inte känt att du är annorlunda?
- Ja, det har jag.
Det är så det är för oss.
Vi passade inte in som barn.
- Har du alltid haft krafter?
- Nästan.
Kraschade du datorerna?
Ja, sir.
Fan vad underbart!
Vad säger du om att förflyttas?
Jag är överstelöjtnant Bill Django.
Om ni klarar kursen...
kommer ni att bli psykiska vapen.
Dödens ängel,
våra fienders värsta mardröm!
Tills dess...är ni inget!
Mindre än inget!
- Förstår ni?
- Sir! Ja, sir!
Jag skojade bara.
Vad ska vi göra nu?
Låt oss dansa.
Ge allt ni har.
Så ja.
- Vad är ditt förnamn, Cassady?
- Lyn, sir.
Du måste befria dina fötter
innan du kan befria ditt sinne.
- Jag är inte mycket till dansare, sir.
- Det är väl inte sant, eller hur?
Du kan dansa.
Nån har sagt att du inte ska.
Sluta bete dig som en jävla fjolla!
Jag är din befälhavare så jag
beordrar dig att släppa ut dansen!
Kom igen, dansa! För helvete!
Släpp ut det!
Släpp ut det!
Så ja!
Välkommen till hjältarnas resa.
Kom ihåg att vi officiellt
inte existerar som en enhet.
Kom ihåg,
ingen fast föda första veckan.
Våffla, ginseng och amfetamin.
Ska inte missbrukas, men är praktiska.
Där är öppningen. Känner du krökningen?
Så där ja!
Tänk kallt!
Moder jord, källan till livet.
Jag måste dricka ditt blå vatten-
-bo inuti din röda lera
och äta din gröna hud.
Bär min kropp genom rymd och tid.
Du är min koppling till
universum och allt därefter.
Jag är din och du är min.
Jag hälsar dig.
Efter åratal som underlig kuf,
hade Lyn äntligen hittat ett hem.
Till *** var han bland män som var
stolta över att vara annorlunda.
De här var Lyns gyllene dagar.
Det var nåt nobelt och rent i Bills vision
som fick dem att vilja bli mer än soldater.
I en värld söndersliten av girighet och hat
skulle de bli styrkan för godhet och fred.
För första gången
kände sig Lyn sig riktigt glad.
Men en förrädare anlände.
Larry Hooper var en misslyckad författare.
Rekryterad till Jedi efter Hopgood.
Gjorde du det här?
Din jäkla...!
Redan från början blev han
impopulär bland resten av enheten.
Grattis Scotty. Synd att
det inte kommer att funka mellan er.
Larry klargjorde att han
föraktade de flesta andra Jedin.
- Skulle du gilla om nån sa så åt dig?
- Men Lyn var annorlunda.
- Dra åt helvete!
- Han verkligen hatade honom.
K-9. Scotty?
Det är...
- Nåt cylindriskt. En penna?
- Okej. Larry?
Det här är Larrys andliga vägledare.
Jag tittar in i skåpet nu.
Och jag ser...
Jag ser...
...en tennmugg?
Lyn?
Det är en man som sitter på en stol.
Nej, vänta. Du sa A, inte K!
- Han sa A.
- Bravo Lyn. Utomordentligt.
Efter ett års träning
fick Lyn sitt första uppdrag.
En NATO-general hade kidnappats
av den Röda Brigaden i Italien.
Bill frågades inofficiellt om de kunde
hitta honom innan det var för sent.
Vi är norr om Verona.
Det är en liten stad nära en sjö.
Jag kan se en biograf.
På andra sidan ligger det en affär.
Nej...det är ett café.
Han är i lägenheten ovanför caféet.
Staden heter...
Det är nåt sött.
Dolce.
Staden heter Dolce.
Bill hade aldrig träffat nån med såna
förmågor. Efter det, steg Lyns rykte.
Rank, medaljer...
de betyder lite för Jedi.
Men tillväxt i själ, vishet och
psykisk kraft, förtjänar vår respekt.
Inhemska amerikanare trodde på
att när man fick en örnfjäder-
-var det ett tecken på kärlek,
tacksamhet och yttersta respekt.
Endast sanna människor
får bära örnfjädern.
Bra gjort, Lyn!
Ryktet spreds om att det fanns en sergeant
som kunde hitta vad du än behövde hitta.
Det var som Lyn kunde flyga
vart som helst utan att lämna rummet.
Som Bill sa: "Kraften var
verkligen stark hos den här."
Oroa dig inte,
vi kommer inte att gå in i den bilen.
Ni vill inte ha oss.
Ni vill inte ha oss!
Lägg undan vapnet.
Lägg undan vapnet.
Rör dig inte, Bob.
Lägg undan vapnet. Bob, rör dig inte.
Bob, stå still! Bob, stanna!
Skjut inte, jag är reporter.
Stanna där.
Jag trodde att Lyn hade blivit knäpp.
Jag fick reda på att
han utövade Echmeyertekniken.
Ben Echmeyer var en Vietnamveteran
med 63 bekräftade dödade.
Han är den ende icke Korean som har
erhållit mästartitel i Kwa Ra Do.
Det har sagts att han kan slå ner
dussintalet män utan att röra sig.
Han kunde även lyfta sandsäckar
fastkrokade i pungen.
- Han var en av lärarna på Fort Bragg.
- Vad är nyttan med det här?
Ben skapade uppseende när han förordade
sin "stöt och skräm"-knivattack metod.
Den hyllades av några kniventusiaster,
men kritiserades av andra-
-som trodde att hoppandet och spinnandet
medförde att man högg sig själv.
Lyn Cassady däremot började använda den.
Naturligtvis så hade inte Lyn
en kniv den här gången.
Så jag tycker fortfarande att
det han gjorde var...vårdslöst.
Upp med händerna!
Din idiot.
De kommer inte! Vi är okej.
De kommer inte. Vi klarar oss.
Helvete!
Där är han.
Sir, det är okej! Vi är amerikanare.
Vi är här för att hjälpa dig!
- Vad hände?
- Jag körde nog på honom.
Sir?
Är du okej, sir?
Bob, hjälp till.
Hjälp honom upp!
Upp med honom.
Fan. Vem är det där?
Rör er inte!
Visa händerna! Nu!
Todd Nixon, Army small business.
- Mahmud Daash.
- Fråga vad jag jobbar med, Muhammad.
- Mahmud. Vad jobbar ni med, sir?
- Just nu med livskvalitet.
Mer än 25 miljoner irakier vill bli
självständiga, göra nåt med livet.
De vill köpa saker.
Mobiler, kameror, fritidskläder.
Om det säljer i Boston, kan vi sälja
det i Bagdad. - Eller hur, Muhammad?
Han vet vad jag pratar om.
Vi har Halliburton, Parsons, Perini.
Snart McDonalds och Starbucks.
Ingen bolagsskatt. En guldrush.
Förresten, har du hört att
Chirac vill ta in franska leverantörer?
- Vad är det vanligaste franska uttrycket?
- "Jag ger upp."
Den var rolig.
År noll, killar. År noll.
Vi är på främmande mark nu. Håll utkik.
Vi har några bilar vid bensinstationen.
Vill ni vänta?
Nej. Vi är för exponerade.
Vi tar stationen.
Säkra området!
- Tanka, Eddy!
- Jag gjorde det förra gången.
Det gjorde han, Gary.
- Jag tankade förra gången.
- Kan vi komma på ett system!?
Kontakt! Kontakt!
Vi har kontakt!
Var är skytten?
Vid det som kallas slaget vid Ramadi
skadades tolv stycken, mestadels ortsbor.
Bägge säkerhetsföretagen hävdade
att de sköt mot irakier.
Senare avslöjades det
att de hade skjutit mot varandra.
En nere!
Jag bor i närheten. Vi kan gå härifrån.
- Låter bra, Muhammad.
- Mahmud.
Det var det här jag ville ha, tänkte jag.
Jag var på nåt slags uppdrag.
Jag hörde den lille mannen
inom mig igen. Han skrek som en tjej.
Krom One! Det här är Freedom Frontier.
Vi är under attack. Det här är idioti!
Muhammad tog med oss hem,
som visade sig ha blivit rånat.
Även blivit pepprat vid en eldstrid.
Grannarna sa att hans fru hade åkt,
men de visste inte vart.
Ledsen för att jag körde på dig.
Det var en olycka.
Och jag ber om ursäkt
för säkerhetsgruppen.
Du ska inte tro att alla
amerikanare är såna.
Jag ber om ursäkt för kidnapparna.
Inte ditt fel, sir.
Vi har kidnappare i Amerika och...
...det finns alltid dåliga äpplen.
- Lyn? Är du vaken?
- Ja.
Jag...tänkte på Mahmud.
De försöker bara åstadkomma nåt
med sina liv. Något...bestående, gott.
Men nån vill alltid förstöra det.
Det Lyn tänkte på var Larry Hooper.
Och rollen han spelade
vid förstörandet av New Earth Army.
Men Jedis egenhet
hade inte direkt gett dem allierade.
Tim Kootz fick frågan om var
general Noriega fanns. Han svarade:
- Fråga Angela Lansbury.
- Vad sa du, Tim?
Fråga Angela Lansbury.
Utmärkt.
Vi frågade Angela Lansbury.
Hon sa att hon inte visste
var general Noriega var.
Major Gilling besökte basen
och såg tränaren Clifford Hickox-
-utöva en uråldrig indian-soldans.
De överlevde sådana smärre skandaler
skyddade, enligt rykten, av Reagan-
-som beundrade både Star Wars filmerna
och det paranormala.
Men en sommar rekryterades
löjtnant Norman Pendleton.
Desperat att tävla mot Lyn, hade Larry
forskat i de ökända CIA-experimenten-
-som han trodde
kunde öka hans psykiska krafter.
Han behövde bara en labbråtta.
Testa om det var säkert.
Det visade sig att det inte var det.
Spring!
Helvete!
Norm?
Norm. Ge mig pistolen.
Norms pappa som visade sig vara
högt uppsatt i Pentagon ville ha hämnd.
Även om de visste att Larry var skyldig,
så kunde inget bevisas.
När han kallades till vittnesmålet,
smutskastade han Bill med allt han kunde.
Löjtnant Django använde medel
från projektet till prostituerade.
- Och till droger för honom och männen.
- Det... Det om hororna är lögn.
Hopgood avgick och dog några år senare.
Bill fick ett vanärat avsked.
Fortsätt arbetet, Lyn.
Världen behöver Jedis nu mer än nånsin.
Efter att Bill hade åkt, tog major Holtz
befälet över dem.
Han var inte imponerad över Bills tränings-
metoder, så han gjorde förändringar.
Inget blev sig likt igen.
Jag uppskattar verkligen det här, sir.
Vi kunde ha köpt en karta.
Beduiner har navigerat i öknen
i sekel, utan karta.
Man kan använda ett armbandsur
kombinerat med solen.
- Använd ett armbandsur då.
- Jag har inget.
Men för... Här.
- Vad?
- Den är digital. Den ska ha visare.
Det är du som är navigeringsexperten.
Det var du som sa att du hittade.
Det gör jag om du är tyst. Jag behöver
ingen klocka, jag använder nivå två.
Nivå två. Intuition.
Vi tränades att ta rätt beslut.
Vid vägskälet, tar du vänster
eller höger? Vi tar höger.
- Omedelbart?
- Precis så.
Vi har suttit här en halvtimme.
Är det omedelbart?
- Den här vägen?
- Ja.
Håll ut.
- Vad hände?
- Improviserad explosionsanordning.
- Du är okej.
- Ofattbart. Bra intuition, Lyn.
Släpp ner mig, jag kan gå.
Jag kommer nog att förblöda.
Nej, du är chockerad.
Det är så varmt.
Är inte du varm?
Håll munnen stängd. Man förlorar
mycket vatten genom en öppen mun.
Vi skulle stannat vid bilen.
Nu har vi inget vatten.
Vi kommer att klara oss.
Jag har sprängts mitt i en öken!
Jag klarar mig inte.
Du är chockerad.
Ditt hjärta stannar om du får panik.
Skulle det lugna ner mig?
Vänta lite.
Det här är väst.
Al Qaim är åt andra hållet.
Al Qaim är inte uppdraget.
Vi ska i närheten av Al Qaim.
- Vart?
- Jag vet inte.
Vad? Skojar du?
Vet du inte vart vi ska?
Om målets exakta position vore känt-
-skulle inte en Jedi
behövas för att hitta det.
- Vem gav dig uppdraget?
- Bill.
Han visade sig i min husvagn
för två månader sen.
En psykisk projektion.
Han kallade på mig.
Det finns inget uppdrag.
Är vi mitt i en jävla öken,
för att du hörde röster?
Det är ingen här!
Det är inte en jävel här!
När lugnet efter Bills avsked hade lagt
sig avslöjades en överraskande segrare.
Vad har du åt mig, sergeant?
En vetenskaplig rapport
om möjliga uppdrag, sir.
- Löjtnant Django var inte intresserad.
- Det var han säkert inte.
- Har vi folk som kan göra det här?
- Jag vet en, sir.
Men vi har inte resurserna.
Vi har getlabbet.
Bredvid major Holtzs kontor
låg ett övergivet sjukhus.
De flesta kände inte till
syftet med byggnaden.
Även om det var övergivet,
var det inte tomt.
Getterna hade i hemlighet flugits in från
Centralamerika för att undvika tullen.
De var inte oroliga att soldaterna skulle
höra dem eftersom de inte kunde bräka.
Från början var det ett hemligt labb-
-som tillhandahöll
kirurgisk träning för soldaterna.
Getterna sköts i benet med en bultpistol
och en elev fick lägga om såret.
Getlabbet brukade kallas för hundlabbet.
Men det visade sig att de flesta inte
tyckte om att skjuta hundar i benet.
Men armén hade inget emot
att göra saker mot getter.
Som att prova atomvapen på dem.
Den är borta, Bob.
Jag kan inte hitta honom.
Jag har förlorat mina krafter.
- Det är en förbannelse.
- Vad då för förbannelse?
De tog det vi byggt upp
och förstörde New Earth Army.
Vem förstörde det.
Jag gjorde det.
Hooper and Holtz ville
att jag skulle stoppa en gets hjärta.
Vad hade geten gjort mig?
Det var helt emot vad Jedi gjorde.
Jag tänkte bara låtsas,
för att visa dem att det inte fungerade.
När jag satt där...
...kände jag en puls... inom mig.
Jag kunde inte stoppa den.
Kanske en mörk del av mig
ville se om jag klarade av det.
Herre jävlar!
Jag använde mina krafter till ondska
vilket drog en förbannelse över oss.
Som dikten där killen dödar fiskmåsen
och tvingas bära den runt halsen.
Varje natt drömmer jag om geten.
Munnen öppnas och stängs utan ett ljud.
När getterna tystnar.
Jag avslutade min utbildning och
sa upp mig. Återvände aldrig.
Innan han stack,
ordnade Larry en sista avskedsgåva.
Vad vill...
- Det var Dim Mak.
- Dim Mak?
Skälvande handflatan. Dödens beröring.
Den är förbjuden i New Earth Army.
Vad gör den?
Den dödar dig, med en beröring...
Kampsportaren Wong Wifu gick
en match mot en kille och slog honom.
Sen gav killen honom en lätt klapp.
Wong tittade på honom och killen
bara nickade. Det var det.
Han hade gett honom dödens beröring.
Wong dog.
- Direkt?
- Nej.
18 år senare.
Det är saken med Dim Mak,
man vet aldrig när den verkar.
På ett lustigt sätt beundrade jag Lyn.
Han trodde på nåt så mycket
att han trodde sig kunna dö av det.
Det är vad jag sökt hela tiden.
Nåt att tro på.
Nåt som gav mitt liv en mening.
Därför föll jag för Lyns galna
berättelser, följde honom ut i öknen.
Titta!
Kom!
Det här är vänskapliga tävlingar.
Tror du det är för barn,
får du tänka om.
Lyn?
Vart ska du?
Hej, Bill.
Hej, Lyn.
- Det här är Bob.
- Hej, Bob.
Hej.
Bra. Gänget är här.
Det här är en psy-operationbas.
- Psy för psykisk, eller?
- Psykologisk. Skippa ironin.
Radiosändningar, flygblad, sådana saker.
Ett irakiskt flyglad som vi fick.
Den amerikanske soldaten...
...din fru är kvar hemma och har sex
med Bart Simpson och Bert Reynolds.
- Hur hittade du oss, Lyn?
- Jag sa ju att jag fjärrtittade på er.
Om det här är en psybas, vad gör du här?
Jag sa att det var primärt.
Det finns personer som söker efter en
kreativ lösning mot terrorkrigen.
De är mycket öppnare än sina företrädare
och de har anlitat mitt företag.
"Sick?"
Det uttalas psi-ike.
Psychic Systems International Corp.
"PSIC".
Några har hört om New Earth Army.
De var intresserade av det vi gjorde.
De har en hållhake på mig, jag på Bill.
- Jobbar Bill för dig?
- Bill undersöker subliminala meddelanden.
Den här tog vi fram för att spela för
trupperna innan de går ut i strid.
Finns det ett meddelande i det här?
Den här heter "Bli inte full
innan du ska använda en kulspruta."
Vi har alla möjliga nya idéer
och utvecklingar. Nämn en.
- Airbag minan?
- Inte dödlig.
Slungar iväg honom i luften.
Bomba målet med feromoner
och sedan släppa ut mördarbin.
Mördarbin. Naturens krafter! En till.
- Project Achilles, vi...
- Den använder vi inte längre, idiot!
Saken är att...
vi har en budget och sponsorer.
Jag återuppbygger New Earth Army, men
utan hippieskiten. - Vad gör du, Bill?
Jag ska hämta glass.
Man vet hur han brukade vara,
men han är rätt så nersupen.
Han är fortfarande den bäste.
Vill du ha en?
Gud, jag älskar de här.
- Vad? Vad är det?
- Den mörka sidan.
Vad ska du göra?
- Vad ska du göra, Lyn?
- Det är för sent...
- Jag är döende.
- Nej, du kommer inte att dö.
Jag tror inte man kan dödas av
postorder, Dim Sum eller Dim Mak.
- Man kan inte bli klappad på axeln...
- Det är cancer.
Vad?
Det var Dim Mak som orsakade det.
Det är cancer. Det är vad läkaren säger.
Olika sätt att se på saken.
Olika namn på verkligheten.
Ge den här till Bill.
Jag förtjänar den inte.
Ta den.
Det var inte Dim Mak som
dödade Lyn. Inte cancern.
Han var döende av brustet hjärta.
Även av cancern.
Hans uppdrag hade misslyckats.
Och misslyckanden var nåt
jag kände till allt för väl.
Bill?
Bill sa att han inte
förtjänade örnfjädern.
Han ville att jag
skulle ge tillbaka den till dig.
- Den är förfalskad.
- Vad?
20 000 dollar i böter
om man tar en örnfjäder.
Den här är från en kalkon.
Man färgar bara spetsen svart.
Berätta inte för Lyn.
Den är inte äkta.
Inget av det var äkta.
Lyn berättade om förbannelsen.
Genom att döda geten,
förbannade han er alla.
Vad ska Larry göra med de här getterna?
Tror du på frälsning, Bill?
Förlåt.
Det var inte meningen att väcka dig.
- Hur hittade du oss?
- Jag sa ju att jag fjärrtittade.
Scotty Mercer berättade, eller hur?
Ja, det gjorde han.
Vi sa att vi skulle hit
och frågade om han vill ha jobb.
Jag har inte träffat Scotty.
Han sa han stötte på dig och nämnde
att det kanske fanns jobb hos oss.
Är det inte därför du kom?
Du vill komma tillbaka, eller hur?
Det kan ske. Du behöver bara säga till.
Det kan bli en ny tid för forskningen.
Du, jag och Bill tillsammans igen.
Som förr i tiden.
Du behöver inte bestämma dig nu.
Berätta imorgon.
Moder jord, du är källan till mitt liv.
Som soldat måste jag
dricka ditt blå vatten-
-bo inuti din röda lera
och äta din gröna hud.
Hjälp mig att balansera mig-
-så som du balanserar marken,
havet och omgivningen.
Hjälp mig öppna mitt hjärta, vetandes
att universum kommer att livnära mig.
Jag ber att mina stövlar
alltid kommer att gå på din yta-
-och fotstegen matchar ditt hjärtslag.
Bär min kropp genom rymd och tid.
Du är min koppling till universum
och allt därefter.
Jag är din och du är min.
Jag hälsar dig.
Jag hälsar dig.
Bill?
Bill? Mår du bra?
- Jag träffade precis Timothy Leary.
- Timothy Leary är död.
Jag vet.
Jag fick en idé.
- God kväll, mina herrar.
- Jag ska hämta glass.
Ät inte äggen.
- Vad?
- Ät inte äggen.
- Vad är det som pågår?
- Vi har lagt LSD i äggen.
Bill visade var Larry förvarar LSD och
vi lade lite i äggpulvret igår.
Och i vattnet.
- Vad?
- Jag lade det i vattentanken också.
Men vi drack vattnet.
Ja.
Vänta lite...
Vädret idag kommer att bli...varmt.
Jag menar, jag tror det.
Jag har inte kollat upp det, men
det blir nog jäkligt varmt!
Ja, vad annars?
Vad oväntat. Det blir varmt igen.
- Vi skulle inte druckit vattnet.
- Det hade väckt misstanke.
Under årens lopp har jag
byggt upp tolerans mot all narkotika.
Du kommer att träffa grinden!
Det är lugnt! Du missade den.
I New Earth Armys namn
och alla kärleksfulla människor-
-befriar jag er!
Jag befriar den här basen!
Kom igen. Gå! Gå!
- Det är friheten.
- Kom igen.
Lägg ner vapnet, Larry.
Nej!
Jag är verkligen hungrig.
Vi sticker.
Var inte rädda!
Bry er inte om vakterna.
Var fria!
Vänta! Vänta på mig!
Vart ska du? Uppdraget då?
Du är uppdraget, Bob!
Berätta för dem vad som hände.
Berätta för alla.
Det är ditt jobb nu.
Då var jag sårad över
att Lyn inte tog med mig.
Det var för att han och Bill
redan sett vad som komma skall.
Ingen vet exakt vad som hände.
De sa att helikoptern måste ha kraschat-
-efter att ha blivit beskjuten eller...
Det är sånt som händer
när man flyger påverkad av LSD.
Vad jag vet, har de
aldrig setts till efter det.
Likt alla shaman
återvände de till himlen.
När jag kom tillbaka
skrev jag ner berättelsen. Allt.
Lyn gav mig ett uppdrag som jag förstod.
Jag skulle berätta vad som hände.
Jag förstod att Debora och jag inte
var menade att vara tillsammans.
Det var inte mitt öde att
återvända till livet jag hade innan.
Universum hade andra planer för mig.
Jag skickade berättelsen till nyheterna.
Jag var redo att hamna i fängelse,
bara sanningen kom fram.
Men de skickade mig inte i fängelse.
De gjorde nåt mycket värre.
Ett ovanligt sätt att bryta motståndet
hos de irakiska krigsfångarna.
Några fångar har
tvingats lyssna på Barney-
-sjunga "Jag älskar dig"
24 timmar i sträck.
Det var allt.
Det var det enda som hände med
min berättelse, och det var ett skämt.
Behövde jag bevis på hur den mörka sidan-
-hade tagit den fina drömmen, av vad
nationen kunde vara och förstörde den.
Ja, det var det.
Men jag tänker inte sluta.
Jag tänker inte ge upp.
När jag ser vad som sker i världen,
vet jag att nu, mer än nånsin...
...måste vi vara allt vi kan vara.
Nu, mer än nånsin...
...behöver vi Jedi.
SSG - SweSUB Group © Aquarius
www.SweSUB.nu