Tip:
Highlight text to annotate it
X
Sub: Fenix82
Kirk, Jacqueline...
- Jag skriver upp dig på Psykologi 1.10,
eftersom den kursen är grundkrav
för allting annat.
Nästa termin,
om du bestämmer dig för 2 huvudämnen,
kan du förstärka dina psykologi kurser.
- Okej.
Newberry.
Måndag, Onsdag och Fredag.
- Det står här att ditt huvudämne
är engelska.
Vill du gå vidare med det?
- Visst.
Jag har kursplanen för 209.
Kan jag lämna den hos dig?
Ja, tack.
Du har återigen den längsta
väntelistan, Stark.
Jag vet inte hur du gör.
Tack.
- Har nu några frågor till mig?
- Nej, nej, sir.
- Här är ditt schema för hösten,
och en kopia på din kursbok.
Jag måste säga-
-min fru och jag
gillade verkligen din show.
Vi har inte missat ett enda avsnitt.
- Det var verkligen snällt sagt av dig.
Tack, professor Hecht.
- Varsågod.
Här är ditt rum.
Du har rejält med garderobsutrymme,
det är bra.
När du kopplar in telefonen-
-om du får några problem,
säg till mig bara-
-för det kan vara ganska
knepigt ibland.
Ser ut som att du har ett eget
badrum.
Det är ganska speciellt.
Här är din nyckel.
Tack.
Det är ganska ovanligt,
för en förstaårselev att få
ett eget rum.
Ja, jag hörde det.
Faktiskt, så är det svårt för någon
att få ett.
Ni kommer att ha 2 prov,
ett halvtids och ett i slutet.
Om ni alla tittar på eran studieplan.
ser ni att det första provet är
om bara 3 veckor.
Om någon är intresserad har jag
satt upp en namnlista-
-utanför mitt kontor för studiegrupper.
Jag rekommenderar det verkligen.
Tack.
Ha en bra dag.
Era uppsattsämnen är:
Problem under 1900-talet.
Språk under 2000-talet.
Och sist,
litteratur under första världskriget.
Några frågor?
Jackie, raring...
Du är troligtvis upptagen,
men jag ville bara kolla med dig.
Har du samma mobilnummer?
Du sa att du hade det.
Hur som helst, pappa och jag saknar dig.
Och vi vill verkligen,
höra från dig.
Är detta psykologi 1.10 Newberry?
Ja.
Är jag sen?
Inte alls, sätt dig.
- Jag är Rachel, trevligt att träffas.
- Jackie.
Ja, det vet vi redan.
- Sandy.
- Hej.
- Så, är psykologi också ditt huvudämne?
- Förhoppningsvis blir det mitt andra
huvudämne-
-jag är registrerad på engelsk litteratur nu.
- Har du skrivit upp dig för forsknings
deltagande ännu?
Det är ett krav:
Sistaårselev fjäsk.
- Inte ännu, tack.
Forskning? Som drogtester?
Jag har hört att det är ganska dumt.
Som hur fort du kan namnge
en färg och liknande.
Vi skulle göra det som en grupp,
och få det ur vägen.
Detta måste vara en stor
omställning för dig.
Förlåt?
Efter att ha arbetat på showen,
så länge.
jag menar, fick du någonsin chansen
att gå i skolan?
Phil...
um, sade Newberry om mitt terminen
skulle ha flera val?
Ja, för han kan verkligen inte läsa.
Till skillnad från Stark.
Jag hörde att hon tvingar dig att
stava allting högt.
Vem är Stark?
Hon är lärare för 209,
avvikande psykologi.
Det är faktiskt en riktigt bra kurs.
Jag tror jag träffat henne.
Hon ligger med sina elever-
-och när skolan får veta
försvinner de mystiskt.
Jag hörde att de hittade en kropp
i hennes bagageutrymme, en gång.
Zach!
De försvinner inte bara.
De slutar nog bara skolan.
Har hon någonsin försökt
något med dig?
Jag tror inte att pojkar
är hennes område.
Jag hörde att hon är bisexuell.
Jag hörde att hon är
en vampyr.
Jag hörde att hon är med i
vittnesskyddsprogrammet.
för att hennes pappa var med i maffian.
Snälla, kan vi återgå till
boken!
Är det sant att Tyler skulle
vara Gay
och komma ut i det sista avsnittet?
Jag menar, är det inte därför Tyler
har ett pojknamn?
Lugna ner dig med homofobin!
Vem bryr sig.
Vilken homofobi?
Det är en rättmäktig fråga.
Jag är ett fan, jag vill veta.
Jag har ingen aning.
Jag var inte manusförfattare.
Men du skulle kunna fråga dem,
om det är så viktigt för dig.
Enligt min syster, är det professor Newberry
säger i klassrummet,
mycket viktigare än det vi
läser i boken.
Är de elaka mot dig?
Gör de narr av dig?
Nej, så är det inte.
Det är som att det inte finns något annat att
prata om än showen.
De känner dig inte ännu, älskling
Det är allt de har att gå på, just nu
De känner inte varandra heller,
men det hindrar dem inte från att ha en
normal diskussion.
Jag förstår fortfarande inte
varför du ville gå på universitetet
på andra sidan landet.
det finns massor av bra skolor här
i Kalifornien.
Och du vet att du inte skulle ha samma
problem här.
Vilket problem?
På att folk är nyfikna om dig.
du vet att du inte kunde hantera
det så bra.
Du är till ingen nytta mamma.
Jacquline, spela inte offret.
jag säger bara att jag inte förstår,
varför du gör detta.
Och du har inte Mark längre som kan
hjälpa dig.
Jag vill inte prata om Mark, mamma.
Okej, okej, förlåt.
Tror du det skulle bli bättre av att
jag slutade skolan!
Lillian!
Jag kommer! Förlåt!
Älskling, jag måste lägga på.
Jag ringer imorgon
Få dig lite sömn.
Mamma, jag kommer inte att vara
tillgänglig imorgon, kan du bara..
Låt mig hjälpa dig.
tack.
Det är underligt hur dessa människor har
råd med terminsavgiften, men inte gott hyfs.
Jag har märkt det.
Är detta en projektor eller en kamera?
Förlåt?
Den här.
åh, inget av det.
Det är en ECT maskin.
från cirka 1940.
Så det är en rekvisita?
nej, den är riktig.
Coolt, vart har du fått den ifrån?
jag stal den.
ECT, säger du?
Är den för att spela in något med?
Nej, den är till för att elchocka människor.
elektrokonvulsiv terapi.
Varför ska man göra det?
Det är en slags behandling.
Funkar den här?
Jag vet inte...
jag har inte använt den på länge.
Okej, jag måste gå till klassen nu.
Ha så kul.
Okej.
vad händer?
Inte mycket.
Visste ni att det är en mingel
träff på Torsdag?
Du menar för området?
Ja, ska du dit?
Jag tror att vi måste.
Ska du dit?
[Dörren slår igen]
Det är mitt namn.
Jag brukar vanligtvis undervisa 209,
men Newberry hade en kris
så jag hoppade in för honom.
Kan någon säga vilket kapitel,
ni jobbar på?
um...jag...
Vi tittade på en film förra gången, frun.
Jasså?
Ja, frun.
Var den relevant för kursen
på något sätt?
jag tror det...
Tror du att vi kan få ett svar
innan examen?
Det var en video om samband,
och vi slutade på sidan 34.
Tack.
När man studerar samband är det viktigt
att komma ihåg...
Är du okej?
Jävla lesbiska vampyr.
Gissar att du inte har såhär roliga partyn
i Hollywood?
Jag vet inte.
Har aldrig varit på något.
Titta vem som är här.
Vad? Vem?
Åh, gud.
Varför måste hon vara så läskig?
Ska jag ropa hit henne?
Sa su inte att du ville prata
med henne?
Jag pratade med henne häromdagen.
Gjorde du?
Förlorade du någon kroppsdel?
Nej, ingen permanent skada.
Rach, kom med mig.
Läskiga berry är äntligen ensam.
Jag måste övertala honom att skjuta
fram halvtids provet.
Men...
Hon klarar sig själv i fem minuter.
- Varför gömmer du dig här bakom?
- Det gör jag inte.
Jag gömde mig inte.
- Det är meningen att du ska mingla.
- Ledsen.
- Det är okej.
Dessa jävla träffar är tråkigare
än kurserna ändå.
Jag tror inte att vi blev formellt
introducerade...
Catherine Stark.
- Jacqueline Kirk.
Åh, javisst, den berömda.
- Det är du med,
har jag hört.
- Verkligen?
Vad har du hört?
- Saker...från mina vänner.
- Saker från dina vänner...
Vad har de sagt?
- Att jag ska hålla mig borta från dig.
- Nåväll...
Du ska nog lyssna på vad de säger.
Är du okej?
Vill du följa med hem till mig?
- Vad! Nej!
Det här är Ethan.
Han är mannen i huset.
Ethan...
Du heter som John Wayne i Searches.
Wow, du gissade rätt.
Gjorde jag?
Ja.
Får jag ett pris?
Följ med mig.
- Är du okej?
- Uh, huh.
- Säkert?
- Har du gjort detta innan?
Har du?
- En gång, tror jag.
- Tror du?
- Ja, men jag får inte säga
med vem.
Hon är på TV.
- Såklart, jag förstår.
Vill du gå?
- Nej.
- Säg till mig, om du vill.
Okej, blunda.
Glöm inte att andas.
Duktig flicka.
Får jag ligga bredvid dig?
- Vad borde jag göra nu?
- Vad vill du göra?
- Jag vet inte.
- Är du rädd?
Var inte det.
[Telefonen ringer]
Hallå...
Hallå?
[Telefonen ringer]
Hallå.
Jackie?
Catherine.
Ringde du mig nyss?
Ja.
Hur visste du att det var jag?
För att du är den enda häromkring
som har 323 i riktnummer.
Ah.
Hur är det?
Det är bra.
Bra.
Jag tänkte att du kanske var upprörd...
Eller hade förvandlats till en kanin.
Nej, jag är ledsen.
Jag visste inte om du ville
att jag skulle väcka dig.
Nej, det är okej.
Vill du komma över ikväll,
äta middag kanske?
Du behöver inte.
Nej, jag vill...ja.
[Knackar på dörren]
Det är öppet!
- Bor alla lärare som dig?
- Förmodligen inte.
Men om det får dig att känna dig
bekvämare...
...så köpte jag inte huset själv,
jag ärvde det.
Vill du ha något att dricka?
- Visst.
Hur visste du vad jag dricker?
- Det visste jag inte.
Jag kanske bara gissar.
- Men whisky är inte den enda
alkoholhaltiga drycken i världen.
- Sant...
Men du ser inte ut att dricka
så ofta.
Faktiskt, ser du inte ut som,
en som dricker alls,
Så jag gissar att du måste ha lärt dig,
vad du ska dricka från någon annan.
Jag gissar att du har haft väldigt
lite kontakt med folk i din egen ålder,
Så jag gissar att du tagit efter någon
i din familj.
Du är inte så vidare feminin.
Så jag räknar bort din mamma
som en förebild.
Vilket lämnar kvar...
en pappa, kanske?
- Styvfader, faktiskt.
- Åh...nåväll, mina ursäkter.
Skål.
- Bara så att du vet, hade jag kontakt
med folk i min egen ålder.
- Verkligen?
Vart gick du i gymnasiet?
- Det var i Kalifornien,
du skulle ändå inte veta vart.
- Jag studerade vid Stanford.
Jag känner till Kalifornien ganska väll.
- Det var bara en liten skola.
- Vad heter den?
- okej, jag fick hemundervisning.
Jag försökte gå på gymnasiet,
men det funkade inte.
- Gymnasiet är överskattat.
Du ser alltid så rädd ut,
när du är här.
Jag önskar att du inte gjorde det.
- Är inte du?
- Inget kommer att hända.
- hur vet du det?
- Det vet jag inte.
Vad vi letar efter i den här formeln,
var X är värdet,
och X minus 1,
till kraften av 2 är marginalen.
Okej, tack för det,
det var allt för idag.
- Han gillar dig.
- Jag tror han gillar att ligga i mitt knä.
- Det tror jag med.
- Jag har ett rätt så bekvämt knä.
- Knä!
♪ Kisa med dina ögon och titta närmare.
♪ Jag är inte mellan dig och dina ambitioner.
♪ Jag är en affisch flicka
utan någon affisch.
♪ Jag är 32 smaker
och några...
- Jackie!
Vi har saknat dig de senaste veckorna
i studiegruppen.
- Ledsen, jag har varit upptagen
med Engelskan.
Jag ringer dig senare, okej?
- Okej.
Du ser ut som ett litet piggsvin
när du sover.
- Jag kommer att sakna dig nästa vecka.
- Saknar du inte dina föräldrar?
- Nej,
- De kanske saknar dig.
- Det är ganska osannolikt.
- Osannolikt?
Låt oss byta.
- Jag såg knappt min mamma
under inspelningen av Neptune,
under alla 6 år.
- Varför inte?
- Jag vet inte.
Det bara blev så.
Jag började sova hos Mark,
han var min manager-
-för att slippa pendla,
Och det blev en permanent
lösning.
Jag tycker att det bara är nonsens,
att hon kommer hit över tacksägelsedagen.
Hon försöker bara kompensera,
för förlorad tid.
- Var hon inte med dig under
inspelningarna?
- Nej.
- Störde det dig?
- Nej...
Mark var där,
jag behövde ingen annan.
- Det skulle jag behövt.
[Alla pratar]
- Vart är ditt rymdskepp?
- Jag har inget längre.
- Hur kom du då hit?
- Mina föräldrar körde mig.
- Hela vägen från din planet?
Pete, stör henne inte,
hon äter.
Det gör inget.
- Jacks, vill du ha mera vin?
- Javisst, tack.
- Jackie, vad har du för dig nu för tiden?
En ny show?
- Nej, bara skolan.
- Jackie, går på Universitet,
här i Bloomington.
- Universitet, det är toppen!
Men jag tycker verkligen att du skulle
börja med showen igen.
Jag älskar den.
Jag har min tv kväll, varje Onsdag,
klockan 8:00!
- Neptune 26 lades ner,
för 4 år sedan, Farbror Keith.
- Nonsens!
Det visas varje gång.
- Det kallas repriser.
Jag är ganska säker på att de inte visar,
"I love Lucy", längre heller.
- Jackie, funderar på att börja studera,
juridik.
- Så du vill börja jobba med
din styvpappa?
- Jag har inte bestämt mig ännu.
- De växer upp så fort.
Du var så vacker när du började
på showen.
Hur gammal var du nu igen?
- Tolv.
Hon konkurrerade ut 1000 andra barn
för att få rollen.
- Jag var 11.
Och 1.542 barn prövade för rollen.
- Du var 12 när du började spela in
säsong 1, sötnos.
- Ja, men jag var 11 när jag spelade in
pilot avsnittet, raring.
- Det sändes inte, ensigång.
Såvida tittarna vet,
var du 12 när du började.
- Är det vad dessa personer är?
- Du vet vad jag menar.
- Faktiskt inte.
Har du någonsin sett showen?
- Jacqueline, vill du vara så vänlig
och fortsätta denna diskussion privat.
Våga aldrig nedvärdera mig
inför min familj igen!
- Varför inte?
Är du rädd att jag ska förstöra ditt
anseende som "årets mamma"?
- Tror du, att veta all fakta
om din lilla show
skulle gör mig till en bättre mamma.
- Det var ingen liten show.
Varför kan du inte bara erkänna,
att jag gjorde något riktigt bra
under en tid?
- Det gör jag, Jacqueline!
Jag försökte visa det
och du gjorde mig till åtlöje.
- Det var inte ett erkännande,
du visade upp mig.
Du sade aldrig något sådant,
när det bara var vi två.
- Vill du att jag blir en del
av din fanklubb?
Är det det du vill?
Vill du att jag bär en liten,
Jag älskar Tyler t-shirt?
Blir jag åtalad här för att jag
inte ville vara-
-en av de där,
hysteriska scen mammorna?
- Nej.
- Hängde jag inte tillräckligt över dig?
Du hatar mig för att jag inte tvingade dig,
att provspela?
- Det är inte det.
- Jag vet inte...
Saker var galna på den tiden,
kommer du ihåg?
Alla dessa foto datum och reklam arbete,
folk som bråkade om dig.
Jag kunde inte ensigång gå ut och
äta med dig-
-utan att du blev trakasserad.
Du hade ett stort arbete att göra.
Jag trodde du ville bli lämnad ifred.
- Varför skulle jag ha velat det?
- Du behöver inte stanna här
om du inte vill.
- Oroa dig inte för mig.
- Jag är glad att du ringde,
mitt lilla piggsvin.
Jag saknade dig.
Vi åker tillbaka till skolan, okej?
Är detta all packning?
Kom nu.
Jag måste erkänna...
Jag tittade på några avsnitt
av din serie medans du var borta.
Jag vet, jag är ledsen!
Jag kunde inte hjälpa det,
de var på TV en kväll!
- Nåväll, vad tyckte du?
- Nåja...
- Du hatade den?
- Nej, nej det gjorde jag inte.
Du var toppen.
Du var förtjusande.
- Tack.
- Du såg väldigt glad ut.
- Det var jag.
Jag älskade att arbeta med showen.
- Var det svårt när den slutade sändas?
- Ja...
Men jag hade redan slutat på showen,
vid den tiden.
Jag bad att bli borttagen.
- Varför?
Förlåt, är jag för nyfiken?
- Nej.
Jag kände bara att jag behövde,
ta en paus efter att Mark dog.
Jag ville inte vara där
utan honom.
Och såklart sade vi inte det till,
journalisterna, så...
det var alla möjliga spekulationer,
drogrykten,
folk som sade att jag blivit galen...
allt möjligt.
- Skulle du vilja återvända dit?
- Skådespela?
Jag vet inte.
Jag är inte så söt, som jag var för
10 år sedan.
Eller lillgammal.
Sakerna som du fick säga på showen...
Vilket barn talar så?
- Varje smart, tonårig,
fraktskepps, klass A mekaniker,
talar så.
- Jag har nog inte träffat någon.
- Vrid "tether propulsion" systemet
upp till 95, 52 grader,
och anropa kommandobryggan.
Håll styrkontrollerna på,
3-5-1,11 grader.
Detta är Tyler, klart ***.
- Och vad betyder "tether propulsion"?
- Ingen aning,
jag frågade aldrig.
- Det låter sexigt.
- Gör det?
Du är starkare än du ser ut.
- Vad mer fick du säga?
- Uh...
"Gravitron-polarity generator..."
"Trimagnesite..."
"Carbon nanotuber..."
"Rotovator..."
Jag kan inte fatta att du fick
den tredje rätt, din tönt!
Vad fick du, Jacks?
Om du ville hålla mig i handen,
behövde du bara fråga.
Herrejävlar!
Hur fick du ett A på detta?
Jackie var på slutlistan
för stipendiumet.
Du vet, det stora.
Grattis!
Du skulle ha berättat för någon.
Jag fick precis veta det,
för 5 minuter sedan.
Jag måste skriva den här uppsatsen-
"Varför jag ska vara den som får
alla pengarna.!
En av dem.
Som om det spelar någon roll.
- Sandy!
Vad menar du?
Jag säger bara, det är toppen att du
jobbar så hårt,
även fast du inte behöver,
som resten av oss.
Varför behöver jag inte det?
För att du redan
har en karriär.
Det är inte som att du behöver jobba som,
en terapeut, när du växt upp.
Varför växer inte du upp?
Du vet inget om henne.
Jag kritiserar inte,
jag säger bara det.
Jackie, jag tycker du är toppen, ärligt.
Ja, jag vet.
Ser du?
Måste du gå?
Ja, ledsen.
Jag kom precis ihåg någonting.
Förresten så skrev jag upp oss för
den där forskningssaken.
Jag kommer inte ihåg datumet,
men det finns på anslagstavlan.
Tack.
Vi ses!
- Hur gammal var du när de dog?
- Uh...
15.
Hur gammal var din bror.
16, tror jag.
Jag hörde om ett särskilt namn
på slutlistan idag.
- Vet de vad som hände?
- Nej.
- Pilot fel, troligen.
De hittade aldrig något fel
med planet.
Självklart har jag varit rädd för att
flyga, sedan dess.
Jag kan om jag måste,
jag gillar det bara inte.
Klart.
- Vet du, jag har faktiskt
flygcertifikat.
- Verkligen?
- Jag tog det för showen,
tänkte att det kunde hjälpa.
självklart fick tv-bolaget betala
för det.
- Åh, smart tjej.
Imponerande.
- Är det sant att de hittade kroppen
av en student, i din bagagelucka, en gång?
- Säger de det nu?
Vad mer?
- Att du är i vittnesskyddsprogrammet.
- Och?
- Och att dina föräldrar var med
i maffian.
Åh...
Du är en vampyr.
- Wow, jag visste inte att jag hade
en sådan intressant bakgrund.
Borde nog inte neka något av det.
Jag kan säga detta...
om mina föräldrar var med i maffian,
så var professor Hecht det med.
För han och min pappa var bästa vänner.
- Verkligen?
- Han var best-man
på deras bröllop.
Jag tror jag har ett kort på honom
någonstans.
- Är det därför du inte är rädd,
för att bli påkommen?
- Ja, precis.
Det är en nakenbild.
- Catherine...
- Ja...
- Hur många fanns det innan mig?
- Jag vet inte.
- Vad hände med dem?
- Det tog ***, de lämnade skolan.
- Är jag annorlunda?
- Skulle du tro mig om jag
sade, ja?
Vill du ha hjälp att skriva din uppsats?
- Jag är ganska bra på det.
- Okej, det är uppfattningsförmåga
och verklighet.
Uppfattningsförmågan är mötespunkten
för dessa två riktningar.
Det är en känsla, vad du känner,
och kognition, vad du vet.
Du kan presentera verklig fakta för
styrelsen, om din utbildningsbakgrund,
eller så kan du guida dem till hur du
vill bli uppfattad.
En otydlig bild är öppen för,
flera tolkningar
på en perceptuell nivå.
Du måste se till att din uppsatts är
otvetydig.
Lär dem, att det är du som
förtjänar detta.
Säg inte bara "jag gjorde den här saken"
"jag tog den här klassen".
Lär dem, hur de ska känna.
Peka dem mot det,
och fyll i tomrummet.
Har du någonsin sett en av de där bilderna
som är gjorda som två bilder
och de är så bra kombinerade att du inte vet
vilken du tittar på?
Du vill inte att din uppsats
blir så.
Berätta för dem vilken,
de tittar på.
Något annat och du kommer att
lämna dörren helt öppen
och ut går ditt stipendium.
Bra.
Riktigt bra.
Det är en bra början.
- Ta en *** på det sista stycket,
det behöver lite klarhet.
- Okej.
Catherine?
- Ja.
- Vad handlar din artikel om?
- Tråkiga saker.
- Vad för tråkiga saker?
- Du vet, avvikande psykiatriska saker.
- Som vad?
Catherine?
- Den är baserad på teorin om,
omkastelsen av självförnekelse.
- Det har jag aldrig hört talas om.
Vad är omkastelse av självförnekelse?
- Du vet vad förnekelse är,
eller hur?
Det är som om du skulle neka dig,
något tillräckligt länge.
För vilken självpåtagen anledning,
det må vara.
Stunden du blir utsatt för riktig,
yttre belastning,
kommer du frivilligt att vilja göra
saken du så innerligt,
försökte att undvika.
- Hittade du precis på det?
- Nej.
- Kom hit, sätt dig.
- varför?
- För att jag ska demonstrera teorin.
- Okej.
- Du vet att du alltid är så tyst
när vi har sex?
- Är det ett problem?
- Nej.
Jag bara undrade varför.
Så jag gissar, att om du är så tyst
när du inte behöver...
Låt oss se hur tyst du kan vara,
när du verkligen måste vara det.
- Är du knäpp? sluta.
- Håll i bordet.
Lita på mig, du kommer att behöva det.
Shh...tyst.
[Ett ljud låter]
Botad.
- Skitstövel!
Önskade du dig något?
- Det gjorde jag.
- Vad önskade du dig?
- Det kan jag inte berätta!
- Skynda dig och ät upp,
för jag har en överraskning till dig.
- En till?
Ahh!
- Ja, men detta är en topphemlig överraskning,
på en topphemlig plats.
Du förstår, jag ska testa Mahoney principen,
för att reducera rädsla.
- Är det här hämnd för biblioteks grejen?
- Absolut inte.
Grundsatsen är att rädsla kan bli,
mycket reducerad,
genom kunskap, av det inre arbetet,
av det som räds.
Som,
om ett barn är rädd för monster.
Ska du ta dem till en inspelningsplats,
för en skräckfilm.
När de får se hur monstren
är gjorda,
slutar de vara rädda för dem.
Lita på mig, jag har sett det hända.
- Vilken tidsskrift var den publicerad i?
- Ingen.
- Mahoney är min mammas flicknamn.
Jag hittade på det.
- Väldigt gulligt.
- Åh, och du måste ha på dig
den här.
- Varför?
- För att, får du se det innan,
kanske du försöker sticka iväg.
Och det kan vi inte låta hända.
Okej, blunda.
Kom igen, stäng dem.
Kan du se?
- Nej.
- Okej, andrepilot Stark,
låt oss börja med checklistan.
- Vilken checklista?
- Kom igen, jag visar dig.
Däck.
Du kontrollerar att de är
uppblåsta tillräckligt.
Det här är en propeller.
Försäkra dig om att den är
len och slät.
Inga skåror eller bucklor,
eller liknande.
Check?
- Check.
- Det här är motorn.
Ser du några döda ekorrar?
- Döda ekorrar?
- Ibland kryper smådjur in där
och bygger bo.
- Åh...
- Nej, inga smådjur.
- Toppen.
Pitot rör.
Catherine...pitot rör.
- Hur stavar du det?
- P-i-t-o-t.
Den mäter tryck och luft hastighet.
Se till att den är fri och
ingenting blockerar den.
- Nej, nej, inga döda ekorrar.
- Vingar...
Skevrodret, vinge.
Strömmen på.
Vingarna åker ner.
Du vill kontrollera att vingarna
kan gå ner helt.
- Vad gör dem?
- De får planet att sakta ner.
- Varför vill man att det
ska gå saktare?
- Du skulle få svårt att landa,
om du inte saktade ner.
- Åh, såklart.
- Det här är höjdrodret,
det får planet att gå uppåt och nedåt.
- Titta?
- Nåväll, check!
- Och detta...är andrepilot stolen.
- Fin...
Är vi klara?
- Vill du inte se kontrollerna?
Det är bekvämare än det ser ut,
jag lovar.
- Okej.
- Är du inne?
- Uh-huh.
- Gullig.
- Tack.
Okej, låt mig sätta på bränslepumpen,
se till att vi har positiv bränsle nivå.
- Varför behöver vi bränsle?
- Stäng av.
Är du redo?
- För vad?
- För din första flyglektion.
- Nu?
- Litar du på våran innan
start kontroll?
- Okej.
- Ja?
- Ja.
- Okej.
- Okej.
- Redo?
- Ja, ja.
- Nu kör vi!
Sover du?
Det här var den bästa födelsedagen
någonsin.
Jag tycker så mycket om när du
är här.
Jag älskar dig.
[Telefonen ringer]
Hallå?
Jackie?
Vem är det?
Det är Wade.
Hur har du haft det?
Wade,
Hur fick du mitt nummer?
Din mamma,
jag hoppas att det är okej?
Javisst.
Hur är det?
Vad kan jag hjälpa dig med?
För det första vill jag säga förlåt.
Jag har inte ringt dig sen Mark...
du vet...
Det är okej.
För det andra, jag vet att du inte har
läst manus på ett tag,
men jag har fått in ett
och jag tror att du verkligen
vill se det.
Är du kvar?
Ja.
Wade, jag vet inte vad min mamma
sa till dig-
-men jag letar inte efter något
just nu.
Jag har fullt upp med skolan.
Jag vet, jag vet.
Jag ska inte ödsla någon tid...
Det är Neptune 26.
De ska göra en långfilm
av serien.
Det kommer att bli en stor premiär
och den här gången...
kommer Tyler att ha huvudrollen.
Vad erbjuder de?
Ingenting,
inte ännu i alla fall.
Vad menar du?
De vill att du läser för rollen.
Läsa för den? varför ska jag provspela
för samma roll två gånger?
De har sagt att det står mellan
dig och två-tre andra.
De är väldigt intresserade.
De kontaktade mig.
Wade, som jag sade innan,
jag letar inte efter något just nu.
Jackie, jag vill bara
att du tänker över saken?
Vad är det värsta som kan hända...
...du slösar bort några dagar av
jullovet?
Vill du verkligen se
någon annan spela Tyler?
Jag ska låta dig fundera på det,
under några dagar.
Jag ringer igen på Måndag,
och då kan du bestämma dig.
Okej.
Toppen!
Det är så kul att ha dig tillbaka.
Jag är inte tillbaka ännu, Wade.
- Det ser gott ut.
- Tack.
Du är tyst idag, mitt lilla piggsvin.
- Är jag?
- Ja, är allting bra?
- Ja, du vet skolan och saker.
- Något jag kan hjälpa dig med.
Förresten, om du ska läsa statistik
nästa termin-
-säg till mig,
för jag har en bok du kan få låna-
-så du inte behöver köpa en.
De är riktigt dyra.
- Tack.
Jag tror jag ska skjuta upp
den kursen.
Jag vet inte om jag kommer att ha tid,
med två huvudämnen.
- Verkligen? Varför?
Det går så bra, för dig.
- uh...Jag fick ett telefonsamtal
från Wade i fredags.
Han är min agent, jag hade förut.
- Jag tyckte du sade att du var
klar med skådespel.
- Det sade jag aldrig.
- Vad sade Wade?
- Han vill att jag provspelar för en
Neptune långfilm, under jullovet.
- Så du åker hem över jullovet?
Hur som helst, är inte det jobbet
redan ditt?
- Det sade jag med.
Men, det var ett tag sedan
och detta är ett mycket större projekt.
Det skulle vara samma roll,
men med en liten ändring.
- Ska du provspela?
- Jag funderar på det?
Men, det är ganska skrämmande -
- uppenbarligen är det en handfull
andra personer som läser för rollen.
- Jag tycker du ska provspela.
- Gör du?
- Ja.
Hur går det med uppsatsen?
- Jag jobbar på den.
Jag väntar, för att se
hur saker artar sig.
- Det är toppen.
- Så, hur känns det att vara
tillbaka i LA?
- Bra, tror jag.
- Kom igen, du vet att du hellre
memorerar repliker,
än något lektionsschema.
- Jag är glad att jag får göra båda.
- Jag har informationen om
provspelningen imorgon.
De vill att du läser med en ny kille -
- en het ny kille som de vill ha,
till den manliga huvudrollen.
Och här...
är ditt manus.
Onödigt att behöva säga att,
de vill ha tillbaka det.
- Självklart.
- Tack.
- Jag visste alltid att du
skulle komma tillbaka.
Du gillar det för mycket.
- Dra inte olycka över mig.
Jag har inte fått rollen ännu.
Jag har allting under kontroll pappa.
Oroa dig inte.
Sätt "truster" farten åt mig.
Akta!
Detta skulle aldrig ha hänt -
- om du gjort, det jag sagt till dig
från första början.
- Förlåt, frun.
- Det här råkar inte vara ditt första
uppdrag?
- Nej, jag har aldrig tagit order
från en tjej innan.
- Kan inte hjälpa dig där,
för det har inte jag heller.
Skit!
Här kommer de igen.
[Glass som går sönder]
Bryt!
- Var det en del av provspelningen?
- Jag vet inte.
Det är inte första gången det händer.
Ledsen för det.
Det tar bara några minuter.
Ingen fara.
- Jag heter Tommy, förresten.
Kul att träffas.
Det är ett privilegium att få
provspela med dig, fröken Kirk.
- Fröken, Kirk?
Du skrämmer mig.
- Förlåt.
Spelade ni in serien på den här
scenen?
- Nej, det var två dörrar bort.
Jag älskar hur en scen luktar.
- Det har jag aldrig tänkt på.
- Inte?
Är vi redo?
Är ni klara?
Okej, från början.
Och...börja!
Jag har det under kontroll pappa.
Oroa dig inte!
[Skrivare låter]
- Har du ett flyg att passa,
eller något?
- Ja, vi åker hem över lovet.
Måste visa upp förlovningsringen.
- Javisst, ja.
Gratulerar.
- Tack.
- Jag har en ganska stor familj,
så jag hoppas hon gillar att äta skinka
för vi ska äta det i runt,
6 olika hus.
Vad ska du göra?
- Jag?
Har inget planerat.
Ska du inte träffa din familj?
- Nej.
- Har du vänner som kommer över?
- Nej, inte direkt.
Jag brukar ändå inte göra något
speciellt.
För övrigt, har jag en del
arbete att göra.
- Åh...
- Är de klara?
Hallå?
Hej, Wade, det är jag.
Jackie?
Är allting okej?
klockan är 2 på morgonen.
Ledsen för det.
Har du hört något?
Nej, inte ännu.
Du vet hur det fungerar.
Oroa dig inte.
Jag är säker på att du gjorde ditt bästa.
Jag ska fortsätta sova nu.
Nej, Wade, vänta!
Kan du göra mig en tjänst...
Kan du fixa ett möte med
cheferna.
Även om det bara är en av dem,
även om det bara är för 5 minuter.
Jag tror att jag kan ge dem en knuff.
Snälla.
Jag kommer inte att kunna fixa det,
innan första veckan i Januari.
Det går bra.
Hur lång tid det än tar.
Ska inte du vara tillbaka på skolan
till den 3?
Oroa dig inte.
Jag tar hand om det.
Okej...
Jag hör av mig imorgon.
Hej, det är jag.
Det kommer ta lite längre tid,
än jag trodde.
Jag kommer troligen inte vara tillbaka,
innan den 10.
Säg till mig om du fortfarande kan
hämta mig på flygplatsen.
Jag skulle verkligen vilja det.
Jag saknar dig, hej då..
- Här har du.
- Jesus...
Vad har du gjort med det?
- Läst det.
- Du förstår väll att vi måste
ge tillbaka det till dem, typ nu?
- Wade, vet du vad dessa,
anteckningar är?
- Agerande...metoder...saker?
- Nej.
Det är sammanstrålning av
kognition och känsla.
Jag ska fylla i tomrummen åt dem.
Peka dem däråt.
- Vart?
- Verkligheten av det är att,
allting jag har gjort hittills är
en kult show som heter Neptune 26.
Jag har ingen lång meritlista
att ge dem.
Vad jag har är kännedom
om rollkaraktären
som ingen annan skådespelerska har.
och det är vad publiken vill ha.
Nu, när de tittar på den här
"oklara bilden",
Kan de tro att de vill fylla tomrummet
med någon ***-
-vars film, spelade in,
massor med pengar, förra sommaren.
Jag ska lära dem att min insikt,
är vad som passar filmen bäst.
Jag är en viktig del av publikens
perceptuella syn, när det gäller Tyler.
En slags mental mottaglighet till
en karaktär de redan älskar.
Jag vill få dem att känna,
att de behöver min erfarenhet
mer än bara en stor premiär helg.
Tyler har blivit äldre, men att
nylansera henne, vore ett stort misstag.
Förstår du vad jag menar?
[Telefonen ringer]
Vi är på väg.
Okej, Jackie, vi gör detta.
Perceptuella syn...
-Jag kan knappt tro att du
studerar på universitet.
Skit.
Hej!
Vi ses senare.
- Jag är verkligen ledsen att jag
missade mötet.
Gick det bra?
- Oroa dig inte.
Vi hittade någon som ersatte dig.
Jag måste gå på lektion.
[Telefonen ringer]
Hallå?
Jackie, vart har du varit?
Jag är ledsen,
jag hade inte med mig telefonen.
Har du hört från dem?
Ja...
Du fick rollen...
De vill ha dig!
Är du seriös?
Ja!
Det är en fest,
som jag tycker du borde gå på.
Det är hos en av cheferna.
Det är inget stort, men jag tycker
verkligen, du ska lära känna dessa människor.
Vill du att jag kommer till LA igen?
Nej, nej.
Det är på din sida, i stan.
Det är 2 timmar bort.
Jag e-mailar detaljerna.
Wade, jag har ingen bil.
De förväntar sig att du kommer.
Grattis igen!
Tack.
Lycka till!
- Om du vill kan jag köra hem sen,
om du är trött.
- Vad vill du att jag
presenterar mig som?
- Min vän...från universitetet.
- Åh, hej.
- Jag är Jackie.
Är du Laura?
- Ja.
- Grattis på födelsedagen!
- Tack, vad snällt av dig.
Bill!
- Det här är min vän Catherine.
- Trevligt att träffas.
- Jackie! Bill Witten.
Jag är så glad att du kunde komma.
Wade, visste inte om du skulle komma.
- han insisterade.
- Där är några riktigt inbitna Neptune
fans, som jag vill du ska träffa.
Gör vi redan reklam?
- Du har bra humor,
det gillar jag.
- Rött vin?
- Javisst.
- Så, hur känner du Jackie?
- Från skolan.
- Går ni i skolan tillsammans?
- Nej.
- Var du någonsin
ett fan till programmet.
- Inte direkt.
- Nåväll...
Om du behöver något
säg bara till.
Det var trevligt att träffa dig.
- Ja.
- Tack för att du körde.
- Varsågod.
- Jag hoppas inte du är den
svartsjuka typen,
för Whitten berättade att de ska ge
Tyler ett kärleksliv.
Det måste vara killen jag
provspelade med.
Tommy, tror jag.
Han var så kändiskåt när jag träffade
honom, hoppas han släppt det.
- Tror du han är förälskad i dig?
- Troligtvis.
Du är väll inte svartsjuk, eller?
Jag bara skojade.
- Varför skulle jag vara svartsjuk,
Jacqueline?
- Jacqueline?
- Det är ditt namn, eller hur?
- Varför gör du såhär?
Jag trodde du skulle vara glad för min skull.
- Varför bryr du dig om vad jag tycker?
Det är inte direkt som att det skulle
spela någon roll, när du är borta.
- Vad...menar du med det?
- Vad tror du jag menar?
- Tror du vi ska göra *** -
- bara för att jag tar ett jobb
någon annanstans?
Jag är rätt säker på att vi inte är -
- det enda långdistans förhållandet
på planeten, Catherine.
- Gulligt. så vi är "ett par" nu?
- Det var så lågt...
- Jag är ledsen. jag menade inte...
Kan vi inte bara...
Vi pratar om detta imorgon, Okej?
- Nej, jag vill prata om det nu.
För det första, behöver du ge mig
hövligheten av-
-att åtminstone erkänna att vi
har ett förhållande.
För det andra, ge mig en halvtaskig
förklaring-
-varför du vill avsluta det.
- Jackie, tänk på detta
rent praktiskt.
kalifornien, ligger på andra
sidan av landet.
Hur ofta planerar du att flyga hit
för att träffa mig?
- Många gånger.
Så fort jag får tid över.
- Okej.
Låt oss säga att du gör det.
Vad ska vi hitta på när du
kommer hit?
- Jag vet inte.
Samma saker som vi alltid gör.
- Och vad händer om vi träffar
någon som du känner?
Ska du säga att vi är
studievänner, igen?
Och hur ska du förklara att du flyger
hit så ofta, bara för att träffa en vän?
- Om det är det som oroar dig,
ska du veta att jag är med dig...
Jag är helt med dig.
Jag menar inte att jag kan
göra detta offentligt just nu,
för det kan jag inte.
Men jag kan lova, att jag aldrig låter detta bli
en orsak för oss att göra ***.
Även om det är spekulationer,
artiklar, bilder, vilket som.
Är jag villig att hantera det
för jag tycker att du är värd det.
- Jag kanske inte vill göra detta
offentligt.
- Jag håller med.
Vi väntar på den rätta tiden.
- Nej, Jackie, det finns ingen
rätt eller fel tid.
Kanske tycker jag helt enkelt inte
du är värd det.
Hej!
Går du fortfarande här?
Jag trodde att du hade slutat.
Ja, Sandy, jag går fortfarande här.
Ny termin, nya uppgifter.
Maslows behovstrappa.
Jag får läsa om den psykosexuella
etappen.
Det är det närmaste du någonsin
lär komma.
Vill du byta med honom?
Jag tycker att det vore en bättre
kvällsläsning för två.
Ursäkta Sandy,
Har jag gjord dig något?
Vill du att jag går?
Nej!
Jag är överlycklig över att vi
har en egen insider i gruppen.
Jag tror att hon är nöjd med det
hon har.
Kan du inte bara släppa det?
Släppa vad?
Den jävla vaktmästaren vet till och med
att hon sätter på en lärare.
Det är den enda anledningen till att
hon får bra betyg.
Gudarna ska veta, att hon är för berömd
för att gå på lektioner som oss andra.
Sandy, raring, är det något som du
vill säga till mig?
Nej, jag är glad.
Jag har min egen smaskiga Catherine Stark
sexhistoria, att berätta för förstaårseleverna.
Och vill de veta hur den slutar
kan de bara kolla in special programmet
om nerknarkade ex barnstjärnor på tv.
[Lätt knackning på dörren]
- Jag ville inte att någon annan skulle
se mig såhär.
[En bil närmar sig snabbt]
[Kamera klickar]
Tro mig, jag vill inte vara här heller.
- Tro du verkligen detta var det
smartaste att göra?
- Hon bad om det.
Hon har bett om det.
Och vet du,
jag försvarade ditt namn med.
- Jackie, jag vill inte att du gör det.
Tänk om jag inte varit hemma?
- Jag bryr mig inte.
Varför är du klädd sådär?
- För att jag ska på en fest.
Vilken fest?
- En välgörenhets.
- Ska du gå ensam?
- Nej.
- Vem ska du gå med?
- Det har du inte med att göra.
- Kan jag gå med dig istället?
- Nej!
- Varför inte?
- Känner du för att skriva några
autografer ikväll, Jackie?
Saknar du dina fans?
- Känner du för att ragga upp några
studenter ikväll, Catherine?
- Du kan stanna inatt, om du behöver.
Du vet hur TV:n fungerar på
undervåningen.
- Du kan göra narr av mitt jobb, hur mycket
du vill. Jag tjänar åtminstone egna pengar.
Jag snyltar inte på mina föräldrars arv
resten av mitt liv.
- Jag tror de visar din serie ikväll.
Försök att inte kleta ner soffan-
-när du har onanerat klart.
[Tv smatter]
[Dörr som öppnas]
- Så det här är den berömda
Stark lyan...
Catherine, du har någon på
din soffa.
- Va?
Ja, det är den där ungen,
från den där tv-serien.
Den kallas "Saturn" någonting...
Kom så går vi upp.
Se till att stänga av TV:n-
-när du tittat klart på tecknat, Okej?
[Telefon som ringer]
Hallå?
Jacks?
Zach?
Jag visste inte att du hade mitt nummer.
Jag är ledsen, stör jag?
Är du upptagen?
Nej, det är lugnt, vad händer?
Har Sandy hyrt dig som torped?
Är det därför du ringer?
Precis.
Seriöst, är du okej?
Jag har inte sett dig sedan
den dagen.
Jag överlever.
Vad händer?
Det är den här festen,
på Fredag kväll.
Det är inte långt härifrån.
Om du är intresserad av sånt.
Vad är det för fest?
Den typen med-
-en *** sprit och
hög musik.
En typisk högskolefest,
antar jag.
Jag vet inte om du fått chansen,
att gå på någon ännu.
Jag kan hämta dig.
Jacks? Försvann du?
Nej.
Jag går gärna.
[Musik låter, människor pratar i bakgrunden]
- Gillar du festen?
- Ja.
- Förlåt för innan.
Tj, kan vara en riktig skitstövel.
En användbar skitstövel, trots allt.
- Så det är det här ni
universitetselever gör?
- "Vi universitetselever"...
Tydligen en grupp som du
inte tillhör.
- Du vet,
jag är bara en vandringssägen.
- Jag hörde allt om det.
Vart ska du?
- Tillbaka till min sovsal.
- Ska du inte stanna över natten?
- Jag måste åka till LA,
tidigt imorgon.
- Kommer du att lämna för gott?
- Nej, Jag måste göra lite reklam,
skriva under några papper.
Jag är tillbaka om några veckor.
- Kan jag åtminstone få följa dig
tillbaka till ditt studenthem.
- Nej, det är okej.
- Hejdå, Zach.
Idag, ska vi gå igenom grunderna
för ångeststörning.
Ett...
Generaliserad ångest...
Panikångest...
[Mobil kamera klickar]
Fyra...
Tvångsmässig störning,
känd som O.C.D.
Det finns två betraktelsesätt...
för att förstå dem:
Lärandet...
och det biologiska.
Om ni öppnar böckerna på sidan 562.
ser ni en överblick av de båda.
[Knackning på dörren]
- Kom in.
- Jag tror de här fungerar bättre.
- Tack.
- Är du säker att en etta,
kommer att räcka?
Med pengarna du tjänar,
är jag säker på att du kunde
skaffat något större.
Vill du att jag sätter på gasen och
elektroniken, medans du är borta?
- Nej, jag fixar det.
- vet du hur man gör?
- Jag kan nog räkna ut det.
- Du vet, om något skulle hända.
Är du alltid välkommen att flytta
tillbaka hit...om du skulle vilja.
Du har sagt det.
Jag menar det.
- Jag kommer inte att behöva det.
- Du behöver inte känna dig hotad.
Jag erbjöd dig bara något.
- Jag tror att ordet "hotad",
faktiskt passar in mer på dig
än det gör på mig.
Jag måste fortsätta packa,
innan jag åker imorgon, så...
Vet du, det kommer bli svårt att
vänja sig vid att inte ha dig här.
- Detsamma.
- Vi klarar oss nog.
♪ Jag letar på din profil.
♪ För en översättning.
♪ Jag studerar konversationen.
♪ Som en karta.
♪ För jag vet att det finns styrka
♪ i olikheterna mellan oss.
♪ Och jag vet att det finns tröst
♪ där vi överlappar varandra.
♪ Kom hit, stå framför ljuset.
♪ Stå still, Så jag kan se din siluett.
♪ Hoppas du har hela natten på dig
♪ för jag har inte tittat klart.
♪ Nej, jag har inte tittat klart ännu...
♪ Varenda en av oss.
♪ Vill ha en del av kakan.
♪ Du kan höra det, på vad vi säger.
♪ Du kan se det, på det vi gör.
♪ Vi förhandlar med kaos.
♪ För en känsla av tillfredsställelse.
♪ Om du inte vill ge mig det,
ge mig åtminstone en bättre synvinkel.
♪ Kom hit, stå framför ljuset.
♪ Stå still, så jag kan se din siluett.
♪ Hoppas du har hela natten på dig.
♪ För jag har inte tittat klart.
♪ Nej, jag har inte tittat klart ännu...
- Behöver du växel?
Maskinen har varit trasig i veckor.
Jag tror inte att de kommer att
laga den, inom snar framtid.
- Tack.
- Varsågod.
Jag hörde att du ska sluta för gott?
- För gott är en lång tid.
Mer som, för just nu.
Man vet aldrig.
- Jackie?
- Vad är det?
Lycka till med ditt andra år, Sandy.
- Du med.
- Vill du låna?
- Nej, lämna tillbaka.
Kan du kolla att jag inte
missat någon?
Hej, har Maj utgåvan av "The Journal"
kommit in?
Ett ögonblick.
- Hej.
- Hej.
- Hur går det med artikeln?
- Bra.
- Det är bra.
- Ja.
- Hur mår Ethan?
- Han mår bra.
- Bra.
- Jag ser att de låter dig avsluta
skolåret.
- Ja.
Samma för dig?
- Ja...
Tursamma jag.
Stark, Maj utgåvan av
"Journal of Applied Psychology".
Tack.
Lycka till, om vi inte träffas igen.
Hej, Neptune.
- Vad hände med Saturn?
- Kom igen, du vet att jag alltid
har varit ett smygfan av din show.
Ska du göra något speciellt
just nu?
- Nej, inte direkt...
Du?
- Nu är du starkare än du
ser ut.
- De har fått mig att träna
fem dagar i veckan.
- Verkligen?
- Personlig tränare och allt.
- Trevligt.
- Ingen mer pasta för mig.
- Åh, din stackare.
- Hatar du mig,
för det som hände dig?
- Nej.
Nej, jag hatar dig inte.
Jag ville ha dig, från första stunden
jag såg dig i Hechts kontor.
Och första gången du kom över,
tänkte jag-
-herregud, hon kommer att få en
hjärtattack och dö.
- Vad?
- Kom igen, jag tror aldrig jag sett
någon så rädd i hela mitt liv.
- Jag var inte rädd.
- Verkligen inte?
Så du bara fejkade det,
till min fördel.
- Okej, jag kanske var lite rädd.
Okej, jag kanske var lite vettskrämd.
Men du kan inte säga att
du inte vet
att alla häromkring är rädda
för dig?
- Jag kan inte hjälpa det.
- Du är skrämmande.
- Vad trodde du jag skulle göra?
- Inte vet jag.
- Precis, för jag är en vampyr.
Jag glömmer bort det ibland.
- Du är tillräckligt gammal...
Aj!
Jag ska gå.
Måste få lite sömn.
- Jag trodde inte ditt flyg gick,
förrän imorgon kväll.
- Det gör det inte, men jag har en
intervju på morgonen...
...med någon dum veckotidning.
De vill ha bilder på mig,
när jag går runt universitetsområdet.
Jag vet inte.
- Vill du ha skjuts tillbaka
till studenthemmet?
- Nej, det är lugnt.
Jag går.
Vad ska du göra nu?
- Jag vet inte.
Jag klarar mig.
- Du har mitt nummer...
det med 323 riktnumret.
Ta hand om dig, okej.
- Du med.
Jackie, tyckte du det var svårt
att anpassa dig, till universitetet-
-efter att du, jobbat så länge?
Faktiskt tror jag att det var svårare
för dem att ha mig här.
Men jag hittade mitt utrymme
till ***.
Jag hörde att du har 3
huvudämnen?
Nej.
Bara en, faktiskt.
Jag försöker läsa 2 huvudämen,
funderar på att börja studera
juridik.
Något som du tycker är svårt
att lämna?
Tvättstugan...
Definitivt, tvättstugan.
[Viskar]
Lämnar du kvar dessa?
- Varför viskar vi?
- De spelar in någon TV-show,
på undervåningen.
- Nej, jag tar dem med mig.
Jag kommer om några minuter.
- Okej.
Jag är glad att jag kom hit,
att jag gick igenom det här.
Men du åker tillbaka till
där du kom ifrån.
Det finns ingen plats som hemma,
som de säger på film.
Okej, det var allting vi behövde.
- Tack så mycket.
- Tack.
Nöjet är mitt.
- Så, kommer Tyler bli
befälhavare nu?
- Det är ett helt nytt skepp,
ett helt nytt universum.
Du får vänta och se.
- Kör till.
Redo, killar?