Tip:
Highlight text to annotate it
X
Översatt av:
SSG - SweSUB Group © FRiEND och Taffi
www.SweSUB.nu
- Kungliga texter
Handdukar.
Kung Miraz.
Ni har en son.
Himmeln har välsignat oss.
Du vet dina order-
-General Glozelle.
- Ja, min herre.
- Fem minuter till.
- Du kommer inte att se stjärnorna-
-i natt, min prins.
Kom, vi måste skynda oss.
- Professorn, vad är det som händer?
- Din moster har fött...
...en son.
Kom.
- Du måste rida till skogen.
- Skogen?
De följer inte efter dig dit.
Det har tagit mig många
år att hitta den här.
Använd den inte förrän
du verkligen behöver det.
- Kommer vi att ses igen?
- Det hoppas jag, min prins.
Jag har mycket mer att berätta för dig.
Allt det som du vet om,
håller på att ändras.
Iväg nu!
Halt!
En son! Mrs. Prunaprismia har
skänkt kung Miraz en son!
The Chronicles Of Narnia
Prince Caspian
Vem av er gamla skrockfulla kvinnor
vill tillbringa natten i en cell?
Han har sett oss.
Ta hand om honom.
- Se upp!
- Förlåt mig.
Se dig för!
- Du går på Saint Fimbars?
- Det är riktigt.
Jag går på Hendon house.
På andra sidan gatan.
Jag har sett dig...
...sittandes för dig själv.
Jag föredrar att vara ensam.
Jag också.
Vad heter du?
Phillis.
- Susan!
Du bör komma fort!
Edmund!
Sluta!
Bete dig vuxet.
- Varsågod.
- Jag hade klarat av det.
Vad handlade det om den här gången?
- Han knuffade mig.
- Så du slog honom?
Nej, efter att han knuffade mig,
försökte de tvinga mig till ursäkt.
- Då slog jag honom.
- Är det så svårt att bara gå därifrån?
Jag ska inte behöva det. Är ni inte
trötta på att bli behandlade som barn?
- Men vi är barn.
- Det har jag inte alltid varit.
Det har gått ett år.
Hur länge ska vi vänta?
Det är väl dags att vi
accepterar att vi bor här.
Det är ingen mening att
låtsas nåt annat.
Åh, nej!
Låtsas att du pratar med mig.
Det gör vi ju.
Aj! Nåt nöp mig!
- Sluta!
- Jag rör dig inte!
- Vad är det där?
- Det känns som magi.
- Fort, håll varandra i händerna.
- Jag tänker inte hålla i din hand.
Se upp! Här kommer vi!
Ed!
- Vad är det?
- Var tror ni vi är?
- Vad tror du själv?
- Jag minns inga ruiner i Narnia.
Undrar vem som bodde här?
Jag tror att vi gjorde det.
- Den där är min. Från mitt schackspel.
- Vilket schackspel?
Jag hade väl inget schackbord
av guld i Finchley, eller hur?
Det är inte möjligt!
- Där ser ni!
- Vad?
Föreställ er väggar.
Och några pelare där.
Och ett glastak.
Cair Paravel!
Vänta, min herre.
- Det är inte som du tror.
- Vad är det då?
Vi är inte helt säkra.
Omöjligt!
Jag varnade styrelsen för vad som
skulle ske om man litar på Miraz.
- Det kommer att bli konsekvenser.
- Nej.
Vi kan inte skylla på någon utan bevis.
Hur länge ska vi gömma
oss bakom denna ursäkt?
Tills varje stol i parlamentet är tomt?
Rådets herrar, ursäkta mig
för att jag är sen.
Jag visste inte att det var möte.
Inget tvivel om att du var
upptagen med annat.
Min herre.
Ända sedan Caspian IX dog har
du uppfört dig som en kung.
Och nu verkar det som om
Prins Caspian har försvunnit.
Min djupaste kondoleans,
Kung Miraz.
Tänk att mista sin brorson,
den rätta tronarvingen-
-samma natt, som din fru
välsignar dig med en son.
Tack, Lord Sopespian.
Ditt medlidande värmer i dessa tider.
Du kan säkert berätta för oss
hur en sådan tragedi kan uppstå?
Det är den mest besvärande
nyheten av dem alla.
Hur vår älskade Caspian...
...blev bortförd…
...av Narnier.
Du går över gränsen Miraz.
Förväntar du dig att vi ska tro på dig,
när du skyller allt på sagor?
Ni glömmer, mina herrar.
Narnia var en gång ett vilt land.
Vilda skapelser sprang omkring fritt.
Många av våra förfäders liv offrades
för att förinta detta monster.
Det var vad vi trodde.
Samtidigt som vi har kivats
emot varandra...
...har de förökat sig som
kackerlackor under en sten.
Blivit allt starkare.
Iakttagit oss.
Väntat på att slå till!
Och du undrar varför vi inte gillar dig?
Jag ska strida tillbaka.
Även om jag så ska
skövla ner hela skogen...
...så försäkrar jag er, att jag ska
finna Prins Caspian och avsluta...
...vad våra förfäder påbörjade.
- Katapulter.
- Va?
Det har inte skett av sig själv.
Cair Paravel blev attackerat.
Du har inga tändstickor
på dig antar jag?
Nej, men...
...kan den här hjälpa?
Du kunde ha nämnt det lite tidigare.
Jag kan inte tro det.
Allt är fortfarande kvar.
- Jag var så lång.
- Du var äldre den gången.
Alltså hundra år senare,
då du var yngre.
- Vad är det?
- Mitt horn.
Jag måste lämnat den på sadeln
dagen då vi åkte tillbaka.
När Aslan blottar sina tänder,
möter vintern sin död.
När han skakar sin man,
blir det vår igen.
Alla vi kände,
mr Tumnus och bävrarna.
De är alla borta.
Det är nog dags att ta reda
på vad som har hänt.
- Han slutar inte stirra.
- Titta inte då.
Det här är tillräckligt långt.
Släpp honom!
"Släpp honom?"
- Var det de bästa du kunde komma på?
- Ett enkelt tack räcker.
De klarade av att
dränka mig utan din hjälp.
Vi kanske skulle lå*** dem göra det.
Varför ville de döda dig?
De är Telmariner.
Det är sånt de gör.
Telmariner.
I Narnia?
- Vart har du varit de senaste 100 åren?
- Det är en lång historia.
Ni måste skoja med mig!
Är ni dem? Ni är kungarna och
drottningarna från förr i tiden.
Jag är kung Peter, den otrolige.
Du behövde troligen inte säga det sista.
Troligen...
- Du kan bli överraskad.
- Du vill inte göra så, pojk.
Inte jag, men han.
Edmund!
- Är du okej?
Blixtar och dunder!
- Hornet måste ha funkat ändå.
- Vilket horn?
Brödet är så gammalt.
Då ger jag honom lite soppa istället.
Han borde komma snart.
- Jag slog honom inte tillräckligt hårt.
- Nikabrik, han är bara en pojke.
Han är en Telmarin,
inte nån vilsen valp.
- Du skulle ju göra dig av med honom.
- Nej, jag sa att jag tar hand om honom.
Vi kan inte döda honom nu.
Jag har precis lagt om hans huvud.
Det blir som att mörda en gäst.
Och hur tror du hans vänner
behandlar sina gäster?
Duncan vet vad han gör.
Det är inte pojkens fel.
Sluta!
Vi skulle dödat honom
när vi hade chansen.
- Du vet varför vi inte kan det.
- Om vi röstar, är jag med honom.
Vi kan inte låta honom gå.
Han har sett oss.
Det räcker, Nikabrik!
Eller ska jag sätta mig
på ditt huvud igen?
Och du, se vad du fick mig att göra.
Jag tillbringade halva
morgonen på den soppan.
Vad är ni för något?
Det är roligt att du frågar det.
Tror du fler skulle känna igen
en grävling om de såg en.
Nej, jag menar...
Ni är Narnier.
- Ni ska ju vara utrotade.
- Ursäkta om vi gjorde dig besviken.
- Varsågod.
- Den är fortfarande varm.
Sen när började vi mata
Telmarinska soldater?
Jag är ingen soldat.
Jag är Prins Caspian.
Den tionde.
Vad gör du här?
Rymmer därifrån.
Min farbror har alltid
velat ha min tron.
Jag antar...
...att jag har fått leva så här länge
eftersom han inte har en egen arvinge.
- Det ändrar saker.
- Ja.
Det betyder att vi inte
behöver döda dig själva.
Du har rätt.
- Vart ska du?
- Farbror slutar inte förrän jag är död.
Du kan inte gå.
Det är meningen att du ska rädda oss.
Vet du inte vad det här är?
Du har ett rejält bibliotek, Doktorn.
- Nåt speciellt ni söker, min herre?
Jag tror att jag har
hittat det jag letat efter.
I en av mina soldater!
- Vad vet du om Drottning Susans horn?
- De säger att det är magiskt.
- Magiskt?
- Narnier tror att den kan kalla hit-
-kungar och drottningar
från förr i tiden.
Så lyder skrocken i alla fall.
Och vad vet Caspian om denna skrock?
Min herre, du har förbjudit mig
att berätta om de gamla historierna.
Det har jag.
Jag vill säga det här,
om Caspian känner till magin-
-då har min herre all rätt till
att vara nervös.
Först prinsen.
Nu hans lärare.
Om medlemmar av huset inte är säkra.
Är nån av oss det då?
- Det är farliga ord, Lord Sopespian.
- Det är farliga tider, General.
Man ska välja sina ord lika försiktigt
som man väljer sina vänner.
Hur lång tid tills bron är färdig?
- Konstruktionen följer tidsplanen.
- Det är inte bra nog.
Jag vill ha min armé över floden nu.
Får jag föreslå att du bidrar
med några av dina egna män?
Jag använder bara de jag
har till förfogande.
Ett faktum du gör klokt i att minnas.
Gå till Beluna, ta så många
trupper du behöver.
Vi måste nå Caspian före dem.
- Dem, min herre?
- På tiden att du lär dig din historia.
- De är så stilla.
- Det är träd, vad trodde du?
De brukade dansa.
Talmarinerna invaderade oss strax
efter att ni hade lämnat oss.
De överlevde retirerade till skogarna.
Och träden...
...retirerade så djupt in i sig själva,
att man inte hört av dem sen dess.
Jag förstår inte.
Hur kunde Aslan låta det ske?
Aslan?
Han övergav oss samtidigt som ni gjorde.
- Vi ville inte lämna er.
- Spelar det nån roll nu?
Ta oss till Narnierna...
...så kommer det att göra det.
Hallå där.
Det är okej, vi är vänner.
Rör er inte, Ers Majestät.
Låt henne vara!
Skjut, Susan! Skjut!
- Varför stannade han inte?
- Jag misstänker att han var hungrig.
Tack.
Den var vild.
Jag tror inte den kunde prata alls.
Blir du behandlad som ett
dumt djur länge nog...
...är det en sådan du blir.
Ni upplever nog Narnia mer
vilt nu än ni kan minnas.
Jag kan höra er.
Jag tycker att vi borde vänta
på kungarna och drottningarna.
Bra, gå bara.
Se om de andra är så förstående.
Jag kanske ska följa med. Jag vill se
dig förklara det för Minotaurerna.
Minotaurer?
- Är de verkliga?
- Med dåligt temperament.
- För att inte nämna stora.
- Enorma.
Centaurer då?
Finns de fortfarande?
Centaurerna vill säkert
slåss på din sida.
Men jag kan inte säga vad de andra vill.
Aslan då?
Hur kan du veta så mycket om oss?
- Historier.
- Har din far berättat om Narnia?
Nej, min lärare...
Jag är ledsen, men det är inte den
sortens frågor ni borde ställa.
- Vad är det?
- Människor.
- Är det han?
- Nej, de!
- Där är han!
- Spring!
- Åh, nej!
- Vänta, jag gör det!
Ta den och gå.
Den är viktigare än vad jag är.
Få honom härifrån!
Var är du?
Välj dina sista ord
försiktigt, Telmarin!
Du är en mus.
Hade hoppats på nåt lite mer originellt.
Ta upp ditt svärd.
- Nej, tack.
- Ta upp det!
Jag vill inte strida mot
en obeväpnad man.
Därför lever jag längre,
om jag väljer att inte strida mot dig.
Jag sa att jag inte skulle strida,
men inte att du skulle få leva.
Reepicheep!
- Ta ner ditt svärd!
- Troffeljägare?
Jag hoppas att du har en bra
förklaring för detta avbrott.
- Det har han inte, fortsätt.
- Det är han som blåste i hornet.
- Va?
- Låt honom då framföra det.
Det här är anledningen till
att vi har samlats.
- Jag minns inte denna vägen.
- Typiskt tjejer, ingen karta i huvudet.
Det är för att jag har något där.
Du skulle ha lyssnat på DLV från början.
- DLV?
- Din Lilla Vän.
Det är inte alls nedlåtande, eller hur?
Jag är inte vilse.
Nej. Du går bara fel väg.
Du tappade bort Caspian i skogen och
den kortaste vägen dit är över floden.
Om jag inte tar fel, så finns det
inget "över" på de här stigarna.
Det förklarar ju det... Du tar fel.
- Ser du? Med tiden så...
- Håll käften!
- Finns det nån väg ner?
- Ja, om man faller.
- Vi var inte vilse.
- Det finns ett passage nära Beluna.
- Hur känner ni för att simma?
- Bättre det än att gå.
Aslan? Det är Aslan.
Han är där borta!
Ser ni inte? Han är precis...
...där.
Ser du honom nu?
Jag är inte galen. Han var där
och han vill att vi ska följa honom.
Det är säkert många lejon i skogen,
precis som den björnen.
Jag känner igen Aslan när jag ser honom.
Jag hoppar inte från en klippa
efter nån som inte existerar.
Senast jag inte trodde på Lucy,
så verkade jag rätt dum till ***.
- Varför såg inte jag honom?
- Du tittade kanske inte.
Jag beklagar, Lu.
Hornet bevisar bara att de
har stulit en sak till ifrån oss.
- Jag har inte stulit något.
- Inte stulit något?
Visa listan med saker som
Telmarinerna har tagit.
- Våra hem!
- Vår frihet!
Våra liv!
Ni håller mig ansvarig för
vad mitt folk har gjort.
Ansvarig och straffbar.
Det är stort när det
kommer ifrån dig, dvärg.
Har du glömt att det var ditt folk,
som stred med den vita häxan?
Jag gör det gladeligen igen, om det
kan befria oss från dessa barbarer.
Det är tur att du inte kan
kalla tillbaka henne.
Eller föreslår ni att vi frågar pojken
om han vill gå emot oss?
Några av er kanske har glömt,
men vi grävlingar minns det väl.
Att Narnia aldrig var rätt,
utom när en son av Adam blev Kung.
Han är en Telmarin, varför skulle
vi vilja ha honom som kung?
För att jag kan hjälpa er.
Utanför denna skog, är jag en prins.
Telmarintronen är rättmätigt min.
Hjälp mig att få tillbaka den...
och jag kan skapa fred mellan oss.
Det är sant. Tiden är kommen.
Jag iakttar himlen,
för det är mitt jobb, som-
-att minnas är ditt, grävling.
Tarva, herren av seger och
Alambil, damen av fred-
-står tillsammans i den höga himlen.
Och hör nu...
...sonen av Adam kommit...
...för att ge oss friheten tillbaka.
Är det möjligt? Tror du att det
kan bli fred? Jag menar, verkligen?
För två dagar sedan, trodde jag
inte på att det fanns talande djur.
Inte på dvärgar eller Centaurer.
Men här är ni.
I en så stor styrka,
som vi Telmariner aldrig kunnat tro.
Om hornet är magiskt eller inte,
så har det fört oss samman.
Och tillsammans har vi en chans
att ta tillbaka det som är vårt.
Om du leder oss...
...så kommer mina söner och jag...
...erbjuda dig våra svärd.
Och vi erbjuder dig våra liv.
Omgående.
Miraz trupper är inte långt bakom oss.
Ska vi vara redo måste vi skynda oss
att finna soldater och vapen.
Jag är säker på att de snart är här.
Det kanske inte var den
bästa vägen trots allt.
Var exakt såg du Aslan?
Jag önskar att ni slutar låta som vuxna.
Ni tror inte på att jag såg honom,
men det gjorde jag.
Jag är vuxen.
Det var precis...
Lucy!
...här.
Lucy, är du vaken?
Varför tror du att jag inte såg Aslan?
- Tror du på mig?
- Vi kom ju över klyftan.
Jag vet inte.
Du kanske inte ville det.
Du visste alltid att vi skulle
komma tillbaka hit, eller hur?
Jag hoppades det.
Jag hade precis vant mig
vid att bo i England.
Men du måste väl vara här, eller hur?
Så länge det varar.
Aslan!
Jag har saknat dig så mycket!
- Du har vuxit!
- För varje år du växer, växer jag.
Vart har du varit? Varför har
du inte kommit för att hjälp oss?
Samma saker sker aldrig
två gånger, min kära.
Susan, vakna.
Javisst, nu.
Vad du än vill.
Vakna.
Aslan?
Nej, sluta!
- Prins Caspian?
- Ja?
Och vem är du?
- Peter!
- Är du Kung Peter?
- Jag tror du kallade på oss.
Ja, men...
jag trodde du var äldre.
Om du vill så kan vi
komma tillbaka om nåt år.
Nej, det är okej.
Ni är inte riktigt vad jag
förväntade mig.
Det är inte du heller.
En vanlig fiende,
förenar även de äldsta ovännerna.
Vi har tålmodigt väntat din
ankomst, min herre.
Våra hjärtan och svärd
står till din tjänst.
- Han är så söt.
- Vem sa det där?
- Förlåt.
- Ers Majestät, med största respekt.
Men jag tror att modig eller
riddaraktig skulle passa bättre.
En riddare från Narnia.
- Finns nån som kan hantera ett svärd.
- Självklart.
Och jag använde det nyligen till
att skaffa vapen till din armé.
Bra, för att vi kommer behöva
alla svärd vi kan få tag i.
Du vill antagligen ha tillbaka ditt då?
- Hur mycket har de tagit?
- Vapen för två regement.
Men...
det finns mer.
- Du gjorde rätt i att frukta skogen.
- X?
- Caspian. Den tionde.
- Vad är ordern, min herre?
- Skulden är min.
- Det vet jag.
Säg mig general.
Hur många män förlorade du?
- Inga, min herre.
- Inga?
De kom som spöken i nattens mörker.
Vi såg dem aldrig.
Hur förklarar du då dina skador?
Jag frågade...
Hur många män blev dödade under
denna blodiga Narnianska attacken?
Där du var den lycklige överlevande...
...general?
Hur många?
Tre.
Jag ber om ursäkt, Lord Sopespian.
Caspian är inte offret i detta överfall.
Han är initiativtagaren.
Det verkar som om Narnia är
i behov av en ny kung.
Så...
Hur är de?
Oförskämda, upprorsmakare och
envisa som mulor på morgonen.
Så du gillar dem då?
Tillräckligt mycket.
Du kanske inte är van vid dem,
men de kan försvara sig.
Peter! Du vill nog se det här.
Det är vi.
Vad är det här för ställe?
Vet ni inte det?
Han måste veta vad han gör.
Jag tror att det hänger på oss nu.
Det är bara en tidsfråga.
Miraz män och krigsmaskiner är på väg.
Det betyder att männen
inte skyddar slottet.
Vad föreslår du att vi gör?
- Vi ska..
- Vi springer...
Vårt enda hopp är att slå
till innan de gör det.
Vansinnigt, ingen har någonsin
erövrat det slottet förut!
Det finns alltid en första gång.
- Vi överraskar fienden.
- Men det är här vi har fördelen.
Om vi gräver in oss, kan vi
säkert hålla dem borta.
Jag känner mig säkrare under marken.
Jag uppskattar vad du har gjort här,
men det här är ingen fästning.
- Det är en grav.
- Är de smarta kan de svälta ut oss.
- Vi kan samla nötter.
- Ja, och kasta dem på Telmarinerna.
- Håll käften.
- Jag tror du vet vad jag står.
Om jag får dit trupperna,
klarar du av vakterna?
Eller dö försökandes.
- Det är det jag är orolig för.
- Ursäkta?
Vi beter oss som om
det bara finns två alternativ.
Dö här eller dö där.
- Du har inte lyssnat, Lu.
- Nej, det är du som inte lyssnat.
Eller har du glömt vem som verkligen
besegrade den vita häxan, Peter?
Vi har väntat tillräckligt
länge på Aslan.
Professorn!
- Jag måste hitta honom.
- Tiden är knapp, du måste öppna porten.
Ni skulle inte ens vara här om det inte
var för honom. Och inte jag heller.
- Vi två kan ta hand om Miraz.
- Och jag kan ändå nå porten i tid.
Ja, jag är en mus!
Vi förväntade oss en...
som var längre.
- Ska du säga.
- Skulle det vara ironiskt?
- Fem minuter till?
- Vad gör du här?
Jag hjälpte dig inte att fly bara för
att du skulle bryta dig in igen.
Du måste gå innan
Miraz vet att du är här.
Han får reda på det snart.
Vi ger honom din cell.
Underskatta inte Miraz så
som din far gjorde.
- Vad pratar du om?
- Förlåt mig.
Gudskelov, du lever.
Res dig!
- Stanna där.
- Vad gör du?
Jag tycker det är tydligt, raring.
Vissa familjer skulle kalla det här
för opassande uppförande.
- Det har aldrig hindrat dig.
- Men du är inte som jag, eller hur?
Sorgligt. Första gången du visar lite
ryggrad, och så går det till spillo.
Lägg ner svärdet, Caspian.
- Jag vill inte göra det här.
- Det vill inte vi heller.
- Det här brukade vara ett privat rum.
- Vad gör du? Du ska vara vid grinden.
Nej! För en gång skull,
vill jag veta sanningen.
Dödade du min far?
Nu kommer vi till det.
Du sa att din bror dog när han sov.
Det var mer eller mindre sant.
Caspian, det här gör inte saken bättre.
Vi Telmariner skulle inte äga
nåt om vi inte tog det.
Din far visste det likväl som nån annan.
- Hur kunde du?
- Av samma anledning som du avfyrar den.
- För vår son!
- Stanna där.
Du måste göra ett val, raring.
Vill du att vår son ska bli kung,
eller ska han ska bli som Caspian?
Faderlös!
Caspian!
Vad betyder nu det?
- Peter!
- Trupperna är utanför. Kom nu!
- De kommer! Signalera till trupperna!
- Jag är lite upptagen, Pete.
Peter, det är för sent.
Vi måste avblåsa det medan vi kan.
Nej, jag kan fortfarande göra det.
Hjälp mig.
Exakt vem gör du det här för, Peter?
Kom igen!
Anfall!
Anfall!
För Narnia!
Vakttornet!
Bemanna tornet!
Få den porten stängd.
Dra er tillbaka!
Vi måste retirera nu!
Genom porten!
- Caspian!
- Jag hittar honom. Ut härifrån nu!
Reträtt!
Ge dem ordern.
Mina män är fortfarande där ute.
- Ut härifrån!
- Reträtt!
Nu!
Peter, bron!
Vad hände?
Fråga honom.
- Peter?
- Mig?
Du kunde blåst av det.
Det fanns tid.
Nej, det var inte, tack vare dig.
Hade du följt planen-
-kanske soldaterna varit vid liv nu.
- Hade vi stannat här så hade de levt.
Du kallade på oss, minns du det?
- Mitt första misstag.
- Nej.
Ditt första misstag, var att du
trodde du kunde leda dem.
Det var inte jag som övergav Narnia.
Du invaderade Narnia.
Du har inte mer rätt att leda
Narnia än vad Miraz har!
Du och din far...
Narnia är bättre utan er!
Sluta!
Varför står ni här?
Telmarinerna är snart här.
Tack...
min kära lilla vän.
Är du så glad över det där
magiska hornet nu, pojk?
Dina kungar och drottningar
har svikt oss.
Din armé är till hälften död.
Och de som inte är det,
blir det snart.
Vad vill du ha?
Gratulationer?
Du vill ha din onkels blod.
Det vill även vi.
Vill du ha hans tron?
Vi kan ta det åt dig.
Du har provat en föråldrad kraft.
-och det misslyckades.
Men den starkaste
kraften finns fortfarande.
En som höll självaste Aslan
borta i nästan 100 år.
Vem där?
Jag är hungrig.
Jag är törstig.
Jag kan fasta i 100 år...
...utan att dö.
Jag kan ligga 100 nätter på is...
...utan att frysa.
Jag kan dricka en flod av blod...
...utan att spy.
Visa...mig...dina fiender!
Det du hatar, hatar vi.
Ingen hatar bättre än vi.
Och ni kan garantera att Miraz dör?
Och mer därtill.
Låt cirkeln bli ritad!
Vänta!
Det är inte vad jag ville.
En droppe av Adams blod,
och du befriar mig.
Sen tillhör jag er, min kung.
Nej!
Sluta!
Kom nu!
Håll dig borta från honom!
Kära Peter.
Jag har saknat dig.
Kom.
Bara en droppe.
Du vet att du inte klarar det här själv.
Jag vet...
Nu är det ordnat.
Varför har du aldrig
berättat om min far?
Min mor var en svart dvärg
från de nordliga bergen.
Jag riskerade livet i alla dessa år,
så att du en dag-
-skulle bli en bättre kung
än de före dig.
Då har jag svikt dig.
Allt jag har berättat...
...och allt jag inte berättade.
Det var endast för att jag tror på dig.
Du har en chans att bli den mest
nobla motsatsen i historien.
Telmarinen som räddade Narnia.
Vi har tur.
Vad menar du?
Vi har fått se honom.
Jag önskar att han gav mig...
nåt slags bevis.
Det kanske är vi som måste
bevisa vad vi går för.
Pete, bäst att du följer med fort.
Blixtar och dunder.
Är det din nästa stora plan?
Skicka en liten flicka till de mörkaste
delarna av skogen. Ensam!
- Det är vår enda chans.
- Och hon blir inte ensam.
Har inte tillräckligt många dött redan?
Nikabrik var min vän också...
men han tappade hoppet.
Drottning Lucy har inte gjort det,
och inte jag heller.
För Aslan!
För Aslan!
Då följer jag med er.
- Nej, du behövs här.
- Vi måste hålla dem borta-
-tills Lucy och Susan kommer tillbaka.
Om jag får...
Miraz kanske är en tyrann
och en mördare.
Men som kung är han
föremål för traditionerna...
...och förväntningarna av sitt folk.
Det finns speciellt en,
som kan köpa oss lite mer tid.
De kanske vill kapitulera?
Nej.
De är för ädla för det.
Jag, Peter, genom gåvan från Aslan-
-genom val och erövring.
Högsta Kung av Narnia-
Herre av Cair Paravel och härskare
över de ensamma öarna.
För att förhindra onödig blodutgjutelse-
-utmanar jag troninkräktaren Miraz-
-till en singelkamp på slagfältet.
Kampen skall vara till döden-
-och belöningen blir total kapitulation.
- Säg mig Prins Edmund...
- Kung.
Ursäkta mig?
Det är faktiskt Kung Edmund.
Bara kung.
Peter är högsta Kungen.
Jag vet, det är förvirrande.
Varför skulle vi riskera
ett sånt förslag-
-när våra vapen kan slå
ut er som ingenting.
Har du inte redan
underskattat vårt antal?
Bara för en vecka sen
var Narnierna utdöda.
Och så blir det igen.
Då har du ju inte mycket att frukta.
Det är inte frågan om mod.
Så du avstår modigt från att kämpa
mot en som är hälften så gammal.
Jag sa inte att jag avstod.
Ni borde få vårt stöd, Ers Majestät.
Oavsett vad ni beslutar.
Vårt militära övertag i sig,
ger en perfekt ursäkt-
-för att undvika...
- Jag undviker inget!
Jag påpekade bara att det
är Er fulla rätt att avstå.
Hans Majestät skulle aldrig avstå.
Han tar varje chans för att visa folket
sitt mod som deras nya kung.
Du...
Du bör hoppas på att din brors
svärd är vassare än hans penna.
Desry har alltid tjänat dig väl.
- Du är i goda händer.
- Eller hovar.
Lycka till.
Tack.
Kanske på tiden att du får tillbaka den.
Varför behåller du den inte?
Du kanske behöver kalla på mig igen.
"Du kanske behöver kalla på mig igen"?
Håll tyst!
Om det visar sig att det går dåligt...
Jag förstår, Ers Majestät.
Jag hoppas ni inte blir för besvikna...
...när jag överlever.
Det finns fortfarande
tid för att ge upp.
Varsågod.
Hur många till måste dö för tronen?
Bara en.
De har sett oss!
- Ta tömmarna.
- Vad gör du?
Jag är ledsen, Lucy-
-men det ser ut som att du
får rida själv ändå.
Är du säker på att du inte
behöver hornet?
Behöver Hans Höghet en paus?
Fem minuter?
Tre!
- Lucy?
- Hon kom igenom...
Med lite hjälp.
- Tack.
- Du var ju upptagen.
Jag kan försäkra er om att
han inte kommer så nära igen.
Bäst att du går upp dit,
för säkerhets skull.
Vi kan inte förvänta oss att
Telmarinerna håller sitt ord.
- Förlåt.
- Det är okej.
Var försiktig.
Fortsätt le.
Hur ser han ut?
Ung.
Men Hans Majestät
klarar sig väldigt bra...
...för sin ålder.
Jag tror att den har gått ur led.
Vad tror du händer där hemma,
om jag dör här?
Du alltid funnits där,
men jag har aldrig riktigt...
Spara det till senare.
Du vann!
Du vann.
Det är inte läge för
ridderlighet, Peter.
Se upp!
Vad är problemet, pojk?
Är du för feg för att ta ett liv?
Det är inte jag som ska ta det.
Jag kanske hade fel.
Du kanske kan bli
Telmarinernas kung, trots allt.
Inte en sån som du.
Behåll ditt liv-
-men jag återlämnar
kungariket till Narnierna.
Min kung.
Jag tar hand om dig,
när det här är över.
Det är över.
Förräderi!
De sköt honom!
De mördade vår kung!
Var redo!
Peter!
Iväg!
Beväpna er! Var beredda!
Kavalleri...
...anfall!
Bågskyttar, gör er klara!
Narnier...
...anfall!
En... Två...
Tre... Fyra...
Fem... Sex...
Sikta!
Håll kvar där!
Åtta... Nio...
Var beredda!
Nu!
Nu!
Anfall!
- Du är...en mus!
- Ni har ju ingen fantasi!
Lucy?
Retirera!
Skär av deras flyktväg!
Skona er själva!
Krossa allihopa.
Aslan!
Jag visste att det var du.
Jag visste det hela tiden.
Men de andra trodde inte på mig.
Och varför skulle det hindra dig
från att komma till mig?
Förlåt, jag var rädd för att komma hit.
Varför har du inte visat dig?
Varför rusar du inte in och
räddar oss som förra gången?
Saker sker aldrig på samma
sätt två gånger, min kära.
Om jag kommit tidigare...
Alla de som dog...
Kunde jag ha stoppat det?
Vi kan aldrig veta vad som
kunde hänt, Lucy.
Men vad som ska hända,
är nåt helt annat.
- Kan du hjälpa till?
- Självklart.
Precis som du kan.
- Jag önskar jag var modigare.
- Om du var modigare-
-skulle du vara en lejoninna.
Nu tror jag att dina vänner har
sovit tillräckligt länge, inte sant?
Lucy...
För Aslan!
- Vi kan besegra dem nere vid floden.
- Vi måste omgruppera.
Till floden!
Res er, kungar och drottningar
av Narnia.
Allihopa.
Jag tror inte att jag är klar.
Det är just av den anledningen
jag vet att du är det.
Tack, Ers Majestät.
Hail, Aslan!
Det är en stor ära, att vara...
Jag är totalt uträknad.
Du får ursäkta mig,
för att jag ser så hemsk ut.
Kanske en droppe till...
- Jag tror inte det hjälper.
- Du kan ju prova.
Det passar dig bra, lilla vän.
Spelar ingen roll, stora kung.
Jag beklagar att jag måste dra mig ur.
För svansen är heder och ära för en mus.
Du kanske tänker för mycket
på din heder, min vän.
Det är inte bara hedern...
Den är även bra för balansen...
Och för att klättra...
Och för att ta i saker.
Ers Majestät, vi vill inte bära skammen
med att ha nåt som vår chef förnekas.
Inte för er värdighets skull,
men för kärleken till ert folk.
Se! Tack, min herre.
Jag kommer alltid att värdesätta det.
Från och med nu, kommer den att
fungera som en stor påminnare-
-av min enorma ödmjukhet.
Var är den kära lilla vännen som du
har berättat så mycket om?
Ser du honom nu?
Ers Majestät?
Vi är klara.
Alla är samlade.
Narnia tillhör Narnierna,
precis som det tillhör människor.
Om nån Telmarin vill stanna och
leva i frid är de också välkomna.
Men för de som önskar, så kan Aslan
ta er tillbaka till våra förfäders hem.
Det är generationer sen
vi lämnade Telmar.
Vi hänvisar inte till Telmar.
Era förfäder var sjöfarande rövare-
-pirater, strandsatta på en ö.
De fann en grotta, en sällsynt avgrund,
som tog dem hit från deras värld.
Samma värld,
som våra kungar och drottningars.
Det är till den ön jag kan ta er.
Det är en bra plats för en ny start.
Jag vill dit.
Jag accepterar erbjudandet.
Det vill vi också.
Eftersom ni har talat först-
-kommer er framtid i den
världen att bli bra.
Hur vet vi att han inte
leder oss in i döden?
Om mitt exempel
kan bli till nån hjälp-
-så tar jag med 11 möss
igenom utan dröjsmål.
- Vi går.
- Gör vi?
Kom nu, vår tid ***.
Trots allt...
...så behövs vi inte här längre.
Jag ska ta hand om den
tills du återvänder.
Det är just det jag är rädd för.
Vi kommer inte tillbaka.
Gör vi inte?
Ni två gör det.
Åtminstone...
så tror jag han menar er två.
Men varför?
- Har jag gjort nåt fel?
- Tvärtemot, min kära.
Men allt har en ända.
Din bror och din syster har lärt sig
vad de kan från den här världen.
Nu är det dags för dem
att leva i sin egen.
Det är okej, Lu.
Det är inte vad jag
trodde det skulle vara-
-men det är bra.
En dag förstår du det också.
Kom nu.
Jag är glad att jag kom tillbaka.
Jag önskar att vi hade
haft mer tid tillsammans.
Det skulle aldrig fungerat ändå.
Varför inte?
Jag är 1300 år äldre än du.
Är du säker på att jag förstår
när jag blir äldre?
Jag är äldre,
men jag tror inte att jag vill förstå.
Ska ni inte med Phillis?
Tror du att vi kan ta oss
tillbaka på nåt sätt?
Jag glömde min nya ficklampa i Narnia.
Översatt av:
SSG - SweSUB Group © FRiEND och Taffi
www.SweSUB.nu
- Kungliga texter