Tip:
Highlight text to annotate it
X
Det var en gångEn underligt förtrollad pojkSom sägs ha vandrat väldigt långtVäldigt långtÖver land och havLuras ej av ondskan!Lite tafattVik hädan från synden!Och långt till skrattMen väldigt visHan varMen sen en dagEn magisk dag vi kom i lagVårt samtal blev långt som en bokOm kung och tokTill mig sa han senDet största tingDu nånsin lärAtt älska fåOch att nånHar dig kärMoulin Rouge.En nattklubb......danslokal och bordell......som ägdes av Harold Zidler.Ett rike av nattliga nöjen......där de rika och mäktiga lekte med
den undre världens skönheter.Den vackraste av alla dessa
var kvinnan jag älskade.Satine.En kurtisan,
som sålde sin kärlek till män.De kallade henne:
"Den gnistrande diamanten".Hon var stjärnan......på Moulin Rouge.Kvinnan jag älskade...är......död.Jag kom till Paris första gången
för ett år sedan.Året var 1899,
"Kärlekens sommar".Jag visste inget om Moulin Rouge,
Harold Zidler eller Satine.En bohemisk revolution
svepte fram--och jag lämnade London
för att ta del av den.På en höjd nära Paris
låg byn Montmartre.Det var inte vad min far kallade:
-Syndens by!Utan den bohemiska världens
centrum!Musiker, målare, författare--som gick under namnet
"Revolutionens barn".Ja, jag kom för att leva fattigt--för att skriva
om sanning, skönhet, frihet--och det som jag satte högst:
Kärleken!Alltid denna löjeväckande fixering
vid kärlek!Det fanns bara ett problem.
Jag hade aldrig varit kär!Då föll en medvetslös argentinare
ner genom taket.Han följdes strax åt av en dvärg
utklädd till nunna.God dag. Mitt namn är Henri Marie
Raymond Toulouse-Lautrec-Montfa.Du får förlåta,
men vi repeterade en pjäs.-Va?
En ultramodern pjäs som hette:"Spektakulärt, Spektakulärt".
-Den utspelas i Schweiz!Den medvetslöse argentinaren
led av narkolepsi.Han mådde hur bra som helst,
sen tuppade han av.Hur gick det med honom?Men, så bra!
Argentinaren är medvetslös.Nu hinner inte scenariot bli klart.-Musiken är inte klar.
-Nån annan får läsa rollen.Var hittar vi nån som kan spela
en ung, känslig, schweizisk getherde?Innan jag visste ordet av
vikarierade jag för argentinaren.Bergen animerasAv diskantens eufoniska symfonierDet där outhärdliga
brummandet dränker mina ord!Lite dekorativt piano räcker så bra.Det tvistades
om Audreys texter.Så säger ingen nunna.Vad sägs om
"bergen sjuder av mässande diskant"?"Bergen skälver och skakar! ""Bergen förkroppsligas
av symfoniska melodier! ""Bergen. . .bergen. . . "Och bergen får livI en värld av toner"Och bergen får liv
i en värld av toner. " Underbart!Och bergen får liv
i en värld av tonerPerfekt!Av sånger som sjöngsI ett tusen årBländaflott!-Audrey, ni borde skriva showen ihop.
-Vad falls?Men Audrey blev inte glad
åt Toulouses förslag.Adjö!-Skål för ditt första jobb i Paris!
-Det här går Zidler aldrig med på.Ursäkta, men
har du skrivit nån pjäs förut?-Nej.
-Äh, gossen har talang!Härligt!Tro inget - jag gillar bara talang."Bergen får liv
i en värld av toner. "Nu kan vi skriva den bohemiska
revolutionsshow vi har drömt om!Zidler, då?Toulouse hade en plan.Satine.I argentinarens finkostym
blevjag en känd engelsk författare.Då Satine hörde min poesi
skulle hon propsa på--attjag skrev pjäsen,
men min fars röst ekade i skallen.Slösa inte bort ditt liv på
Moulin Rouge med en cancandansös!-Jag kan inte skriva den!
-Varför inte?Jag vet inte om jag är en äkta bohem.-Tror du på skönhet?
-Ja.-På frihet?
-Naturligtvis.-Sanning?
-Ja.På kärlek?Kärlek? Kärlek. . .Framförallt på kärlek.Kärlek är som syre.
Kärleken är magnifik.Kärlek tar oss upp till skyn,
kärleken är allt!Oss lurar du inte.
Du är rösten från Revolutionens barn!Oss lurar ingen!Skål för världens första
bohemiska revolutionsshow!Jag skulle provläsa för Satine--och smaka mitt första glas absint.Det var en gångJag är den gröna fén.Och bergen får livI en värld av tonerFrihet, skönhet, sanningOch kärlek!Och bergen får livI en värld av tonerMoulin Rouge nästa.Därjag skulle läsa min poesi
för Satine.Moulin Rouge!Zidler och hans ökända flickor.De kallades hans "Diamond Dogs".Om livet är hemskt trist
och har all glädje mistMen döden inte känns så jättekulJag har en antidot
som säkert blir din botPå Moulin Rouge får du kul!Så lägg nu av med att gny
och känn dig som helt nyDu vet att du kanFör viKan cancan!Säg ej du inte kan
Du vet du kan cancanHär vi är nu - underhåll ossVi är dumma - smittar som blossMed ett mörkrets begär
jag håller elden kärTa och sätt full fart
Livet är underbart!Vi kan cancanSäg ej du inte kanDu vet du kan cancan
Du kan cancanUte styr världsliga ting
men här är det underhållning!Älskar du du du att va ' fri fri fri
så är Moulin Rouge din melodiUte kan det va ' tragiskt
men här inne är det magisktCancan!För vi kan cancan!Det gör dig så gott!Christian!Uppdraget utfört.
Vi lyckades undvika Zidler.Där är hon!
Den gnistrande diamanten.Fransmän de dörAv het passionNjuter avGrymma duell-spelMen nån annan skulle träffa Satine.Men jag vill haEn kavaljerZidlers investerare.Som ger mig en dyrJuvelHertigen.En kyss på ens hand
må vara kontinentaltMen smycken gör en flicka gladEn kyss må va ' grann
men den ger inte betaltFör din simpla kvart
eller föder din kissekattMän blir blasé - då vi känns passéAlla mister sin charm omigenMen slipad till droppar
De blir aldrig flopparSmycken gör en flicka gladNär?Efteråt. Jag har ordnat ett möte.
Bara ni och mademoiselle Satine.Helt ensamma.Jag har ordnat ett möte efteråt.-Bara du och Satine.
-Ensamma?Ja - helt ensamma!För vår värld är så materiellOch jag älskar allt materielltKom och ta mig, pojkar!Ursäkta.Black Star - Roscor!Få höra nu, Harry Zidler!Nån gång kan en tös
väl ha bruk för en juristMen smycken gör en flicka gladOch visst kan det ske
att en tuff kapitalist tycker du ärFinfin!Jag skyndar iväg och ordnar allt!-Är hertigen här?
-Lita på mig, liebchen.Var är han?Toulouse viftar åt honom.Ursäkta. Får jag låna?-Säkert?
-Jag ska kika.Åh, förlåt! Så pinsamt!Ja, där är han! Bara inte dårdemonen
skrämmer bort honom.Gör det själv, borgarsvin!Förlåt!-Investerar han?
-Min duva!Hur kan han vägra
efter en natt med dig?Vad faller han för?
Vissnande blomma, sprallig?-Eller lidelsefull fresterska?
-Fresterska!Vi litar på dig, gässling.Kom ihåg: I en riktig show, på en
riktig teater med en riktig publik. . .-. . .så blir du. . .
-En riktig aktris!För sen går de svina
tillbaks till de sinaSmycken gör enFlickaGlad-Ni väntar visst på mig.
-Ja. . .ja. . .Jag är rädd att det är damernas!Jaså, du har träffat min vän!Jag tar över, Toulouse.Nu dansar vi!Dra till med din modernaste dikt!Trummor slå i rytm som andas natt
Dans till morgonljuset mattGlöm bort bekymren du har kvar
Släpp allt fritt och du får svar-Det gick ju bra.
-Otroligt!-Han har kvinnotycke.
-Ett geni!Så dansant hertigen är!Så roligt att ni är intresserad
av vår show.Det vore ett nöje att göra en insats!-Om ni nu gillar det jag gör!
-Säkerligen.Toulouse tyckte att vi kunde. . .
göra det privat.-Jaså, det tyckte han?
-Ja, privat. . .. . .diktläsning.Diktläsning. . .Lite "dikt" efter supén
är alltid trevligt.Håll i hatten!SmyckenSmyckenSlipad till dropparDe blir aldrig flopparSmyckenGör en flickaSatine, Satine, Satine!Hertigen får inte valuta för pengarna.Var inte stygg, Nini!Ni skrämde bort henne!Men jag ser några ensamma
Moulin Rouge-dansare--som behöver en partner eller fler!
Så om ni kan Hunk Hunk--kan ni Hunkadola med dem!Bort!Åh, Marie. . .De här fåniga. . .dräkterna.-Du svimmade bara.
-Ut och gör herrarna törstiga!Problem. . .? Dräll inte här inne, då!Kom ut ur trädgården, baby
Du kan bli sjuk av all smogTjejer
De kallas för Diamond DogsLeta rätt på Zidler.
Flickan väntar på mig.Den dansanta hertigen nappade.Med en sån mecenat
blir du nästa Sarah Bernhardt.-Kan jag bli så stor som Sarah?
-Du har ju talang!Få hertigen på kroken
och du står på Europas stora scener.Jag blir en riktig aktris, Marie.
En stor aktris!Sen flyger vi bort härifrån.
- Ja, vi flyger bort!-Allt väl, min ankunge?
-Javisst, Harold.Tack och lov! Du lyckades sannerligen
förtrolla hertigen på dansgolvet.Ser jag ut
som en lidelsefull fresterska?Åh, min lilla jordgubbe!Hur kan han låta bli
att glufsa i sig dig?!Allt går ju så jättebra!Vi ses i röda rummetOtroligt! Raka vägen till elefanten.En härlig plats för dikt.Tycker du inte det?-Tillräckligt poetiskt för dig?
-Ja.En liten supé?
Lite champagne, kanske?Jag vill helst bara. . .
få det överstökat.Nåväl.Ta och. . .. . .kom hit.-Så får vi det överstökat.
-Jag gör det helst stående.Du behöver inte stå.Men ibland. . . Den är rätt lång och
jag vill att du ska ha det bekvämt.Min stil är rätt modern
och kan kännas märklig--men är du öppen,
så tycker du nog om det.-Det tror jag säkert.
-Ursäkta. . ."Himlen! ""Himlen av blåsångare. . . "Kom igen, kom igen. . .Jag. . .. . .skakar visst.Är allt som det ska?Jag är nervös. Den tar tid på sig.Inspirationen.Åh, javisst. . . Mamma ska hjälpa dig.Blir du inspirerad nu?Nu älskar vi! Det vill du väl?-Jag kan inte. . .
-Säg sanningen nu.Känner du poesin?Kom igen - känn den!Befria tigern!Bamse!En jättebegåvning!Jag behöver din poesi nu!"Det känns ganska så märkligt. ""En känsla så fin. ""Jag är inte den
som lätt håller god min. "Du. . .duger det?
Är det sånt här du vill ha?Åh, poesi - ja, just det!Fula ord!"Jag. . .jag är rätt så fattig. ""Men om det går jag köper ett slott
vi kan kalla vårt. ""Om jag var en skulptör
eller kanske ej. ""En turnerande trollkarl
säljandes lurendrej. "Sluta inte!-"Det är bara smått. "
-Ja, ge mig mer!-"Men det är allt jag kan ge. "
-Snusk! Sluta inte!Gåvan är min sångOch den här blir dinOch alla kan gott få höraAtt det är din sångDen är kanske simpel menDet blev en chansonJag hoppas du blir
jag hoppas du blirGlad attjag klär i ordHur livet får meningMed dig på vårjordJag satt på ett takOch sparka ' bort tuvorFör en och annan versKan kallas fadäsMen min sol den logNärjag skrev din sångDet är mänskor som du somGör dagen långSå ursäkta jag glömmerMen du måste förståJag har nämligen glömt
om de är gröna eller blåHur som helst detjag villVerkligen få framDina ögon sätterStjärnor på skamJobbet verkar vara hans!Det är ofattbart.Jag är kär! Kär i en ung. . .. . .stilig, begåvad hertig.-Hertig?
-Inte för att titeln spelar nån roll.-Jag är ingen hertig.
-Ingen hertig?Jag är författare.-Författare?
-Ja, författare.Toulouse. . .Är du en av hans begåvade,
bohemiska, utarmade protegéer?Det kan man säga.Han ska dö!Det har hakat upp sig lite!-Vad är det med hertigen?
-Min kära hertig. . .Hertigen!Göm dig - där ute!Kan du ta emot hertigen?Var höll du hus?Jag. . .jag. . .väntade.Tillåt mig presentera
mademoiselle Satine!Så vänligt att ni tar er tid
att besöka oss.Jag är rädd att nöjet
är helt på min sida, min kära.Ni ekorrar ska få lära känna varann.En kyss på ens hand
må vara kontinentalt.Men smycken gör en flicka glad.Efter kvällens ansträngningar på scen
behöver ni säkert förfriskningar.Nej! Nej, men. . .. . .en sån vacker utsikt!Charmant.Jag vill dansa!Lite champagne. . .-Det känns ganska så märkligt.
-Vad då?En. . .känsla. . .. . .så fin.Jag är inte den
som lätt håller god. . .min.Jag är rätt så fattig! Men om det går.Jag köper ett slott vi kan kalla vårt.Jag hoppas du blirJag hoppas du blirGlad attjag klär i ordHur livet får meningMed dig påVårjordSå vackert!Ur "Spektakulärt, Spektakulärt" .
Du fick mig--att förstå ordens sanna innebörd."Hur livet får mening
med dig på vår jord. "Vilken innebörd?Hertig!
Lek inte med mina känslor!Ni vet säkert
hur ni påverkar kvinnor!Nu älskar vi! Det vill ni väl?Älska?Känslorna är besvarade!Åh, hertig!Ni har rätt!
Vi bör vänta till premiärkvällen.Vänta. . .?!Er kraft skrämmer mig.-Gå nu.
-Jag kom ju nyss.Vi träffas under repetitionerna.Vi måste vänta till premiärkvällen.Gå nu!Fattar du vad som kunde ha hänt
om du hade upptäckts?!Satine?Då ska vi kika.Åh, mitt i prick!Jag glömde. . .-Rävspel?
-Åh, åh, hertigen. . ."Det känns märkligt. Känslan så fin. "Så vackra ord. Här är. . .. . .författaren. Vi. . .vi repeterade.Skulle en lättklädd kvinna. . .. . .i en mans armar
i en elefant, repetera?!Hur går repetitionerna?
Ska vi ta det från början?-Jag hoppas att pianot är stämt.
-Förlåt att vi är sena!Jösses!När jag sa orden till er,
blev jag så inspirerad.Jag insåg hur diger arbetsbördan var
och kallade hit alla.-Var är Zidler i så fall?
-Jag ville inte störa.Jag beklagar!Hertigen vet allt
om vår nödrepetition.-Nödrepetition?
-För att införliva hertigens idéer.-Audrey blir glad. . .
-Han slutade.Avslöjade!Hertigen är så förtjust i vår nya pjäs
att han vill investera.Investera? lnvestera!
Just det - investera!Ni får förstå
att jag gömde. . .Christian.Jag vet mer än ni, Zidler.Kom, så går vi till mitt kontor.Vad är handlingen? Ska jag investera,
vill jag veta handlingen.Den handlar om. . .Toulouse?Den handlar. . .handlar om. . .om. . .Den handlar om kärlek.Kärlek?Om hur kärlek övervinner alla hinder.Och den utspelas i Schweiz!-Schweiz?
-Exotiska Schweiz!Den utspelas i lndien!Där lever en kurtisan.Världens vackraste kurtisan.Men riket invaderas
av en grym maharadja.För att rädda riket, måste hon förföra
den grymma maharadjan.Men den kväll det ska ske. . .. . .förväxlar hon en fattig. . .
en fattig sitarspelare. . .. . .med den grymma maharadjan
och blir kär!Han ville inte luras,
men var klädd till maharadja--för en roll i en pjäs!Jag är den fattiga,
tangodansande sitarspelaren.Han sjunger som en ängel,
men dansar som djävulen!Men. . .vad händer sen?Sitarspelaren och kurtisanen
måste dölja sin kärlek.Men sitaren är förtrollad
och kan bara tala sanning.Och jag spelar
den förtrollade sitaren!Du är vacker.Du är ful. - Och du. . .Och han avslöjar allt?-Berätta om cancan!
-Tantrisk cancan.En erotisk, spektakulär scen, som
fångar den våldsamma, vibrerande--vilda, bohemiska andan
som hela produktionen förkroppsligar!-Vad menar ni?
-Föreställningen blir ett magnifikt. . .. . .frodigt, kolossalt, monumentalt,
gigantiskt bländverk!En sensuell hänryckning.Den blir. . .Spektakulär, spektakulärInga ord i vårt vokabulärBeskriver denna incidentBort faller alla argumentAvkastningen blir tio procentOch det är förstås excellentPlus till detta honorarFår du påverka vår repertoarSå extatisk
Applådåskor åt vår furorSå dramatisk
Pjäsen går i 50 årSå extatisk
Applådåskor åt vår furorSå dramatisk
Pjäsen går i 50 årElefanter, bohemer
lndianer, kurtisanerAkrobater, björnjonglörer
Exotiska flickor, eldslukareMuskelknuttar, ormmänniskor
lntrig, fara, romantikElektriskt ljus, genialitet
och elektricitet!Spektakulär, spektakulär
lnga ord i vårt vokabulärBeskriver denna incident
Bort faller alla argumentOch bergen får livI en värld av tonerSå extatisk applådåskor åt vår furor
Så dramatisk pjäsen går i 50 årSå extatisk
Applådåskor åt vår furorSå dramatisk
pjäsen går i 50 årJa, men hur slutar den?Men kurtisan och sitarman
separeras av en sann tyrannMen till *** hon hör hans sångKärleken är alltför strongDet känns ganska så märkligtEn känsla så finSå extatisk applådåskor åt vår furor
Så dramatisk pjäsen går i 50 årMed sitarens hemliga sång
de flyr ondskan åh så vrång!Trots tyrannens gorm och skrik
lnget rår på romantikJag är den grymma maharadjan!
Ni flyr ingenstans!-Du blir perfekt!
-Man tackar.Så extatisk full av glädje och humör
Så dramatiskÄr det nån som dör?Så extatisk applådåskor åt vår furorSå dramatisk pjäsen går i femti år!Rätt hyfsad.Zidler fick en investerare......och bohemerna en show.
-Slutet på ett sekel!Den bohemiska revolutionen är här!Du är en vacker kvinna.Jag älskar sex.Medan festen rasade en trappa upp
försökte jag skriva.Men tänkte bara på henne.Hur livet får meningTänkte hon på mig?Med dig påVårjordHertig? Jag är ingen hertig.
Jag är författare.Han ville inte luras.
Den handlar om kärlek!Om hur kärlek......övervinner alla hinder...JagFöljerNattenSkyr ljusetOch skrattenNär börjarjagAtt leva igen?Jag flyger bort en dagLämnar allt som gör mig svagVad mer kan din kärlek ge?När är kärlekenFör mig passé?Varför leva livetFrån dröm till dröm?Och räds den dagDå drömmen flyrHur livet får meningMed dig påVårjordJag flyger bort en dagBortBortEn dagFörlåt, jag. . .Det lyste och jag klättrade uppf. . .Jag ville tacka
för att jag fick jobbet.Jaha. . .javisst. . .Ja, Toulouse. . .hade rätt.Du. . .Du är väldigt begåvad.
Det blir en underbar föreställning.Nu är det bäst att jag går,
för vi har en stor dag i morgon.Vänta! Var snäll och vänta. . .Förut när vi. . .när vi. . .. . .när du trodde jag var hertigen,
sa du att du älskade mig.-Nu undrar jag. . .
-Om jag bara låtsades?Självklart.Det kändes bara så äkta.Christian. . .Jag är en kurtisan.Jag får betalt
för att få män att tro det.Så dumt av mig att tro
att du kunde bli kär i nån som jag.-Jag kan inte bli kär.
-Kan inte bli kär?-Ett liv utan kärlek är hemskt!
-Nej, ett liv på gatan är hemskt.Nej! Kärlek är som syre.Kärleken är magnifik.
Den tar oss till skyn!-Kärleken är allt.
-Börja inte.-Kärleken är allt
-En flicka mat måste få-Kärleken är allt
-Annars hon på gatan får gå-Kärleken är allt allt
-Kärlek är en lek-Jag är gjord att älska dig, baby
-Du är gjord att älska migDen enda kärlek som blir din, baby
Är den som jag säljer digBlott en natt
Ge mig blott en nattDu får tji
pank och fågelfriI mitt hjärtas namnEn natt i mitt hjärtas namnDin galna tok
Jag hamnar aldrig på din krokDu får inte gåLivet blir tomt utan din kärlekÅh, babyDu får inte gåKonstigt att mänskor
aldrig tycks få nogAv fåniga kärlekssångerJag tittar mig omkring och ser
att det är felMänskor vill fylla vår värld
med fåniga kärlekssångerSkulle det va ' fel?Svara mig nuFörjag trillar dit igenKärleken tar oss upp till skynNer!Där en örn ger skriPå en topp så friKärlek gör oss till dumma fånVåra liv ges bort
för ett rus så kortVi kan bli hjältarBlott för en dagDu, du blir nog styggNej!Och jagJag blir en suputVi borde älskaDet går ej anVi borde älskaOch det är santTrots att ingetKan få mig att stannaSå stjäl vi oss tidBlott för en dagVi kan bli hjältarFör all framtidEftersom jagAlltid kommer att älska digJagMåste älskaDigHur livet får meningMed dig påVårjordDu kommer inte att gynna affärerna.Hur livet får meningMed dig påVårjordHur livet fick mening
nu när Satine fanns på vårjord.Men hertigen...... var mycket värre
än Zidler hade räknat med.Att bygga om Moulin Rouge till teater
blir oerhört dyrt.I gengäld kräver jag därför
ett kontrakt, som. . .. . .binder Satine till mig. . .. . .med ensamrätt.Det krävs förstås en garanti:
Lagfarten till Moulin Rouge.-Min kära hertig. . .
-Tro inte att jag är naiv, Zidler.Jag tar lagfarten.
Och om det skulle bli nåt fiffel. . .. . .så tar min betjänt Warner. . .. . .hand om det på det enda sätt, som
ni undre världens revyfolk förstår.Satine ska bli min.
Tro inte att jag är svartsjuk.Jag tycker bara inte om
att andra tafsar på mina saker!Jag. . .förstår. . .. . .helt och fullt, hertig.Bra. .Nu då vi är överens, så verkar det. . .. . .som om du kan förvandla
ditt älskade Moulin Rouge till. . .. . .en teater!Jag ska uppvakta Satine
vid en supé i kväll.Vi kommer att skapa
världens första fullt moderna--helt elektriska, totalt bohemiska. . .. . .allsjungande, alldansande
spektakulära scenföreställning!Inget stoppar showen!Ja, inget stoppade showen.Men Satine åt ingen supé,
varken den kvällen eller nästa.Den grymma maharadjan--tvingar kurtisanen att förneka
sin kärlek till sitarspelaren."Tack för att du botar min
löjeväckande fixering vid kärlek"--säger sitarspelaren,
kastar pengar på henne och går!Strålande!-Ett kärlekslöst liv? Så hemskt!
-Ja. Men sitarspelaren. . .Vänta, det där är min roll.
Det där är min roll, Christian!Våga inte! Den förtrollade sitaren
som inte kan ljuga säger:"Det största ting du nånsin lär. ""Att älska få
och att nån har dig kär. "-Picknick, ljuva dam?
-Men vi har så mycket att göra.Bär författaren bara korgen,
kan ni göra det i mitt sällskap.-Sitaren trillar ner från taket. . .
-Jag vet, säg inget!"Det största ting du nånsin. . . "Upptagen?" . . .styr. . . "" . . .gör. . .ingår. . . "Jag har så många repliker
att öva in.Det var nästan för lätt--för författaren och aktrisen
att hitta på ursäkter.Mademoiselle Satine,
jag är inte klar med den nya scenen."Träffas de älskande i sitarspelarens
simpla boning?"-scenen.Kan vi arbeta med den senare i kväll?Vi skulle ju äta supé
i det gotiska tornet i kväll.-Vi kan ta det i morgon.
-Det kan inte vänta till i morgon!"De älskande möts i sitarspelarens
simpla boning"-scenen är central.Vi arbetar tills jag är tillfreds.-Men. . .
-Ursäkta mig.Jag beklagar.Bra jobbat, min familj!I morgon bitti
börjar vi med andra akten:"De älskande upptäcks. "-Zidler. . .
-Kära hertig.Allt är ordnat
inför supén i gotiska tornet.-Ät den själv. Hennes känslor svalnar.
-Omöjligt!Hon och den där författaren
håller jämt på!Kommer hon inte i kväll, så reser jag!Nej, hertig! Jag ska propsa på
att Satine tar ledigt.Nåväl.Klockan åtta, då.-Då kommer du i kväll?
-Ja.-Vilken tid?
-Åtta.-Lovar du?
-Ja.Gå!Är du galen?Hertigen har teaterns lagfart.
Han slösar stora summor på dig.Du fick en vacker ny loge.
Han vill göra dig till stjärna.Men du kurtiserar författaren!-Harold, var inte löj. . .
-Jag såg er!Det är inget.Det är bara en förälskelse.
Det är. . .ingenting.Förälskelsen måste ta ***.Gå till pojken
och säg att det är ***.Hertigen väntar dig
i tornet klockan åtta.Skulle jag döI denna stundJag skulle inte rädslasFörjag har aldrig känt mig så helSom här hos digHöljd i din varma famnKär iVarje andetagVarför leva livetFrån drömTill dröm?Och rädsDen dagHur kunde jag veta......de där sista ödesdigra dagarna......att en kraft
mörkare än svartsjuka......och starkare än kärlek
hade börjat......få grepp...om Satine?Var är hon?!-Är hon på benen i kväll?
-Tidigast i morgon.Hertigen går!Hon biktar sig!Biktar sig?
Tar du mig för en idiot, Zidler?!Hon fick plötsligt en hemsk längtan. . .. . .att gå till en präst. . .
och bikta sina synder.Hon ville renas från sitt gamla liv.Hon ser det här
som sin bröllopsnatt.-Bröllopsnatt?
-Hon är som en rodnande brud.Ni får henne att känna sig som en. . .. . .jungfru.-Jungfru?
-Ja, ni vet. Orörd. . .. . .som om allt var nytt.Hon säger
att det känns så bra i henne. . .. . .när ni tar henne. . .. . .och rör henne.Som en jungfru.Hon tog sig genom vildmark till ***
Hon tog sig utHon visste ej hur vill hon varMen fann dig till slutHon var trött
Allt var döttHon blev blåst
Hon var grå som dyMen med dig blev honJa, med dig blev honSkinande nySom en jungfruOrörd som om allt var nyttSom en ju-u-u-ungfruEra hjärtan slår i taktHon ska ge dig all kärlekOch rädslan bleknar fortHon har sparat allt till dig
Kärlek är så stortHon är fin
Hon är dinLämnar dig
aldrig någonsinFör med dig blev honJa, med dig blev hon
som en helt öppen bokSom en jungfru!Känns så bra i digNär hon tar dig och hon rör digHon är fin
Hon är minGör mig stark
Ja, hon gör mig käckKärlek tinadeKärlek tinadeAll kyla och skräckSom en jungfru!Orörd som om allt var nyttSom en ju-u-u-ungfruEra hjärtan slår i taktSom en jungfru!Känns så bra i migHarold Zidlers genialiska lögner
hade återigen avvärjt en katastrof.Men ingen lögn, hur genialisk den
än var, kunde rädda Satine.Monsieur Zidler.Mademoiselle Satine är döende.
Hon har lungsot.Är min lilla sparv döende?Hon får inte veta nåt, Marie.
Inget får stoppa showen.Den utfattiga sitarspelaren
hade väntat hela natten.För första gången--kände han
svartsjukans kalla knivhugg.Var var du i går?Det sa jag ju.Jag var sjuk.Du behöver inte ljuga för mig.Vi måste göra ***.Alla vet om det. . . Harold vet om det.Snart får hertigen veta det.På premiärkvällen
måste jag ligga med hertigen.Då blir du galen av svartsjuka.-Christian. . .
-Jag skriver en sång.Till föreställningen. Hur hemskt
det än blir, när du hör den--sjunger eller nynnar den,
betyder det att vi älskar varandra.Så där fungerar det inte, Christian.Vi måste göra ***.Visste ejKänslan kom helt nyssSom om himlen var helt nyFör migJag vill drunknaDjupt i din kyssI den nya scenen
skriver sitarspelaren en hemlig sång--till kurtisanen.
Vad som än sker, hur illa det än är--så påminns de om sin kärlek.Vi tar det från din replik, Satine.
- Då börjar vi. . .-Försiktigt!
-Frukta intet.Vi blottar vår kärlek
inför maharadjan.Årstider växlarVinter till vårDetta går inte, amigo!Jag dig älskarTills tiden nåttSitt slutVad än skerVad än skerJag dig älskarTills jag ejAndas merPlötsligt är vår värld
en helt perfekt oasEn groda!Plötsligt rör den sig
med en sån perfekt gracePlötsligt är mitt liv
inte totalt i krasDet kretsar helt runtom digOch inget berg är för högtIngen flod för vidSjung denna sång och jag stårDär tätt bredvidRegnmoln må samlasStjärnor ta till stridJag dig älskarTills jag ejAndas merDen förtrollade sitaren
faller ner och säger:"Det största ting du nånsin lär. ""Att älska få
och att nån har dig kär. "Slutet är dumt.Varför välja
den utfattiga författaren?Hoppsan! Sitarspelaren, menar jag.Jag dig älskarTills jag ejAndas merJag tycker inte om slutet.-Tycker inte om slutet?
-Varför välja. . .. . .en utfattig sitarspelare
framför maharadjan--som erbjuder ett helt liv i trygghet?
Det är äkta kärlek!När sitarspelaren väl har stillat
sin åtrå, lämnar han henne lottlös.Jag föreslår att kurtisanen
väljer maharadjan.Men, men, men. . .ursäkta!Det värnar inte om bohemiska ideal--som sanning, skönhet, frihet. . .Jag struntar i er fåniga dogm!Varför inte välja maharadjan?!Hon älskar er inte!Honom.Honom - hon älskar inte. . .
hon älskar inte honom.Jag förstår.Monsieur Zidler,
slutet kommer att skrivas om. . .. . .till att kurtisanen
väljer maharadjan. . .. . .och utan kärleksparets
hemliga sång.Repetera på morgonen,
i tid för premiären i morgon kväll.Kära hertig, det låter sig inte göras.Harold!Den stackars hertigen
behandlas förskräckligt.De dumma författarna
låter fantasin skena iväg med dem.Vad sägs om att vi två. . .. . .äter supe?Och efteråt. . .. . .meddelar vi monsieur Zidler
hur vi vill se historien sluta.Tack, Elizabeth.Ligg inte med honom.Han kan förstöra allt.För vår skull.Du lovade.Du lovade mig att inte bli svartsjuk.Det ordnar sig.Jo, det gör det.-Han väntar.
-Nej, nej. . .VadÄn skerVad än sker.Hon gick till tornet
för att rädda oss alla.Och vi......kunde ingenting göra,
förutom att vänta.Min kära hertig,
jag hoppas att ni inte har fått vänta.Ingen fara, Shakespeare.
Allt får en ända.När hertigen har fått sin. . .. . .ända in.-Nini!
-Rör mig inte!Bli aldrig kär i en kvinna
som säljer sig.Det slutar illa!Pojken är löjligt besatt av mig.Jag fogar mig i fantasierna,
eftersom han har talang.Vi behöver honom. . .
men bara till i morgon kväll.Vi har en dans!I Buenos Aires bordeller.Den berättar historien. . .. . .om en prostituerad. . .. . .och en man. . .. . .som blir kär. . .. . .i henne.Först. . .finns där åtrå!Sen. . .passion!Sen misstänksamhet!Svartsjuka, ilska, svek!Då högstbjudande får kärlek, finns
ej tillit. Utan tillit, ingen kärlek!Svartsjuka.Ja, svartsjuka. . .. . .kommer att göra dig galen!Roxanne!Låt bli att tända ditt röda ljusSälja sig för pengarDu struntar i moral
den är diffusRoxanneLåt bli den där klänningen i nattRoxanneLåt bli att bjuda ut
din kropp i nattHans blick som ser på digHans hand uppå din handHans läppar på din hudFår svartsjukan i brandMitt hjärta bristerOm jagDig misterDu kan mig lämnaMen min värld rämnarFör det är sant attjag ämnarÄlska digNär uppsättningen lyckats. . .. . .är du inte längre
en cancandansös. . .. . .utan en aktris.Jag kommer att göra dig till. . .. . .en stjärna.Ta emot det. . .. . .som en gåva från maharadjan
till hans kurtisan.Och...Och slutet?Låt Zidler behålla sitt sagoslut.Vad än skerJag dig älskarTills jag ej andasMerNej!Nej?Jag förstår.Det är vår utfattiga sitarspelare.-Min kära hertig. . .
-Tyst!Du inbillade mig att du älskade mig!Jag kunde inte!
Jag kunde inte göra det.Jag såg dig och då kunde jag
inte låtsas längre.Och hertigen såg!Han såg och. . .-Jag älskar dig, Christian.
-Såja. . .Jag kunde inte,
jag ville inte låtsas längre.Jag ville inte ljuga. . .Och han vet. Han vet och. . .Du slipper låtsas. Vi ger oss av.-Vi ger oss av i kväll.
-Ger oss av. . .?Men föreställningen. . .Den struntar jag i.
Jag struntar i föreställningen.Vi har varandra.
Det är det enda som betyder nåt.Ja. . .ja. . .Bara vi har varandra.Vi har varandra.Chocolat, gå och packa.-Ingen får se er.
-Jag förstår.Älskling, gå och packa. Jag väntar.Det är pojken!Han har förhäxat henne med ord.Jag vill ha tillbaka henne.
Hitta henne!Säg till henne. . .. . .att showen
ska sluta på mitt sätt. . .. . .och att hon ska komma till mig
när ridån faller. . .-Annars dödas pojken.
-Dödas. . .?Dödas.Ursäkta att jag stör, kerub.-Du slösar din tid. . .
-Sluta, du förstår inte.Hertigen tänker döda Christian.Han är galen av svartsjuka.Spela upp hans ***
och ligg med honom. . .. . .annars låter han döda Christian.-Han kan inte skrämma oss.
-Han har makt. Du vet att han kan.-Vad gör du?
-Jag behöver dig inte!Du har alltid inbillat mig att jag
bara var värd det nån betalade!Men Christian älskar mig. . .
Han älskar mig, Harold.Han älskar mig
och det är värt precis allt!Vi lämnar dig, vi lämnar hertigen.Vi lämnar Moulin Rouge!Adjö!Du är döende, Satine.Du är döende.-Är det ännu ett trick?
-Nej, min älskling. Läkaren sa det.Marie. . .?Jag ska dö. . .Jag var så dumSomTroddeSå dumSom troddeFör allt - slutar i dagJa, för allt slutarI dagSkicka iväg Christian.Endast du kan rädda honom.-Han kommer att kämpa för mig.
-Om han tror att du älskar honom.Du är en duktig skådespelerska.Inbilla honom
att du inte älskar honom.-Nej. . .
-Din talang kan rädda honom!Såra honom.Såra honom och rädda honom.Det är det enda.Showen måste fortsätta, Satine.Vi, den undre världens varelser. . .. . .har inte råd med kärlek.I dagÄr den dagDå drömmenFlyrÄnnu en hjälteÄnnu ett tanklöst brottBakom kulissenI en pjäskomplottUtan slutKan nån mig svara på
varför vi lever här?Vad som än händerSlumpen tar minsta chansÄnnu mer smärtaÄnnu en död romansUtan slutKan nån mig svara på
varför vi lever här?En show får ej döEn show får ej döUte gryning brister fram
på den scenSom har vårt öde i sin handEn show får ej döI mig mitt hjärta bristerMin make-up glansen misterMen jag lerUtan slutMitt namn i topp ger ingen floppJag måste ta mig upp
och knoga på med vårPå med vår show!-Vad är det?
-Jag stannar hos hertigen.När jag hade gått,
kom hertigen och erbjöd mig allt.Allt jag har drömt om.På ett villkor:Vi får aldrig träffas mer.-Jag är ledsen. . .
-Vad menar du?-Du visste vem jag var.
-I går, då?!Skillnaden mellan oss är
att du är fri att gå när du vill.Men det här är mitt hem.Moulin Rouge är mitt hem.Det här måste bero på nånting annat.Något har hänt. Säg vad det är.
Berätta sanningen!Berätta sanningen!Sanningen?Sanningen är den. . .. . .att jag är hindu-kurtisanen.Och jag väljer maharadjan.Det är det verkliga slutet.Han är galen av svartsjuka!Satine!Satine!Satine!Skenet kan bedra.Skenet bedrar inte alls.I mig ser du kanske bara
en berusad, lastbar dvärg. . .. . .vars enda vänner
är hallickar och horor.Men jag kan mycket
om konst och kärlek.Om så bara för att jag trånar
efter det med varje fiber i kroppen.Hon älskar dig.
Jag vet att hon älskar dig.Gå, Toulouse. Lämna mig ifred.Gå nu.Gå!Jag ville stänga ute det
som Toulouse hade sagt--men han fyllde mig med tvivel.Visshet kunde bara fås på ett sätt.Jag måste få veta.Därför återvände jag
till Moulin Rouge......en...sista...gång.Hon är min!Alltjag säger är sant
alltjag säger är santAlltjag säger är sant sant sant!KyssHandSmycken gör gladKyss grannSmycken gör gladMänBlaséVi passéAlla mister sin charmOmigenSmycken gör en - smycken gör enFlickaGladHon är min.Hon är min.Hon älskar honom, så vad är skälet?Ett är hertigen och. . .Du håller alltså med mig.
Men vad kan det vara?Jag lyfter
mitt ceremoniella vigselsvärd--och välkomnar
mina lojala undersåtar--att tillsammans med oss fira. . .En magnifik föreställning!Lite till för min skull, hjärtat.
Duktig flicka.-Pojken är här.
-Satine vet att om han visar sig. . .-. . .så dödas han.
-Snart.Dödas. . .Hon stöter bort honom
för att rädda honom.Där har vi det. . . - Christian!Åh Gud, så högt!Jag vill betala räkningen.Du borde inte vara här, Christian.Gå!Dödas. . .dödas!Han måste varnas!Du lyckades lura mig.
Jag vill betala!-Snälla. . .
-Hon måste in!Sitarspelaren gömmer sig!Du som var så skicklig!Pojken har Satine.Jag vill betala som alla andra!Det tjänar inget till, Christian.
Gå nu.De tänker döda pojken!Men jag hittade dem!Stoppa honom!Varför får jag inte betala,
om du nu inte älskade mig?Christian!Öppna dörrarna!Låt mig betala!Säg att du inte älskar mig!Säg det!Säg det!Mig lurar ni inte!Han har rakat av skägget
och antagit en förklädnad. . .. . .men mina ögon ljuger inte!Det är nämligen han!
Samma utfattiga sitarspelare.Galen av svartsjuka!Åh nej!Den här kvinnan är er nu.Horan har fått betalt!Jag är inte skyldig dig nåt.Och du betyder inget för mig.Tack för att du botade
min löjeväckande fixering vid kärlek.Jag har glömt min replik.Den där sitarspelaren
älskar dig inte.Han flyr ju riket!Det är bäst så, snuttan. Det vet du.Inget får stoppa showen.Nu, min brud,
är det dags för dig--att höja din röst till skyn
och uttala dina vigsellöften!Nu vet jag! - Christian!Det största ting du nånsin lär:Att älska få.Och att nån. . .. . .har dig kär!Visste ejKänslanKomHelt nyssSom om himlen voreHelt ny för migJag vill drunkna djupt iDin kyssVarje dag jag älskar digMer och merLyssna på hjärtatDu dess toner fårKom hit till migOch förlåtAlla sårÅrstider växlarVinter till vårJag älskar dig.Tills tiden nått sittSlutVad än skerHan har en revolver!De försöker döda dig!-Tyst!
-Han har en revolver!-Grip dem!
-Vive la vie de bohème!Lugn!Du kan sitta helt stillFör slutet blir som vi villVi måste kämpaFör frihetSkönhetSanning och kärlekJag flyger bortGåvan är min sångMitt ***!Mitt ***!Mitt ***!Avvakta inropning!Inta era positioner!Satine?!Hur är det fatt?Vad är det?
Berätta. Vad är det?Vad är det?Herregud. . .Hämta hjälp!Förlåt, Christian. . .Jag. . .jag. . .är. . .. . .döende.-Såja. . .
-Förlåt mig.Nej, du klarar dig. Det vet jag.Jag fryser. . .fryser. . .Håll om mig.Jag älskar dig.-Du måste gå vidare, Christian.
-Inte utan dig.Du har så mycket att ge.Berätta vår historia, Christian.Lova mig det.Lova mig det.På så sätt. . .. . .kan jag leva kvar i dig.Det var en gångEn underligtFörtrolladPojkDagar blev till veckor.Veckor blev till månader.Och sen, en inte så särskilt
ovanlig dag--gick jag till min skrivmaskin,
satte mig ner......och skrev vår historia.En historia om en tid......en historia om en plats......en historia om människorna.Men framförallt......en historia om kärlek.En kärlek som aldrig......dör.***.Det största tingDu nånsin lärAtt älska fåOch att nånHar dig kärTill minne av
Leonard Luhrmann 1934-1999Subtitle by *DJ*
VideXSubtitle by *DJ*Subtitle by *DJ*Subtitle by *DJ*Subtitle by *DJ*Subtitle by *DJ*Subtitle by *DJ*Subtitle by *DJ*