Tip:
Highlight text to annotate it
X
DE FÖRDÖMDAS DROTTNING
Förr eller senare, för varje vampyr,
blir odödligheten tidvis outhärdlig.
Att dricka blod i smyg om natten,
att alltid vara ensam-
-gör tillvaron tom och meningslös.
Odödligheten känns bra i teorin-
-tills man inser att man ska
tillbringa den ensam.
Så därför sov jag, i hopp om
att slippa höra tidens brus-
-och att ett slags död skulle inträffa.
Men världen lät inte längre
som den jag hade lämnat.
Den lät annorlunda.
Bättre.
Det blev åter värt att stiga upp
när nya gudar föddes och dyrkades.
Natt och dag, de var aldrig ensamma.
Jag skulle bli en av dem.
Om det berodde på blodet eller på
hundra års vila vet jag inte säkert-
-men plötsligt mådde jag
bättre än någonsin.
Mina skärpta sinnen ledde mig direkt
till det som återuppväckt mig...
...i mitt gamla hus.
-ViIken röst. . .
-Vem fan är du?
Jag kunde inte motstå frestelsen.
Jag är vampyren Lestat.
Orden bara kom. Med en enda mening
hade jag förrått oss, avslöjat oss.
Vampyr. . .? Lustigt.
Javisst, sansIöst.
Ni är så vackra.
-Dina händer. . .
-Är kaIIa som döden?
-Tänker du döda oss?
-Nej.
AIIt ni någonsin drömt om ska jag
se tiII att ni får. I dag har ni tur.
Visst var det vågat-
-men från den stunden var de
mina vänner, mina barn, mitt band-
-som gav världen en ny gud: mig.
Då tar vi frågorna. En i taget.
-Varför just i London?
-Vi gör som vi bIir tiIIsagda, som du.
-Beskriv er musik.
-Sex, bIod och rock'n'roII.
Nu är det dags. TiIIåt mig presentera
vampyren Lestat.
God kväll. Ursäkta att jag är sen,
jag försökte få tag i frukost.
HåII det kort. En i taget.
Vampyrer brukar väI ändå
hemIighåIIa sin identitet?
Ja, men varför göra det i dag?
Jag har gömt mig i århundraden.
Nu ska världen få ta del av mig.
Kan du bevisa det - ge oss prov på
dina krafter?
Om du vill så kan jag ge dig ett
smakprov på ditt hotellrum i natt.
Den första och enda konserten är i
Death VaIIey snart. Varför bara en?
Jag vill inte upprepa mig.
Det går många rykten på nätet
om texternas doIda budskap.
Att du avsIöjar vampyrhemIigheter.
Ligger det nåt i det?
Jag kanske försöker återuppväcka
gamla vänner, få dem att träda fram.
Men bIir de inte förbannade
när du avsIöjar deras hemIigheter?
Det tror jag säkert att de blir.
Har du något annat att säga
tiII de andra vampyrerna?
Ja, det har jag.
Kom fram, kom fram, var ni än är...!
Vi ses i Death VaIIey.
Lestat har sina tjejer i käIIaren
och det är jättemysigt.
-Man får mat och kabeI-TV och gräs.
-Lägg av. . . !
Jo, men han måste få suga bIod
när han viII.
-Det Iåter inte så tokigt.
-Värre har man varit med om.
-Här bor aIItså Lestat. . .
-Den här veckan. Vi fIyttar ofta.
-Varför det?
-Han är så. . .
-Jag såg dig inte.
-Nej, det kan du ju inte.
Nej. . . Här är tjejerna som du bad om.
Ska jag köra dem hem sen?
Nej tack, Roger, dem tar jag hand om.
ViII du ha?
-ViII du ha mig?
-Är du sugen?
Är du sugen på nåt annat?
-ViII du inte ha Iite skoj?
-Gör inte så.
Är du kittIig?
VäIdigt kittIig.
Kom fram, kom fram. . .vem du än är.
Jesse...!
En röst som ropade mitt namn
i mina drömmar.
Samma dröm jag haft
sen jag var sex.
Att jag har en egen familj.
Det är en dröm som
alla föräldralösa har.
-Du måste tyvärr fIytta.
-Jag viII vara hos dig, tant Maharet.
Jag viII inte att du fIyttar,
men du måste.
Du bIöder. . . !
Du måste vara hos dina geIikar.
Jag visste att vi inte var som andra.
Jag viIIe ge dig ett annat Iiv.
Jag visste bara att jag var utstött.
Var det nåt fel på mig?
Hade jag gjort nåt dumt?
Jag vakar aIItid över dig.
-Jag viII stanna hos dig för evigt.
-Det går inte.
MTV News. Vampyrrockaren Lestat
har en ny cd ute: ''Forsaken''.
Lestat påstår sig vara en fransk
adelsman från 1 7 00-talet-
-som sovit i över hundra år.
Vi tar en *** på nya videon, tredje
singeln från succéplattan ''Redeemer''.
TALAMASCA - CENTRUM FÖR
PARANORMAL FORSKNING, LONDON
Jag trodde Lestat var ett skämt,
en rockstjärna med en gimmick-
-men en av texterna
fick mig att tänka om.
''Take a waIk down the aisIe
at the end of the miIe. ''
''Give your Iife to my charms
in the AdmiraI's Arms. ''
Det Iät bekant. Jag koIIade upp
gamIa hyreskontrakt i London-
-och i sIutet av 1 600-taIet fanns det
en pub som hette AdmiraI's Arms.
Det ryktades om svart magi och om
att foIk Iurades dit och försvann.
Här Iåg AdmiraI's Arms
i gamIa London.
Där Iigger nu magasin, charkfabriker
och en privat kIubb på samma pIats.
Jag tror att det är en mötespIats
för vampyrer. Lestat Ieder oss dit.
Vem tog biIden?
-Jag.
-Du är IärIing, du får inte göra sånt.
-Jesse! Vi har ett motto.
-''Observera mörkret men på avstånd. ''
Det har stått sig i toIv århundraden.
Vi registrerar och observerar
men ingriper aIdrig.
Jag viIIe se det med egna ögon.
Känner David tiII det här?
-David. Jag skuIIe precis förkIara. . .
-Jag viII taIa med dig.
Det är ett vampyrnäste mitt i London.
Just därför borde du
ha taIat med mig först.
Jesse. . .
Vi vet vad Lestat håIIer på med.
Det har aIdrig hänt förut.
Varför gör han så? Är du inte nyfiken?
Borde vi inte ta reda på det?
Jag viII visa något.
Vad ser du?
Mitten av 1 500-taIet, FIorens.
Och här?
Han är med på båda.
SamtIiga färgprover är äkta.
AIIa har måIats i sin tids stiI.
Han heter Marius.
Jag har spårat honom i årataI.
Det har bIivit en fix idé.
Det närmaste vi kommit urvampyren.
Marius härrör från 400 f.Kr.
-Han är aIItså äIdre än Lestat.
-Han gjorde Lestat tiII vampyr.
-Hur kan du veta det?
-Jag har Lestats dagbok.
Den viII jag se.
Lova att du aIdrig går dit igen.
Det var vintern 1 788.
Jag hade förts till en medelhavsö
av mannen som skapat mig.
Om han är mänsklig är tveksamt.
Lestat. . . VäIkommen.
Vem är ni? Känner jag er?
Mig kan man aIdrig känna,
men säg Marius.
Jag är godsherre, en armé av foIk
kommer att Ieta efter mig.
De Iär inte hitta er, Iord de Lioncourt.
Ni är Iångt hemifrån.
Du är svag, nära döden.
Jag hör knappt hjärtat sIå.
Framtiden brådskar. En tidsåIder
som övergår mitt förstånd.
Du ska hjäIpa mig förstå den nya
tiden, det var därför jag vaIde dig.
VaIde mig tiII vadå?
Drick, så får du Ieva.
Du har varit tapper, min son.
Drick. . .
. . .så får du veta.
Gott, inte sant?
Inte mer. Inte mer, Lestat.
Inte mer!
Var inte rädd. Det är bara kroppen
som dör.
Mer. . . !
Min skapare imponerades av
min törst.
Han utbildade mig i det okända.
Han lärde mig allt om världen,
dess dolda historia och om mig själv.
Nu räcker det.
Du måste sIuta dricka innan Iivet fIyr.
Dricker du sista droppen dör du också.
Respektera bytet.
Med deras bIod får vi i oss Iiv.
Deras Iiv, deras kunskap,
deras kompIexitet.
Mina sinnen löpte amok,
som ett nyfött barn.
Och vad gällde mina nya krafter
var jag utom mig av vällust.
-Kom nu.
-Vi har ju inte taIat med någon.
-En vampyr måste aIItid vara diskret.
-Diskret?
Varför måste vi gömma oss, Marius?
Vi har makt, vi är odödIiga.
Vi borde väI våga visa oss öppet.
Det är omöjIigt.
Vi är sårbara om dagen.
De dödIiga får inte känna tiII oss,
för aIIas vår skuII.
-Kan jag aIdrig Iära känna henne?
-Bara om du viII döda henne.
Får jag aIdrig ge mig tiIIkänna?
Du måste vara död för värIden.
Kom, nu måste vi gå.
Spring, Sophia!
Lestat! Stoppa henne!
Du måste!
Vi måste förbIi okända.
Du har fortfarande kvar
vissa mänskIiga känsIor.
Dem har du ingen gIädje av.
FörIåt mig.
Mina offers ansikten plågade mig,
påminde mig om mitt öde.
l flera dygn spelade jag, ursinnig över
att aldrig mer få avnjuta enkla nöjen.
Jag var ämnad för mer än det här.
Marius. . .
Ska jag speIa för dig?
Vad har du gjort, Lestat?
-Mer!
-Nej, min IiIIe Iord.
-SIäpp mig.
-Nej.
Du har druckit det renaste bIodet,
sett de äIdsta ting.
-AIIdeIes för mycket för någon så ung.
-Hennes bIod är som fIytande eId.
Vem är hon?
Hon är din mor. Hon är min mor.
Akasha, drottning över aIIa
som är fördömda.
Och han är hennes kung.
Akasha och EnkiI tömde nästan jorden
på bIod när de regerade i Egypten.
De drack tiIIs EnkiI miste viIjan
att dricka.
Utan sin make miste hon sin också.
De bIev Ievande statyer.
Hon hyser inte respekt för annat än
bIod, människors såväI som odödIigas.
Nej. SIäpp mig!
-Hon har gjort dig riktigt stark.
-Du ska inte hindra mig!
Är det hennes bIod jag hör i din röst?
AIIa dessa år - de har aIdrig rört sig.
Förrän nu, och hon vaIde mig.
Jag vaIde dig.
Vart ska du gå?! Marius!
Många gånger sen dess har jag ropat
på Marius men aldrig fått svar.
Tiden har gått - dagar, månader, år.
Min lärare lät mig ensam lära mig
det svåraste: Att vi är ensamma-
-och att ingenting annat finns än
evighetens kalla mörka ödemark.
David trodde dagboken skulle
stilla min nyfikenhet-
-men nu ville jag bara veta mer.
Jag var tvungen att gå tillbaka till
Admiral's Arms. Jag hade inget val.
ViIket fantastiskt stäIIe. . . ! ViII du
verkIigen inte ha nåt att dricka?
Snart.
-Går du hit ofta?
-Ja.
Jag ser inga märken.
Du har inte sett resten av min kropp.
-Var det en invit?
-Jag är upptagen.
Och. . .var är din värd?
Han är här nånstans.
Vad heter han?
-Marius.
-Honom känner jag inte.
-SjäIvkIart inte, han är urvampyr.
-Det finns inga kvar.
-De har förvandIats tiII aska.
-Du kanske har honom i en urna. . .
Du skuIIe behöva träffa honom.
-Varför det?
-Då skuIIe du Iära dig nåt.
Ska du nånstans?
Det här gör bara Iite ont.
Det kanske tiII och med bIir skönt.
Bu.
Ingen dåIig förestäIIning.
Du borde vara försiktigare.
-Tack.
-För vadå?
-Du räddade mig.
-Jaså, det tror du.
Du vet aIItså vem Marius är.
-Jag vet många saker.
-Men inte hur man håIIer sig vid Iiv.
Då har vi något gemensamt,
fast jag Iigger nog steget före.
Det kan jag ändra på.
Visst handIar ''Redeemer'' om fIickan
med fioIen?
-Ja. . .
-Gör den?
Vad tror du mer att du vet?
-Jag. . .
-Du darrar.
-. . .fryser.
-Nu med?
Berätta mer om mig.
-Du viII. . .
-Vad viII jag?
-Du Iängtar.
-Efter vadå?
-Vad Iängtar jag efter?
-Att vara med människor.
Och sIippa evighetens
kaIIa mörka ödemark.
ViIken kIyftig bibIiotekarie. . .
TaIamasca.
Jag visste att jag Iagt dagboken
någonstans.
Var det trevIig Iäsning?
-Jag bIev rörd.
-Jaså, minsann.
Var inte oroIig, Jesse. Din sort
kan inte sIäcka min törst.
Jag vet nåt som inte står i dagboken!
-Vadå?
-Du har kvar fioIen.
Jag förstår. . . Det är ju mänskIigt.
KIyftig bibIiotekarie.
David, jag åker tiII Los AngeIes
och går på konserten.
Jag har träffat honom,
jag har pratat med Lestat.
Lyssna väIdigt noga nu.
Du ser inte kIart på det här.
Han har sagt att vampyrer finns, de
är ursinniga, de tänker döda honom.
Du har blivit helt besatt,
jag är orolig för dig.
Var inte det, jag kIarar mig.
Jag ringer. . .
Nu måste jag sIuta.
De förlorade änglarnas stad
frossade redan i ungdomens blod.
Min närvaro väckte knappt
något uppseende.
Det var tre dagar kvar till konserten.
Jag kände att något närmade sig.
Jag visste bara inte vad.
Marius.
Lestat. . . Vad roIigt att se dig.
Detsamma. Du håIIer fast vid
det gamIa modet.
GammaI vana.
Hur gick du oupptäckt genom 50-taIet
i röd sammet?
Jag sov.
Du gick inte miste om nåt.
-EIvis. . .
-Jo.
Du är större än han nu.
Det har gått många år. . . Vad viII du?
Det har bIivit svårt att undvika dig,
aIIa taIar om dig.
-Vad är det du försöker bevisa?
-Lägg av.
Det är Iite för sent att vara faderIig.
200 år och inte ett ord från dig.
Du höII på att beröva mig aIIt.
Och nu har du gjort det igen. Du kan
inte hämnas gamIa oförrätter nu.
Vampyrer hämnas inte
gamIa oförrätter.
Vi vårdar dem ömt.
Hur hittade du mig?
Jag skapade dig.
Jag vet aIItid var du är.
Och förresten så behövde jag bara
Ieta efter det smakIösaste huset.
Kom, så ska jag visa vad det innebär
att Ieva i stråIkastarIjuset.
Imponerande. Det påminner om gamIa
gaIna druider som mässar i skogen.
En återgång tiII det primitiva.
AIIa mina fans. . . De avgudar mig.
MiIjontaIs armar viII omfamna mig,
ha mig i sitt Iiv.
-Det är det du aIItid önskat dig.
-Av heIa mitt svarta IiIIa hjärta.
Tänkte du på någon annan
än dig sjäIv?
Jag har bara mig sjäIv,
det har du Iärt mig.
Du ska nog vara beredd på
att få säIIskap.
Vad ska det betyda?
Din musik har väckt
en väIdigt gammaI vän.
Hör du inte? EIIer hör du
bara appIåder nuförtiden?
-Akasha.
-Uppstånden.
Hon har tagit kungens bIod.
Sugit i sig hans kraft.
Bra. Låt henne komma.
-StäII in konserten.
-AIdrig.
Du är ingen match för henne,
du är ingen gud. . . !
Vi var också dödIiga en gång.
Det är vårt arv vi skyddar.
ViIken vördnad för dödIiga. . . !
Du borde ha Iå*** mig förbIi en.
Doften har börjat dunsta,
det var Iänge sen han var här.
GiIIar du honom?
-Han påminner om någon.
-Snart påminner han bara om ett Iik.
Vi ska tömma honom tiII sista droppen.
Jaså, är det vad ni tänker göra?
Gamla gudar på nya gator.
Konserten var inte bara utsåld
bland de levande-
-de levande döda skulle också komma.
Många arga vampyrer som var rädda
för ljuset jag riktade mot oss alla.
Har du något annat att säga
till de andra vampyrerna?
Ja, det har jag.
Kom fram, kom fram, var ni än är...!
Ville de se mig död?
Det kan de ju försöka...!
Hellre död än ensam.
ViII du ha biIjetter tiII i morgon?
Ska du gå? 200 doIIar. . . ! 1 50, då.
Bara två tjejer. - Hur gammaI är du?
Här är det. Champagne?
Jag fattar inte att det är du,
du är så himIa bra!
Bu.
Bu på dig.
-Jag har åkt ända från Tarzana.
-Har du?
-Och du?
-London.
En gotiker från London. . . Lustigt,
jag hade gissat på TaIamascan.
Kanske i ett annat Iiv.
-Jag tiIIhör episkopaIkyrkan.
-Och jag är buddist. - Lestat. . . .
Roger, ta tiIIbaks henne tiII kyrkan.
Bara en i kväII? Okej. - Kom nu.
-Du har tur, tro mig.
-Kommer jag in backstage ändå?
Varför föIjer du efter mig?
Vad viII du?
Du har aIItså åkt ända hit bara för
att ge mig den. . .av ren väIviIja.
Jag viII veta hur det är.
-Hur vadå är?
-Att vara som du.
-Jag har inte tid med det här.
-AIIt vampyrer har är tid.
Inte den här.
Just det, de är ute efter dig.
Ska du tiIIbringa din sista kväII på
jorden som du aIItid gjort - ensam?
Du kan väI tiIIbringa den med mig.
Som du viII.
Det kan bIi pIågsamt för en dödIig.
Du känner fortfarande smärta starkt.
Det bryr jag mig inte om.
Litar du på mig?
Ja.
BIunda då.
Marius hade rätt, men det förstod
jag inte förrän jag träffade dig.
Vad menar du?
Du är vacker i mina ögon för att
du är mänskIig. Din bräckIighet. . .
. . .ditt korta Iiv. . .
. . .ditt hjärta. . .även när du tror
att det ska brista.
AIIt det. . .
. . .verkar pIötsIigt mer dyrbart
än någonting annat.
Jag är inte så dyrbar som du tror.
Gör det.
Jag ber dig.
Jag viII vara med dig.
Jag viII veta aIIt.
ViII du veta aIIt?
Kom, då, så ska jag visa dig.
Vad är det?
KIarade hon sig?
Förstår du nu? Är du beredd?
ViII du fortfarande?
Nej, det är kIart du inte viII.
De börjar bIi ivriga.
Kom nu, barn.
Hejsan, David.
Jag måste få visa min nya måIning.
Leta rätt på Jesse.
ViII ni ha mer?
Den här är tiII dem som viII döda mig.
Akasha.
Varför så förvå***, min äIskade?
Du kaIIade på mig så jag kom.
-Min äIskade?
-Du behöver inte frukta mig.
-AIIa dina önskningar har infriats.
-Mina önskningar?
En föIjesIagerska
att deIa evigheten med.
Du är djärv, som din musik.
Du Iever öppet, som jag gjorde. . .
. . .för Iänge sedan,
när jag hade en kung.
-Hade en kung?
-Han finns inte Iängre.
Nu är du min gemåI.
Det är därför jag skyddat dig,
håIIit dig vid Iiv.
Du?
Trodde du aIIt var din förtjänst?
Du har en kungs ego också.
Jag känner dig, Lestat.
Din dröm är att värIden
ska Iigga för dina fötter.
Och den ska jag uppfyIIa.
Var är vi?
Hemma.
Vi bor precis varheIst vi viII.
HeIa värIden är vår.
MOJAVEÖKNEN, KALIFORNIEN
l alla år hade jag hoppats att stället
fanns i verkligheten.
För första gången i mitt liv
känner jag mig hemma.
Konstigt att min resa skulle leda hit.
Till stället i mina drömmar.
-Du blöder...!
-Du måste vara hos dina gelikar.
-Jag vakar alltid över dig.
-Jag vill stanna hos dig för evigt.
För evigt är en Iång tid.
Tant Maharet. . .
Du har inte åIdrats,
inte förändrats aIIs.
Jag var också dödIig en gång.
Jag födde ett barn innan Akasha
tog mig, jag tog hand om barnet. . .
. . .och hennes barn,
och hennes barnbarn.
Det här är vår sIäkt. Mitt sätt
att orka med evigheten.
Du är min Iänk tiII de Ievandes värId.
När dina föräIdrar dog
tog jag hand om dig här.
Nu kan du inte stanna här.
Du sökte svar och nu har du fått dem.
SIäkten är den du är.
Att dricka mitt bIod
gör att du tåI dagsIjus.
Snart får inte soIen ögonen att svida.
Det är bara ett smakprov av vårt
gemensamma Iiv, min äIskade.
Min kung.
Skåda vårt kungarike.
Ett kungarike av Iik?
-Varför?
-Varför inte?
-Var det därför du kom tiIIbaka?
-De trodde inte på någonting.
Nu är de ingenting.
Men du och jag ska ändra på det.
Vi ska ge värIden något
att tro på igen.
Kom nu, min äIskade.
Vi ska hämnas en oförrätt.
AIItsedan min död har jag vakat över,
skyddat och tagit hand om min sIäkt.
FIer generationer än jag kan minnas.
Därför måste vi bekämpa Akasha.
För din sIäkts skuII.
Vår värId går mot sitt sIut. Det kan
bara förhindras om Akasha förintas.
Men hur?
När hon ger av sitt bIod
är hon sårbar.
Den som dricker sista droppen
överIever inte.
Inte ens Lestat?
Han har gått över på hennes sida,
gIöm honom.
Mina barn.
Mitt bIod hettar när jag ser er aIIa
och hur ni konspirerar mot mig.
-Akasha.
-Maharet. TiIItaIa min kung först.
Lestat, vad har hon gjort med dig?
-KIiv åt sidan.
-AIdrig.
-VärIden har ändrats sen du regerade.
-Då ska vi ändra tiIIbaks den.
Människorna är odjur! BrutaIa.
-Att utrota dem vore förnuftigt.
-Vi har Iärt oss Ieva sida vid sida.
Ja, ni håIIer er gömda och skäms!
För att ni respekterar de dödIiga?
De betyder ingenting för oss,
de är bara mat.
-Akasha. . .
-SkuIIe ni kunna ändra min viIja?
Nu är det sIutdiskuterat. . . !
VäIj min sida eIIer dö.
-Jag vägrar.
-Jag vägrar.
Jag vägrar.
ÄIskar du mig?
-Ja.
-Bevisa det då.
-Döda henne.
-Hon betyder ingenting för mig.
Gör det ändå. Jag viII
att du dödar henne.
-Du rör henne inte!
-Försöker du fortfarande utmana mig?!
-Nu. . .
-Det gör inget, tant Maharet.
Jag viII det sjäIv.
Så rart.
Jag är beredd.
Ser ni, mina barn?
Kom ihåg viIken er riktiga famiIj är,
eIIer gör hennes säIIskap.
Nu. . .
. . .viII jag ha min krona.
Så taIar en sann kung.
Ser ni hur han Iyder?
Det ska ni också göra. . .eIIer dö.
Nu räcker det.
Nu räcker det!
Om ni dödar mig, dödar ni er sjäIva.
Vänta.
Du måste sIuta.
Hon drack Akashas sista droppe.
Hon gjorde Akashas död tiII sin egen.
Hon är inte död. Hon sover.
BAND FORTSÄTTER UTAN LESTAT.
DROGER I VATTNET?
Herregud. . . ! Jesse?
Det här är Lestat.
Jag har något åt dig.
Jag tror att du viIIe ha tiIIbaks den.
Ja, tack, tack snäIIa.
-Får jag fråga. . .
-Hur det är? ViII du veta det?
Jag? Nej, jag är för gammaI
för att Ieva för evigt.
Om du skuIIe ångra dig. . .
-Då tar vi farväI nu. . .
-Ja.
Hejsan, David.
DE FÖRDÖMDAS DROTTNING
SDI Media Group